Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till gymnasiala skolor m. m. samt bilaga 2 av propositionen 1979/80:145 om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m. jämte motioner
Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:34
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till gymnasiala skolor m. m. samt bilaga 2 av propositionen 1979/80:145 om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m. jämte motioner
NIONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen dels i propositionen 1979/80: 100 bilaga 12 under avsnittet Skolväsendet rubrikerna Gymnasiala skolor m. m. (punkterna C 18-C 27) samt Investeringsbidrag (punkterna C 28 och C 29), dels i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2.
Bilaga 1 i sistnämnda proposition behandlas i arbetsmarknadsutskottets betänkande 1979/80:25.
Vidare behandlas yrkanden i de under allmänna motionstiden 1980 väckta motionerna 1979/80:424, 425, 525, 668, 1288, 1298, 1304, 1327, 1486, 1490, 1535, 1692, 1710 och 1711 samt yrkanden i de med anledning av propositionen 1979/80: 145 väckta motionerna 1979/80: 1996, 1997 och 1999.
1. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.
Propositionerna
I propositionen 1979180:100 bilaga 12 har regeringen
dels under punkten C 18 (s. 290—311) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att meddela bestämmelser om statsbidrag för skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad som förordats i propositionen,
2. bemyndiga regeringen att sluta nytt avtal med Örebro kommun om gymnasial utbildning för gravt hörselskadade inom Örebro kommuns gymnasieskola,
3. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar — öka det totala antalet elevplatser i gymnasieskolan,
4. godkänna de grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel som förordats i propositionen,
5. godkänna vad som i propositionen förordats om försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning och statsbidrag för denna,
6. godkänna vad som i propositionen förordats om inrättande av en I Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr. 34
UbU 1979/80:34
UbU 1979/80:34
tvåårig musiklinje och en tvåårig trädgårdslinje i gymnasieskolan samt om statsbidrag för utbildningen på trädgårdslinjen,
7. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till stödundervisning i svenska för invandrarelever,
8. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 3 070 000 000 kr.,
dels under punkten C 26 (s. 322—323) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen förordats om lärlingsutbildning som har inletts före den 1 juli 1980,
2. till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 5045000 kr.
I propositionen 1979180:145 bilaga 2 har regeringen
dels föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen förordats om introduktionsprogram för utbildning och statsbidrag för detta,
2. godkänna vad som i propositionen förordats om yrkesintroduktion och statsbidrag för denna,
3. godkänna vad som i propositionen förordats om studiestöd till ungdomar som deltar i introduktionsprogram för utbildning och yrkesintroduktion,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen i övrigt anförts om insatser för att främja ungdomars utbildning.
Motionerna
1979/80: 425 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag om att inrätta musiklinjer inom gymnasieskolan och kompletterande specialkurser i enlighet med OMUS (organisationskommittén för högre musikutbildning) förslag.
(Yrkandet 1 behandlar utskottet i betänkandet 1979/80: 26.)
1979/80:525 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen beslutar att statsbidraget för stödundervisning för invandrarelever fortsättningsvis skall utgå efter en schablon motsvarande 1 lärarveckotimme per deltagande elev,
2. att riksdagen beslutar att statsbidraget för hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk fortsättningsvis skall utgå efter en schablon motsvarande 1 lärarveckotimme per deltagande elev,
3. att riksdagen beslutar att under C 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor anvisa ytterligare 2 900 000 kr. utöver regeringens förslag.
(Yrkandet 4 behandlar utskottet i annat betänkande.)
UbU 1979/80:34
1979/80:668 av Sten Svensson m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om höjningar av anslagen till lärlingsutbildning,
2. att riksdagen beslutar uttala att en höjning av bidragen till lärlingsutbildning finansieras genom motsvarande minskningar på anslagen till anordnandet av beredskapsarbeten.
1979/80: 1288 av Claes Elmstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära initiativ syftande till att skolan fullt ut är huvudman för samtliga gymnasieelever under hela utbildningstiden och att det ekonomiska stödet under denna tid inryms i det studiesociala systemet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1979/80: 1304 av Johan Olsson (c) och Sven Andersson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att övergångsregler utarbetas så att lärlingsutbildning som pågår och tecknas före den 1 juli 1980 enligt nu gällande bestämmelser kan överföras till det nya system som gäller efter denna tidpunkt och tillgodogöras de ekonomiska villkor som där kommer att gälla.
1979/80:1486 av Margot Wallström (s) och Göran Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om riktlinjer för regeringens politik för att bekämpa ungdomsarbetslöshet.
1979/80: 1490 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer
b) att antalet gymnasieplatser i den yrkesinriktade skolan utökas i enlighet med vad som förordas i motionen,
2. att riksdagen uttalar
b) att den inriktning på företagsinriktad gymnasieutbildning som regeringen avser inte skall komma till stånd, utan att den yrkesinriktade gymnasieutbildningen skall ges den inriktning som anges i motionen,
c) att en verklig satsning på varvad utbildning bör komma till stånd i enlighet med vad som anförs i motionen.
(Yrkandet 1 d behandlar utskottet i annat betänkande. Övriga yrkanden behandlas av arbetsmarknadsutskottet.)
1979/80: 1535 av Eva Winther (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
I. att riksdagen beslutar att platser för kombination av gymnasiestudier och elitidrott (ishockeylinje) tilldelas Kiruna kommun.
(Yrkandet 2 behandlar utskottet i betänkandet 1979/80: 23.)
1979/80: 1692 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen, med erinran om sitt beslut vid föregående riksmöte, beslutar att gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1980/81 skall dimensioneras för lägst 100% av årskullen 16-åringar i enlighet med vad som anförts i motionen,
UbU 1979/80:34
2. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen vidtar åtgärder för att minska antalet lediga platser i gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kvalitetskrav på den företagsförlagda utbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att avtal skall träffas innan utbildning förläggs till visst företag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avräkning av statsbidraget till företagsförlagd utbildning med hänsyn till elevers produktiva arbetsinsats,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utvärderingen av företagsförlagd utbildning.
1979/80:1710 av Inga Lantz (vpk) och Raul Blucher (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar höja gymnasieskolans resurs för stödundervisning och samordnad specialundervisning från 0,65 till 0,75 veckotimmar per klass och med anledning härav anvisar ytterligare 6,1 milj. kr. under punkten C
18.
1979/80:1711 av Inga Lantz (vpk) och Raul Blucher (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening uttalar sig för försöksverksamhet med 16-grupper vid undervisning i svenska på gymnasieskolans 2-åriga yrkesinriktade linjer.
1979/80:1996 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1979/80:145, bilaga 2,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vidgade utbildningsmöjligheter för fler ungdomar i gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkt studie- och yrkesorientering,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skolledningen i gymnasieskolan.
1979/80:1997 av Olof Palme m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen 1979/80: 1996 anförts om studiestödet för elever i gymnasieskolan.
1979/80:1999 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen 1979/80: 145,
4. att riksdagen uttalar sig för att antalet platser inom gymnasieskolan ökas, så att alla ungdomar under 18 år som så önskar bereds möjlighet till utbildning på valfri linje,
5. att riksdagen uttalar sig för att det nuvarande studiesociala stödet bör ersättas av studielön för alla studerande över 16 år och hemställer hos regeringen om förslag till genomförande av denna reform.
(Övriga yrkanden behandlas av arbetsmarknadsutskottet.)
UbU 1979/80:34
5 Utskottet
Gymnasieskolans dimensionering m.m.
I budgetpropositionen anför föredragande statsrådet att det successivt ökande intresset för gymnasieskolutbildning beror dels på ungdomars svåra situation på arbetsmarknaden, dels på det intensifierade arbetet med studie- och yrkesorientering. Hon anser att den del av gymnasieskolan som innefattar linjerna och de direkt grundskolanknutna specialkurserna, den s. k. stora ramen, för budgetåret 1980/81 bör omfatta 123950 årselevplatser i intagningsklasser, vilket motsvarar 100% av antalet 16-åringar. Härigenom fullföljs riksdagens beslut från år 1979 om att antalet utbildningsplatser inom gymnasieskolans stora ram fr. o. m. budgetåret 1980/81 skall vara minst 100% av årskullen 16-åringar (prop. 1978/79: 100, UbU 1978/79:40, rskr 1978/79:344). Ett inordnande av lärlingsutbildningen i gymnasieskolan medför enligt statsrådet administrativa och planeringstekniska vinster och tillgodoser dessutom riksdagens beslut förra året om att lärlingsutbildningen skall infogas i den totala skolplaneringen (UbU 1978/ 79: 40). De 3 000 platser som beräknas för lärlingsutbildningen budgetåret 1980/81 skall därför enligt budgetpropositionen ingå i ramen för den direkt grundskolanknutna delen av gymnasieskolan och där ingå i det antal utbildningsplatser som beräknas för utpräglat yrkesinriktade linjer och specialkurser.
För övriga specialkurser i gymnasieskolan, dvs. kurser som är kortare än ett år eller som kräver tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder för tillträde, den s. k. lilla ramen, räknar statsrådet med 30330 årselevplatser förbudgetåret 1980/81.
För att kommunerna i så god tid som möjligt skall kunna planera för s. k. korta yrkesinriktade kurser, kurser för invandrarungdom samt specialkursen Studievägar och arbetsliv, orienteringskurs, föreslår statsrådet i budgetpropositionen att medel för 3000 årselevplatser skall beräknas under förevarande anslag för dessa kurser.
En viss omfördelning av elevplatser dels mellan studievägar inom varje ram, dels mellan ramarna bör enligt föredragande statsrådet kunna ske för att anpassa gymnasieskolans organisation till utbildningsbehoven.
Liksom förra året föreslår statsrådet också i årets budgetproposition att regeringen bemyndigas att om så erfordras öka antalet platser i gymnasieskolan av arbetsmarknadsskäl.
Under förutsättning att riksdagen ger detta bemyndigande avser föredragande statsrådet enligt propositionen 1979/80:145 bl. a. att föreslå regeringen att öka den grundskolanknutna delen av gymnasieskolan med 7 000 platser, som bör utnyttjas för yrkesinriktad utbildning och lärlingsutbildning. Syftet med den vidgade dimensioneringen av gymnasieskolan är enligt statsrådet att bereda ungdomar som är eller riskerar att bli arbetslösa utbildning i gymnasieskolan.
