Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller vissa gemensamma frågor för grundläggande högskoleutbildning samt anslag till lokala och individuella linjer och enstaka kurser, m. m., jämte motioner
UbU 1979/80:28
Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:28
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller vissa gemensamma frågor för grundläggande högskoleutbildning samt anslag till lokala och individuella linjer och enstaka kurser, m. m., jämte motioner
NIONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag beträffande grundläggande högskoleutbildning som regeringen förelagt riksdagen i propositionen 1979/ 80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet D. Högskola och forskning, rubriken Vissa gemensamma frågor samt punkterna D 10 och D 36.
Vidare behandlas yrkanden i motionerna 1979/80: 520, 527, 657, 662, 894, 1274, 1277 och 1697.
1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa gemensamma frågor (s. 360—375 och 386—399) bl. a. behandlat frågor om grundläggande högskoleutbildning av allmän karaktär samt föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande finansiering av reformer inom grundläggande högskoleutbildning genom omprioriteringar av redan befintlig verksamhet,
2. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande tillämpningen av studieorganisationen,
3. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande planering av enstaka kurser i syfte att bättre kunna tillgodose behovet av fortbildning och vidareutbildning,
4. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande planering av utbildningsutbud och takt för utbyggnad på olika högskoleorter,
6. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande riktlinjer för den fortsatta höjningen av resursstandarden inom det tidigare utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan,
7. bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslag för högskolan m. m. i enlighet med vad som förordats i propositionen.
(Yrkandet 5 behandlar utskottet i betänkandet 1979/80: 20.)
Motionerna
1979/80: 520 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
1 Riksdagen 1979/80.14 sami. Nr 28
Kartong: S. 2, raderna 6-7 Står: 2 och 4-10 Rättat till: 2-10
S. 3, rad 24 Står: punkten 4 Rättat till: punkten 2 S^17^ratn7 Tillkommer: för budgetåret 1980/81
UbU 1979/80: 28
anförts om planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen under 1980-talet,
11. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om resurstillskott budgetåren 1981/82 och 1982/ 83 till anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.
(Yrkandena 2-10 behandlar utskottet i andra betänkanden.)
1979/80: 527 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen uttalar sig för att de målsättningar som anges i motionen skall utgöra grundvalen för den högre utbildningens utformning och inriktning,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att påtagligt förbättra prognosinstrumenten för arbetskraftsbehovet i vad gäller utbildningsyrkena inom högskoleområdet liksom resurserna för yrkesvägledning.
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag
a) om åtgärder som syftar till att bredda möjligheterna att delta i särskilda kurser inom högskoleområdet,
c) att förbättra invandrarnas möjligheter till högskolestudier bl. a. genom att införa kurser på de stora invandrarspråken,
d) om avskaffande av betygen inom högskolan,
e) innebärande att alla styrelser inom högskolan — under regionstyrelsenivå — skall utses av dem som är verksamma inom högskolan i en gemensam valkorporation enligt principen en människa—en röst,
f) om upphävandet av lagen om elektorsförsamlingar och att dessa ersätts med allmänna direkta val i en valkorporation till linjenämnder,
g) om avskaffande av kårobligatoriet i enlighet med vad som anförs i motionen.
(Yrkandena 3 b, 4, 5 och 6 behandlar utskottet i annat betänkande.)
1979/80: 657 av Olle Aulin m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild högskoleenhet i Malmö.
1979/80: 662 av Yngve Nyquist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om effekterna av riksdagens beslut att prioritera nya högskolor och förslag om hur prioriteringen skall preciseras och genomföras de närmaste åren.
1979/80: 894 av Marianne Stålberg m. fl. (s, c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam redovisning av konsekvenserna av socialhögskolans utlokalisering till östersund samt utfallet av den decentraliserade högskoleutbildningen vid skolan,
2. att riksdagen anhåller att regeringen ser över bestämmelserna för
UbU 1979/80: 28
anslagsfördelning till små högskolor utifrån de högre driftkostnader som dessa skolor har,
3. att riksdagen anhåller att regeringen prövar anslagsfördelning, tjänster, forskningsanknytningsmedel, m. m. ur regionalpolitiska aspekter vid högskolor belägna inom stödområden.
1979/80: 1274 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om planeringen av högskoleutbildningen på utbyggnadsortema,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att förelägga riksdagen en redogörelse för i vilken utsträckning riksdagens beslut från 1975 om utbyggnaden av högskoleutbildningen har uppfyllts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förslag rörande den fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen.
1979/80: 1277 av Sven Aspling m. fl (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i den till näringsutskottet remitterade motionen 1979/80: 1400 anförts om allmänna utbildningspolitiska insatser i Värmland.
1979/80: 1697 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslaget D 10 för budgetåret 1980/81 fördelas på högskoleregioner i enlighet med UHÄ:s förslag med anledning av det fria områdets avskaffande.
(Motionen behandlas även under punkten 2 i detta betänkande.)
Utskottet
1. Vissa allmänna frågor
Riksdagen har genom flera skilda beslut under de senaste åren lagt grunden för ett fortsatt reformarbete för den grundläggande utbildningen inom högskolan. Föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen att erfarenheter av reformen fortlöpande redovisats genom universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) uppföljningsarbete. De rapporter som hittills lagts fram har, menar statsrådet, i stor utsträckning haft karaktären av preliminära studier, vilka inte utan vidare kan läggas till grund för beslut om ändringar i högskolereformen. En kommitté (U 1979: 03) har tillkallats för att ta del av UHÄ:s uppföljning och bedöma i vad mån den nya högskolan infriar de förhoppningar som knutits till reformen.
