Med anledning av propositionen 1979/80:15 om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m. m. jämte motioner
UbU 1979/80:4
Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:4
med anledning av propositionen 1979/80:15 om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m. m. jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1979/80: 15 har regeringen (utbildningsdepartementet) efter föredragning av statsrådet Rodhe föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m. m.
Sedan läsåret 1973/74 har en försöksverksamhet med s. k. särskild samordnad gymnasieskola (SSG) ägt rum inom ett antal regioner, där elevunderlaget varit svagt eller vikande. Inom försöksverksamheten har reviderade timplaner för de treåriga linjerna och den fyraåriga tekniska linjen (årskurserna 1 och 2) tillämpats för att öka möjligheterna till samläsning mellan linjerna.
I propositionen föreslås att försöksverksamheten skall avslutas med utgången av läsåret 1979/80 samt att de alternativa timplaner som har tillämpats inom försöksverksamheten i stället skall få tillämpas som en reguljär anordning vid vissa gymnasieskolor från läsåret 1980/81. Några mindre jämkningar föreslås i dessa timplaner. Bl. a. bör de skolor, som nu har årskurserna 3 och 4 av teknisk linje, få anordna sådan undervisning även om de övergår till de alternativa timplanerna.
De nya alternativa timplanerna bör tillämpas när elevunderlaget stadigvarande understiger 400 16-åringar. Skolöverstyrelsen föreslås vidare få pröva om nya gymnasieorter med bl. a. treåriga linjer kan tillkomma med stöd av de nya alternativa timplanerna. För att så skall vara fallet bör dock krävas ett stadigvarande elevunderlag om minst 250-300 16-åringar.
Motionerna
I detta sammanhang behandlar utskottet de under allmänna motionstiden 1979 väckta motionerna
1978/79: 266 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas att riksdagen
1. hos regeringen anhåller att statsbidragsbestämmelserna ändras så att byggande och drift av tvåparallelliga högstadieskolor möjliggörs (yrkandet 3),
2. beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om mindre gymnasieskolor (yrkandet 4),
1978/79: 1898 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående möjligheter för kommun utanför g-ort att inrätta vissa gymnasielinjer.
1 Riksdagen 1979/80. 14 sami. Nr 4
UbU 1979/80:4
2 Utskottet
Riksdagen beslöt år 1973 att en alternativ organisation av gymnasieskolan skulle utprövas. Den borde utformas så att den var lämpad för gymnasieregioner med ett elevunderlag omfattande mindre än 400 16-åringar (prop. 1973:77, UbU 1973:29, rskr 1973:243). Den nya organisationsformen fick namnet särskild samordnad gymnasieskola (SSG). Den innebär att man genom en revidering av timplanerna för de treåriga linjerna och den fyraåriga tekniska linjen (årskurserna 1 och 2) ökar möjligheterna till samläsning mellan dessa linjer.
1 propositionen 1976/77: 150 (bil. 2 s. 12) med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m. (kompletteringspropositionen) angavs bl. a. att regeringen avsåg att uppdra åt skolöverstyrelsen (SÖ) att till regeringen inkomma med förslag om dels övergång till SSG i gymnasieregioner med mindre än 500 16-åringar, dels komplettering av försökstimplanerna. 1 samband med sina beslut med anledning av propositionen gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att den förutsatte att kompletteringen av försökstimplanerna för SSG skulle vara av sådan art att nuvarande utbildningsmöjligheter i berörda regioner inte försämrades (prop. 1976/77: 150, FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341).
SÖ redovisade den 5 oktober 1977 sitt uppdrag att lämna förslag om övergång till SSG i vissa gymnasieregioner m. m. Förslaget har remissbehandlats. Vidare har SÖ den 28 februari 1979 redovisat utvärderingen av den försöksverksamhet med SSG som startade läsåret 1973/74.
Föredragande statsrådet föreslår nu att gällande timplaner för SSG kompletteras i enlighet med vissa förslag i propositionen (bl. a. med årskurserna 3 och 4 av teknisk linje på vissa orter samt med möjlighet att välja latin på humanistisk linje). Försöksverksamheten med SSG föreslås samtidigt upphöra. De kompletterade SSG-timplanerna bör enligt statsrådet kunna tillämpas som alternativ till de reguljära timplanerna enligt 1970 års läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70). De alternativa timplanerna bör, heter det i propositionen, vara det naturliga för gymnasieskolor i gymnasieregioner med ett stadigvarande elevunderlag av mindre än 400 16- åringar. SÖ avses få besluta om i vilka kommuner de alternativa timplanerna skall tillämpas.
Utskottet tillstyrker dessa förslag. Vidare tillstyrker utskottet att gymnasieskolor i gymnasieregioner med ett elevunderlag av mer än 400 16- åringar efter medgivande av SÖ får tillämpa de alternativa timplanerna.
Enligt föredragande statsrådet bör det överlämnas åt SÖ att besluta om inrättande av gymnasieskola med alternativa timplaner. Utskottet ansluter sig härtill samt delar föredragande statsrådets uppfattning att det bör krävas ett stadigvarande elevunderlag om minst 250-300 16-åringar för att en ny gymnasieskola med alternativa timplaner skall kunna inrättas och att ett sådant inrättande inte får medföra att elevunderlaget för redan upp -
UbU 1979/80:4
byggd gymnasieskola nämnvärt påverkas eller att de totala kostnaderna för gymnasieskolorganisationen i de berörda kommunerna kraftigt ökar.