Kartong: S. 28, råd 22 Utgår: Helge Hagberg
UbU 1979/80:34
6 Enligt motionen 1979/80: 1692 bör lärlingsutbildningen inte inräknas i gymnasieskolans stora ram. Om 3 000 platser skall vara avsedda för lärlingsutbildning finns det enligt motionärerna risk för att denna del av den stora ramen blir outnyttjad om inte lärlingsutbildning kommer till stånd i den omfattning som föredragande statsrådet avser. Riksdagens beslut förra året om att lärlingsutbildningen skall infogas i den totala skolplaneringen innebär enligt motionärernas åsikt inte att lärlingsplatserna måste inkluderas i gymnasieskolans stora ram. Om lärlingsutbildningen exkluderas blir antalet elevplatser budgetåret 1980/81 i gymnasieskolan enligt motionärerna 97% av årskullen 16-åringar, vilket de anser strida mot förra årets riksdagsbeslut att gymnasieskolan skall dimensioneras för minst 100% av årskullen 16-åringar fr. o. m. nämnda budgetår. Motionärerna hemställer att riksdagen, med erinran om sitt beslut vid föregående riksmöte, beslutar att gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1980/81 skall dimensioneras för lägst 100% av årskullen 16-åringar (yrkandet 1).
1 motionen 1979/80: 1692 yrkas också att riksdagen anhåller hos regeringen om åtgärder för att minska antalet lediga platser i gymnasieskolan (yrkandet 2). Motionärerna påpekar att vakanserna synes ha ökat med 1 % sedan år 1978.
I motionen 1979/80: 1999 yrkas att antalet platser inom gymnasieskolan ökas så att alla ungdomar under 18 år som så önskar bereds möjlighet till utbildning på valfri linje (yrkandet 4).
Grundläggande för gymnasieskolans dimensionering skall enligt utskottet vara en ambition att bereda alla ungdomar som avslutar sin grundskolutbildning möjlighet till fortsatt utbildning inom gymnasieskolan. Utskottets uttalande förra året om att planeringen av gymnasieskolan i vad gäller den s. k. stora ramen bör inriktas på att antalet utbildningsplatser fr. o. m. budgetåret 1980/81 skall vara minst 100% av årskullen 16-åringar skall ses mot bakgrund av att dimensioneringsbeslut av regering och riksdag bör föreligga i god tid om de medgivna elevplatserna verkligen skall kunna utnyttjas.
Innevarande år utnyttjas drygt 14 000 färre elevplatser än vad som avsågs i förra årets dimensioneringsbeslut. Drygt 7 000 av dessa avser ej utlagda platser, bl. a. beroende på brist på lokaler och utrustning, ej tillgodosedda praktikplatsbehov, osäkerhet om elevernas efterfrågan beträffande olika utbildningar, långa beslutsvägar och sena dimensioneringsbeslut. Ungefär lika många platser är vakanta beroende bl. a. på bristande överensstämmelse mellan elevernas önskemål och gymnasieskolans organisation.
De ramar som regering och riksdag årligen beslutar om är bl. a. avsedda att styra dimensioneringen av den gymnasiala utbildningen i stort. En gymnasieskola enbart anpassad efter de studerandes val av studieväg kan medföra tvära kast i inriktningen av utbildningarna över åren, försvåra
UbU 1979/80:34
planeringen och - i sämsta fall - utbilda för arbetslöshet. Utskottet kan därför inte ansluta sig till kravet i motionen 1979/80: 1999 om en sådan gymnasieskola. Riksdagen bör därför avslå yrkandet 4 i motionen 1979/ 80: 1999.
De beslutade ramarna skall alltså ses som hjälpmedel i planeringen för att styra inriktningen och därmed även dimensioneringen av de olika utbildningarna. Det blir då också väsentligt att det finns en viss flexibilitet inom och mellan ramarna som medger fullt kapacitetsutnyttjande. Med en sådan utgångspunkt för planeringen blir det i budgetpropositionen angivna totalantalet platser inom den s. k. stora ramen inte ett absolut mått på antalet tillgängliga platser i gymnasieskolan utan i första hand en för de planerande myndigheterna av riksdagen angiven förutsättning för planeringen. Detta understryks också av regeringens begärda bemyndigande att öka antalet platser i gymnasieskolan om arbetsmarknadsskäl påkallar det, till vilken begäran utskottet ansluter sig.
Det av föredragande statsrådet angivna antalet platser för lärlingsutbildningen blir med ett sådant synsätt en planeringsförutsättning som inte begränsar den tidigare av riksdagen angivna målsättningen att bereda alla ungdomar som slutar grundskolan möjligheter till fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Den av föredragande statsrådet förordade flexibiliteten inom och mellan ramarna samt det begärda och av utskottet tillstyrkta bemyndigandet att öka antalet platser i gymnasieskolan om arbetsmarknadsskäl påkallar det bör utgöra en garanti härvidlag.
Den s. k. stora ramen skall enligt utskottets uppfattning mot denna bakgrund omfatta 126950 årselevplatser vari ingår 3000 årsele vplatser i lärlingsutbildningen. Vidare skall den s.k. lilla ramen omfatta 30330 årselevplatser och de s. k. kortkurserna 3 000 årselevplatser. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och motionen 1979/80: 1692 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
I motionen 1979/80: 1486 föreslås bl. a. att skolstyrelsernas uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år skall utvidgas till att omfatta ungdomar under 19 år samt att beslut om gymnasieskolans organisation skall decentraliseras till länsskolnämnder och skolstyrelser, dels för att lediga platser snabbt skall kunna utnyttjas, dels för att samtliga ungdomar skall kunna erbjudas någon form av utbildning efter grundskolan.
Utskottet anser det f. n. inte möjligt att låta ytterligare en årskull ungdomar omfattas av skolstyrelsernas uppföljningsansvar.
Vad angår decentralisering av beslut om gymnasieskolan erinrar utskottet om att skoladministrativa kommittén (SAK) i sitt betänkande (SOU 1980:5, s. 132) föreslår att beslut om gymnasieskolans årliga organisation och omfördelning mellan och inom ramarna skåll decentraliseras till länsskolnämnd och skolstyrelse. Föredragande statsrådet meddelar i årets budgetproposition (prop. 1979/80: 100, bilaga 12, s. 306) att hon avser
UbU 1979/80:34
återkomma i frågan om decentralisering av gymnasieskolbesluten efter det att kommitténs betänkande remissbehandlats. I budgetpropositionen framhåller hon också angelägenheten av att snarast finna former för att utnyttja det av regering och riksdag medgivna antalet intagningsplatser i gymnasieskolan. Motionen 1979/80: 1486 i de nu aktuella delarna bör enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Inbyggd utbildning, lärlingsutbildning m. m.
Gymnasieskolans undervisning i arbetsteknik eller annan undervisning med samma syfte kan enligt nu gällande föreskrifter förläggas till företag eller annan institution, varvid företaget eller institutionen tillhandahåller lärare, lokaler och materiel. Denna undervisningsform, som kallas inbyggd utbildning, förekommer på vissa studievägar enligt resp. timplan eller om skolöverstyrelsen (SÖ) medgivit det av särskilda skäl.
Systemet för statsbidrag till inbyggd utbildning är enligt vad föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen behäftat med vissa nackdelar och bör därför förbättras fr. o. m. budgetåret 1980/81 i vad gäller inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel. Härigenom blir det enligt statsrådet möjligt att ställa samma krav på bredd och kvalitet i den inbyggda utbildningen som på utbildning förlagd till gymnasieskolinstitution. Statsbidraget för lönekostnader, materiel och lokaler bör enligt förslaget vara i princip detsamma antingen skolstyrelse förlägger utbildning till företag eller skolinstitution. Bidraget skall enligt föredragande statsrådet utgå per elev för det antal undervisningstimmar som skolstyrelse inom ramen för timplanen för resp. studieväg beslutar förlägga till företag. Statsbidraget till den del av undervisningen, som anordnas i skolinstitution, påverkas inte av förslaget om individrelaterat bidrag till inbyggd utbildning. Enligt vad statsrådet uttalar i propositionen 1979/80: 145 avses bidragsvillkoren till inbyggd utbildning inte heller bli påverkade av förslaget i propositionen 1979/80: 90 om kommunalekonomiska frågor inför 1981 i vad gäller slopande av statsbidrag till kommuner bl. a. för förhyrning av lokaler till utbildning inom industri och hantverk.
Enligt vad statsrådet anför i budgetpropositionen bör skolstyrelse efter medgivande från SÖ kunna bestämma i vilken omfattning undervisningen i yrkesinriktat ämne på studievägar inom industri och hantverk samt handel får anordnas som inbyggd utbildning, även om detta inte angivits i timplanen. Skolstyrelses beslut i dessa frågor bör enligt propositionen 1979/ 80: 145 inte få medföra att personella och materiella resurser som finns för utbildningen vid gymnasieskolan (skolinstitution) inte blir utnyttjade. I samma proposition har statsrådet tillagt att hon avser att föreslå regeringen att bemyndigande från SÖ inte skall behövas.
Enligt förordningen (SÖ-FS 1978: 183) om statsbidrag för samverkan mellan skola och företag vid inbyggd utbildning m. m. utgår ett särskilt statsbidrag till kommun för samverkan mellan skola och företag vid in -
UbU 1979/80:34
byggd utbildning m. m. Föredragande statsrådet framhåller att resurserna för samverkan mellan skola och företag, tillsyn samt uppföljning av ifrågavarande undervisning måste förstärkas. Hon föreslår att upp till 10% av lönekostnadsdelen av statsbidraget till inbyggd utbildning fritt bör få disponeras av skolstyrelsen för dessa ändamål. Tillsynsansvaret för den inbyggda utbildningen är enligt statsrådet detsamma som för annan utbildning i gymnasieskolan och skall utövas aktivt av skolstyrelse och lokal skolledning. Hon utgår också från att det förändrade bidraget kommer att främja en utveckling som innebär att de som har läraruppgifter i företag får möjlighet till regelbundna kontakter med lärare och skolledning vid gymnasieskolan.
