Med anledning av propositionen 1979/80:158 om ändringar i reglerna för tillträde till högskoleutbildning jämte motioner
UbU 1979/80:36
Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:36
med anledning av propositionen 1979/80:158 om ändringar i reglerna för tillträde till högskoleutbildning jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1979/80: 158 har regeringen (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om garanti m. m. för direktövergång från gymnasieskolestudier till högskolestudier,
2. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om tillgodoräknande av föreningsmeriter och arbetslivsmeriter vid urval.
Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1979/80
1979/80: 527 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag
b) varigenom betygen avskaffas som urvalsinstrument för tillträde till högskolestudier och ersätts av arbetslivserfarenhet och köprincipen,
4. att riksdagen uttalar sig för att de s. k. studielämplighetsproven avskaffas,
5. att riksdagen hemställer hos regeringen om att hela antagningssystemet utreds,
6. att riksdagen uttalar att en breddning av direktrekryteringen från gymnasiet ej bör ske.
(Övriga yrkanden behandlar utskottet i betänkandet 1979/80: 28.)
1979/80:658 av Olle Aulin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en revidering av gällande intagningsbestämmelser för högskolestudier bör ske så att kunskaper och färdigheter i linjespecifika ämnen ges ökat meritvärde vid intagning.
1979/80:1312 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att ingen sökande till högre utbildning skall behöva bli föremål för lottning mer än två gånger.
Motioner väckta med anledning av propositionen 1979/80:158
1979/80: 2034 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i yrkandet 2.
1979/80: 2035 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen 1979/80: 158,
1 Riksdagen 1979/80 14 sami. Nr 36
UbU 1979/80:36
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder som bryter den sociala snedrekryteringen till högre studier och underlättar arbetarklassens tillträde till högskolan,
3. att riksdagen av regeringen begär förslag till hur en differentiering av föreningsmeriter kan göras som dels särskiljer de för utbildningsvägen i fråga relevanta föreningsmeriterna, dels värnar om meriter från fackligt och politiskt arbete, särskilt inom folkrörelser med anknytning till arbetarrörelsen.
Utskottet
Bakgrund
Enligt riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) om reformering av högskoleutbildningen m. m. tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1977 nya regler för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Allmän behörighet för tillträde till högskoleutbildning har den som genomgått minst tvåårig linje med fullständiga studiekurser i gymnasieskolan, vari ingått minst två årskurser av vardera svenska och engelska, eller har motsvarande utbildning. Även den som uppnått 25 års ålder och varit verksam i arbetslivet i minst fyra år har allmän behörighet under förutsättning av kunskaper i engelska motsvarande två årskurser i gymnasieskolan.
De allmänna behörighetskraven och särskilda förkunskapskrav uppställda för viss utbildningslinje avses tillsammans uttrycka kraven för att studierna på linjen skall kunna genomföras på ett fullt tillfredsställande sätt. De särskilda behörighetsvillkoren för en allmän utbildningslinje fastställs, om inte regeringen föreskriver annat, av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ) eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet.
Då antalet behöriga sökande till en utbildning är större än antalet tillgängliga platser görs ett urval.
Det urvalssystem som — för flertalet allmänna utbildningslinjer - infördes år 1977 grundas på en indelning av de sökande i fyra kvotgrupper. Till en grupp förs sökande med tre- eller fyraårig gymnasieskoleutbildning (kvotgrupp 1), till en grupp sökande med tvåårig gymnasieskoleutbildning (kvotgrupp II), till en grupp sökande med folkhögskoleutbildning (kvotgrupp III) samt till en grupp sökande som uppnått 25 års ålder och varit verksamma i arbetslivet minst fyra år samt övriga sökande som ej förs till de tre första grupperna (kvotgrupp IV). Utanför kvotgrupperna avsätts viss andel av platserna för sökande med utländsk förutbildning.
I urvalssystemet meritvärderas såväl betyg eller resultat av högskoleprov som arbetslivserfarenhet. Fördelning av studieplatserna mellan kvotgrupperna sker genom proportionell kvotering - dvs. varje kvotgrupp tilldelas utbildningsplatser i förhållande till det antal behöriga sökande som hänförs till kvotgruppen.