I motionen 1979/80: 527 återkommer vänsterpartiet kommunisterna till sin syn på högskolans organisation och uppgifter så som den redovisades i samband med högskolereformen. Motionärerna upprepar bl. a. ett vid föregående riksmöte framställt motionsyrkande om att riksdagen
tl Riksdagen 1979/80.14 sami. Nr 28
UbU 1979/80: 28
skall uttala sig för att i motionen angivna målsättningar skall utgöra grundvalen för den högre ubildningens utformning och inriktning (yrkandet 1).
Utskottet noterade i sitt betänkande 1978/79: 25 (s. 4) att den då aktuella motionen tog upp frågor varom rådde stor enighet vid högskolereformens genomförande och att utskottet därför inte ansåg det erforderligt att riksdagen gjorde något förnyat uttalande i dessa frågor. Till andra målsättningar och uttalanden kunde utskottet däremot inte ansluta sig. Utskottet har nu ingen annan uppfattning än den som redovisades i betänkandet och föreslår med hänvisning härtill och till den uppföljning av högskolereformen som pågår att riksdagen avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 1.
I samma motion föreslås vidare att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om upphävande av lagen om elektorsförsamling vid högskoleenhet (yrkandet 3 f) och om sådana ändringar av gällande föreskrifter att alla styrelser inom högskolan skall utses av dem som är verksamma inom högskolan i en gemensam valkorporation enligt principen en människa — en röst (yrkandet 3 e).
Med erinran om riksdagens tidigare ställningstaganden till motsvarande motionsyrkanden, senast förra året (UbU 1978/79: 25), avstyrker utskottet motionen 1979/80: 527 yrkandena 3 f och 3 e.
Frågan om kårobligatoriet tas upp i samma motion. Motionärerna kräver att arbetet med att avveckla kårobligatoriet återupptas så att det kan avskaffas år 1981 (yrkandet 3 g).
Utskottet erinrar om sitt ställningstagande till kårobligatoriet vid behandlingen av föregående års budgetproposition (UbU 1978/79: 25 s. 9). Utskottet konstaterade då med beklagande att det trots ett omfattande utredningsarbete inte visat sig möjligt att nå en ur olika synvinklar acceptabel lösning på de problem som är förknippade med ett avskaffande av kårobligatoriet. Utskottet ansåg vidare att riksdagen med ändring av sitt tidigare principbeslut borde ansluta sig till föredragande statsrådets förslag att det obligatoriska medlemskapet i studcrandesammanslutningar tills vidare skulle bibehållas.
Då några nya omständigheter inte inträffat som kan föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 g.
I samma motion anförs dessutom att ”det är principiellt riktigt med en dimensionering av den högre utbildningen”. Till frågan om dimensioneringen hör enligt motionärernas mening frågan om utökade möjligheter att delta i "särskilda kurser”. Motionärerna hemställer om åtgärder varigenom dessa möjligheter breddas (yrkandet 3 a).
Föredragande statsrådet behandlade i föregående års budgetpropo -
UbU 1979/80: 28
sition relativt ingående frågor om kursutbudet inom högskolan. I årets budgetproposition erinrar föredragande statsrådet om detta och anför att högskolestyrelser och regionstyrelser bör intensifiera sin gemensamma planering av utbudet av enstaka kurser bl. a. i syfte att bättre kunna tillgodose behovet av fortbildning och vidareutbildning. Utskottet erinrar om att ett viktigt syfte med högskolereformen är att åstadkomma ett breddat utbildningsutbud som kan vara attraktivt för nya grupper högskolestuderande. Utskottet anser sig kunna konstatera att en sådan breddning blivit en realitet, bl. a. genom ett rikt varierat kursutbud, och finner det inte påkallat att riksdagen gör något uttalande med anledning av yrkandet 3 a i motionen 1979/80: 527.
I nyssnämnda motion yrkas vidare att riksdagen skall hemställa om åtgärder som gör det möjligt att bedriva högskolestudier på i första hand de stora invandrarspråken (yrkandet 3 c).
I sitt yttrande över motsvarande motionsyrkande vid föregående riksmöte uttalade utskottet att stora ekonomiska insatser görs för att på olika sätt tillgodose invandrarnas önskemål och behov, allt i syfte att underlätta för dem att finna sig till rätta i det nya hemlandet, men att ytterligare insatser är motiverade, bl. a. i fråga om enstaka kurser på främmande språk (UbU 1978/79: 25 s. 5). Under överskådlig tid finns det emellertid enligt utskottets mening varken ekonomiska eller praktiska möjligheter att på de ”stora” invandrarspråken här i landet meddela undervisning inom de drygt 100 allmänna utbildningslinjerna. Utskottet avstyrker därför motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 c.
I motionen föreslås vidare att betygen skall avskaffas inom högskolan (yrkandet 3 d). Vid föregående riksmöte förklarade sig utskottet inte berett att ansluta sig till ett sådant krav (UbU 1978/79: 25 s. 5), vilket riksdagen godkände. Utskottet avstyrker även nu detta förslag och föreslår att yrkandet 3 d i motionen 1979/80: 527 avslås av riksdagen.