I budgetpropositionen föreslås också en försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning som i princip bör anordnas och administreras under samma villkor som den inbyggda utbildningen. Försöksverksamheten föreslås pågå fr. o. m. budgetåret 1980/81 t.o. m. budgetåret 1982/83 under vilken tid lärlingsutbildningen enligt nu gällande förordning successivt avvecklas. Tillsyn och uppföljning bör utformas på i huvudsak samma sätt som för inbyggd utbildning.
I propositionen 1979/80: 145 erinrar föredragande statsrådet om förslagen i budgetpropositionen beträffande nya grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning inom industri, hantverk och handel samt om förslaget rörande försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning och grunderna för statsbidrag till denna. Hon framhåller därvid, att man, genom att inom gymnasieskolan utnyttja de utbildningsmöjligheter som kan erbjudas i företagen, kan erbjuda fler ungdomar utbildning utan kostsamma investeringar i lokaler och utrustning. Ett annat väsentligt skäl till förslagen är att man härigenom kan erbjuda ett mer varierat utbildningsutbud och därmed förhoppningsvis dra till sig de ungdomar som i dag inte söker sig till gymnasieskolan. Dessutom anser statsrådet att eleven genom att ha sin utbildning förlagd till ett eller flera företag får inblick i förhållandena inom arbetslivet och samtidigt ges ökade möjligheter att meritera sig för en anställning. De föreslagna statsbidragsreglerna ger också enligt föredragande statsrådet möjligheter att för fler elever förlägga utbildningen delvis till skolinstitution och delvis till företag. Den nya lärlingsutbildningen öppnar också möjligheter att kombinera en eller flera etapper på viss studieväg med lärlingsutbildning.
I motionen 1979/80: 1692 yrkas att garantier skapas för en kvalitetshöjning av den företagsförlagda utbildningen (yrkandet 3). Endast under förutsättning härav kan motionärerna acceptera de föreslagna ökade bidragen till denna utbildning. Motionärerna anser nämligen att de allmänna uttalanden som görs i budgetpropositionen inte är tillräckliga i detta avseende utan att det klart måste framgå att företagsförlagd utbildning inom gymnasieskolans ram är en alternativ form av utbildning för att inhämta sådana kunskaper och erfarenheter som eleverna i andra fall skaffar sig vid skolinstitution inom gymnasieskolan, tl Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 34
UbU 1979/80:34
10 Enligt motionärernas mening måste elevens handledare på arbetsplatsen genom erfarenhet eller utbildning ha skaffat sig kunskaper om utbildningens mål och innehåll och om anknytningen till elevens skola. Likaså måste någon lärare eller skolledare vara ansvarig för kontakterna mellan det aktuella företaget och skolan för att den bredd och allsidighet i utbildningen som motionärerna kräver skall uppnås. För att åstadkomma en väl fungerande företagsförlagd utbildning måste vidare enligt motionärerna både arbetsgivare och arbetstagare vara överens med skolan om vad som gäller för utbildningen. Ett avtal som reglerar elevens förhållanden bör därför enligt motionärerna träffas mellan parterna på arbetsplatsen (yrkandet 4). Den produktiva insats som eleverna i företagsförlagd utbildning gör bör enligt motionärerna omräknat i pengar avräknas från det statsbidrag som utgår till företaget (yrkandet 5). I och med att statsbidragen till företagsförlagd utbildning ökar kraftigt samtidigt som en decentralisering av beslutsprocesserna sker anser motionärerna att en samlad utvärdering bör äga rum och att utfallet av den nya formen av företagsförlagd utbildning snarast bör redovisas för riksdagen (yrkandet 6).
I motionen 1979/80: 1490 yrkas avslag på den form av företagsförlagd utbildning som regeringen föreslår (yrkandet 2 b). Motionärerna anser att företagen inte bör få ta hand om utbildningen och dessutom få betalt härför. Ansvaret för läroplanens genomförande får inte till någon del överlämnas till företagen. Fackföreningarna bör enligt motionärerna ges vetorätt över vilka företag som inte får komma i fråga. I enlighet härmed bör en satsning på varvad utbildning komma till stånd (yrkandet 2 c).
Utskottet vill i likhet med föredragande statsrådet understryka att skolstyrelsen och den lokala skolledningen har samma tillsyns- och uppföljningsansvar för inbyggd utbildning och lärlingsutbildning som för annan utbildning i gymnasieskolan samt att detta ansvar måste utövas aktivt. Flertalet av de krav på kvalitet och bredd i utbildningen som berörs i motionerna bör enligt utskottets mening tillgodoses genom detta ökade lokala ansvar. Utskottet utgår i likhet med föredragande statsrådet från att de särskilda resurser som disponeras för samverkan mellan skola och företag bl. a. ger dem som har läraruppgifter i företag möjlighet till regelbundna kontakter med lärare och skolledning vid gymnasieskolan.
Utskottet vill också framhålla att de föreskrifter och anvisningar som gäller för lokala planeringsråd (SSA-råd) och lokala yrkesråd (SÖ-FS 1978: 235) innefattar uppgifter som i samband med regeringens förslag om inbyggd utbildning och lärlingsutbildning kan ges ett än mer konkret innehåll. Dessa gäller bl. a. tillsyn, samordning, uppföljning och utvärdering av den företagsförlagda utbildningen, informationsutbyte mellan skola och arbetsliv rörande olika utbildningsformers mål och innehåll, samordning mellan arbetsgivare och berörda fackliga organisationer i vad gäller olika utbildningsvägars villkor och verksamhet samt fortbildning och utbildning av handledare, lärare och övrig personal. Även de regionala planeringsrå -
UbU 1979/80:34
den, som fr. o. m. budgetåret 1980/81 kommer att finnas i samtliga län, har enligt utskottets mening många uppgifter att fylla i dessa sammanhang, bl. a. beträffande en samlad utvärdering av verksamheten.
Utbildning som helt eller delvis sker i företag bör enligt föredragande statsrådet ha stor bredd och följa det innehåll som anges i kursplanerna för respektive utbildning. En till företag eller institution förlagd utbildning med bredd och kvalitet som inte snävt inriktas på produktionen och dessutom ofta varvas med utbildning i skola kommer enligt utskottets mening att medföra att elevers produktionsinsatser blir marginella. I sammanhanget bör även erinras om att statsbidraget inte täcker hela kostnaden för utbildningen, vilket gäller såväl kommuns som företags kostnader. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 1490 yrkandena 2 b och 2 c samt 1979/80: 1692 yrkandena 3-6 godkänner de grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel som förordats i propositionen 1979/ 80: 100.
Som tidigare nämnts har regeringen i budgetpropositionen föreslagit en försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning. Statsbidrag till försöksverksamheten med den nya lärlingsutbildningen föreslås utbetalas från anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. I fråga om lärlingsutbildning som har påbörjats eller påbörjas före den 1 juli 1980 bör enligt föredragande statsrådet nu gällande statsbidragssystem tillämpas för hela utbildningstiden. Med anledning härav bör nuvarande bidragssystem under anslaget Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. avvecklas successivt. För nästa budgetår beräknas 5 045 000 kr. för bidrag till lärlingsutbildning som påbörjats eller påbörjas före den 1 juli 1980.
I motionen 1979/80: 668 föreslås en höjning av anslagen till lärlingsutbildning (yrkandet 1). Motionärerna jämför statsbidragen till lärlingsutbildning med anslagen till beredskapsarbeten och finner det svårförståeligt att ett företag som ger ungdomar en treårig yrkesutbildning inte får åtminstone samma ersättning som då företaget utan nämnvärda förpliktelser ger ungdomar sysselsättning i beredskapsarbete. Höjningen av lärlingsbidragen skall enligt motionärerna finansieras genom motsvarande minskning av anslagen till beredskapsarbeten (yrkandet 2).
Det är enligt motionen 1979/80: 1304 djupt orättvist att de som redan engagerat sig i nuvarande lärlingsutbildning eller under tiden fram till den 1 juli 1980 skriver kontrakt för denna utbildningsform får avsevärt sämre ekonomiska villkor än vad som skall gälla för den nya lärlingsutbildningen. Enligt motionärerna bör övergångsregler utarbetas så att lärlingsutbildning som pågår eller för vilken kontrakt tecknas före den 1 juli 1980 kan överföras till det nya system som skall gälla efter denna tidpunkt och tillgodogöras de ekonomiska villkor som då kommer att gälla. Som en alternativ lösning pekar motionärerna på möjligheten att fr. o. m. den 1 juli 1980 höja lärlingsbidragen enligt nuvarande statsbidragssystem så att de i
UbU 1979/80:34
huvudsak motsvarar vad regeringen föreslår i fråga om den nya lärlingsutbildningen.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor om försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning och statsbidrag till denna. Riksdagen bör i enlighet härmed godkänna vad som i propositionen 1979/80: 100 förordats om försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning och avslå motionen 1979/80: 668 i denna del.
En ökning av de gamla bidragen till samma nivå som föreslagits för statsbidraget till den nya lärlingsutbildningen skulle enligt vad utskottet inhämtat innebära en kostnadsökning för de kommande tre budgetåren om sammanlagt 11,2 milj. kr. (1980/81 + 5 milj. kr., 1981/82 + 3,7 milj. kr. och 1982/83 + 2,5 milj. kr.). Med hänvisning till det statsfinansiella läget bör riksdagen enligt utskottets mening avslå motionerna 1979/80:668 i denna del och 1979/80: 1304. Riksdagen bör således godkänna vad som förordats i propositionen 1979/80: 100 om lärlingsutbildning som inletts före den 1 juli 1980 och för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 5 045 000 kr.
Introduktionsprogram för utbildning, yrkesintroduktion m.m.