UbU 1979/80:36
3 Betygspoäng beräknas såsom medelvärdet av de betyg som ingår i sökandens avgångsbetyg. Den maximala betygspoängen är fem. Arbetslivserfarenhet om fem år ger maximalt 2.0 poäng. Även erfarenhet som har förvärvats i föreningslivet meritvärderas och ger maximalt 1,0 poäng för uppdrag om fyra år. Maximalt ger arbetslivserfarenhet och föreningsmeriter 2,5 poäng.
Till 20 procent av platserna inom kvotgrupperna I och 11 görs urvalet på enbart betygsmeriter. Till övriga platser i grupperna I och II görs urvalet på den sammanlagda poängen för betyg och arbetslivserfarenhet. Inom kvotgrupp lil görs urvalet på den sammanlagda poängen för studieomdöme från folkhögskola och arbetslivserfarenhet. Urvalet i kvotgrupp IV görs på den sammanlagda poängen för högskoleprov och arbetslivserfarenhet. Till 50 procent av utbildningsplatserna i kvotgrupp IV har sökande som endast är behöriga i denna grupp företräde.
UHÄ har i uppdrag att följa och utvärdera högskolereformen. I detta arbete studeras också de nya behörighets- och urvalsreglernas effekter i olika avseenden. De förslag som föredragande statsrådet lägger fram i propositionen 1979/80:158 bygger på erfarenheter som gjorts i utvärderingsarbetet och på den allmänna debatt om behörighet och urval som förekommit sedan högskolereformen trädde i kraft.
Föredragande statsrådet konstaterar att debatten om och erfarenheterna av behörighets- och urvalsreglerna för högskolan inte ger anledning att ompröva de grundläggande principerna. De nya bestämmelserna har enligt föredraganden varit i kraft så kort tid att något underlag som skulle kunna ge anledning till djupgående ändringar av de principiella grunderna för behörighets- och urvalsreglerna ännu inte föreligger. Reglerna har emellertid enligt föredraganden i några viktiga avseenden redan visat sig bristfälliga och på sådana punkter föreslås nu förändringar.
Föredraganden förslår således i propositionen förändringar i fråga om möjligheterna att utan tidsutdräkt gå över från avslutad gymnasieskoleutbildning till högskolan. Han föreslår vidare borttagande av föreningsverksamhet som meritgrund för urval vid antagning till högskoleutbildning och slopande av kravet på en period om nio månader i samma anställning eller verksamhet för att arbetslivserfarenhet skall kunna tillgodoräknas.
Därutöver tar föredraganden också upp arbetslivsmeriternas tyngd i förhållande till betygsmeriter samt vissa mindre frågor rörande särskilda förkunskaper och urval till enstaka kurs.
Direktövergång
När utbildningsutskottet i samband med högskolereformen år 1975 behandlade frågan om urval till högskoleutbildning uttalade utskottet att det var angeläget att man skapade en urvalsmodell som stimulerade de sökande att skaffa sig arbetslivserfarenhet samtidigt som en viss antagning på enbart betygsmeriter garanterades för dem som ville gå direkt från gymna -
UbU 1979/80:36
sieskolan till högskolan (prop. 1975: 9, UbU 1975:17 s. 44, rskr 1975:179). I propositionen 1975:9 angavs en andel för direktövergång med omkring 15 procent av platserna inom kvotgrupperna I och II som rimlig medan utskottet slutligen stannade för en andel av 20 procent.
Enligt föredragande statsrådet kan det nu på grundval av tillgänglig statistik konstateras dels att det av riksdagen uppsatta målet för direktövergång inte har uppnåtts på de mest efterfrågade utbildningslinjerna (som exempel anges i propositionen läkarlinjen), dels att det kan ifrågasättas om 20 procent av kvotgrupperna I och II är en rimligt avvägd andel för garanterad direktövergång från gymnasieskolan till högskolan. Till detta kommer enligt föredraganden att gällande föreskrifter ger en osäkerhet om vilken antagningskapacitet som faktiskt avsätts för direktövergång, eftersom kvotgruppernas storlek är proportionell mot det antal sökande som hänförs till de olika kvotgrupperna.
