Med anledning av motioner om gymnasieskolan m. m.
UbU 1979/80: 6
Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:6
med anledning av motioner om gymnasieskolan m. m.
Motionerna
1978/79: 226 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder i anslutning till vad i motionen anförts om utbildning i hantverksyrken,
1978/79:319 av Olle Aulin (m) och Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av i vilken omfattning arvodestjänster som institutionsföreståndare för institutioner och bidrag till avlöningskostnader till institutionstekniker bör införas inom gymnasieskolans tvååriga yrkestekniska linjer,
1978/79: 367 av Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts angående lokalisering av musiklinje vid gymnasieskola i övre Norrland,
1978/79:369 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att gymnasieutredningen får i uppdrag att utreda frågan om en vidgad musikutbildning av individuell karaktär inom gymnasieskolan i enlighet med vad som i motionen anförts,
1978/79:371 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av tim- och läroplanen för den treåriga ekonomiska gymnasielinjen i syfte att ge denna en ökad yrkesinriktning,
1978/79:519 av Britta Bergström (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning angående inrättande av arvodestjänster som institutionsföreståndare samt bidrag till avlöningskostnader till institutionstekniker inom linjer och specialkurser av gymnasieskolan, där arvodestjänst eller lönekostnadsbidrag nu inte finns, i enlighet med vad som anförs i motionen,
1978/79:567 av Ingrid Diesen m.fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1978/79: 566 - såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen uttalar att utbildningen av dansare och danspedagoger stimuleras (yrkandet 2),
1978/79:625 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen att förslag om lärarvikarier inom gymnasieskolan snarast föreläggs riksdagen,
1978/79: 738 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen vid behandling av frågor rörande gymnasieskolor beslutar föra över trädgårdsutbild 1
RiksHnppn 1979180. 14 .sami. Nr 6
UbU 1979/80:6
ningen från specialkurs till tvåårig linje vid de lantbruksskolor som har sådan kurs inrättad,
1978/79: 739 av Ivan Svanström (c) och Bengt Bengtsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna att anordna en för eleverna kostnadsfri körkortsutbildning i det allmänna skolväsendets regi,
1978/79:908 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högre utbildning inom turism och rekreation bör förläggas till Kalmar län,
1978/79:912 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att den tvååriga trädgårdskursen skall överföras till linje på gymnasieskolan,
1978/79: 925 av Ove Nordstrandh m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att gymnasieutredningen får i uppdrag att med förtur göra en översyn av frågorna om förbättrad samverkan mellan gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning samt föreslå åtgärder som möjliggör en sådan förbättrad samverkan,
1978/79: 1337 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till vad som anförts i avsnittet En skola för livet i den till finansutskottet remitterade motionen 1978/79: 1108 — såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen anhåller att regeringen ger gymnasieutredningen i uppdrag att med förtur se över gymnasieskolans organisation och göra en analys av orsakerna till den förändrade efterfrågan inom gymnasieskolan särskilt vad gäller naturvetenskaplig och teknisk utbildning (yrkandet 3),
1978/79: 1341 av Georg Danell (m) och Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den pågående försöksverksamheten med gymnasiala musiklinjer för att möjliggöra en vidgad musikutbildning vid flera gymnasieskolor,
1978/79: 1361 av Wiggo Komstedt (m) och Bo Lundgren (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att åtgärder omedelbart vidtas för att ändra den nuvarande tvååriga trädgårdskursen till linje inom gymnasieskolan,
1978/79: 1364 av Karl Leuchovius (m) och Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående inrättande av en försöksutbildning på gymnasial nivå vid lantbruksskolorna, avseende allmän djurkunskap och djurskötsel,
1978/79: 1366 av Anna-Lisa Nilsson (c) och Erik Johansson i Hållsta (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder i syfte att snarast ändra den nuvarande tvååriga trädgårdskursen till linje inom gymnasieskolan,
UbU 1979/80:6
1978/79: 1377 av Rune Rydén (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
1. att hemteknisk kurs skall ge 1,0 poäng för barnskötarutbildningen,
2. att hemteknisk kurs skall ge gymnasieelever meritpoäng enligt vad som redan sker för elever med genomgången grundskola,
1978/79: 1390 av Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att vid en kommande utökning av den tvååriga musikundervisningen i gymnasieskolan en tvåårig musiklinje lokaliseras till gymnasieskolan i Skellefteå,
1978/79: 1894 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära sådana ändringar i gällande meritvärderingssystem att de i motionen påtalade orättvisorna undanröjs,
1978/79: 1904 av Erik Johansson i Simrishamn (s) och Lennart Bladh (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag angående i motionen redovisad utbildning,
1978/79: 1923 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheten att anslå särskilda resurser till gymnasieskolor med elever med från grundskolan dokumenterat stödbehov.