I propositionen 1979/80: 145 föreslås att kommuner med gymnasieskola genom statsbidrag ges möjlighet att anordna s. k. introduktionsprogram för utbildning om högst fyra veckor samt s. k. yrkesintroduktion om högst 40 veckor för ungdomar i åldern 16—17 år som saknar sysselsättning. Introduktionsprogrammen skall enligt propositionen omfatta orientering om gymnasieskolan, information om vakanser på linjer och specialkurser samt förbereda för fortsatta studier. Syftet är att skapa intresse för utbildning och kunskap om olika utbildningsalternativ. Yrkesintroduktionen bör enligt föredragande statsrådet ges en så långt möjligt individuell utformning och syfta till att ge erfarenheter och meriter för anställning. Den skall innehålla utbildningsmoment för ifrågavarande yrke, och för verksamheten skall en plan upprättas efter samråd med det lokala planeringsrådet. Både introduktionsprogrammen och yrkesintroduktionen skall organisatoriskt knytas till gymnasieskolan och tills vidare anordnas som försöksverksamhet, vilken enligt statsrådet bör utvärderas av SÖ och redovisas före årsskiftet 1981-1982.
För yrkesintroduktion beräknar statsrådet 5 000 årselevplatser inom ramen för begärt bemyndigande att av arbetsmarknadsskäl öka antalet platser i gymnasieskolan. Antalet platser bör enligt statsrådet inte vara maximerat utan knutet till behovet. Introduktionsprogrammen om högst fyra veckor bör enligt propositionen 1979/80: 145 rymmas bland de 3000 platser som föreslagits i budgetpropositionen för korta yrkesinriktade kurser m. m.
Föredragande statsrådet menar att man, genom att i första hand bereda ungdomar under 18 år utbildning i gymnasieskolan, skapar förutsättningar
UbU 1979/80:34
att begränsa arbetsmarknadspolitiska insatser som beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning för vilka kostnaderna för ungdomar under 18 år budgetåret 1978/79 beräknades till 515 milj. kr. Hon framhåller dock att detta måste ske i den takt som gymnasieskolan klarar att ta emot ungdomarna och att en övergångstid kan behövas för att de lokala skolmyndigheterna skall hinna planera och förbereda de nya utbildningsinsatserna. Propositionen 1979/80: 145 i vad den avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder behandlas, som redovisats i det föregående, i arbetsmarknadsutskottets betänkande 1979/80:25.
Som tidigare nämnts avser statsrådet att även utnyttja det begärda bemyndigandet till att öka den grundskolanknutna delen av gymnasieskolan med 7 000 platser på yrkesinriktade studievägar och i lärlingsutbildning. Hon framhåller att möjligheter till inbyggd utbildning i första hand skall tillvaratas.
Den vidgade dimensionering av gymnasieskolan som föreslås i propositionen 1979/80: 145 beräknas medföra ökade kostnader under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. Merkostnaden beräknas till 120 milj. kr.
I motionen 1979/80: 1996 (yrkandet 1) yrkas att riksdagen avslår propositionen 1979/80: 145 bilaga 2. Motionärerna anser inte att det föreliggande regeringsförslaget kan ligga till grund för att avveckla samhällets arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett antal konkreta förslag som redovisas måste enligt motionärerna genomföras innan behovet av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för ungdom kan minska. Dessa förslag innebär bl. a. vidgade utbildningsmöjligheter för fler ungdomar i gymnasieskolan genom varvad teoretisk och praktisk — ofta företagsförlagd — utbildning byggd på utbildningsplaner utformade och godkända efter samråd med arbetsmarknadens parter. Dessa utbildningsplaner skall i princip inriktas mot de utbildningsmål som gäller gymnasieskolan i övrigt (yrkandet 2). En förstärkning av skolans studie- och yrkesorientering för att klara uppföljningsansvaret för de aktuella ungdomarna samt särskilda syo-resurser till kommuner med många invandrarungdomar föreslås också i motionen (yrkandet 3). Skolledningen i gymnasieskolan bör enligt motionärerna förstärkas för att en ny verksamhet skall kunna planeras och för att nå syftet att ge alla ungdomar en så god utbildning som möjligt (yrkandet 4). De riktlinjer som redovisats i motionen bör enligt motionärerna läggas till grund för ett nytt förslag till riksdagen hösten 1980 rörande utbildningen i gymnasieskolan.
Även i motionen 1979/80: 1999 (yrkandet 1) yrkas avslag på propositionen 1979/80: 145. Motionärerna anser att regeringen genom förslagen avser att, utan lagligt stöd, förlänga skolplikten. Beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning bör enligt motionärerna inte spärras för ungdomar under 18 år.
I motionen 1979/80: 1486 framhålls att beredskapsarbeten för ungdom
UbU 1979/80:34
bör kunna reduceras kraftigt i antal genom att samtliga ungdomar erbjuds utbildning i gymnasieskolan med både teori och praktik.
I motionen 1979/80: 1490 yrkas att antalet platser inom den yrkesinriktade delen av gymnasieskolan skall utökas, särskilt i vad gäller vårdyrkesutbildning (yrkandet 1 b).
Utskottet vill först framhålla dels att beredskapsarbete inte i första hand varit avsett för ungdomar under 18 år, dels att gränsen för att erhålla arbetsmarknadsutbildning ligger vid 20 år. Det är huvudsakligen för att dämpa verkningarna av en utbredd ungdomsarbetslöshet som dessa arbetsmarknadspolitiska åtgärder till viss del använts för de aktuella åldersgrupperna. För dem bör i stället utbildning inom gymnasieskolan vara det normala. Utskottet ser därför med tillfredsställelse att regeringen nu i propositionen 1979/80: 145 förordar en utvidgning av gymnasieskolan nästa läsår. Utskotte* har inget att erinra mot den i propositionen 1979/80: 145 förordade anväi dningen av det av regeringen i budgetpropositionen begärda bemyndigandet att — om arbetsmarknadsskäl så påkallar — öka antalet intagningsplatser i gymnasieskolan. Utskottet tillstyrker också att de i propositionen 1979/80: 145 förordade 4-veckors introduktionsprogrammen, vilka bör ses som en studie- och yrkesorienteringsresurs, anordnas inom ramen för de i budgetpropositionen beräknade elevplatsresurserna för de s. k. kortkurserna. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att verksamheten inte till alla delar kan påbörjas redan vid höstterminens start utan att kommunerna, beroende på sin handlingsberedskap och på de lokala förhållandena, först successivt kan utnyttja hela den beräknade kapaciteten för introduktionsprogram för utbildning och för yrkesintroduktion. Det är under dessa förhållanden också en fördel att lärlingsutbildning, som får ökat utrymme nästa läsår, kan påbörjas när som helst under läsåret, och att etapputbildning kan prövas på yrkesinriktade studievägar eventuellt i kombination med lärlingsutbildning. Med tanke på denna successiva start med de nya åtgärderna inom gymnasieskolan förutsätter utskottet att, såsom de föredragande statsråden anför i propositionen 1979/ 80:145, arbetsmarknadsåtgärderna för de berörda ungdomsgrupperna inte avvecklas omedelbart utan att övergångsbestämmelser kan gälla inledningsvis. Utskottet vill i sammanhanget understryka att yrkesintroduktionen kan förläggas till såväl den privata som den offentliga sektorn av arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis anser således utskottet att riksdagen skall godkänna vad som anförts i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2 om introduktionsprogram för utbildning och om yrkesintroduktion samt om statsbidrag för dessa. Det är enligt utskottets uppfattning betydelsefullt att de föreslagna åtgärderna kan inledas redan under nästa läsår, och att man inte behöver avvakta till läsåret 1981/82 med särskilda åtgärder så som föreslås i motionen 1979/80: 1996. Riksdagen bör alltså avslå motionerna 1979/80: 1996 yrkandet 1 och 1979/80: 1999 yrkandet 1 samt motionen 1979/ 80: 1996 yrkandet 2. Genom förslagen i propositionen 1979/80: 145 tillgo -
UbU 1979/80:34
doses de nu aktuella delarna av motionen 1979/80: 1486 varför riksdagen bör avslå denna motion såvitt nu är i fråga.
Som framgått av det föregående har utskottet inte något att erinra mot att, som aviseras i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2, riksdagens bemyndigande används till att öka gymnasieskolans yrkesinriktade del med 7000 platser. Härigenom kan motionen 1979/80: 1490 yrkandet 1 b om en ökning av denna del av gymnasieskolan tillgodoses, varför yrkandet bör avslås av riksdagen.
Vad beträffar kraven i motionen 1979/80: 1996 om förstärkt studie- och yrkesorientering vill utskottet först erinra om att de av utskottet nyss tillstyrkta introduktionsprogrammen, som tidigare nämnts, innebär en förstärkning av studie- och yrkesorienteringen. Vidare har SÖ i juni 1979 redovisat erfarenheterna av en femårig försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering och föreslagit vissa förändringar. Förslagen har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1996 yrkandet 3.
I budgetpropositionen föreslås att upp till 10% av lönekostnadsdelen av statsbidraget till inbyggd utbildning fritt bör kunna disponeras av skolstyrelsen för tillsyn och uppföljning. Personer med pedagogisk insikt och branschkunskap bör enligt föredragande statsrådet kunna engageras för att biträda skolledningen. Även i propositionen 1979/80: 145 föreslås särskilda resurser för skolledning. Av statsbidraget till yrkesintroduktion om 40 veckor bör enligt föredragande statsrådet upp till 20% kunna användas för skolledarkostnader, planering och uppföljning. Många av de föreslagna verksamhetsformerna ger, om de anordnas, poäng enligt skolförordningen 1 kap. 7 § vad gäller omfattningen av resp. kommuns skolväsende. En sådan ökning av kommunernas poängtal kan i sin tur medföra en förstärkning av skolledningen i gymnasieskolan enligt skolförordningens 13 kap. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1979/80:1996 yrkandet 4 bör avslås av riksdagen.
Nya linjer, försöksverksamhet, lokalisering av viss utbildning m. m.
Försöksverksamheten med musiklinje och högre specialkurs i musik i gymnasieskolan bör enligt föredragande statsrådet avslutas och utbildningen erbjudas som reguljärt alternativ i gymnasieskolan.
Liksom föredragande statsrådet anser utskottet att den mångåriga försöksverksamheten bör avslutas och föreslår att riksdagen godkänner vad som förordas i budgetpropositionen.
