Med anledning av motion om arbetsledarutbildning
UbU 1979/80:3
Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:3
med anledning av motion om arbetsledarutbildning Motionen
1978/79:2116 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari — med hänvisning till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1978/ 79:2114 - yrkas att riksdagen uttalar sig för en reformering av arbetsledarutbildningen med inriktning på kunskaper i arbetspsykologi, arbetssociologi, arbetarskydd och företagshälsovård.
Remissyttranden
Yttranden över motionen har inhämtats från statens arbetsgivarverk, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfonden. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). UHÄ har i sin tur inhämtat yttranden från universiteten i Stockholm och Göteborg, Tekniska högkolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt högskolan i Luleå.
UHÄ ser den fortsatta utvecklingen av olika arbetslivsförberedande moment i utbildningen, bl. a. de som berörs i motionen, som en viktig och naturlig uppgift för ledningsorganen på alla nivåer inom högskolan. För att denna uppgift skall kunna genomföras behövs enligt UHÄ:s mening inte någon sådan utredning som förordas i motionen. UHÄ ifrågasätter också om det är fruktbart att utgå enbart från arbetsledarfunktionen när förhållandena inom arbetslivet skall förändras. Många av de tidigare arbetsledaruppgifterna är numera angelägenheter för kollektiva beslut. Därför bör alla elever förberedas för att delta i sådana beslut.
UHÄ erinrar om att de utbildningsplaner som UHÄ utfärdar innehåller föreskrifter om de allmänna utbildningslinjernas syften, huvudsakliga innehåll och huvudsakliga uppläggning och att det är de lokala linjenämnderna som fastställer kursplaner med mera preciserade föreskrifter. UHÄ redovisar de senaste årens utbyggnad av arbetsvetenskapen och anser att det nu finns bättre förutsättningar för ett lokalt utvecklingsarbete inom området. Vidare erinrar UHÄ om att företrädare för yrkeslivet numera ingår i ledningsorgan på högskolestyrelsenivå och linjenivå. Detta bör kunna bidra till utvecklingsarbetet.
SÖ anser att alla elever behöver kunskaper om och insikter i arbetslivets villkor och de bedömningar och värderingar som påverkar dessa. Skolans arbetslivsorientering skall verklighetsförankras i arbetslivet så att eleverna
1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 3
UbU 1979/80:3
blir medvetna om arbetslivets partsförhållanden och de värderingar parterna företräder. Arbetslivsorienteringens innehåll bör därför utgöra en bra grund för elevens senare funktion som arbetsledare. Enligt SÖ:s mening är det effektivare att ge praktik- och pryohandledare fördjupade kunskaper om lagarbete, arbetsledning, beslutsfattande m. m. än att lägga in nya kursmoment i ekonomiska och tekniska utbildningar.
Statens arbetsgivarverk erinrar om att verket skall svara för sådan utbildning som myndigheterna behöver i sin egenskap av arbetsgivare. Verket är positivt till att i sin utbildning lägga in kursmoment med sådant innehåll som föreslagits av motionärerna.
Arbetarskyddsstyrelsen instämmer i att det är väsentligt att arbetsledare på samtliga nivåer får en lämplig utbildning inom arbetsmiljöområdet. Styrelsen erinrar om att regeringen tillsatt en utbildningsdelegation med representanter för arbetsmarknadens parter, statens arbetsgivarverk, verkstadsföreningen, arbetarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfonden m.fl. Delegationen har kartlagt utbildningsbehovet inom arbetsmiljöområdet för yrkesverksamma, utarbetat förslag till utbildning för vissa grupper och planerat en försöksverksamhet under hösten 1979. Försöken skall utvärderas för att kunna läggas till grund för rekommendationer för utbildningsinsatser inom området.
Styrelsen för arbetarskyddsfonden anser det angeläget att den grundläggande yrkesutbildningen inom skolväsendet och den högre utbildningen skyndsamt anpassas till den snabba utvecklingen på arbetslivsområdet. Styrelsen har en positiv inställning till de i motionen framförda synpunkterna men ser inte någon anledning tillstyrka att en särskild utredning tillsätts.