Utskottet
Riksdagen har till riksmötet 1979/80 uppskjutit ett antal under det föregående riksmötet väckta motionsyrkanden som avser läroplanen för gymnasieskolan m. m. För att möjliggöra en samlad bedömning har utskottet funnit sig böra behandla yrkandena i ett och samma betänkande.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 5 augusti 1976 har en särskild utredning tillsatts med uppdrag att göra en översyn av den gymnasiala utbildningen (U 1976: 10). Utredningen antog namnet gymnasieutredningen. Den har sedermera erhållit tilläggsdirektiv dels den 3 februari 1977 (Dir 1977:14), dels den 7 juni 1979 (Dir 1979:63). Av sistnämnda tilläggsdirektiv framgår att utredningen i första hand skall inrikta sig på de delar av uppdraget som avser den långsiktiga planeringen för och utvecklingen av den gymnasiala utbildningen.
Reguljär gymnasial utbildning ges inte bara inom ramen för gymnasieskolan utan också inom kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Den kommunala vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen har emellertid sina särskilda målgrupper och detta präglar utformningen av verksamheten. Gymnasieutredningen har i uppdrag att lägga fram förslag om samverkan mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Utredningen skall vidare enligt sina tilläggsdirektiv från år 1979 i samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) och
tl Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 6
UbU 1979/80:6
kommittén om kommunal vuxenutbildning (U 1978:04) ta initiativ till en försöksverksamhet med denna inriktning.
I motionen 1978/79:925 begärs att gymnasieutredningen med förtur skall behandla frågan om samverkan mellan gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.
Utskottet anser i likhet med motionärerna det vara angeläget att tillgängliga resurser för gymnasial utbildning utnyttjas på mest effektiva sätt. Då gymnasieutredningen redan har i uppdrag att dels lägga fram förslag om samverkan mellan nämnda skolformer, dels ta initiativ till en försöksverksamhet med sådan samverkan finner utskottet att motionen 1978/79: 925 bör avslås av riksdagen.
Gymnasieutredningen skall även pröva frågan om anpassning av studieväg till individens intressen. Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen 1978/79: 369 om tilläggsdirektiv till utredningen beträffande vidgad musikutbildning av individuell karaktär i gymnasieskolan.
Frågor om naturvetenskaplig och teknisk utbildning behandlas i motionen 1978/79: 1337 yrkandet 3. Motionärerna anser att gymnasieutredningen med förtur bör vidta åtgärder för att öka rekryteringen till de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna i gymnasieskolan.
Mycket tyder på att ungdomars intresse för naturvetenskap måste utvecklas i tidig ålder om det skall bli bestående. Klasslärarutbildningen är därför indirekt en viktig faktor när det gäller att stimulera ungdomars intresse för naturvetenskapliga och tekniska studier på olika nivåer. Av propositionen 1978/79: 180 om läroplan för grundskolan framgår att fortbildningsinsatserna för grundskolans lärare till en början bör koncentreras till lärarna på låg- och mellanstadierna så att de får en bredare naturorientering och insikt i tekniska moment. Enligt vad utskottet inhämtat avses förslag om fortbildning med detta innehåll läggas fram i nästa års budgetproposition.
När det gäller läroplan för grundskolan framgår av samma proposition att det är viktigt att teori och praktik, förklaring och tillämpning varierar på ett naturligt sätt i den naturvetenskapliga undervisningen. Undervisningen förutsätts därför få en starkt laborativ och experimentell inriktning samt bygga på iakttagelser och slutsatser. Regeringen har sedermera gett SÖ i uppdrag att lägga fram förslag till nya kursplaner samt kommentarer till desamma utifrån de riktlinjer som anges i propositionen om läroplan för grundskolan (UbU 1978/79: 45, rskr 1978/79: 422).