Åtgärder för att påtagligt förbättra prognosinstrumenten för arbetskraftsbehovet i vad gäller utbildningsyrkena yrkas vidare i motionen 1979/80: 527 (yrkandet 2 delvis).
Utredningen (U 1975: 14) om studiedokumentation och statistik för högskolan (STUDOK) avlämnade under hösten 1979 ett betänkande (SOU 1979: 80) Prognoser och arbetsmarknadsstatistik för högskolan. Betänkandet innehåller förslag till förbättringar av det statistiska underlaget för att bl. a. kunna systematisera detta för utbildningsplaneringens behov samt göra prognoser för enskilda utbildnings- och yrkesgrupper. Betänkandet remissbehandlas f. n. I avvaktan på ställningstagande till utredningens förslag föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 2 i denna del.
UbU 1979/80: 28
6 Enligt motionen 1979/80: 527 (yrkandet 2 delvis) måste staten ta ansvaret för att de studerande får arbete inom det yrke de utbildar sig för. Riksdagen bör därför hos regeringen kräva åtgärder som påtagligt förbättrar resurserna för yrkesvägledning.
Det är enligt utskottets uppfattning av statsfinansiella skäl inte nu möjligt att anvisa de ytterligare resurser som motionärerna kräver, varför riksdagen bör avslå motionen 1979/80: 527 yrkandet 2 även i denna del.
2. Studieorganisatoriska frågor
I budgetpropositionen tar föredragande statsrådet upp tillämpningen av studieorganisationen i högskolan. Statsrådet erinrar om att allmänna utbildningslinjer, lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser har skilda syften och att förändringar i formerna för utbildningsutbudet måste prövas mot intentionerna för studieorganisationen. Han erinrar vidare om att denna organisation utformats också i syfte att skapa klarhet och överblick över ett utomordentligt rikt och varierat utbildningsutbud. Studieorganisationen skall bidra till att ge de studerande och arbetsmarknaden lättillgänglig information om utbildningen i högskolan. Den skall också underlätta förnyelsen av utbildningsutbudet och utvecklingen av innehåll och undervisningsformer. Den skall slutligen ge de beslutande instanserna ett mera gripbart underlag för dimensionering och lokalisering av utbildningen samt för anvisning av medel. Förslag om förändringar i formerna för utbildningsutbudet måste enligt föredragande statsrådet prövas mot samtliga nu angivna mål.
I budgetpropositionen poängteras vidare vikten av att samverkan mellan organ för olika sektorer och för olika linjer eller grupper av linjer underlättas till gagn för bl. a. utvecklingen av utbildningsutbudet. Föredragande statsrådet erinrar om att det i första hand är högskolestyrelserna som har ansvaret för att en sådan samverkan sker.
Statsrådet påtalar också en tilltagande benägenhet hos de lokala högskolemyndigheterna att vilja spjälka upp de nuvarande allmänna utbildningslinjerna i ytterligare sådana. Han framhåller därför att det är viktigt att högskolemyndigheterna när de utformar förslag till allmänna utbildningslinjer beaktar kravet på att linjerna dels bör ha en viss bredd och medge möjlighet till fördjupning, dels täcker ett mera permanent utbildningsbehov som inte redan är tillgodosett. I allmänhet finns, menar statsrådet, en betydande lokal frihet att variera utbildningen på en linje inom ramen för de utbildningsplaner som fastlagts centralt. Mot denna bakgrund anser statsrådet det angeläget att undvika att splittra redan befintliga allmänna utbildningslinjer.
I budgetpropositionen tas också upp möjligheterna att inrätta individuella utbildningslinjer, vilka tillkommit för att tillgodose de studerandes önskemål att följa ptt längre studieprogram som inte kan tillgodoses genom allmänna eller lokala utbildningslinjer. I en totaldimensionerad
UbU 1979/80: 28
högskola är det enligt föredragande statsrådet nödvändigt att en sådan möjlighet erbjuds de studerande även om antalet individuella utbildningslinjer måste bli förhållandevis begränsat.
Utskottet har ingen erinran mot vad som sålunda förordats om tilllämpningen av studieorganisationen.
Föredragande statsrådet erinrar i budgetpropositionen om att återkommande utbildning skall utgöra ett övergripande mål för planeringen av all utbildning och att högskoleutbildningen därför skall planeras så att återkommande utbildning främjas. Den återkommande utbildningen utvecklas i huvudsak enligt två modeller. Den ena är utbildningslinjer med etappavgångar, den andra är enstaka kurser för fortbildning och vidareutbildning. Föredraganden anser att det är angeläget att utforma fler utbildningslinjer med etappavgångar. Det fordras emellertid en omsorgsfull prövning av vilka utbildningar som kan vara lämpliga härför. På kort sikt måste därför fortbildning och vidareutbildning i form av enstaka kurser vara den vanligast förekommande modellen för återkommande utbildning. Högskolestyrelser och regionstyrelser bör därför, menar statsrådet, intensifiera sin gemensamma planering av utbudet av enstaka kurser bl. a. i syfte att tillgodose behovet av fortbildning och vidareutbildning.
Utskottet delar den uppfattning föredragande statsrådet framfört om vikten av att planering av utbudet av enstaka kurser sker bl. a. i nu angivna syfte och föreslår därför att riksdagen godkänner vad som förordats i budgetpropositionen.
