Med anledning av motioner om enskilda skolor
UbU 1979/80:5
Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:5
med anledning av motioner om enskilda skolor Motionerna
1978/79:922 av Blenda Littmarck (m) och Josef Axelsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Vasaskolan skall ingå bland de statsbidragsberättigade enskilda skolorna,
1978/79:927 av Joakim Ollén (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att skolförordningen ändras så att kommun skall vara skyldig att tillhandahålla elever i privata skolor läromedel i samma omfattning som elever i kommunens egna skolor,
1978/79: 1337 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i avsnittet En skola för livet i den till finansutskottet remitterade motionen 1978/79: 1108 — såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att förslag föreläggs riksdagen rörande möjligheterna att garantera föräldrarna verklig frihet att välja skola för sina barn genom att utnyttja de enskilda skolorna (yrkandet 4),
1978/79: 1344 av Åke Gillström (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av skollagens 35 § om hemundervisning,
1978/79: 1368 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att till Stiftelsen Lundsbergs skola i sysselsättningsstimulerande syfte anslå ett årligt driftbidrag motsvarande det statsbidrag som f. n. utgår till landets riksintematskolor för kostnaderna för elevhemsföreståndare,
1978/79: 1896 av Pär Granstedt m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
1. uttalar att förslag om statsbidragssystem för enskilda skolor som tillämpar alternativa pedagogiska metoder inom ramen för grundskolans övergripande mål så snart som möjligt bör föreläggas riksdagen,
2. hemställer att regeringen på tilläggsbudget framlägger förslag till provisoriskt bidrag till skolor inom denna kategori som befinner sig i akuta ekonomiska svårigheter.
Utskottet
Nuvarande regler i skollagen om elevs möjlighet att fullgöra sin skolplikt i enskild skola bygger på riksdagens beslut år 1962 (prop. 1962: 54, SäU 1962: 1, rskr 1962:328; prop. 1962: 136, SäU 1962: 2, rskr 1962:334). I 33 och 34 §§ skollagen (1962:319) anges att skolplikt kan fullgöras i enskild
1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 5
UbU 1979/80:5
statsunderstödd skola samt i enskild skola som inte får statsbidrag, om skolstyrelsen i kommunen godkänt skolan för ändamålet. I 51 § bestäms särskilt om sådan skola som inte enligt skollagen eller särskilda föreskrifter står under statlig myndighets inseende eller inspektion.
Antalet enskilda skolor på grundskolenivå som i dag uppbär statsbidrag är litet. Av statsbidragsberättigade enskilda skolor på det gymnasiala stadiet är yrkesskolorna den största gruppen.
Enligt riksdagens beslut våren 1976 (mot. 1975/76: 1423 yrkandet 2, UbU 1975/76:21, rskr 1975/76:248; jfr mot. 1974:1028 yrkandet 7, UbU 1974: 25, rskr 1974: 211) borde det uppdras åt den då arbetande utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK) att lägga fram förslag beträffande ett statsbidragssystem som är tillämpbart på sådana skolor utanför det kommunala skolväsendet som syftar till att förverkliga eller utpröva mer omfattande eller genomgripande kursplanemässiga, metodiska eller andra pedagogiska idéer och tankar eller där man genom en speciell uppläggning av skolans arbete vill för praktiskt skolbruk omsätta utvecklingsfrämjande uppfostrings- eller omvårdnadsidéer. Liksom det en gång var möjligt att starta pionjärskolor borde det enligt riksdagsbeslutet även i framtiden vara möjligt att med statsbidrag starta och driva en skola utanför det kommunala skolväsendet.
Regeringen erinrade den 23 juni 1976 SSK om nämnda riksdagsbeslut. I tilläggsdirektiv till utredningen den 9 december 1976 anfördes bl. a. att det var angeläget att utredningen redovisade sitt kartläggningsarbete om statsbidragen till enskilda skolor och privatskolor. Den 2 maj 1977 överlämnade SSK den begärda kartläggningen till utbildningsdepartementet.
Genom beslut den 5 juli 1977 tillkallade regeringen en särskild expert att inom utbildningsdepartementet biträda med frågor rörande de enskilda skolornas ställning inom utbildningsväsendet. Han framlade i augusti 1978 en kartläggnings- och diskussionspromemoria (Ds U 1978:6) De enskilda skolornas ställning inom utbildningsväsendet. Departementspromemorian har remissbehandlats. Regeringen har sedermera den 6 september 1979 bemyndigat statsrådet Rodhe att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda skolor med annan huvudman än stat och kommun.
Utredningen skall behandla frågan om samhällets grundläggande syn på skolor med annan huvudman än stat och kommun och i vilken utsträckning skolplikt skall kunna fullgöras i sådana skolor. Utredningen skall också pröva i vilken utsträckning samhället bör ge ekonomiskt stöd till enskilda skolor och hur detta bör utformas.