Antalet elevplatser vid den försöksvis anordnade musiklinjen i gymnasieskolan är enligt motionen 1979/80:425 helt otillräckligt. Motionärerna anser att minst en klass av den tvååriga musiklinjen permanent bör inrättas i varje län samt att en klass av den ettåriga högre specialkursen i musik bör inrättas på vaije större ort (yrkandet 2). Detta är enligt motionärerna
UbU 1979/80:34
nödvändigt för att åstadkomma en jämnare social rekrytering till musikutbildningen.
Utskottet har tidigare avstyrkt ett likalydande motionsyrkande med hänvisning till att en utbyggnad av musiklinjen bör ske successivt (UbU 1977/78: 12). Innevarande budgetår har den tvååriga musiklinjen utökats med 90 elevplatser. Utskottet anser med hänsyn till det statsfinansiella läget att ytterligare utbyggnad av gymnasieskolans musikutbildning inte bör ske budgetåret 1980/81 varför motionen 1979/80:425 yrkandet 2 bör avslås av riksdagen.
Föredragande statsrådet anser att den tvååriga trädgårdskursen i gymnasieskolan bör kunna ändras till en tvåårig trädgårdslinje samt att statsbidrag bör utgå enligt samma principer som för tvåårig jordbrukslinje.
Utskottet har inget att erinra mot detta och föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i budgetpropositionen.
I motionen 1979/80: 1535 föreslås att platser för kombination av gymnasieskolstudier och elitidrott (ishockey) tilldelas Kiruna kommun (yrkandet 1).
Vid flera tidigare tillfällen och även under innevarande riksmöte har utskottet avstyrkt ett antal motionsyrkanden rörande lokalisering av viss gymnasial utbildning till viss region eller vissa orter i landet (senast UbU 1979/80:6). Utskottet erinrade då om att riksdagen inte brukar ta ställning till lokalisering av enstaka klasser av linjer och specialkurser. Liksom tidigare anser utskottet att det även fortsättningsvis bör ankomma på SÖ att besluta om lokalisering av försöksverksamheten med kombination av gymnasieskolstudier och elitidrott, varför motionen 1979/80: 1535 yrkandet I bör avslås av riksdagen.
Försöksverksamheten med varianter på naturvetenskaplig linje samt med gemensam studiegång i årskurserna 1 och 2 av naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje bör enligt föredragande statsrådet inte utökas i avvaktan på att verksamheten utvärderas.
Enligt vad utskottet erfarit har ett tjugotal kommuner som tidigare inte deltagit i verksamheten anmält sitt intresse att pröva ifrågavarande försöksverksamhet. Man hoppas bl. a. att härigenom, liksom har skett i försökskommunema, kunna öka elevernas intresse för och tillströmningen till naturvetenskaplig-teknisk utbildning. Några av de kommuner som deltar i försöksverksamheten har därutöver anmält behov av att utöka antalet klasser för att kunna tillgodose elevernas önskemål och därmed undvika ett urvalsförfarande inför årskurs 2.
Den ökning av intresset för naturvetenskaplig-teknisk utbildning som utan nämnvärda resultat eftersträvats under ett antal år har först under innevarande budgetår kunnat avläsas i tillgänglig statistik rörande antalet sökande till gymnasieskolan läsåret 1979/80. Utskottet har erfarit att denna
UbU 1979/80:34
ökning till viss del beror på den pågående försöksverksamheten. 1 försöken med olika varianter på naturvetenskaplig linje har ett verklighetsanknutet arbetssätt med ämnessamverkan prövats genom tema- och projektarbeten i det omgivande samhället och dess arbetsliv, vilket utskottet anser värdefullt med tanke på skolans framtida utveckling. I den hittills redovisade försöksverksamheten har färre studieavbrott och linjebyten redovisats än på naturvetenskaplig linje i övrigt. Utskottet anser mot denna bakgrund att de kommuner som hittills anmält intresse för att delta i försöksverksamheten nästa budgetår bör få regeringens medgivande till detta. Dessutom bör skolor som redan deltar i försöken och som anmält behov av att utöka verksamheten vid skolenheten, bl. a. för att undvika ett urvalsförfarande inför årskurs 2, kunna få regeringens medgivande till detta.
För att också framdeles undvika urvalsproblem när eleverna väljer variant i årskurs 2 på försöksskolornas naturvetenskapliga linjer bör enligt utskottets mening medgivanden om ifrågavarande försöksverksamhet ändras till att gälla skolenheter och inte klasser. Denna ändring bör enligt utskottets mening kunna genomföras med i huvudsak oförändrade kostnader för statsverket. Vad utskottet nu anfört om försök med naturvetenskaplig och teknisk linje bör riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 som sin mening ge regeringen till känna.
SÖ har i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 anhållit om bemyndigande att utöka den påbörjade försöksverksamheten med social servicelinje till att omfatta de kommuner som så önskar och som visar sig ha förutsättningar att bedriva utbildningen. I budgetpropositionen (s. 305) beräknas ca I 200 årselevplatser för försöksverksamheten med social servicelinje.
Utskottet anser att SÖ bör få bemyndigande att bedriva försöksverksamhet med social servicelinje i ytterligare ett antal kommuner. Detta bör riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen har liksom förra året hemställt om bemyndigande att efter överläggningar med Landstingsförbundet meddela bestämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning även för budgetåret 1980/81 i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande bestämmelser. Utskottet har inget att erinra häremot.
Gymnasial utbildning för gravt hörselskadade bedrivs inom gymnasieskolan i Örebro. Gällande avtal mellan staten och Örebro kommun för denna verksamhet gäller t.o. m. den 30 juni 1980. Utskottet föreslår att regeringen får begärt bemyndigande att sluta nytt avtal med Örebro kommun om ifrågavarande utbildning inom Örebro kommuns gymnasieskola, räknat fr. o. m. den 1 juli 1980.
UbU 1979/80:34
18 Stödundervisning, hemspråksundervisning m. m.
Tidigare har statsbidrag till stödundervisning i svenska för invandrarelever i gymnasieskolan utgått efter ansökan från kommun. Föredragande statsrådet föreslår i årets budgetproposition att ett schabloniserat statsbidrag med 0,85 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår skall utgå i fortsättningen.
I motionen 1979/80: 525 föreslås ett schabloniserat statsbidrag för stödundervisning i svenska för invandrarelever i gymnasieskolan motsvarande 1 veckotimme per elev (yrkandet 1). I samma motion yrkas också en höjning av statsbidraget för hemspråksundervisning och studiehandledning i gymnasieskolan från 0,75 veckotimmar per elev till 1 veckotimme per elev och läsår (yrkandet 2). Till följd av nämnda yrkanden föreslås i motionen 1979/80: 525 att riksdagen under förevarande anslag anvisar ytterligare 2,9 milj. kr. utöver regeringens förslag (yrkandet 3).
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte avstyrkt yrkanden om ökade resurser till hemspråksundervisning (UbU 1979/80: 10). Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionen 1979/80:525 yrkandet 2. Av statsfmansiella skäl bör riksdagen också avslå yrkandet 1 i samma motion och godkänna regeringens förslag om schabloniserat statsbidrag till stödundervisning i svenska för invandrarelever. Riksdagen bör i samband med medelsanvisningen avslå även yrkandet 3 i motionen.
Föredragande statsrådet avvisar i budgetpropositionen (s. 307) SÖ:s förslag om förstärkning av resursen för stödundervisning och samordnad specialundervisning i gymnasieskolan med hänvisning till aktuella uppgifter från SÖ om att utnyttjandegraden för riket i genomsnitt varit 0,41 lärarveckotimmar av gällande resurs om 0,65 lärarveckotimmar per klass för stödundervisning och samordnad specialundervisning i gymnasieskolan. Hon framhåller samtidigt att hon avser föreslå regeringen att SÖ skall få i uppdrag att inkomma med förslag om åtgärder för att den tillgängliga resursen skall kunna utnyttjas bättre.
I motionen 1979/80: 1710 yrkas att riksdagen beslutar höja gymnasieskolans resurs för stödundervisning och samordnad specialundervisning från 0,65 till 0,75 veckotimmar per klass och med anledning härav anvisar ytterligare 6,1 milj. kr. under förevarande anslag. Motionärerna anser att föredragande statsrådets ovan redovisade motiv för att avstyrka SÖ:s förslag om uppräkning av resursen, vilket för övrigt sammanfaller med förslaget i motionen, inte är hållbart.
Försöksverksamhet med s. k. 16-grupper (halvklass) vid undervisning i svenska på gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer föreslås i motionen 1979/80:1711. Motionärerna finner det nödvändigt att åtgärder snarast vidtas för att radikalt förbättra undervisningen i svenska för eleverna på de tvååriga yrkesinriktade linjerna.
Viss del av resurserna för stödundervisning och samordnad specialundervisning har enligt vad utskottet erfarit använts vid ett antal gymnasie -
UbU 1979/80:34
skolor för att periodiskt och flexibelt kunna arbeta i mindre grupper vid undervisning i svenska på yrkesinriktade linjer. Utskottet är medvetet om att behov kan finnas av ökade resurser till gymnasieskolans stödundervisning och samordnade specialundervisning samt för att även generellt minska gruppstorleken vid undervisning i svenska på yrkesinriktade linjer.
Statsfinansiella skäl bör dock enligt utskottets mening ligga till grund för att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1710.
Av samma skäl bör riksdagen även avslå motionen 1979/80: 1711.
Medelsanvisningen till Bidrag till driften av gymnasieskolor
Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag i övrigt under förevarande anslag, föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 525 yrkandet 3 och 1979/80:1710 i denna del till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 3 070000000 kr.
Studiestöd m.m.
Föredragande statsrådet anför i propositionen 1979/80: 145 beträffande elevs arbetsrättsliga ställning vid inbyggd utbildning m. m. att huvudregeln bör vara att anställningsförhållande inte skall föreligga för gymnasieskolelever, som helt eller delvis får sin utbildning på arbetsställe utanför skolan. Statsrådet anger i propositionen riktlinjer för hur detta kan uppnås. Studiestöd enligt nuvarande regler skall utgå till eleven under hela utbildningstiden. Att eleverna kanske i viss utsträckning som ett led i utbildningen deltar i det produktiva arbetet och att deras dagliga vistelse på arbetsplatsen följer företagets arbetstider förändrar enligt föredragande statsrådet ingenting häri. Uttalandena gäller inbyggd utbildning vid gymnasieskolans linjer och specialkurser samt yrkesintroduktion. Vissa möjligheter till undantag från huvudregeln redovisas dock i propositionen. Statsrådet förordar att studiestöd enligt studiestödslagen och studiestödsförordningen också skall utgå till ungdomar som deltar i introduktionsprogram för utbildning. Hon erinrar också om att studiestödsutredningen (U 1975: 16) under våren 1980 kommer att lägga fram förslag om förbättringar av studiestödet.