Föredraganden förordar därför dels att garantin för direktövergång från gymnasieskolan till högskolan anges som en andel av det totala antalet platser för resp. utbildningslinje eller sökalternativ inom linje, dels att garantin sätts till ca en tredjedel av antalet platser för resp. linje, dels att urvalet inom denna andel skall göras på enbart meriter av avgångsbetyg från gymnasieskola som är högst 3 år gammalt.
Föredraganden betonar att de föreslagna förändringarna är reella endast för sökande som antas till kraftigt efterfrågade utbildningslinjer inom högskolan, medan de beträffande andra linjer inom högskolan endast är formella. Den föreslagna ordningen innebär emellertid enligt föredraganden en förhållandevis långtgående förändring av tekniken för antagning till högskoleutbildning och det krävs därför en viss övergångstid innan förslaget kan förverkligas. UHÄ skall få i uppdrag att utreda och föreslå de förändringar av antagningssystemet som den föreslagna ordningen kan kräva och i den mån sådana förändringar fordrar riksdagens medverkan kommer frågan att föreläggas denna vid senare tillfälle.
Vissa förändringar som innebär förbättringar av direktövergången är emellertid enligt föredraganden möjliga att vidta redan inom ramen för nuvarande antagningssystem.
Vid urvalet i kvotgrupperna I och II kan nämligen först huvuddelen av platserna besättas på grundval av poäng för betyg och arbetslivserfarenhet och därefter resterande platser besättas på grundval av enbart betygspoäng. Genom ett sådant förfaringssätt uppnås att äldre studerande med höga poäng för betyg, vilka normalt också har arbetslivspoäng, kommer att tas in inom ramen för den ”första” urvalsomgången. Vid det därpå följande urvalet på enbart betygspoäng ökar då möjligheterna för unga studerande, som enbart har sådana poäng, att antas. Metoden kan kortfattat beskrivas som en spegelvändning av den teknik för urval som används i dag.
UbU 1979/80:36
5 Även den förändringen att andelen platser inom resp. kvotgrupp som skall besättas på enbart betygspoäng höjs från 20 till 30 procent kan genomföras inom ramen för nuvarande system. Föredraganden förutsätter att UHÄ tillämpar den redovisade omvända ordningen för urval senast vid antagningen till utbildning som börjar vårterminen 1981. Föredraganden avser att föreslå regeringen att ändra föreskrifterna om procentandel för urval på enbart betygsmeriter vilka föreskrifter skall träda i kraft samtidigt.
Regeringen föreslår i propositionen 1979/80:158 att riksdagen godkänner vad föredraganden sålunda förordat i fråga om garanti m. m. för direktövergång från gymnasieskolestudier till högskolestudier.
1 motionen 1979/80: 527 föreslås att riksdagen uttalar att en breddning av direktrekryteringen från gymnasiet ej bör ske (yrkandet 6). Avslag på propositionens förslag om direktövergång m. m. föreslås i motionen 1979/ 80: 2035 (yrkandet 1 delvis). Som skäl härför anförs bl. a. att en ökad direktövergång från gymnasiet leder till en lägre medvetenhet hos de högskolestuderande om det samhälle som ligger utanför skolan och därmed motverkar en bred utveckling av kritik och nytänkande.
Som utskottet framhöll redan i 1975 års reformbeslut är det viktigt att sökande till högskolan skaffar sig erfarenhet av arbetslivet för att därigenom bredda sina erfarenheter och skapa en säkrare grund för studie- och yrkesval. Det har nu visat sig att sökande till vissa utbildningslinjer i högskolan, i en utsträckning som man vid beslutet knappast hade anledning räkna med. måste åberopa arbetslivserfarenhet för att komma in trots mycket höga betyg från gymnasieskolan. Detta har bl. a. ökat risken för taktikval i gymnasieutbildningen. Nödvändigheten för dessa studerande att skaffa sig arbetslivserfarenhet riskerar också att skapa ökad konkurrens för ungdomar på en arbetsmarknad som redan nu är ansträngd för dem. Utskottet anser det därför motiverat att, som regeringen föreslagit, underlätta för ungdomar att komma in på utbildningslinjer i högskolan utan att behöva skaffa sig arbetslivserfarenhet. Utskottet vill understryka att den tidsgräns om tre år som föreslås för att avgångsbetyg skall kunna åberopas ändå ger de sökande möjlighet att mellan gymnasieskolestudierna och högskolestudierna ägna sig åt annan verksamhet, t. ex. i arbetslivet.