TCO ser inte något praktiskt behov av en utredning om reformering av arbetsledarutbildningen i den omfattning och med den inriktning som föreslås i motionen. ”En närmare analys av önskvärda arbets- och ledningsformer samt utbildningen för att nå dithän måste bygga på erfarenheter från fackligt medbestämmande på arbetsplatser av olika slag.” Målet för en reformering av arbetsledarutbildningen nås bäst om samhället ger sitt stöd till det arbete som pågår inom de fackliga organisationerna. Samhället kan också medverka genom att sådana frågor beaktas i grundutbildning av olika slag.
Enligt SACO/SR bör arbetsledarutbildning, såsom framförs i motionen, innefatta arbetspsykologi, arbetssociologi, arbetarskydd och företagshälsovård. Dessutom framhålls behovet av utbildning i arbetsrätt. SACO/SR anser det viktigt att arbetsledarutbildning ges i sådan yrkesutbildning som leder till arbetsledarbefattningar. Staten har ansvar för vidare- och fortbildning av egen arbetsledande personal. Det bör övervägas hur arbetsledarutbildning utanför den statliga sektorn skall kunna stimuleras. All vidareutbildning och fortbildning av arbetsledare skall utformas i samverkan med arbetstagarorganisationerna.
UbU 1979/80:3
3 LO anser det angeläget att arbetsledare har de kunskaper som nämns i motionen. LO anför vidare:
Förslaget präglas ändå av en något förlegad syn på arbetsledarnas roll. Det finns t. ex. i motionen inga krav på kunskaper i och förberedelse för en ny arbetsledareroll i ett mer demokratiserat arbetsliv. En förändrad arbetsledareutbildning bör vara anpassad till förändringen i arbetslivet.
SAF redovisar den arbetsledarutbildning som ges genom Arbetsledarinstitutet, Rådet för personal- och arbetslivsfrågor (tidigare personaladministrativa rådet) och Institutet för företagsledning.
SAF anför:
Den egentliga arbetsledarutbildningen, alltså gällande vad man brukar kalla första linjens arbetsledare, anses allmänt vara en typisk vuxenutbildning, dvs. det krävs en avsevärd yrkeserfarenhet innan befordran till arbetsledare kan ske och en för denna funktion avpassad utbildning kan erbjudas. Vidare är det inte fråga enbart om en utbildningskurs eller en serie därav utan ett till arbetet och företaget nära anslutet utvecklingsprogram som erfordras.
Av detta skäl torde den i motionen föreslagna åtgärden knappast täcka ett praktiskt behov. Det är inte på det sättet arbetsledare lämpligen utbildas. Däremot är det i hög grad önskvärt att redan i den första grundutbildningen införs moment av sådan art att miljöproblem i allmänhet uppmärksammas och att bl. a. de psykosociala aspekterna på arbetslivet beaktas. Därigenom kan en senare insatt direkt arbetsledarutbildning få bättre underlag.
Att på sätt som möjligen avses i motionerna låta utreda den egentliga arbetsledarutbildningen förefaller ej lämpligt. Det torde alltjämt få ankomma på berörda parter och företag att anordna och kontrollera sådan utbildning. En allmän översyn av de offentliga skolornas innehåll i berörda avseenden kunde kanske anförtros den nu arbetande gymnasieutredningen.
Utskottet
Riksdagen bör enligt motionen 1978/79: 2116 uttala sig för att arbetsledarutbildning mer än för närvarande blir inriktad på arbetspsykologi, arbetssociologi, arbetarskydd och företagshälsovård. Motionärernas motivering till yrkandet återfinns i motionen 1978/79:2114. De menar att en sådan reformering av arbetsledarutbildningen kommer att främja hälsa, välbefinnande och personlighetsutveckling hos medarbetarna på arbetsplatsen. Motionärerna föreslår därför att regeringen i samverkan med arbetsmarknadens parter, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetarskyddsstyrelsen, arbetsgivarverket och arbetarskyddsfonden skall låta utreda frågan om en komplettering och nyorientering av arbetsledarutbildningen på alla nivåer. Kompletteringen kan enligt motionärernas mening t. ex. innebära att kursmoment i de föreslagna ämnena blir obligatoriska i olika ekonomiska och tekniska utbildningar.
UbU 1979/80:3
4 Som framgår av inledningen till detta betänkande har utbildningsutskottet inhämtat yttranden från de instanser som nämns i motionen.