Pågående försöksverksamhet i gymnasieskolan med varianter på den naturvetenskapliga linjen samt samordning av de naturvetenskapliga och tekniska linjerna i årskurs 1 och 2 syftar till att öka rekryteringen till linjerna. Under läsåret 1979/80 omfattar nämnda försöksverksamhet totalt högst 75 klasser. I skrivelse till regeringen den 22 oktober 1979 har SÖ anmält att för läsåret 1979/80 antalet behöriga förstahandssökande till den
UbU 1979/80:6
naturvetenskapliga linjen ökat med 740 jämfört med föregående år och att ökningen huvudsakligen hänför sig till kommuner som ansökt om att få anordna försök med varianter. Ytterligare klasser av försöksverksamheten med varianter av den naturvetenskapliga linjen begärs för läsåret 1980/81. Samtidigt erinrar SÖ om att försöket innebär en avsevärd försvagning av det humanistiska inslaget på linjen (det totala veckotimtalet för ämnet historia minskas från sex till fyra veckotimmar, vidare utgår ämnet konstoch musikhistoria, ett av ämnena filosofi och psykologi samt en årskurs Beller C-språk). Konsekvenserna av en så kraftigt minskad bredd i den naturvetenskapliga linjens allmänna orientering bör enligt SÖ särskilt uppmärksammas i utvärderingsarbetet.
Utskottet, som utgår från att gymnasieutredningen i sitt arbete söker finna vägar för en god rekrytering till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar på det gymnasiala stadiet, föreslår med hänvisning till vad som redovisats samt till det beredningsarbete som pågår i regeringskansliet att motionen 1978/79: 1337 yrkandet 3 avslås av riksdagen.
I motionen 1978/79: 1364 begärs försöksverksamhet med tvåårig studieväg i allmän djurkunskap och djurskötsel.
Utredningen om vissa utbildningsfrågor på veterinärmedicinens område (VU 77) har i april 1979 avgett sitt betänkande Veterinärmedicinsk utbildning (Ds Jo 1979:6). 1 detta föreslås bl. a. en tvåårig utbildning inom gymnasieskolan i allmän djurvård. Studievägen avser utbildning i vård av andra djur än dem som förekommer inom jordbruket. Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionen 1978/79: 1364 inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07) har den 25 oktober 1979 lagt fram betänkandet Trafikant- och förarutbildning (Ds K 1979: II). Viss del av utbildningen föreslås förlagd till gymnasieskolan. Utredningens förslag skall nu remissbehandlas. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 739 om utredning om körkortsutbildning i det allmänna skolväsendets regi.
Enligt motionen 1978/79: 371 bör läroplanen för den treåriga ekonomiska linjen ses över av SÖ i syfte att ge linjen en ökad yrkesinriktning.
Enligt sin instruktion (1965:737) åligger det SÖ särskilt att tillse att skolutbildningen i fråga om innehåll och metoder fortlöpande förnyas, utvecklas och förbättras i takt med forskningens framsteg och utvecklingen inom bl. a. offentlig och enskild förvaltning, näringsliv och arbetsmarknad. Inom SÖ pågår f. n. ett utvecklingsarbete för att göra bl. a. den treåriga ekonomiska linjen mera yrkesinriktad. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1978/79:371. I sammanhanget vill utskottet erinra om att studerande, som avslutat treårig ekonomisk linje, har möjlighet att som påbyggnadsutbildning gå igenom den tredje terminskursen av en ekonomisk specialkurs om tre terminer. Denna terminskurs ger den studerande möjlighet att välja mellan sju yrkesinriktade specialiseringar.
UbU 1979/80:6
6 I motionerna 1978/79: 738, 1978/79:912, 1978/79: 1361 och 1978/79: 1366 begärs att åtgärder skall vidtas för att tvåårig trädgårdskurs i gymnasieskolan skall bli benämnd linje. Genom linjebenämning skulle, menar motionärerna, de tvååriga studievägarna inom områdena jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, som ofta anordnas vid en och samma skolenhet, likställas i utbildningsorganisatoriskt hänseende.