3. Riktlinjer för resursplaneringen
I budgetpropositionen framhåller föredragande statsrådet att han anser det angeläget att i det fortsatta förnyelsearbetet i fråga om grundläggande högskoleutbildning utgå från i huvudsak oförändrade budgetramar. Reformer under de närmaste åren måste därför, menar statsrådet, såvitt gäller denna del av högskolan i allt väsentligt finansieras genom omprövning av befintlig verksamhet. Besparingsförslagen bör i första hand utgå från en hårdare prövning av bl. a. möjligheterna att göra kapacitetsminskningar genom nedläggning av en hel linje på en eller några orter. Givetvis måste enligt statsrådets uppfattning i detta sammanhang göras en noggrann prövning av efterfrågan på utbildning från såväl arbetsmarknaden som de studerande. I synnerhet för kvantitativt små utbildningar bör ett alternativ till nedskärning av utbildningskapaciteten kunna vara att koncentrera vissa utbildningslinjer till färre högskoleenheter.
Enligt motionen 1979/80: 520 är det inte möjligt att lägga ett kortsiktigt budgetperspektiv på högskolan. Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen skall ske efter de studerandes efterfrågan
UbU 1979/80: 28
och arbetsmarknadens behov. Återhållsamhet med statsutgifterna måste självklart också prägla planeringen av högskoleutbildningen, men det är nödvändigt att behandla högskolans verksamhet i ett längre perspektiv. Den framtida dimensioneringen av högskolan kan, menar motionärerna, inte läggas fast nu. Mot detta talar nämligen dels osäkerheten i arbetskraftsprognoserna, dels det förhållandet att efterfrågan på högskoleutbildning kommer att öka inom några år då de stora ungdomskullarna i gymnasieskolan kommer upp i den ålder då högskolestudier är aktuella. Då kan resurser från gymnasieskolan överföras till högskolan i takt med förändringen av ungdomskullarna. Motionärerna kan därför inte ställa sig bakom föredragande statsrådets uttalande i budgetpropositionen utan föreslår att de riktlinjer som anges i motionen skall gälla för planeringen under 1980-talet (yrkandet 1).
Utskottet vill först konstatera att utbildningen i högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets behov av utbildade och individernas behov och önskemål. Dessa båda faktorer kan dock inte ensamt vara avgörande utan de totalt tillgängliga resurserna för högskoleutbildning måste dessutom ytterst bli bestämmande för utbildningskapacitetens omfattning. Genom högskolereformen har dessa grundregler för planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen lagts fast.
Det kärva statsfinansiella läget kräver enligt utskottets uppfattning restriktivitet också vid planeringen av utbildningen inom högskolan. Föredragande statsrådet har i budgetpropositionen angett vissa riktlinjer för hur en omprövning av befintliga resurser skall ske. Möjligheterna att lägga ner linjer på en eller flera orter måste prövas för att skapa utrymme för reformer, såsom t. ex. för att starta en helt ny linje eller för att öka kapaciteten på en linje totalt inom landet. Utrymme för reformer måste enligt utskottets mening skapas såväl på detta sätt som genom rationaliseringar i övrigt inom högskolan. En utgångspunkt för planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen måste alltså vara att reformer såvitt avser sådan utbildning i allt väsentligt måste finansieras genom omprövning av befintlig verksamhet.
Detta innebär enligt utskottets mening givetvis inte att förändringar i det totala behovet av utbildning, sett från arbetsmarknadens eller de studerandes synpunkt, inte skall tillåtas påverka den framtida dimensioneringen av utbildningen. Utskottet vill i detta sammanhang peka på föredragande statsrådets uttalande i budgetpropositionen om vikten av att UHÄ i sin långsiktiga planering analyserar frågan hur den s. k. 16-årspuckeln kan påverka efterfrågan på utbildning i högskolan. Resultatet av en sådan analys kommer därmed att ingå i underlaget vid prövningen av den framtida dimensioneringen. Utskottet vill vidare, liksom motionärerna i motionen 1979/80 520, peka på att faktorer som t. ex. minskad yrkesbenägenhet och ökad ortsbundenhet kan påverka dimensioneringen och göra det nödvändigt med en viss överkapacitet i
UbU 1979/80: 28
relation till prognostiserade behov. Även en analys av dessa förhållanden måste enligt utskottets mening ingå i underlaget vid den prövning av den framtida dimensioneringen som UHÄ gör. Resursbehovet för högskolan kan efter nämnda analyser behöva prövas från nya utgångspunkter. Med det anförda anser utskottet att syftet med yrkandet 1 i motionen 1979/80: 520 i huvudsak är tillgodosett, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen i 1979/80 520 yrkandet 1 och godkänner vad som förordats i budgetpropositionen i denna fråga.
Riksdagen fattade våren 1975 i samband med högskolereformen beslut om vissa principer för utbyggnaden av högskoleutbildningen (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Dessa innebär bl. a. att vissa orter eller par av orter angavs som utbyggnadsorter, nämligen Borås, Eskilstuna/Västerås, Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping/Norrköping, Luleå, Skövde, Sundsvall/Härnösand, Växjö, Örebro och östersund. På dessa orter skulle den permanenta högskoleutbildningen byggas ut under den period som då kunde överblickas.
Samtidigt utpekades fyra orter eller par av orter som närmast aktuella för en utbyggnad av utbildningsutbudet, nämligen Falun/Borlänge, Jönköping, Kalmar och Sundsvall/Härnösand. För dessa sistnämnda orter skulle ett konkret utrednings- och planeringsarbete påbörjas redan i samband med arbetet i organisationskommittéerna.