Avvecklingen av försöksverksamheten med SSG och övergången till de alternativa timplanerna bör på de hittillsvarande försöksorterna, som föreslås i propositionen, ske läsåret 1980/81 i alla årskurser. Övergång till de alternativa timplanerna i andra kommuner bör i enlighet med propositionen ske successivt med början i årskurs 1 läsåret 1980/81.
Under den allmänna motionstiden i januari 1979 väcktes två motionsyrkanden om gymnasieskolan, nämligen motionen 1978/79:266 yrkandet 4 om mindre gymnasieskolor och motionen 1978/79: 1898 om inrättande av företrädesvis yrkesinriktade gymnasielinjer utanför gymnasieort. Utskottet behandlar dessa motioner i detta sammanhang.
I ungefär 210 av landets 277 kommuner finns i dag gymnasieskola i någon form. Antalet gymnasieortskommuner, dvs. kommuner med ort som har tre- och fyraåriga linjer, är 131. Vidare finns annan gymnasieskolutbildning i ungefär 80 kommuner, i första hand specialkurser. 1 sju av dessa kommuner bedrivs försöksverksamhet med särskild samordnad gymnasieskola typ B. I ytterligare några anordnas försöksverksamhet med övergång från specialkurs till linje. Försöksverksamheten med särskild samordnad gymnasieskola typ B innebär bl. a. koncentrationsläsning av ämnen på de treåriga linjerna samt samläsning mellan årskurserna i vissa ämnen.
Enligt regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 skall förslag föreläggas riksdagen om gymnasial företagsutbildning. Nya former för företagsförlagd gymnasial utbildning kan sannolikt öka den geografiska spridningen av yrkesinriktad utbildning i ett stort antal gymnasieregioner.
Med hänvisning till att riksdagen senare kommer att få ta ställning till förslag om företagsförlagd gymnasial utbildning samt till förslagen i propositionen 1979/80: 15 och till pågående försöksverksamhet med särskild samordnad gymnasieskola typ B och övergång från specialkurs till yrkesinriktad linje på icke gymnasieort föreslår utskottet att motionen 1978/ 79: 266 yrkandet 4 och motionen 1978/79: 1898 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
I detta betänkande behandlar utskottet även yrkandet 3 i motionen 1978/ 79: 266, i vilket hemställs att riksdagen hos regeringen begär att statsbidragsbestämmelserna ändras så att byggande och drift av tvåparallelliga högstadieskolor möjliggörs.
Nuvarande statsbidragsbestämmelser för skolväsendet har inte ett sådant innehåll att de kan sägas vara hindret för byggande och drift av tvåparallelliga högstadieskolor. Styrande för skolplaneringen är i stället nu gällande planeringsanvisningar i vilka angivits att man vid nyetablering av högstadium bör eftersträva ett underlag om minst 75 elever per årskurs, dvs. tre paralleller (vilket innebär tre basresurser per årskurs). Det ankommer i första hand på länsskolnämnderna, som fattar beslut om antalet
UbU 1979/80:4
basresurser för kommunerna, att tillse att planeringsanvisningarna följs. Undantag från huvudregeln om minst 75 elever per årskurs kan göras i första hand beträffande högstadieskola i glesbygd. Riksdagen har uttalat att man om möjligt bör bibehålla redan etablerade små högstadieskolor i glesbygd även om elevunderlaget är vikande (prop. 1973:77, UbU 1973:29, rskr 1973:243).
Frågan om att inom i stort sett nuvarande ekonomiska ramar för tilldelning av basresurser till kommunerna åstadkomma en ökad geografisk spridning av högstadieundervisningen bereds av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Vidare pågår där översyn av finansieringssystemet för skolbyggandet. Enligt regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 skall möjligheterna att bevara och bygga små skolor förbättras. Med hänvisning härtill och till det arbete som pågår inom regeringskansliet föreslår utskottet att motionen 1978/79: 266 yrkandet 3 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande mindre gymnasieskolor
att riksdagen avslår motionen 1978/79:266 yrkandet 4,
2. beträffande alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m. m.
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen 1979/ 80:15,
3. beträffande yrkesinriktade linjer på vissa orter att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1898,
4. beträffande tvåparallelliga högstadieskolor
att riksdagen avslår motionen 1978/79:266 yrkandet 3.
Stockholm den 8 november 1979
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m). Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Lena Hjelm-Wallén (s). Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Jörgen Ullenhag (fp). Gunnel Liljegren (m) och Larz Johansson (c).
Särskilt yttrande
beträffande tvåparallelliga högstadieskolor av Sven Johansson, Kerstin Göthberg och Larz Johansson (alla c):
I yrkandet 3 i centerns motion 1978/79: 266 som väcktes under den allmänna motionstiden 1979 tas upp kravet på ändrade statsbidragsbestämmelser som skulle möjliggöra byggande och drift av tvåparallelliga högsta -
UbU 1979/80:4 5
dieskolor. Det är ett gammalt centerkrav. Även om vissa invändningar skulle kunna göras mot utskottets behandling av motionsyrkandet avstår vi från detta och hänvisar till regeringsförklaringen av den 12 oktober 1979 där det klart sägs att en förbättring i linje med vårt här aktuella krav skall komma till stånd.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979