Utskottet har i betänkandet UbU 1975/76:12 behandlat frågan om linjebenämning av tvåårig trädgård skurs.
Utredningen (A 1974: 10) om arbetsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen har i betänkandet Arbete ijordbruk och trädgård (SOU 1978: 29) föreslagit bl. a. omvandling av tvåårig trädgårdskurs i gymnasieskolan till linje. I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 samt i skrivelse den 6 september 1979 till regeringen har SÖ hemställt att den tvååriga trädgårdskursen omvandlas till tvåårig trädgårdslinje.
Med hänvisning till att ärendet nu bereds i regeringskansliet föreslår utskottet att motionerna 1978/79:738, 1978/79:912, 1978/79:1361 och 1978/79: 1366 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Enligt motionen 1978/79: 1341 bör försöksverksamheten med musiklinje nu utvärderas och avslutas så att en ökad musikutbildning i gymnasieskolan blir möjlig.
SÖ har den 5 november 1975 redovisat en utvärdering av den tvååriga musikutbildningen inför regeringen.
Utskottet anser att staten har ett ansvar för att det i erforderlig utsträckning anordnas sådan förberedande utbildning som krävs för tillträde till den högre utbildningen på musikområdet. I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 föreslår SÖ dels att försöksverksamheten med musiklinje får avslutas och linjen permanentas, dels att musiklinjen successivt byggs ut. Med hänvisning till pågående beredningsarbete i regeringskansliet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1341.
I motionerna 1978/79:367 och 1978/79: 1390 framförs vidare önskemål om att riksdagen skall göra ett uttalande om att musiklinje vid en utökning av musikutbildningen i gymnasieskolan skall lokaliseras till gymnasieskola i övre Norrland resp. Skellefteå.
Utskottet vill erinra om att riksdagen inte brukar ta ställning till lokalisering av enstaka klasser av linjer och specialkurser men väl till den totala dimensioneringen av gymnasieskolans linje- och specialkursorganisation. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motionerna 1978/79: 367 och 1978/79:1390.
Med samma motivering föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 908 om att en utbildning inom turism och rekreation på gymnasial nivå förläggs till Kalmar.
I gymnasieskolan anordnas såsom försök fiskeutbildning enligt särskild läroplan för drift- och underhållsteknisk linje, gren för fartygsteknik inom de ramar för gymnasieskolan som vaije budgetår fastställs av regeringen.
UbU 1979/80:6
7 Med den motivering som redovisats i det föregående, nämligen att riksdagen inte brukar ta ställning till lokalisering av enstaka klasser av linjer och specialkurser, avstyrker utskottet även motionen 1978/79: 1904 om utredning angående förläggning till Simrishamn av yrkesinriktad utbildning på fiskerinäringens område.
Regeringen har den 7 juni och den 30 augusti 1979 utfärdat förordning om försöksverksamhet och samverkan mellan gymnasieskola och företag inom utbildning för industri och hantverk. Den nämnda försöksverksamheten innebär att undervisning i ämne vari arbetsteknik ingår får förläggas till företag och bedrivas av lärare anställd i företag. Statsbidrag utgår till kostnader för lärare högst med belopp som skulle ha utgått om tjänstgöringen fullgjorts av timlärare vid gymnasieskolan enligt timplan. Vidare utgår statsbidrag till förhyrning av lokaler och undervisningsmateriel. Om flera företag medverkar i utbildningen av klass fördelas statsbidraget till lärarlöner och till förhyrning av lokaler i proportion till antalet elever (dvs. statsbidrag med en sextondel av kostnaden för klass utgår för varje elev som får utbildning i företaget). Beträffande tillsyn och ansvar m.m. för utbildningen gäller särskilda bestämmelser.
Enligt riksdagens beslut skall lärlingsutbildningen fr. o. m. läsåret 1980/ 81 ingå i den totala skolplaneringen och de kommunala skolstyrelserna administrera bidragsgivningen (prop. 1978/79: 100 bil. 12, UbU 1978/ 79:40, rskr 1978/79: 344). Vidare skall tillsynen över utbildningen vara sådan att utbildningens kvalitet garanteras.