Vidare anfördes att en förnyelse av utbildningsutbudet var särskilt angelägen i Umeå för att öka studerandeantalet där och ta till vara de investeringar av skilda slag som gjorts. I ett inledningsskede var dessutom förnyelse och utveckling av utbildningsutbudet i Linköping, Karlstad, Växjö och Örebro en viktig uppgift för regionstyrelserna.
I årets budgetproposition erinrar föredragande statsrådet om att han i föregående års budgetproposition anförde att det ankom på regionstyrelserna att svara för den regionala planeringen av utbildningsutbudet och åstadkomma en viss tidsordning vid utbyggnad av detta utbud på utbyggnadsorterna. Statsrådet anför nu att regionstyrelserna i denna planering inte längre bör känna sig bundna av uttalandet i propositionen 1975: 9 om vilka av utbyggnadsorterna som i ett inledningsskede skall vara närmast aktuella för utbyggnad.
I motionen 1979/80: 1274 anförs att en redogörelse bör föreläggas riksdagen för i vilken utsträckning riksdagens beslut från 1975 i angivna fråga uppfyllts (yrkandet 2). Innan en sådan redogörelse förelagts riksdagen, bör riksdagens tidigare beslut gälla (yrkandet 1). Samma riksdagsbeslut bör vidare enligt motionärerna gälla såväl för den regionala som för den centrala planeringen om inte planeringsarbetet helt skall äventyras. Sedan en redogörelse lämnats för hur riksdagsbeslutet upp -
UbU 1979/80: 28
fyllts bör förslag avlämnas till riksdagen hur den fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen skall komma till stånd på utbyggnadsorterna (yrkandet 3).
En utredning av effekterna av riksdagens beslut om utbyggnadsorter och förslag om hur denna utbyggnad skall genomföras yrkas också i motionen 1979/80: 662. Motionärerna framhåller vikten av att få till stånd en aktiv politik för utbyggnad av de prioriterade högskolorna i Falun/Borlänge, Jönköping, Kalmar och Sundsvall/Härnösand. Speciellt i regioner vars näringsliv drabbats av strukturförändringar har en högskola en viktig uppgift att fylla för att underlätta en ny inriktning av näringsliv och sysselsättning och för att ge människorna ökade kunskaper och kompetens för nya uppgifter.
Utskottet har inhämtat att regionstyrelserna vid fördelning av medel under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser prioriterat de utbyggnadsorter som i 1975 års riksdagsbeslut angavs som närmast aktuella för utbyggnad. Detta har skapat utrymme bl. a. för inrättande av lokala utbildningslinjer på orterna. Utbyggnaden när det gäller allmänna utbildningslinjer har däremot varit mera blygsam. Utskottet har också kunnat konstatera att en viss förnyelse och utveckling av utbildningsutbudet skett på de tidigare filialorterna och i Linköping och Umeå.
Syftet med yrkandet 2 i motionen 1979/80: 1274 samt med motionen 1979/80: 662, såvitt avser en utredning om utbyggnadsorterna, får därmed anses uppnått.
Regionstyrelsema arbetar nu med fortsatta planer för utbyggnad av utbildningen inom sina resp. regioner, en uppgift som markerades i föregående års budgetproposition. Syftet med dessa planer är bl. a. att åstadkomma en viss tidsordning vid utbyggnaden så att verksamheten vid högskoleenheterna kan konsolideras.
Då viss oklarhet uppenbarligen kan uppstå om i vilken utsträckning riksdagens tidigare beslut om utbyggnadsorter skall gälla vill utskottet först konstatera att riksdagens tidigare beslut om vilka orter som är utbyggnadsorter står fast.
Enligt utskottets uppfattning bör regionstyrelserna i sitt fortsatta arbete stå fria att bedöma den lämpliga utbyggnadstakten mellan utbyggnadsortema. Regionstyrelsema skall således inte vara bundna av det uttalande som gjordes vid 1975 års riksmöte om att Falun/Borlänge, Jönköping, Kalmar och Sundsvall/Härnösand skall vara närmast aktuella för en utbyggnad. Regionstyrelsema skall inte heller vara bundna av de uttalanden som gjordes om förnyelse och utveckling av utbildningsutbudet i Umeå, Linköping, Karlstad, Växjö och örebro. Utskottet vill emellertid betona att nu gjorda uttalanden från utskottets sida natur -
UbU 1979/80: 28
ligtvis inte utesluter att regionstyrelserna vid sin bedömning kan komma fram till att den utbyggnadsordning som riksdagen uttalade sig för 1975 alltjämt i något avseende skall tillämpas.
Utskottet erinrar om att riksdagen har att fatta beslut om dimensionering och lokalisering av allmän utbildningslinje och att därför frågan om utbyggnad på en ort av sådan utbildning under alla förhållanden kommer att föreläggas riksdagen. Utskottet förutsätter att riksdagen i sådana sammanhang presenteras ett underlag av vilket framgår de grunder för avvägningen mellan utbyggnadsortema i regionen som tillämpats och vilken utbyggnadsgrad de olika orterna nått. Därmed kommer riksdagen att i detta avseende få ta ställning till den fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen på utbyggnadsorterna. Motionerna 1979/ 80: 1274 (yrkandet 3) och 1979/80: 662 (delvis) får därmed anses tillgodosedda.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör dessutom med hänvisning till det anförda avslå motionerna 1979/80: 662 och 1979/80: 1274.