Utskottet har därför ingenting att erinra mot att UHÄ tillämpar den förändrade ordningen för urval som beskrivs i propositionen och att inom ramen för nuvarande urvalssystem andelen studerande som antas på enbart betygspoäng höjs från 20 till 30 procent.
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen nu fattar principbeslut om dels att garantin för direktövergång från gymnasieskolan till högskolan anges som en andel av det totala antalet platser för resp. utbildningslinje etc., dels att garantin sätts till ca en tredjedel av antalet platser för resp. linje, dels att urvalet inom denna andel skall göras på enbart meriter av avgångsbetyg från gymnasieskola som är högst 3 år gammalt. Motionerna 1979/
Kurton)’: S. 11. efter rad 24 Tillkommer: Utskottet
bordläggning.
UbU 1979/80:36
80: 527 yrkandet 6 och 1979/80: 2035 yrkandet 1 i denna del bör därför avslås av riksdagen.
Vid sin behandling av frågan om direktövergång har utskottet noterat att garantiandelen endast skall avse studerande som genomgått gymnasieskolan och inte dem som på andra sätt. t. ex. genom kommunal vuxenutbildning. skaffat sig motsvarande kunskaper. I antagningssystemet görs i dag ingen skillnad mellan gymnasiebetyg från olika skolformer. Utskottet kan ansluta sig till en förändrad ordning i detta avseende mot bakgrund av att studerande från kommunal vuxenutbildning etc. i allmänhet kan åberopa arbetslivserfarenhet. Det är också enligt utskottets uppfattning angeläget att förhindra att studerande i gymnasieskolan av taktiska skäl väljer att gå över till kommunal vuxenutbildning för att därigenom lättare komma in i högskolan. I vissa fall kan det emellertid vara motiverat att även studerande från kommunal vuxenutbildning etc. garanteras direktövergång. Som exempel kan nämnas studerande som på grund av långvarig sjukdom varit förhindrade att skaffa sig arbetslivserfarenhet eller studerande som på grund av särskild verksamhet vid sidan av studierna, t. ex. inom idrott, valt denna studieform. I sådana särskilda fall bör dispens från krav på betyg från gymnasieskola vara möjlig. Vad utskottet nu anfört om dispensrätt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Föreningsmeriter
En sökande till högskolan kan f. n. få tillgodoräkna föreningsmeriter, dvs. erfarenheter som har förvärvats genom arbete som ledamot i styrelsen för förening med kooperativt, fackligt eller annat ideellt ändamål eller som annan viktigare förtroendeman inom sådan förening. Det ankommer på antagningsmyndigheten att bestämma om föreningen med hänsyn till verksamhetens ändamål och omfattning är av den art att den sökande är berättigad till poäng. För att poäng skall få tillgodoräknas måste föreningsarbetet i fråga ha fullgjorts under minst två år. Högst 1,0 poäng får tillgodoräknas för erfarenhet från föreningsverksamhet.
I propositionen 1978/79: 100 bilaga 12 förordades att verksamhet i förening inte längre skulle vara poänggrundande vid urval till högskoleutbildning. Föredraganden anförde därvid att den tendens som hade visat sig, nämligen att tillgodoräknande av föreningsmeriter missgynnar kvinnor, föreföll att bli bestående. Föredraganden pekade också på att det hade visat sig svårt att rättvist bedöma vilken typ av föreningsverksamhet och omfattning av denna som skulle berättiga till poäng. Riksdagen avslog förslaget (UbU 1978/79:38, rskr 1978/79:353). Utskottet ansåg att det borde prövas om inte problemen i det nuvarande systemet kunde, helt eller delvis, undanröjas genom en översyn av bedömningsgrunderna. Utskottet fann vidare att en eventuell ändring av föreningsmeritemas poängvärde borde anstå till dess att mer omfattande erfarenheter av de nya tillträdesreglerna också i övrigt förelåg.