1 motionen 1978/79: 226 behandlas frågan om lärlingsutbildning samt relationen mellan denna utbildning, annan gymnasial yrkesutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Lärlingsutbildningens syfte anses vara att ge yrkesutbildning inom små yrkesområden. Enligt motionären bör statsbidrag till lärlingsubildning utgå med belopp som svarar mot den kostnad som staten har för den som går likartad studieväg i gymnasieskolan. 1 motionen anges dock ett belopp härför som rymmer inte bara den statliga utan även den kommunala kostnaden för en utbildningsplats i gymnasieskolan.
Det bör vara möjligt att vidareutveckla det individrelaterade statsbidraget till gymnasial yrkesutbildning som redovisats i det föregående så att det kan tillämpas även för lärlingsutbildning. Förslag bör föreläggas riksdagen beträffande förbättrat statsbidrag till den lärlingsutbildning varom riksdagen fattat beslut tidigare i år. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 226 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statsbidrag till lärlingsutbildning.
Riksdagen beslöt år 1978 om utbildning av dansare (prop. 1977/78: 100 bilaga 12, UbU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 181). Beslutet innebär bl. a. att statsbidrag införs till vissa kostnader för dels en förberedande dansundervisning i årskurserna 4—9 i grundskolan i Stockholm, Göteborg och Malmö, dels en tvåårig yrkesutbildning av dansare inom gymnasieskolor -
UbU 1979/80:6
ganisationen i Stockholm. Ett av målen för den senare utbildningen är att förbereda eleverna för den utbildning av danspedagoger som bedrivs vid statens dansskola. Vare sig den förberedande dansundervisningen i grundskolan eller yrkesutbildningen i gymnasieskolan har emellertid kunnat igångsättas enligt planerna.
I motionen 1978/79:567 yrkandet 2 begärs att riksdagen uttalar att utbildningen av dansare och danspedagoger bör stimuleras.
Frågan om dansarutbildning berördes senast i propositionen 1978/ 79: 143 om barn och kultur (s. 19). I denna proposition anförs att det framstår som skäligt att staten står för en större del av kostnaderna än vad som förutsattes i det ursprungliga beslutet. Enligt vad utskottet erfarit skall vissa förslag om kompletterande bidrag läggas fram för riksdagen. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionen 1978/79: 567 yrkandet 2 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om resurser för stödundervisning och samordnad specialundervisning i gymnasieskolan för nästa budgetår kommer att behandlas i budgetpropositionen. Utskottet föreslår därför att motionen 1978/79:1923 om särskilda resurser för stödundervisning inte föranleder någon åtgärd från riksdagens sida.
1 motionerna 1978/79: 319 och 1978/79: 519 begärs dels en kartläggning av i vilken omfattning arvodestjänster som institutionsföreståndare bör införas inom gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer, dels att statsbidrag skall utgå till kommun för institutionstekniker knutna till nämnda linjer.
Enligt utskottets uppfattning saknas anledning för riksdagen att nu kräva en sådan kartläggning i vad gäller institutionsföreståndare som nämns i motionerna 1978/79: 319 och 1978/79:519.
Statsbidrag till kostnader för avlöning till institutionstekniker utgår f. n. enligt principer som anges i förordningen om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning (1966: 115). Förändringar av dessa principer bör inte ske innan gymnasieutredningen lagt sina förslag beträffande statsbidragssystem för gymnasieskolan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 319 och 1978/79:519.
Sedan den 1 juli 1977 får efter medgivande av länsskolnämnd i grundskola inrättas vissa extra ordinarie och extra lärartjänster för lärarvikarie. Sådana tjänster får tillsammans omfatta en tjänstgöring som motsvarar högst tre procent av den undervisning som skall förekomma på vart och ett av låg-, mellan- och högstadierna enligt timplanerna eller annan föreskrift. Därvid får dock den tjänstgöring som fullgörs av speciallärare inte medräknas. Bidrag till tjänsterna utgår från grundskolans tilläggsbidrag.