Utskottet delar, liksom alla remissinstanser, motionärernas syn på vikten av att arbetsledarutbildning har den inriktning som betonas i motionen och att arbetsledare har de kunskaper som nämns. Den snabba utvecklingen inom arbetslivet återspeglas ännu inte alltid inom utbildningsområdets alla delar. Det är därför angeläget att de aktuella utbildningarna anpassas efter bl. a. den nya arbetslivslagstiftning som genomförts och den förändring som arbetsledarens roll genomgått.
Flera remissinstanser påpekar att arbetslivets förändring kräver att alla elever redan i skolan får insikter i arbetslivets villkor och i arbetsmiljöfrågor. SÖ anser vidare att skolans arbetslivsorientering skall verklighetsförankras i arbetslivet på ett sådant sätt att den kan utgöra en bra grund för elevens senare funktion som arbetsledare.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att just arbetslivsfrågor är ett viktigt område som skall betonas när grundskolans nya läroplan utformas (prop. 1978/79: 180 s. 69). Vid sitt beslut våren 1979 om ny läroplan för grundskolan strök riksdagen också under arbetslivsfrågomas vikt genom att uttala sig för en förlängning av den praktiska arbetslivsorienteringen (UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422).
Den gymnasiala utbildningen utreds för närvarande av en särskild kommitté, gymnasieutredningen (U 1976: 10). I direktiven sägs bl. a. att pågående förändringar inom arbetslivet påverkar gymnasieskolans innehåll och arbetssätt och att den gymnasiala utbildningen därför i ökad utsträckning måste fä till uppgift att vid sidan av studie- och yrkesförberedelse även ge arbetslivsförberedelse, dvs. kunskaper om och erfarenheter av demokrati- och arbetsmiljöfrågor m. m.
För högskolans del ser UHÄ den fortsatta utvecklingen av olika arbetslivsförberedande moment i de aktuella utbildningarna som en viktig och naturlig uppgift för ledningsorganen på alla nivåer inom högskolan. Det är således fråga om en ständigt pågående process, varför det enligt UHÄ:s mening inte behövs någon särskild utredning om hur denna uppgift skall genomföras.
Utskottet anser liksom UHÄ och andra remissinstanser att arbetet med att förändra ifrågavarande högskoleutbildningar - bl. a. att föra in flera arbetslivsförberedande moment - naturligen ingår i högskolemyndigheternas ordinarie verksamhet. Utskottet har dock noterat att både UHÄ och de högskoleenheter som avgivit yttranden har pekat på utbildningsområden där brister ännu finns och där utbildningen leder till arbetsledande verksamhet. Utskottet förutsätter att - som UHÄ framhåller - de senaste årens utbyggnad av arbetsvetenskaperna och det förhållandet att företrädare för yrkeslivet numera ingår bl. a. i högskolestyrelser och linjenämnder skall bidra till ett intensifierat utvecklingsarbete.
Flera remissinstanser påpekar att arbetsledarutbildning ofta är en form
UbU 1979/80:3
av vidareutbildning som bygger på yrkeserfarenhet. De anser också att det är väsentligt att denna utbildning kan bygga vidare på sådana kunskaper som förmedlats redan i den grundläggande utbildningen inom skolan och högskolan. De finner inte någon anledning att tillsätta en särskild utredning om denna arbetsledarutbildning som i de flesta fall sker utanför skolväsendet och högskolan.
Utskottet anser mot den bakgrund som här redovisats att något uttalande från riksdagen om en utredning om arbetsledarutbildning inte är påkallat och att motionen 1978/79:2116 därför inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2116.
Stockholm den 8 november 1979
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Jörgen Ullenhag (fp). Gunnel Liljegren (m) och Larz Johansson (c).
Särskilt yttrande
av Sven Johansson, Kerstin Göthberg och Larz Johansson (alla c):
I sina yttranden över motionen 1978/79:2116 påpekar såväl UHÄ som vissa högskoleenheter att det finns brister i utbildning som leder till arbetsledande yrkesverksamhet. Detta har också aktualiserats i motionen. Med hänvisning till vad utskottet redovisat beträffande pågående arbete med att förbättra arbetsledarutbildningen i den riktning som anges i motionen avstår vi från att föreslå något annat än utskottet.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
■
.
'