4. Anslagsfrågor m. m.
Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att det dittillsvarande fria tillträdet till vissa utbildningar i högskolan skulle upphöra att gälla den 1 juli 1979 (prop. 1978/79: 25, UbU 1978/79: 18, rskr 1978/79: 124).
Ett av motiven för riksdagens beslut att slopa det fria tillträdet var att formerna för medelsanvisningen till de utbildningar som berördes därav inneburit en urholkning av utbildningens kvalitet, eftersom anslagen per årsstudieplats successivt minskat. Utbildningsutskottet anförde att det med hänsyn till det statsfinansiella läget inte var möjligt att hämta in denna nivåsänkning under ett enda budgetår. En ökning av medelsanvisningen borde emellertid göras under de närmaste budgetåren för att successivt återställa utbildningens kvalitet. Utskottet bedömde det samtidigt vara nödvändigt att — i förhållande till läget budgetåret 1978/79 — minska det totala antalet årsstudieplatser inom det dittillsvarande fria området.
Riksdagen beslöt senare under föregående riksmöte att dels sänka planeringsramen för ekonomlinjen, dels minska antalet årsstudieplatser för enstaka kurser, dels anvisa ytterligare 1 milj. kr., allt i syfte att höja standarden inom det tidigare fria området (prop. 1978/79: 93, UbU 1978/79: 31, rskr 1978/79: 271).
I årets budgetproposition framhåller föredragande statsrådet att standarden per årsstudieplats i fortsättningen bör höjas genom resurspåslag och inte genom sänkning av planeringsramarna. Statsrådet föreslår därför att höjningen av resursstandarden bör genomföras successivt under
UbU 1979/80: 28
budgetåren 1980/81, 1981/82 och 1982/83 och att sammanlagt 18 milj. kr. skall tillföras det tidigare fria området. Resurstillskottet föreslås bli fördelat på följande sätt:
Universitet
1980/81
1981/82
1982/83
Totalt
Stockholm
1 916 000
1 917 000
1 917 000
5 750 000
Uppsala
1 167 000
1 166 000
1 167 000
3 500 000
Lund
3 167 000
167 000
167 000
3 500 000
Göteborg
1750 000
1 750 000
1 750 000
5 250 000
Summa
8 000 000
5 000 000
5 000 000
18 000 000 kr.
Föredragande statsrådet framhåller emellertid att UHÄ i fortsättningen noga bör följa och i sina anslagsframställningar redovisa hur efterfrågan på utbildning utvecklas inom området. En eventuell efterfrågeminskning under perioden medför enligt föredraganden ett mindre resursbehov. Riksdagen föreslås godkänna nu anförda riktlinjer för den fortsatta höjningen av resursstandarden inom det tidigare fria området.
I motionen 1979/80: 520 framhåller motionärerna att förslaget om att fördela ifrågavarande resurspåslag mellan de fyra stora universiteten avviker från riksdagens tidigare beslut om att en fortsatt utbyggnad främst skall avse utbyggnadsorterna. Med hänsyn till behovet av att återställa kvaliteten i utbildningen kan förslaget accepteras såvitt det avser budgetåret 1980/81. För de därefter följande två budgetåren bör regeringen återkomma med förslag till fördelning av medel, varvid även utbyggnadsorternas behov av medel bör tillgodoses (yrkandet 11). Kvalitetsfrågor vid universiteten behöver nämligen studeras och antalet studerande enligt äldre studieordning kartläggas innan förslag läggs fram.
I motionen 1979/80: 1697 yrkas att resurspåslaget för budgetåret 1980/81 fördelas till regionstyrelserna i enlighet med UHÄ:s förslag. Detta förslag tillgodoser nämligen enligt motionärerna bättre Linköpingoch Umeåregionernas behov av utbyggnad av utbildningsutbudet och ligger därmed i linje med de av riksdagen fastställda riktlinjerna för regionalpolitiken. UHÄ:s förslag innebär att det påslag om 7 milj. kr. som UHÄ beräknat för budgetåret 1980/81 fördelas enligt följande:
Stockholms högskoleregion 210 000
Uppsala högskoleregion 1 640 000
Linköpings högskoleregion 1 100 000
Lund/Malmö högskoleregion 1 640 000
Göteborgs högskoleregion 770 000
Umeå högskoleregion 1 640 000
Summa 7 000 000 kr.
Utskottet erinrar om att det fria tillträdet enligt utskottets tidigare uttalande inneburit en urholkning av utbildningens kvalitet och att en
UbU 1979/80: 28
ökning av medelsanvisningen skall ske med anledning härav. Utskottet tillstyrker därför att kvaliteten nu höjs genom ett påslag av den storleksordning som anges i propositionen. Eftersom kvalitetsförsämringen enligt hittills enstämmiga uppgifter i huvudsak drabbat de fyra stora universiteten bör enligt utskottets uppfattning medelstillskottet för budgetåret 1980/81 fördelas enligt förslaget i budgetpropositionen och motionen 1979/80: 1697 i denna del avslås av riksdagen. Av samma anledning bör enligt utskottets mening medelstillskottet för de närmast därefter följande två budgetåren fördelas enligt de riktlinjer som anges i budgetpropositionen. Utskottet föreslår därför att motionen 1979/ 80: 520 yrkandet 11 avslås av riksdagen.