I motionen 1978/79: 625 hemställs att förslag om lärarvikarier inom gymnasieskolan snarast föreläggs riksdagen.
SÖ har i skrivelse den 3 oktober 1978 inkommit med vissa förslag som
UbU 1979/80:6
avser tjänster som lärarvikarier i grundskolan och gymnasieskolan samt samordning av lärarvikarieorganisation och reservlärarsystern. Av skrivelsen framgår att förslaget innebär stora ekonomiska åtaganden för staten och att de slutliga kostnadskonsekvenserna är svåra att bedöma.
Regeringen skall enligt vad utskottet erfarit ge SÖ i uppdrag att ytterligare belysa förslagets kostnadskonsekvenser. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79:625.
I förordningen om grundskolans kompetensvärde (1966:24) regleras hur man skall förfara när sökande med olika skolunderbyggnad söker till utbildning beträffande vilken är föreskrivet att inträdeskravet är slutbetyg från årskurs 9 av grundskolan.
I motionen 1978/79:1377 begärs att riksdagen skall besluta att hemteknisk kurs skall ha meritvärde vid ansökan till barnskötarutbildning.
Vid urval till gymnasiala studievägar som bygger på grundskola får sökande med slutbetyg från grundskolans årskurs 9 tillgodoräkna praktik (arbetslivserfarenhet) när denna uppgår till minst sex månader. Varje praktikmånad ger 0,02 poäng. Yrkesutbildning räknas som praktik när det gäller sökande med slutbetyg från grundskolans årskurs 9. De har möjlighet att komplettera en terminskurs om fyra eller fem månader med en kortare praktik så att en tillgodoräkningsbar praktiktid om sammanlagt sex månader erhålls.
Den som genomgått tvåårig eller treårig gymnasieskolutbildning äger enligt gällande bestämmelser inte tillgodoräkna sig kompletterande yrkesutbildning vid urval till gymnasiala studievägar som bygger på grundskola.
Enligt bestämmelser som regeringen meddelat skall den fria kvoten vara lägst 75 procent av elevplatserna vid intagning till kurs för barnskötare. Det finns inget hinder för intagningsnämnd att besluta att all intagning till barnskötarutbildning skall ske genom den fria kvoten. Nämnd kan för intagning i fri kvot tillämpa vissa interna kriterier, t. ex. poäng, för bedömning av sådana meriter som är gemensamma för ett stort antal sökande antingen de har gymnasieskolkompetens eller grundskolekompetens. Ett exempel på sådan poängberäkning är den tillgodoräkning av 1,0 poäng för genomgången hemteknisk kurs vid ansökan till barnskötarutbildning som nämns i motionen 1978/79: 1377.
Beträffande den hemtekniska kursens meritvärde inom den fria kvoten uttalade utskottet i betänkandet 1977/78: 7 (s. 3) bl. a. följande:
Enligt SÖ:s allmänna anvisningar till intagningsnämnderna bör nämnderna ta till vara de möjligheter och den frihet som den fria kvoten innebär och låta intagningen av en del sökande präglas av en individuell helhetsbedömning med de speciella hänsynstaganden som är motiverade. Som framgått av det föregående har hemteknisk specialkurs eller annan specialkurs inom konsumtionsområdet sedan länge och till och med intagningen inför höstterminen 1977 varit ett särskilt förkunskapskrav för tillträde till barnskötarutbildning. Med hänsyn till det värde som ligger i att blivande
UbU 1979/80:6
barnskötare har förutbildning i ämnet kostkunskap - utbildning i ämnet ingår inte i den nya barnskötarutbildningen - finns det enligt utskottets mening skäl att tillmäta genomgång av specialkurs inom konsumtionsområdet ett värde vid urval till barnskötarutbildning. Så sker också vid vissa intagningsnämnder.
Regeringen har genom beslut den 19 januari 1978 erinrat SÖ om vad utbildningsutskottet anfört bl. a. rörande värdet av genomgången specialkurs inom konsumtionsområdet vid urval till barnskötarutbildning.