UbU 1979/80:36
7 Föredraganden anför nu att det enligt UHÄ:s bedömning är uteslutet att genom ändrade kriterier och riktlinjer inom ramen för gällande bestämmelser i högskoleförordningen komma till rätta med problemen kring föreningsmeriterna. Föredraganden anser att de problem i samband med tillgodoräknande av föreningsverksamhet som angavs i propositionen 1978/79: 100 kvarstår och förordar därför att verksamhet i förening inte skall vara poänggrundande vid urval till högskoleutbildning fr. o. m. antagningen till utbildning som börjar vårterminen 1982.
I motionen 1979/80: 2034 (delvis) yrkas att regeringens förslag avseende föreningsmeriter avslås, eftersom det gått för kort tid sedan reformen trädde i kraft och underlaget för ställningstagandet därför inte är tillräckligt. I motionen 1979/80: 2035 yrkas avslag på propositionen även i den nu aktuella delen (yrkandet 1 delvis). Vidare begärs förslag till hur en differentiering av föreningsmeriter kan göras som dels särskiljer de för utbildningslinjen i fråga relevanta föreningsmeriterna, dels värnar om meriter från fackligt och politiskt arbete, särskilt inom folkrörelser med anknytning till arbetarrörelsen (yrkandet 3).
Utskottet anser att föreningsverksamhet ger erfarenheter som är värdefulla för dem som studerar vid högskolan. De nackdelar som är förbundna med tillgodoräknande av föreningsmeriter, nämligen missgynnandet av kvinnor och svårigheter att bedöma meriterna, bedömer emellertid utskottet så stora att föreningsmeriterna bör avskaffas som poänggrundande vid urval till högskoleutbildning. Den redovisning som UHÄ lämnat om tilllämpningen av gällande regler och föreskrifter och de överväganden som gjorts i anslutning därtill tyder inte på att det går att efter ytterligare någon tids erfarenheter komma till rätta med de problem som visat sig förknippade med tillgodoräknandet. Motionerna 1979/80: 2034 och 2035, båda såvitt avser tillgodoräknande av föreningsmeriter, bör därför avslås av riksdagen och propositionens förslag i denna del godkännas.
Arbetslivserfarenhet
Sökande till högskolan får tillgodoräkna högst 2,5 poäng för arbetslivserfarenhet och föreningsverksamhet. När poängen för föreningsverksamhet faller bort, återstår möjligheterna att tillgodoräkna högst 2,0 poäng för arbetslivserfarenhet.
Enligt föredraganden kan det ifrågasättas om arbetslivserfarenheten bör ha den tyngd i förhållande till betygen som den högsta poängsumman - 2,0 — ger. Föredraganden menar att förhållandet mellan arbetslivspoäng och betygspoäng kommer i ett annat läge om det blir möjligt att avgränsa sådan arbetslivserfarenhet som är av särskild betydelse för utbildningen i fråga. Så länge detta inte är fallet anser föredraganden att det är svårt att motivera att skillnaden mellan ett medelbetyg och ett toppbetyg i gymnasieskolan skall kunna uppvägas av fem års arbetslivserfarenhet inom vilket område som helst. Härtill kommer att storleken av det tal med vilket arbetslivser -
UbU 1979/80:36
farenhet tillgodoräknas inte är någon avgörande fråga för att rekrytera något äldre studerande till högskoleutbildning. Däremot är poängen för arbetslivserfarenhet av betydelse för konkurrensen mellan sökande under 25 år, eftersom arbetslivspoängen för dem så påtagligt är ett komplement till betygspoäng. Även detta förhållande talar enligt föredraganden mot att arbetslivserfarenhet med så allmän karaktär behålls med nuvarande vikt gentemot betygsmeriter, eftersom kunskaper inhämtade i gymnasieskolan för relativt unga studerande alltjämt måste vara grundläggande för framgångsrika studier i högskolan. Föredraganden förordar därför att arbetslivserfarenhet tillgodoräknas med högst 1,7 poäng och att denna poängsumma skall uppnås genom tre års arbetslivserfarenhet. De 15 månader som krävs för att få tillgodoräkna arbetslivserfarenhet åsätts ett värde av 1,0 poäng och arbetslivserfarenhet därutöver tillgodoräknas med 0,1 poäng per tremånadersperiod. All arbetslivserfarenhet skall tillgodoräknas som omfattar minst tre månader i samma anställning eller verksamhet. Vidare skall arbete med hemvård i den vårdades hem kunna tillgodoräknas under förutsättning att vissa krav är uppfyllda.