Skolplikt kan som framgått av det föregående fullgöras enligt 34 § skollagen i enskild skola som inte får statsbidrag, om skolstyrelsen i kommunen godkänt skolan för ändamålet. Enligt 35 § samma lag kan vidare barn befrias från skolgång, om barnet ”i hemmet eller annorstädes” bereds enskild undervisning som väsentligen motsvarar grundskolans. Kommittén för skolor med annan huvudman än stat och kommun skall enligt sina
UbU 1979/80:5
direktiv överväga om de nuvarande reglerna för enskild undervisning bör omarbetas med utgångspunkt i att man i dag med stöd av 35 § lätt kan åstadkomma en undervisning som kan komma mycket nära sådan undervisning som avses i 34 § skollagen.
Yrkandet i motionen 1978/79: 1344 om översyn av 35 § skollagen om hemundervisning bör alltså avslås av riksdagen, eftersom kommittén med förtur skall behandla just denna fråga.
I motionen 1978/79: 1337 hemställs (yrkandet 4) att riksdagen hos regeringen skall anhålla om förslag som gör det möjligt att garantera föräldrar frihet att välja skola för sina barn. Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1978/79: 1108 i vilken anförs att rätten att upprätta och driva enskilda skolor bör prövas på nytt. Motionärerna hänvisar också till att nya regler för inrättande av och bidrag till utlandsskolor har införts.
Förslag om ett nytt statsbidragssystem för enskilda skolor yrkas också i motionen 1978/79: 1896. Detta system skall avse skolor som tillämpar alternativa pedagogiska metoder inom ramen för grundskolans övergripande mål, t. ex. skolor som tillämpar walldorfpedagogiken (yrkandet 1). Motionärerna hemställer också att vissa skolor, i avvaktan på ett nytt system, skall få ett provisoriskt bidrag (yrkandet 2).
I motionen 1978/79:922 yrkas slutligen att Vasaskolan i Göteborg skall få statsbidrag.
Då de i nyssnämnda motioner väckta princip- och bidragsfrågorna numera utreds av en särskilt tillkallad kommitté anser utskottet att motionärernas önskan om en prövning av stödet till de enskilda skolorna i så måtto har tillgodosetts. Utredningsarbetet bör enligt utskottets mening inte föregripas genom att riksdagen nu begär förslag om bl. a. stöd till vissa skolor. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1978/79: 922, 1978/79: 1337 yrkandet 4, 1978/79: 1896.
Skolförordningen bör enligt motionen 1978/79:927 ändras så att kommun blir skyldig att tillhandahålla elever i enskilda skolor läromedel i samma omfattning som elever i kommunens egna skolor får sådana.
I diskussionspromemorian (Ds U 1978:6) De enskilda skolornas ställning inom utbildningsväsendet tas upp även frågan om vissa skolsociala förmåner såsom fria läromedel. Denna diskussionspromemoria utgör ett av underlagen för det fortsatta utredningsarbetet inom den nya utredningen. Utskottet förutsätter därför att läromedelsfrågan kommer att behandlas i utredningsarbetet. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79:927.
Stiftelsen Lundsbergs skola är en av de privatskolor som erhåller statsbidrag enligt förordningen (1945: 594, senast ändrad 1978: 299) om statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem. Bidraget är 10000 kr. per år och elevhemsföreståndare. Stiftelsen Lundsbergs skola får 70000 kr. till sina sju elevhemsföreståndare.
UbU 1979/80:5
4 Enligt motionen 1978/79:1368 bör ett särskilt driftbidrag anvisas till Stiftelsen Lundsbergs skola motsvarande det statsbidrag som för närvarande utgår till riksintematskolor för elevhemsföreståndare.
Enligt vad utskottet inhämtat har Stiftelsen Lundsbergs skola hemställt hos regeringen om årligt driftbidrag till elevhemsföreståndarverksamheten. Denna hemställan har remitterats till skolöverstyrelsen (SÖ) som i sitt svar den 13 juli 1979 inte har något att erinra mot att Stiftelsen Lundsbergs skola får ökat årligt driftbidrag till elevhemsföreståndarverksamheten. Ärendet bereds nu i regeringskansliet.
Med hänvisning till pågående beredningsarbete i regeringskansliet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1368.
Utskottet hemställer
1. beträffande hemundervisning
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1344,
2. beträffande frihet att välja skola
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1337 yrkandet 4,
3. beträffande statsbidragssystem för vissa enskilda skolor att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1896 yrkandet 1,
4. beträffande provisoriskt statsbidrag till vissa skolor
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1896 yrkandet 2,
5. beträffande statsbidrag till Vasaskolan
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 922,
6. beträffande läromedel
att riksdagen avslår motionen 1978/79:927,
7. beträffande driftbidrag till Lundsbergs skolas elevhemsföreståndarverksamhet att
riksdagen avslår motionen 1978/79: 1368.
Stockholm den 20 november 1979
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Claes Elmstedt (c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s). Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp), Larz Johansson (c), Iris Mårtensson (s), Ann Cathrine Haglund (m) och Lars Svensson (s).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979