Intagningsnämnderna har som framgått av det föregående relativt stor frihet att utforma regler för intagning inom ramen för fri kvot. Det är emellertid för elever, som genomgått hemteknisk kurs eller motsvarande landstingskommunala utbildning, enligt utskottets uppfattning olyckligt, om vid ansökan till barnskötarutbildning intagningsnämnderna tillämpar olika praxis vid tillgodoräkning av deras utbildning. Det är därför angeläget att nämnderna samråder i fråga om tillgodoräkning av en förutbildning av detta slag.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1978/ 79: 1377 bör avslås av riksdagen.
I motionen 1978/79: 1894 hävdas att vissa regler i gällande anvisningar för meritvärdering vid tillsättning av lärartjänster i biologi i det allmänna skolväsendet leder till resultat som inte är tillfredsställande.
Enligt skolförordningens 17 kap. 30 § skall skolöverstyrelsen meddela anvisningar för tillsättning av offentlig tjänst och om de befordringsgrunder som gäller skolområdet. De anvisningar, som SÖ i enlighet med 30 § har att utfärda, skall i den mån det är möjligt bygga på en poängmässig värdering.
Nu gällande anvisningar utfärdades framför allt under åren 1972-1975. De tillkom efter ett relativt omfattande utredningsarbete, vilket skedde i intimt samarbete mellan SÖ och berörda personalorganisationer.
Meritvärderingsanvisningarna skall kunna tillämpas på lärare med utbildning enligt olika studieordningar. Betygssystemen liksom andra bestämmelser är ibland inte möjliga att jämföra. I sådana fall har det inte, enligt uppgift från SÖ, varit möjligt att finna en idealisk eller ens bra metod för poängberäkningen. Det har då gällt att försöka finna den metod som har minst nackdelar. Det i motionen förordade meritvärderingsalternativet har övervägts inom SÖ men befunnits medföra större nackdelar än nuvarande ordning.
Diskussioner om ett nytt meritvärderingssystem pågår mellan SÖ och personalorganisationerna. En ändring i nu gällande system måste bli en följd av en eventuell ändring av ordningen för betygsättningen i lärarutbildningen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1894.
UbU 1979/80:6
II
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande samverkan mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning
att riksdagen avslår motionen 1978/79:925,
2. beträffande vidgad musikutbildning av individuell karaktär att riksdagen avslår motionen 1978/79: 369,
3. beträffande naturvetenskaplig och teknisk utbildning i gymnasieskolan att
riksdagen avslår motionen 1978/79: 1337 yrkandet 3,
4. beträffande utbildning i allmän djurkunskap och djurskötsel att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1364,
5. beträffande körkortsutbildning i det allmänna skolväsendet regi att riksdagen avslår motionen 1978/79:739,
6. beträffande översyn av den treåriga ekonomiska linjen att riksdagen avslår motionen 1978/79: 371,
7. beträffande linjebenämning av tvåårig trädgårdskurs
att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 738, 1978/79:912, 1978/ 79: 1361 och 1978/79: 1366,
8. beträffande utvärdering av musiklinjen
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1341,
9. beträffande lokalisering av musiklinje till övre Norrland att riksdagen avslår motionen 1978/79: 367,
10. beträffande lokalisering av musiklinje till Skellefteå att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1390,
11. beträffande lokalisering av utbildning inom turism och rekreation till Kalmar
att riksdagen avslår motionen 1978/79:908,
12. beträffande lokalisering av fiskeutbildning till Simrishamn att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1904,
13. beträffande statsbidrag till lärlingsutbildning
att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 226 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande dansarutbildning
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 567 yrkandet 2,
15. beträffande resurser för stödundervisning att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1923,
16. beträffande institutionsföreståndare m. m. för yrkesinriktade linjer
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 319 och 1978/79: 519,
17. beträffande lärarvikarier i gymnasieskolan att riksdagen avslår motionen 1978/79: 625,
18. beträffande meritvärdet av hemteknisk kurs att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1377,
UbU 1979/80:6
19. beträffande meritvärdering vid tillsättning av lärartjänst att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1894.
Stockholm den 20 november 1979
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt (c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp), Larz Johansson (c), Iris Mårtensson (s), Ann Cathrine Haglund (m) och Lars Svensson (s).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979