I motionen 1979/80: 2034 föreslås att propositionens förslag skall avslås även i denna del eftersom ett av högskolereformens viktigaste inslag var att ge arbetslivserfarenhet en plats som meritgrund vid sidan av bl. a. betyg och att värdet av sådan erfarenhet därför inte nu bör minskas.
Enligt motionen 1979/80:2035 (yrkandet 1) bör propositionens förslag avslås även i den nu aktuella delen eftersom avsikten med propositionsförslaget enligt motionärerna är att sopa bort tidigare målsättningar om jämnare social rekrytering till högskolan. Riksdagen bör i stället hemställa om förslag till åtgärder som bryter den sociala snedrekryteringen till högre studier och underlättar arbetarklassens tillträde till högskolan (yrkandet 2).
Utskottet har ingenting att erinra mot förslaget i propositionen att vid tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet regeln om niomånadersperioden slopas och att även arbete med hemvård i den vårdades hem tillgodoräknas. Dessa förändringar skall träda i kraft vid antagningen inför vårterminen 1981.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att arbetslivserfarenhet visat sig få en alltför stor tyngd i förhållande till betygen vid urval till högskoleutbildning. Arbetslivserfarenheten har i stor utsträckning blivit ett medel för yngre studerande att komplettera sina betygspoäng inför urvalet till högskolan. Detta kan ge negativa effekter på gymnasieskolestudierna och därmed också på kvaliteten i de efterföljande högskolestudierna. Den stimulans till arbetslivserfarenhet som var syftet med tillgodoräknande av sådan erfarenhet kan uppnås även om reglerna för tillgodoräknandet förändras. Utskottet anser att det förslag som lagts fram i propositionen i detta avseende är väl avvägt. Dessa förändringar är enligt utskottets uppfattning inte ägnade att på något avgörande sätt ändra de mål för reformarbetet inom högskolan, varom rådde enighet vid 1975 års re -
UbU 1979/80:36
formbeslut. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionerna 1979/ 80: 2034 såvitt avser meritvärdering av arbetslivserfarenhet samt 1979/ 80: 2035 yrkandet 1 i denna del och yrkandet 2.
Tid för ikraftträdande
Utskottet har tillstyrkt att vissa förändringar i fråga om direktövergång m. m. skall träda i kraft vid antagningen till utbildning som börjar vårterminen 1981.
Förändringarna i fråga om tillgodoräknande av föreningsmeriter och arbetslivserfarenhet är enligt propositionen avsedda att träda i kraft vid antagningen till vårterminen 1982. Någon tidpunkt för ikraftträdande av de regler för direktövergång som kräver systemförändringar har inte angetts i propositionen utan blir beroende av UHÄ:s utvecklingsarbete. UHÄ har under hand meddelat att det torde vara möjligt att låta dessa förändringar träda i kraft inför höstterminen 1982. De förändrade reglerna för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet fordrar enligt UHÄ också systemförändringar. Det är enligt UHÄ:s uppfattning opraktiskt och av informationsskäl betänkligt att låta förändringar som påverkar urvalet till högskoleutbildningen träda i kraft vid flera olika tidpunkter. Utskottet anser därför vägande skäl föreligga för att nu angivna förändringar vad avser tillgodoräknande av föreningsmeriter och arbetslivserfarenhet skall träda i kraft inför antagningen till utbildning som börjar höstterminen 1982. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga frågor
Utskottet behandlar i detta sammanhang även några motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1980.