För lärlingsutbildning gäller att den skall bygga på att anställningsavtal träffas mellan eleven och företaget.
I motionen 1979/80: 1996 (yrkandet 1) yrkas, som tidigare redovisats, avslag på propositionen 1979/80:145 bilaga 2. I motionen 1979/80: 1997 krävs att studiestödet för ungdomar i gymnasieskolåldern förbättras. Motionärerna anser att man i fråga om samhällets ekonomiska stöd bör eftersträva likartad behandling av alla ungdomar i den aktuella åldersgruppen. Enligt motionen skall riksdagen begära att regeringen till hösten 1980 lägger fram förslag om förbättrat studiestöd för de yngre gymnasieskoleleverna. Även i motionen 1979/80: 1486 anförs att ungdomar i ifrågavarande åldrar bör jämställas i ekonomiskt hänseende och att en avsevärd höjning
UbU 1979/80:34
av studiebidragen bör genomföras. I motionen 1979/80: 1288 påvisas de stora skillnader som råder beträffande de ekonomiska villkoren för gymnasial utbildning. För att råda bot på dessa skillnader som av många upplevs som både omotiverade och orättvisa föreslår motionärerna att riksdagen beslutar att begära initiativ hos regeringen syftande till att skolan fullt ut skall vara huvudman för samtliga elever i gymnasieskolan och att det ekonomiska stödet under utbildningstiden inryms i det studiesociala systemet. I motionen 1979/80: 1999 (yrkandet 1) föreslås att riksdagen avslår propositionen 1979/80:145. I samma motion föreslås vidare att det nuvarande studiesociala stödet skall ersättas av studielön för alla studerande över 16 år och att riksdagen skall hemställa hos regeringen om förslag till genomförande av en sådan reform (yrkandet 5).
I tilläggsdirektiven (Dir 1978:82) till studiestödsutredningen (U 1975: 16) har understrukits att utredningen, i enlighet med riksdagsuttalanden och utredningens uppfattning enligt principbetänkandet (SOU 1977: 31) Studiestöd — Alternativa utvecklingslinjer samt remissopinionen med anledning härav, i sitt fortsatta arbete bör prioritera stödet till de yngre eleverna i gymnasial utbildning. Utredningen väntas inom kort lämna sina förslag.
Frågan om prioritering av studiestödet till de yngre gymnasieeleverna har med anledning av en motion (1979/80: 1174) tagits upp av socialförsäkringsutskottet i betänkandet 1979/80: 12 med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag för budgetåret 1980/81 till studiestöd m. m. Socialförsäkringsutskottet framhöll därvid att riksdagen, som förra året uttalade att de yngre gymnasieskolelevernas studiestöd skulle prioriteras, på nytt borde uttala sig för en sådan prioritering och att detta bör beaktas i budgetarbetet inför budgetåret 1981/82. Detta blev också riksdagens beslut (rskr 1979/80: 199).
Utskottet har inget att erinra mot vad som anförs i propositionen 1979/ 80: 145 bilaga 2 om att elever i gymnasieskolan, vilka helt eller delvis får sin utbildning på arbetsställe utanför skolan (inbyggd utbildning eller yrkesintroduktion), i princip inte skall vara anställda och därmed inte heller erhålla någon lön utan i stället få studiestöd enligt nuvarande regler. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att studiestöd skall utgå under utbildningstiden till elever som genomgår introduktionsprogram och yrkesintroduktion och avstyrker därmed motionerna 1979/80: 1996 yrkandet 1 i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet I i denna del. Utskottet anser att motionen 1979/80:1288 härmed till större delen blir tillgodosedd och därför inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen bör med hänvisning till utskottets ställningstagande och till riksdagens beslut med anledning av socialförsäkringsutskottets betänkande 1979/80: 12 även avslå motionerna 1979/80:1486 i denna del, 1979/80: 1997 och 1979/80: 1999 yrkandet 5.
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot vad som anförs i propositionen 1979/80:145 bilaga 2.
UbU 1979/80:34
21 Hemställan
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande sådan dimensionering av gymnasieskolan att alla under 18 år får plats på valfri linje avslår motionen 1979/80: 1999 yrkandet 4,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar — öka det totala antalet elevplatser i gymnasieskolan,
3. att riksdagen beträffande gymnasieskolans dimensionering m. m. med anledning av propositionen 1979/80: 100 och motionen 1979/ 80: 1692 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. att riksdagen beträffande kommunernas uppföljningsansvar och decentralisering av organisationsbesluten om gymnasieskolan avslår motionen 1979/80: 1486 i denna del,
5. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1490 yrkandena 2 b och 2 c samt 1979/80:1692 yrkandena 3-6 godkänner de grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel som förordats i propositionen 1979/80: 100,
6. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80: 668 i denna del godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100 om försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning och statsbidrag till denna,
7. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 668 och 1979/ 80: 1304, båda motionerna i denna del, godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100 om lärlingsutbildning som har inletts före den 1 juli 1980,
8. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionerna 1979/80:668 och 1979/80: 1304, båda motionerna i denna del, till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 5 045 000 kr.,
9. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 1996 yrkandet 1 i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna del godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2 om introduktionsprogram för utbildning och om yrkesintroduktion samt om statsbidrag härför,
10. att riksdagen beträffande nytt förslag till hösten 1980 om vidgad utbildning i gymnasieskolan m. m. samt om riktlinjer härför avslår motionerna 1979/80: 1486 i denna del och 1979/80: 1996 yrkandet 2,
11. att riksdagen beträffande ökning av de yrkesinriktade studievägarna och lärlingsutbildningen avslår motionen 1979/80:1490 yrkandet 1 b,
UbU 1979/80:34
12. att riksdagen beträffande förstärkt studie- och yrkesorientering avslår motionen 1979/80: 1996 yrkandet 3,
13. att riksdagen beträffande skolledningen i gymnasieskolan avslår motionen 1979/80: 1996 yrkandet 4,
14. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen 1979/ 80: 100 om inrättande av en tvåårig musiklinje i gymnasieskolan,
15. att riksdagen beträffande utbyggnad av musikutbildningen avslår motionen 1979/80:425 yrkandet 2,
16. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen 1979/ 80: 100 om inrättande av en tvåårig trädgårdslinje och om statsbidrag för utbildningen på trädgårdslinjen,
17. att riksdagen beträffande kombination av gymnasieskolstudier och elitidrott i Kiruna avslår motionen 1979/80: 1535 yrkandet 1,
18. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med naturvetenskaplig och teknisk linje med anledning av propositionen 1979/ 80: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med social servicelinje med anledning av propositionen 1979/80: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela bestämmelser om statsbidrag för skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80:100,
21. att riksdagen bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med Örebro kommun om gymnasial utbildning för gravt hörselskadade inom Örebro kommuns gymnasieskola,
22. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:525 yrkandet 1 godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:100 om statsbidrag till stödundervisning i svenska för invandrarelever i gymnasieskolan,
23. att riksdagen beträffande hemspråksundervisning m. m. i gymnasieskolan avslår motionen 1979/80:525 yrkandet 2,
24. att riksdagen beträffande stödundervisning och samordnad specialundervisning avslår motionen 1979/80: 1710 i denna del,
25. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med svenskundervisning i 16-grupper avslår motionen 1979/80: 1711,
26. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionerna 1979/80: 525 yrkandet 3 och 1979/80: 1710 i denna del till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1980/81 anvisare» förslagsanslag av 3 070000000 kr.,
27. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 1288, 1979/ 80: 1486 i denna del, 1979/80: 1996 yrkandet I i denna del, 1979/ 80: 1997 samt 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna del och yrkandet 5 godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 145 bilaga
UbU 1979/80:34
2 om studiestöd till ungdomar som deltar i introduktionsprogram för utbildning och i yrkesintroduktion,
28. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 1996 yrkandet 1 i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna del godkänner vad som i övrigt anförts i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2.
2. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen 1979/80: 100 bilaga 12 under punkterna C 19-C 23 (s. 311-317) och hemställer
1. att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100 förordats om statsbidrag för stödundervisning i svenska vid riksinternatskola,
3. att riksdagen till Bidrag till driften av riksint ernat skolor för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 11 092000 kr.,
4. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2022000 kr.,
5. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 169000 kr.,
6. att riksdagen till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2024000 kr.
3. Bidrag till driften av vissa privatskolor. Regeringen har under punkten C 24 (s. 317-319) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till semesterlönetillägg,
2. till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 19 123 000 kr.
Motionerna
1979/80: 424 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala att minoritetsgrupper skall ha rätt att driva egna skolor och att dessa skolor skall erhålla stöd i enlighet med vad som anförts i motionen.
1979/80: 1298 av Göthe Knutson m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av bestämmelserna om vilka internatskolor som skall ha rätt till statsbidrag till kostnader för skolgång och skolmåltider för elev med utlandssvenska föräldrar med belopp som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skolans område.
UbU 1979/80:34
1979/80: 1327 av Allan Åkerlind (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
1. att Ekebyholmsskolan erhåller statsbidrag inom ramen för beviljade medel,
2. att, om förslaget under 1 inte vinner riksdagens bifall, Ekebyholmsskolan i avvaktan på den tillsatta utredningens resultat bör erhålla statsbidrag på samma sätt som andra privatskolor från och med budgetåret 1981/ 82.