Utskottet tillstyrker förslaget om att regeringen eller den myndighet regeringen förordnar övergångsvis får medge överföringar mellan anslag i statsbudgeten och mellan anslagsposter som har underställts riksdagen. Bemyndigandet bör avse budgetåret 1980/81.
5. Vissa särskilda frågor
I detta sammanhang behandlar utskottet några motioner som rör den grundläggande högskoleutbildningen på vissa orter.
I motionen 1979/80: 657 framhålls att det finns starka skäl för att undersöka om det bör ske en uppdelning av universitetet i Lund så att utbildningarna i Malmö med pedagogisk och kulturell inriktning bildar en särskild högskoleenhet. Motionärerna menar att det snart finns tre års erfarenheter av den gällande organisationen och att en utvärdering av den nu bör påbörjas i syfte att ompröva högskoleorganisationen i Lund/Malmö-området.
Utskottet har tidigare — senast i sitt betänkande 1978/79: 25 (s. 9) — haft att ta ställning till liknande motionsyrkanden. Utskottet anförde i nyssnämnda betänkande att ytterligare några års erfarenheter borde finnas för att frågan om en högskoleenhet i Malmö skulle kunna omprövas på ett meningsfullt sätt. Utskottet anser fortfarande att ytterligare erfarenheter bör avvaktas och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 657.
Situationen för högskolan i Östersund behandlas i motionen 1979/80: 894. Motionärerna önskar en redovisning av konsekvenserna av inrättande av en högskola i Östersund i syfte att utröna i vilken utsträckning av riksdagen fattade principiella beslut i samband med högskolereformen omsatts i praktiken (yrkandet 1). Vidare föreslår motionärerna att man ser över anslagstilldelningen till de små högskoleenheterna och därvid speciellt beaktar de höga driftkostnader som dessa har på grund av sin lokalisering (yrkandet 2). Motionärerna föreslår slutligen att regionalpolitiska aspekter beaktas vid prövning av anslagstilldelningen m. m. till högskoleenheter inom stödområden (yrkandet 3).
UbU 1979/80: 28
14 Utskottet berörde inledningsvis i detta betänkande det uppföljningsarbete beträffande högskolereformen som bedrivs av UHÄ och som följs av en av regeringen tillkallad kommitté. Inom UHÄ pågår också ett projekt som syftar till att utveckla metoder för att jämförande beräkna kostnaderna för olika utbildningar och att kartlägga orsakerna till att kostnaderna för en och samma utbildning kan variera bl. a. mellan olika högskoleenheter (det s. k. per capita-projektet). Med hänvisning till att nu redovisade arbeten pågår anser utskottet att riksdagen inte bör göra något särskilt uttalande såvitt rör situationen för högskolan i östersund eller anslagstilldelningen för vissa högskoleenheter. Yrkandena 1 och 2 i motionen 1979/80: 894 bör därför avslås av riksdagen.
Vad därefter angår frågan att de regionalpolitiska aspekterna skall beaktas när det gäller högskoleenheter inom stödområden, vill utskottet erinra om att stödområdesindelning är en metod för fördelning av medel till regionalpolitiska åtgärder och att anslagen till högskoleenheterna inte bör fördelas på sådana grunder. När behovet av ny eller utökad statlig verksamhet prövas skall enligt riksdagens beslut (prop. 1978/79: 112, AU 1978/79: 23, rskr 1978/79: 435) även regionalpolitiska aspekter vägas in. Regeringen har nyligen tillsatt en delegation som skall verka för en sådan decentralisering och lokalisering som riksdagen uttalat sig för. Med hänvisning till vad nu anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 894 yrkandet 3.
I motionen 1979/80: 1277 yrkas i enlighet med vad som framgår av motionen 1979/80: 1400 att allmänna utbildningspolitiska insatser bör komma till stånd i Värmland. Således bör enligt motionärerna högskolan i Karlstad byggas ut och förstärkas, lärarutbildningens betydelse därvid betonas och en förstärkning av den yrkestekniska högskoleutbildningen genomföras.
Utskottet hänvisar i denna fråga till att såväl högskolan i Karlstad som regionstyrelsen i Göteborgs högskoleregion i sin långsiktiga planering har att beakta behovet av utbildningspolitiska insatser i Värmland och lägga fram förslag med anledning därav. Utskottet anser att riksdagen inte nu bör göra något uttalande med anledning av vad som anförs i motionen. Motionen 1979/80: 1277 bör därför avslås av riksdagen.
6. Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande den högre utbildningens utformning och inriktning avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 1,
2. att riksdagen beträffande upphävande av lagen om elektorsförsamling avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 f,
UbU 1979/80: 28
3. att riksdagen beträffande gemensam valkorporation avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 e,
4. att riksdagen beträffande kårobligatoriet avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 g,
5. att riksdagen beträffande särskilda kurser avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 a,
6. att riksdagen beträffande högskolestudier på invandrarspråken avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 c,
7. att riksdagen beträffande betygen avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 d,
8. att riksdagen beträffande prognosinstrumenten avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 2 i denna del,
9. att riksdagen beträffande resurserna för yrkesvägledning avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 2 i denna del,
10. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100 förordats om tillämpningen av studieorganisationen,
11. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100 förordats om planering av enstaka kurser i syfte att tillgodose behovet av fortbildning och vidareutbildning,
12. att riksdagen beträffande finansiering av reformer genom omprioritering av befintlig verksamhet med avslag på motionen 1979/80: 520 yrkandet 1 godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,
13. att riksdagen beträffande planering av utbildningsutbud och takt för utbyggnad med anledning av propositionen 1979/80: 100 samt med avslag på motionerna 1979/80: 662 och 1979/80: 1274 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. att riksdagen beträffande riktlinjer för den fortsatta höjningen av resursstandarden inom det tidigare utbildningsområdet med fritt tillträde med avslag på motionen 1979/80: 520 yrkandet 11 och motionen 1979/80: 1697 i denna del godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen 1979/80: 100,
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omföringar mellan anslag i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,
16. att riksdagen beträffande en särskild högskoleenhet i Malmö avslår motionen 1979/80: 657,
17. att riksdagen beträffande situationen för högskolan i östersund och anslagstilldelning till små högskolor avslår motionen 1979/80: 894 yrkandena 1 och 2,
18. att riksdagen beträffande anslagstilldelning m. m. till högskolor inom stödområden avslår motionen 1979/80: 894 yrkandet 3,
UbU 1979/80: 28
19. att riksdagen beträffande allmänna utbildningspolitiska insatser i Värmland avslår motionen 1979/80: 1277.
2. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Regeringen har under punkten D 10 (s. 482—486) föreslagit riksdagen att
1. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,
2. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 283 896 000 kr.
Motionen
1979/80: 1697 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslaget D 10 för budgetåret 1980/81 fördelas på högskoleregioner i enlighet med universitetsoch högskoleämbetets förslag med anledning av det fria områdets avskaffande.
(Motionen behandlas även under punkten 1 i detta betänkande.) Utskottet
Detta anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser inom den statliga delen av högskolan inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbildning. För sådan kommunal högskoleutbildning utgår statsbidrag från anslaget. Från anslaget utgår även statsbidrag till Socialpedagogiska institutet i Stockholm.
I budgetpropositionen föreslås en besparing av sammanlagt 1 566 000 kr. och en förstärkning med 4 000 000 kr. Följande fördelning föreslås.
Besparing Förstärkning
Stockholms högskoleregion
000 Uppsala högskoleregion
000 Linköpings högskoleregion
000 Lund/Malmö högskoleregion
000 Göteborgs högskoleregion
000 Umeå högskoleregion
000 Till regeringens disposition
—
Summa 1 566 000 kr. 4 000 000 kr.
Under punkten 1 Vissa gemensamma frågor har utskottet redogjort för de förslag som lämnats i budgetpropositionen för att återställa utbildningens kvalitet inom det tidigare området med fritt tillträde. Föredragande statsrådet föreslår följande fördelning av tillskottet för budgetåret 1980/81 såvitt avser förevarande anslag.
Universitetet i Stockholm 1 916 000
Universitetet i Uppsala 1 167 000
Universitetet i Lund 1167 000
Universitetet i Göteborg 1 750 000
Summa 6 000 000 kr.
UbU 1979/80: 28
17 I motionen 1979/80: 1697 föreslås att fördelningen av anslaget budgetåret 1980/81 på högskoleregioner sker i enlighet med universitetsoch högskoleämbetets förslag med anledning av det fria områdets avskaffande.
Utskottet har tidigare under punkten 1 redogjort för sitt ställningstagande till frågan om fördelning av medel till följd av det fria områdets avskaffande. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1697 i denna del.
Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna planeringsramarna eller mot den medelsberäkning och anslagsfördelning i övrigt som gjorts under anslaget.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,
2. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 1697 i denna del till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 283 896000 kr.
3. Extra medel för dlmensioneringsåtgärder i högskolan. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 36 (s. 550—551) och hemställer att
riksdagen till Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 6 256 000 kr.
Stockholm den 24 april 1980
På utbildningsutskottets vägnar CLAES ELMSTEDT
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Claes Elmstedt (c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnel Liljegren (m), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s) och Margot Wallström (s).
Reservation
vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) av Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Iris Mårtensson, Lars Svensson och Margot Wallström (samtliga s) som anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet erinrar” och på s. 13 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
UbU 1979/80: 28
18 Utskottet erinrar om att det fria tillträdet enligt utskottets tidigare uttalande inneburit en urholkning av utbildningens kvalitet och att en ökning av medelsanvisningen därför bör ske. Utskottet kan emellertid inte dela föredragande statsrådets uppfattning att resurspåslagen för budgetåren 1981/82 och 1982/83 skall fördelas enbart till de fyra stora universiteten.
Ett avgörande skäl för att avskaffa det fria området var att studerandetillströmningen till de stora universiteten motverkade satsningarna på utbyggnadsorterna. Genom att resurstillskottet nu uteslutande går till universiteten minskas utbyggnadsorternas möjligheter att få ytterligare resurser under tre budgetår framöver. Detta strider mot riksdagens tidigare fattade beslut om att en fortsatt utbyggnad av högskolan främst skall avse utbyggnadsorter.
Utskottet anser därför att regeringen vad avser resurstillskott för budgetåren efter 1980/81 med anledning av det tidigare utbildningsområdet med fritt tillträde i enlighet med motionärernas förslag bör återkomma till riksdagen med förslag, varvid även utbyggnadsortemas behov av medel bör tillgodoses. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. att riksdagen beträffande riktlinjer för den fortsatta höjningen av resursstandarden inom det tidigare utbildningsområdet med fritt tillträde med avslag på propositionen 1979/80: 100 samt motionen 1979/80: 1697 i denna del och med bifall till motionen 1979/80: S20 yrkandet 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,