I motionen 1979/80: 527 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning av hela antagningssystemet (yrkandet 5). Enligt motionärerna missgynnar nuvarande antagnings- och urvalsprinciper studerande ur arbetarklassen. Urvalssystemet bygger i huvudsak på betygens bibehållande medan arbetslivserfarenhet enligt motionärerna tillmäts alltför liten betydelse. Betygen som urvalsinstrument bör i stället ersättas med ett system byggt på arbetslivserfarenhet och köprincipen (yrkandet 3 b). Som arbetslivserfarenhet kan då vid antagning till vissa utbildningar räknas egna vårdtagarerfarenheter, t. ex. erfarenheter inom narkomanvård och alkoholistvård. Kösystemet bör utformas så att upprepade ansökningar till en viss utbildning successivt innebär en framflyttning i kön till utbildningen, eftersom ansökningen visar ett aktivt intresse för den. Studielämplighetsprov av tyg högskoleprovet bör avskaffas (yrkandet 4), eftersom de i stort sett mäter samma sak som betygen och därmed förstärker den sociala snedrekryteringen.
En redovisning av gällande antagningsbestämmelser så att kunskaper och färdigheter i linjespecifika ämnen ges ökat meritvärde vid antagning
UbU 1979/80:36
föreslås i motionen 1979/80: 658. Motionärerna anför att det både för den enskilde och för samhället är viktigt att antagningssystemet är så utformat att de som antagits till studier har rimliga förutsättningar för studieframgång. Goda kunskaper och visat intresse för ett visst ämne. redovisat genom ett högt betyg eller genom särskild specifik arbetserfarenhet, bör därför enligt motionärerna premieras vid antagning.
Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet i propositionen 1979/80: 158 att det inte nu finns anledning att ompröva de grundläggande principerna för behörighets- och urvalsreglerna för högskolan. Utskottet vill understryka att en längre tids erfarenheter bör ligga till grund för en sådan prövning. Beträffande frågan om att ge särskilt värdefull arbetslivserfarenhet meritvärde vid urval vill utskottet erinra om att UHÄ fått regeringens uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ge sådan arbetslivserfarenhet meritvärde vid urval till vårdutbildningar. Föredragande statsrådet anför i propositionen att om det visar sig möjligt att avgränsa sådan arbetslivserfarenhet som är av särskild betydelse för vårdutbildningar så kan det bli naturligt att framledes undersöka dessa möjligheter också för övriga delar av högskolan.
Med hänvisning till vad nu anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 527 yrkandena 3 b, 4 och 5 samt 1979/80:658.
Enligt motionen 1979/80: 1312 bör riksdagen uttala sig för att ingen sökande till högre utbildning skall behöva bli föremål för lottning mer än två gånger. Motionären anför att den som har 5,0 i medelbetyg och söker till en utbildning för tredje gången bör antas direkt och inte bli föremål för lottning.
Vid urval till högskoleutbildning tillämpas i dag lottning mellan sökande som kan tillgodoräkna sig samma poängtal om inte alla kan beredas plats i utbildningen. Ingenting hindrar att en sökande vid upprepade tillfällen blir föremål för lottning utan att beredas plats i utbildningen. Utskottet anser att skäl talar för att den som har blivit föremål för lottning två gånger och för tredje gången söker till samma utbildningslinje bör antas till denna. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att utforma närmare bestämmelser härom. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 1312 som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande garanti m. m. för direktövergång från gymnasieskolestudier med avslag på motionerna 1979/80: 527 yrkandet 6 och 1979/80: 2035 yrkandet 1 i denna del godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:158,
UbU 1979/80:36
2. att riksdagen beträffande dispensmöjlighet för studerande vid kommunal vuxenutbildning etc. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av föreningsmeriter med avslag på motionerna 1979/80: 2034 i denna del samt 1979/ 80:2035 yrkandet I i denna del och yrkandet 3 godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 158,
4. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av kortare anställning och arbete med hemvård godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 158,
5. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av arbetslivsmeriter med avslag på motionerna 1979/80:2034 i denna del samt 1979/80: 2035 yrkandet 1 i denna del och yrkandet 2 godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 158,
6. att riksdagen beträffande tidpunkten för ikraftträdande av vissa förändringar med anledning av propositionen 1979/80: 158 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. att riksdagen beträffande utredning av hela antagningssystemet m. m. avslår motionen 1979/80:527 yrkandena 3 b, 4 och 5,
8. att riksdagen beträffande vissa revideringar av gällande antagningsbestämmelser avslår motionen 1979/80:658,
9. att riksdagen beträffande lottning vid antagning till högskoleutbildning med anledning av motionen 1979/80: 1312 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 27 maj 1980
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Claes Elmstedt (c), Hans Nyhage (m), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m). Helge Hagberg (s). Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), KarlErik Häll (s), Jörgen Ullenhag (fp). Larz Johansson (c), Marianne Wahlberg (fp). Lars Svensson (s) och Göran Persson (s).