Utskottet
Statsbidrag utgår till vissa privatskolor med viss del av ett bidragsunderlag omfattande kostnad för avlöning till rektor, studierektor och lärare vid de skolor för vilka privatskoleförordningen (1967:270, ändrad senast 1979:302) gäller. De bidragsberättigade skolorna är Franska skolan i Stockholm, Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg, Fjellstedtska skolan i Uppsala, Lundsbergs skola i Storfors samt Restenässkolan i Ljungskile. Bidraget uppgår f. n. till i genomsnitt 99,3% av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till avgifter för ATP samt till hälsovården.
Vid sin beräkning av anslaget har statsrådet beaktat behovet av medel för semesterlönetillägg. 1 övrigt räknar hon endast med förändringar av automatisk natur.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har i anslagsframställningen för budgetåret 1980/ 81 föreslagit att statsbidrag skall utgå under förevarande anslag även till Ekebyholmsskolan i Rimbo fr. o. m. läsåret 1980/81. Föredragande statsrådet vill med hänvisning till en i september 1979 tillsatt kommitté (U 1979: 13), som skall utreda frågor som gäller skolor med annan huvudman än stat och kommun, inte tillstyrka statsbidrag till ytterligare skolor utöver de sex redan befintliga under förevarande anslag.
Ekebyholmsskolan i Rimbo bör enligt motionen 1979/80:1327 för budgetåret 1980/81 erhålla statsbidrag under förevarande anslag (yrkandet 1). Under förutsättning att yrkandet 1 inte bifalls av riksdagen föreslår motionären att ifrågavarande skola, i avvaktan på den tillsatta utredningens resultat, fr. o. m. budgetåret 1981/82 erhåller statsbidrag i likhet med andra privatskolor (yrkandet 2).
I motionen 1979/80: 1298 hemställer motionärerna om översyn av bestämmelserna rörande internatskolors rätt till statsbidrag till kostnader för skolgång och skolmåltider för elev med utlandssvenska föräldrar. Enligt motionärerna begränsas utlandssvenskars frihet att välja internatskola för sina barn av att endast riksinternatskolor har rätt att erhålla sådant statsbidrag. Motionärerna exemplifierar sitt förslag om en översyn av bestämmelserna med att Lundsbergs skola vid sidan av riksinternaten har ett stort antal barn till utlandssvenska föräldrar som elever. För dessas skolgång och skolmåltider utgår inget statsbidrag, vilket alltså är fallet för barn med utlandssvenska föräldrar vid riksinternatskolorna.
UbU 1979/80:34
25 I motionen 1979/80:424 yrkas att minoritetsgrupper skall ha rätt att driva egna skolor och att statsbidrag skall utgå till dessa skolor. Motionärerna hänvisar bl. a. till den stora invandring som skett under senare år. Även förskolverksamheten bör omfattas av samma valfrihet. Förskolor drivna av minoritetsgrupper bör likaså enligt motionärerna vara berättigade till samhälleligt stöd.
Den av föredragande statsrådet inledningsvis nämnda utredningen (U 1979:13) har enligt sina direktiv två huvudfrågor att behandla. Den ena rör samhällets grundläggande syn på skolor med annan huvudman än stat och kommun. Utgångspunkt för detta utredningsarbete bör enligt direktiven vara en principiell diskussion om behovet av enskilda skolor i det svenska skolväsendet. Den andra huvudfrågan gäller i vilken utsträckning samhället bör ge ekonomiskt stöd till enskilda skolor och hur detta bör utformas. Enligt direktiven skall utredningen så klart som möjligt formulera de förutsättningar som man anser bör föreligga dels för att skolplikt skall kunna fullgöras i enskild skola, dels för att sådan skola skall erhålla stöd av staten.
Utskottet vill liksom föredragande statsrådet inte föregripa utredningsarbetet och föreslår därför med hänvisning härtill att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 1327 yrkandena 1 och 2, 1979/80: 1298 samt 1979/ 80:424.
Mot regeringens förslag under förevarande anslag har utskottet inget att erinra.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande statsbidrag till Ekebyholmsskolan i Rimbo avslår motionen 1979/80: 1327,
2. att riksdagen beträffande översyn av bestämmelserna rörande internatskolors rätt till statsbidrag avslår motionen 1979/ 80: 1298,
3. att riksdagen beträffande minoritetsgruppers rätt att driva egna skolor och statsbidrag till dessa skolor avslår motionen 1979/ 80: 424,
4. att riksdagen beträffande statsbidrag till semesterlönetillägg godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,
5. att riksdagen till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 19 123 000 kr.
4. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 25 (s. 319-321) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 21 892000 kr.
UbU 1979/80:34
5. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 27 (s. 323) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 44000 kr.
6. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 28 och C 29 (s. 324-334) och hemställer
1. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten för skolväsendet får lämnas i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,
2. att riksdagen medger ett planeringsutrymme på 200000000 kr. som syftar till att möjliggöra tillfällig ökning av investeringsramen av arbetsmarknadspolitiska skäl,
3. att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 326400000 kr.,
4. att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 42646000 kr.
Stockholm den 13 maj 1980
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt (c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Karl-Erik Häll (s), Jörgen Ullenhag (fp), Larz Johansson (c) och Lars Svensson (s).
Reservationer
vid punkten 1 (Bidrag till driften av gymnasieskolor. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.)
1. beträffande inbyggd utbildning, lärlingsutbildning m. m. av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 böljar ”Utskottet vill” och på s. 11 slutar ”propositionen 1979/80:100” bort ha följande lydelse:
UbU 1979/80:34
27 Enligt utskottets mening kan gymnasieskolutbildning som helt eller delvis är förlagd till företag vara en alternativ form för att inhämta kunskaper och erfarenheter som i flertalet andra fall ges inom ramen för gymnasieskolans linjer och specialkurser förlagda till skolinstitution. Svårigheten att upprätthålla kvaliteten på den yrkesutbildning som förläggs till företag har inte tillräckligt beaktats i budgetpropositionen och i propositionen 1979/ 80: 145. Utskottet delar de farhågor som uttalas i motionen 1979/80: 1692 och kan endast acceptera ökade statsbidrag till den företagsförlagda utbildningen under förutsättning att garantier skapas för en kvalitetshöjning av denna utbildning.
För att den företagsförlagda utbildningen skall uppfylla rimliga kvalitetskrav måste utbildningen på arbetsplatsen ha tillräcklig bredd, dvs. moment från yrkesområdets olika delar måste ingå. Utbildningen får inte heller snävt inriktas på det aktuella företagets produktion med dess specifika maskiner och produktionsprocesser. Den studerande skall ges allmän information om yrkesområdet liksom facklig information. Undervisning i allmänna ämnen, t. ex. svenska, skall tillförsäkras eleverna. Handledaren på arbetsplatsen skall genom erfarenhet eller utbildning ha skaffat sig kunskaper om utbildningens mål och innehåll och om anknytningen till elevens skola. I likhet med vad som gäller för skolväsendet i övrigt måste vissa pedagogiska krav ställas på handledaren. För detta behöver handledarutbildning anordnas. Det är vidare nödvändigt att det finns någon lärare eller skolledare som är ansvarig för kontakterna mellan det aktuella företaget och skolan. Det kan i många fall vara fråga om att i skolan ge deveren kompletterande undervisning, som av berörda lärare måste sättas in i ett sammanhang. Det kan också vara fråga om att förlägga utbildningen till flera arbetsplatser så att eleven får den bredd i sina kunskaper som är målet för utbildningen. 1 samtliga fall erfordras en i skolan ansvarig person som planerar utbildningsgången och tar erforderliga kontakter. En väl fungerande ansvarig person i skolan är således nödvändig om den företagsförlagda utbildningen skall lyckas.
Utskottet anser vidare, i likhet med vad som anförs i motionen 1979/ 80: 1692, att innan skolan träffar överenskommelse med ett företag om att anordna viss utbildning måste elevens förhållanden på arbetsplatsen regleras genom avtal slutet mellan parterna på arbetsplatsen. Utskottet är också ense med motionärerna om att i den mån eleven som ett led i sin utbildning gör en produktiv insats i företaget bör denna insats omräknad i pengar avräknas från det bidrag som utgår till företaget. På de avtalsområden där elevernas produktiva insatser ligger till grund för avtalsenliga elevlöner måste detta beaktas vid denna avräkning. Utskottet vill dock understryka att eleven inte får utnyttjas enbart i produktivt syfte. Det skall hela tiden vara fråga om utbildning. Elevens deltagande i företagets produktion skall ha som syfte att eleven ges tillfälle att inhämta vissa praktiska kunskaper och en verklighetsförankrad syn på arbetslivet.
UbU 1979/80:34
28 Under de förutsättningar som här redovisats tillstyrker utskottet att det föreslagna nya statsbidraget skall utgå till inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel och föreslår att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 1490 yrkandena 2 b och 2 c och med bifall till motionen 1979/80: 1692 yrkandena 3-5 samtidigt ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kvalitetskrav, om avtal innan utbildning förläggs till visst företag samt om avräkning av statsbidraget med hänsyn till elevens produktiva arbetsinsatser. Med hänsyn till att statsbidraget sålunda kommer att öka kraftigt och till att skolstyrelse skall avgöra i vilken utsträckning företagsförlagd utbildning skall ske anser utskottet att det är väsentligt att verksamheten kontinuerligt utvärderas och att en samlad redogörelse för utfallet av den nya formen av statsbidrag snarast redovisas för riksdagen. Även detta bör riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1692 (yrkandet 6) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och motionen 1979/80: 1490 yrkandena 2 b och 2 c samt med bifall till motionen 1979/80: 1692 yrkandena 3-6 godkänner de grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel som utskottet förordat,
2. beträffande introduktionsprogram för utbildning, yrkesintroduktion m. m. av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet vill” och på s. 15 slutar ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den kritik av propositionen 1979/80:145 som framförs i motionen 1979/80: 1996. Regeringsförslagets åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan har lagts fram alldeles för sent för att få genomslag till hösten 1980. Åtgärderna är dessutom otillräckliga och inte sammanfogade i ett realistiskt program för att möta ungdomars behov av utbildning, praktik och arbete. Att lägga de förändringar av gymnasieskolan som föreslås i propositionen 1979/80: 145 till grund för en avveckling av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för 16- och 17-åringar innebär att de berörda ungdomarna försätts i en än svårare situation. Med hänsyn till den korta tid som står till förfogande har inte kommunerna praktiska möjligheter att redan till hösten dels kraftigt öka gymnasieskolutbildningen, dels anordna helt nya utbildningar. Detta har tydligt framgått vid uppvaktningar för och framställningar till utskottet av företrädare från åtskilliga kommuner. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall till motionerna 1979/80: 19% yrkandet 1 i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna del avslår propositionen 1979/80: 145 i vad den avser förslag
UbU 1979/80:34
om bl. a. introduktionsprogram och yrkesintroduktion som ett program att främja ungdomars utbildning. Regeringsförslaget om ökad dimensionering — på grundval av arbetsmarknadsbemyndigandet - har utskottet som tidigare framgått inget att erinra emot.