Reservationer
1. beträffande föreningsmeriter av Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Karl-Erik Häll, Lars Svensson och Göran Persson (alla s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar ”Utskottet anser” och slutar ” del godkännas” bort ha följande lydelse:
UbU 1979/80:36
12 Utskottet anser att tillräckliga erfarenheter ännu inte föreligger för att ta bort föreningsmeriter vid poängberäkningen för urval till högskoleutbildningen. Den tid som gått sedan bestämmelserna härom trädde i kraft är än så länge för kort för att erfarenheterna skall kunna läggas till grund för en ändring. Riksdagen bör därför avslå propositionen i denna del. Däremot bör det enligt utskottets uppfattning vara möjligt att se över bestämmelserna om tillgodoräknande av föreningsmeriter så att olägenheterna kan undanröjas. Förslaget i motionen 1979/80:2035 yrkandet 3 om en viss differentiering av föreningsmeriterna kan utskottet inte ansluta sig till.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av föreningsmeriter dels med bifall till motionerna 1979/80: 2034 i denna del och 1979/ 80: 2035 yrkandet 1 i denna del avslår propositionen 1979/80: 158, dels med bifall till motionen 1979/80: 2034 i denna del och med avslag på motionen 1979/80: 2035 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av gällande bestämmelser,
2. beträffande tillgodoräknande av arbetslivsmeriter av Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Karl-Erik Häll, Lars Svensson och Göran Persson (alla s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böljar ”Utskottet delar” och på s. 9 slutar "till känna” bort ha följande lydelse:
En av huvuduppgifterna med reformarbetet inom den högre utbildningen var, som föredragande statsrådet erinrar om i förevarande proposition, att göra den högre utbildningen tillgänglig för nya grupper av studerande och därigenom främja den sociala utjämningen. Detta var också en grundläggande förutsättning vid utformningen av de nya behörighets- och urvalsreglerna till högskolan. De regler för behörighet och urval till högre utbildning som slogs fast av riksdagen vid 1975 års reformbeslut grundade sig på ett ingående utrednings- och remissarbete. Tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet kom därvid att vid sidan av betygsmeriterna utgöra en viktig grund för meritvärdering vid urval till högskoleutbildningen. Genom att ge meritpoäng för arbetslivserfarenhet ville man ge också dem som av olika skäl inte lyckats uppnå tillräckligt höga betyg i gymnasieskolan en andra chans att vinna tillträde till en önskad utbildning. De särskilda behörighetsvillkoren skulle garantera att den studerande hade förutsättningar att klara av utbildningen.
Genom de förändringar av meritvärdet av arbetslivserfarenhet i förhållande till betygspoäng som föreslås i propositionen förändras grunderna för urvalet till högskoleutbildningen. Genom att meritpoängen för arbetslivserfarenheten sänks och kvalifikationstiden för den förkortas och de studerande således lättare uppnår full arbetslivspoäng kan betygsmeriterna
UbU 1979/80:36
komma att i ännu större utsträckning än f. n. bli avgörande för tillträdet till högskoleutbildning. Därmed kan också möjligheterna till social utjämning vid rekryteringen försämras.
Utskottet anser att det saknas tillräckliga erfarenheter av tillträdesreglerna för högskolan för att göra sådana förändringar som de nu föreslagna. Konsekvenserna av förändringarna är svåra att förutse och förslaget har inte heller remissbehandlats. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att propositionens förslag i denna del avslås av riksdagen. Utskottet finnér det mot denna bakgrund inte motiverat att, som föreslås i motionen 1979/80: 2035 yrkandet 2, begära nytt förslag från regeringen.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av arbetslivsmeriter med bifall till motionerna 1979/80: 2034 i denna del och 1979/ 80: 2035 yrkandet 1 i denna del samt med avslag på motionen 1979/80: 2035 yrkandet 2 avslår propositionen 1979/80: 158,
dels att utskottets hemställan under 6 bort utgå.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
■
■ '
•: wf : •«