Enligt utskottets mening är det av största vikt att ett samlat åtgärdsprogram för att möta ungdomars behov av utbildning, praktik och arbete skyndsamt utarbetas. Riksdagen bör därför hemställa hos regeringen att ett sådant program utarbetas och föreläggs riksdagen under hösten 1980. Därigenom får kommunerna rimliga förutsättningar att planera verksamheten inför läsåret 1981/82.
I avvaktan på att i motionen 1979/80:1996 och även i motionen 1979/ 80:1486 föreslagna och av utskottet förordade utbildningsalternativ utformas, bör den ökade dimensioneringen av den reguljära gymnasieskolan (inklusive den inbyggda utbildningen), den nya lärlingsutbildningen samt kortkurserna utnyttjas så flexibelt som möjligt för att möta ungdomarnas utbildningsbehov. Kortkurserna borde enligt utskottets mening utnyttjas såsom ursprungligen var avsikten för att i andra former än den reguljära gymnasieskolutbildningen erbjuda ungdomar en alternativt upplagd studiegång, vilket redan prövats på en del håll. De ekonomiska villkor som f. n. finns för elever i kortkurser bör bestå i avvaktan på ett samlat åtgärdsprogram. Utskottet vill också stryka under behovet att anordna utbildningar inom den offentliga sektorn, vilket har betydelse inte minst för flickorna.
Enligt utskottets mening bör riktlinjerna för det samlade åtgärdspaketet grundas på vad som anges i motionen 1979/80: 1996. Detta gäller vad som föreslås om ett system med varvad teoretisk och praktisk - ofta företagsförlagd - utbildning, vilket även tas upp i motionen 1979/80: 1486. Sådan utbildning skall bygga på utbildningsplaner utformade och godkända efter samråd med arbetsmarknadens parter. Om gymnasieskolutbildning inom flertalet yrkesområden skall kunna erbjudas i etapper med värvning av utbildning och praktik bör praktikplatser för detta ställas till förfogande på såväl den privata som den offentliga arbetsmarknaden.
För att det skall bli möjligt att få fram ett tillräckligt antal praktikplatser i företag och förvaltning bör arbetsmarknadens parter genom förhandlingar aktivt medverka dels till reglerade avtalsförhållanden, dels till att ta fram nödvändiga platser. Det bör ske bl. a. genom att lagstiftningen för anställningsfrämjande åtgärder utvidgas. Företagen bör ersättas för de merkostnader för arbetsgivaren som utbildningen föranleder.
För att den företagsförlagda utbildningen skall uppfylla rimliga kvalitetskrav är det nödvändigt att det finns någon lärare eller skolledare som är ansvarig för kontakterna mellan det aktuella företaget och skolan. Det är också nödvändigt att samordna denna verksamhet med ackvisition och utnyttjande av praktikplatser för grundskolans praktiska arbetslivsorientering.
För den företagsförlagda utbildningen skall det alltid finnas en handleda -
UbU 1979/80:34
re för eleven. Handledaren skall genom erfarenhet eller utbildning ha skaffat sig kunskaper om utbildningens mål och innehåll samt om anknytningen till elevens skola. I likhet med vad som gäller skolväsendet i övrigt måste vissa pedagogiska krav ställas på handledaren. Detta kräver en handledarutbildning.
De ungdomar som får hela eller delar av sin utbildning förlagd till företag skall garanteras samma rätt att erhålla undervisning i allmänna ämnen som andra studerande i gymnasieskolan har. Skolan har här samma skyldighet som vid reguljär gymnasieskolutbildning. För att detta skall vara möjligt behöver bestämmelser om gruppsammansättning m. m. ses över. Många av de ungdomar det här är fråga om har haft stora svårigheter i grundskolan och är i behov av särskilda stödinsatser för att få bättre kunskaper i svenska, matematik m. fl. ämnen. Det är enligt utskottets mening omöjligt att bara placera dessa undomar i de reguljära grupper — ofta med mycket stora klasser i t. ex. svenska — som redan anordnats. Samma förhållande gäller också fackteorin. I viss utsträckning kan en samverkan med den kommunala vuxenutbildningen visa sig vara ändamålsenlig, särskilt som en del ungdomar kan få sin utbildning förlagd till företag utanför gymnasieorten.
Elevernas arbetsrättsliga ställning bör bestämmas med utgångspunkt i nu gällande lag om anställningsskydd och annan tillämplig arbetsrättslig lagstiftning. Detta bör komma till uttryck vid den slutgiltiga utformningen av de vidgade utbildningsmöjligheter för gymnasieskolelever som utskottet här förordat.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1979/ 80: 1996 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1979/80: 1486 i denna del som sin mening ge regeringen till känna. I det samlade åtgärdspaketet bör även frågan om kommunernas uppföljningsansvar behandlas liksom de förstärkningar av studie- och yrkesorienteringen, skolledningen samt studiestödet som behandlas av utskottet på annat ställe i detta betänkande.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Vad beträffar” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionen 1979/80:1996 att det finns starka skäl för att redan nu ange vissa nödvändiga förändringar av syo-organisationen. Enligt utskottets mening bör delningstalet sänkas till 700 elever per grundbelopp. Vidare bör syo-resurserna stärkas för de kommuner som har många invandrarungdomar. Förslag om förstärkning av syo-resurserna bör enligt utskottets mening föreläggas riksdagen samtidigt med de av utskottet nyss förordade förslagen till hösten 1980 om en vidgad gymnasieskola inför läsåret 1981/82. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 1996 yrkandet 3 som sin mening ge regeringen till känna.
För att den av utskottet förordade nya verksamheten inom gymnasie -
UbU 1979/80:34
skolan skall kunna planeras på rätt sätt så att alla ungdomar får en så god utbildning som möjligt behöver skolledningen förstärkas. Därför bör regeringens förslag hösten 1980 om en vidgad gymnasieskola m. m. även åtföljas av ett förslag om förstärkt skolledning. Detta bör riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1996 yrkandet 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Av samma” och slutar ”motionen 1979/80:1711” bort ha följande lydelse:
Utskottet, som redan i det föregående anslutit sig till vad som anförts i motionen 1979/80: 1996 om att bestämmelser om gruppstorlek m. m. för undervisning bl. a. i svenska skall ses över, anser även att en viss försöksverksamhet bör kunna övervägas i detta sammanhang för att finna de bästa verksamhetsformerna. Detta betyder dock enligt utskottets mening inte att sådan försöksverksamhet med nödvändighet bör avse speciellt 16-grupper. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionen 1979/ 80: 1711 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet har inget” och slutar ”bilaga 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker förslagen i propositionen 1979/80:145 om försämrade ekonomiska villkor för de elever som deltar i kortkursverksamhet. Möjligheten för elever i kortkursverksamhet att erhålla utbildningsbidrag bör bestå varför utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1979/80:1996 yrkandet 1 i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna del avslår propositionen 1979/80: 145 i vad den avser studiestöd till deltagare i dessa utbildningar.
Till det av utskottet förordade förslaget från regeringen hösten 1980 om en utvidgad gymnasieskola fr. o. m. läsåret 1981/82 bör enligt utskottets mening även fogas ett förslag om förbättrat studiestöd för de yngre gymnasieskoleleverna i enlighet med riksdagens nyligen fattade beslut om en prioritering av dessa elever (SfU 1979/80: 12, rskr 1979/80: 199). Enligt utskottets mening är det angeläget att man i fråga om samhällets ekonomiska stöd söker eftersträva en så likartad behandling som möjligt av alla ungdomar i den aktuella åldersgruppen. Detta bör riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 1997 och med anledning av motionerna 1979/80: 1288 och 1979/80: 1486 som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet kan inte tillstyrka yrkandet 5 i motionen 1979/80: 1999 om studielön.
Utskottet kan inte heller i övrigt tillstyrka vad som anförs i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2.
dels att utskottets hemställan under 9 och 10,12 och 13, 25 samt 27 och 28 bort ha följande lydelse:
9. att riksdagen med bifall till motionerna 1979/80: 1996 yrkandet 1 i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet I i denna del avslår propo -
UbU 1979/80:34
sitionen 1979/80: 145 bilaga 2 såvitt avser introduktionsprogram för utbildning och yrkesintroduktion samt om statsbidrag för dessa,
10. att riksdagen beträffande nytt förslag till hösten 1980 om vidgad utbildning i gymnasieskolan m. m. samt om riktlinjer härför med bifall till motionen 1979/80: 1996 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1979/80: 1486 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. att riksdagen beträffande förstärkt studie- och yrkesorientering med bifall till motionen 1979/80:1996 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. att riksdagen beträffande skolledningen i gymnasieskolan med bifall till motionen 1979/80:1996 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med svenskundervisning i 16-grupper med anledning av motionen 1979/80: 1711 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. att riksdagen med bifall till motionerna 1979/80:1996 yrkandet 1 i denna del och 1979/80:1999 yrkandet 1 i denna del avslår propositionen 1979/80:145 bilaga 2 såvitt den avser studiestöd till ungdomar som deltar i introduktionsprogram för utbildning och i yrkesintroduktion samt med bifall till motionen 1979/80:1997, med anledning av motionerna 1979/80: 1288 och 1979/80:1486 i denna del samt med avslag på motionen 1979/80:1999 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förslag om förbättrat studiestöd till ungdomar i gymnasieskolan,
28. att riksdagen med bifall till motionerna 1979/80: 1996 yrkandet 1 i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna del även i övrigt avslår propositionen 1979/80: 145 bilaga 2.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980