Angående åtgärder för att öka bostadsbyggandet, m. m.
Civilutskottets betänkande 1980/81:6
angående åtgärder för att öka bostadsbyggandet, m. m. Motionerna
1 med anledning av proposition 1980181:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m., väckta motioner har förts fram vissa förslag som i huvudsak syftar till att öka bostadsbyggandet. Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1980/81:
76 av Per Bergman m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
2. att riksdagen begär förslag om en tvåårig uthyrningsgaranti i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om skärpt kostnadskontroll,
109 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag snarast föreläggs riksdagen om ett statligt stöd genom ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen avsett att täcka dels deras reguljära kostnadshöjningar från 1979 års nivå, dels deras särskilda, ökade kostnader och därmed åstadkomma ett hyresstopp,
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag snarast föreläggs riksdagen om sådana ändrade förutsättningar och villkor för finansieringen av bostadsbyggandet som kan såväl stimulera bostadsbyggandet som ge lägre hyror,
4. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag läggs fram om en statlig totalfinansiering genom en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lånemöjligheterna för hyresförluster skall bibehållas så att lån kan utgå för hyresförluster som uppkommer efter år 1980 hos allmännyttiga bostadsföretag, och att tidigare beviljade hyresförlustlån till allmännyttiga bostadsföretag efterges i sin helhet.
Utskottet behandlar motionerna 1980/81:76 (s) yrkande 4 (markförvärvslån) och 109 (vpk) yrkande 1 (markförvärvslån m.m.) i betänkandet CU 1980/81:5, motion 1980/81:76 (s) yrkande 1 (räntebidrag) i betänkandet CU 1980/81:7 samt motion 1980/81: 109 (vpk) yrkande 7 (underhållslån) i betänkandet CU 1980/81:8. Utskottet har vidare till skatteutskottet avgett yttrande CU 1980/81:3 y över de förslag att slopa mervärdeskatten i vissa fall som lagts fram i motion 1980/81:85 (s) yrkande 9 och den samtidigt överlämnade motionen 1980/81: 109 (vpk) yrkande 5.
CU 1980/81:6
14 Tidigare behandling m. m.
Hyresförlustlån
Enligt förordningen (1976:260, ändrad senast 1979:226) utgår lån för utebliven hyra eller årsavgift e.d. under åren 1971-1980 beträffande bostadslägenheter som inte kunnat upplåtas. Om räkenskapsåret inte sammanfaller med kalenderåret skall lånemöjligheten i stället avse de räkenskapsår som utlöper under dessa år. Länen amorteras från halvårsskiftet närmast efter det att två år förflutit från den dag lånet betalades ut. Amorteringstiden är 10 år — i särskilda fall längre, dock högst 20 år. Ränta utgår efter f. n. 11 %. Kapitalkostnaderna betalas genom annuiteter. Under vissa förutsättningar kan beslutas om räntefrihet och framflyttning av amorteringstid under högst 5 år från halvårsskiftet efter utbetalningen.
Lån eller del därav får efterges enligt särskilda regler om lånen sammanlagt uppgår till minst 2% av byggnadsvärdet.
Riksdagen har (CU 1979/80: 22 s. 44-45) avslagit motioner (s) och (vpk) om en förlängning av lånemöjligheterna att avse förluster under år 1981 resp. efter år 1980. I anslutning därtill avslogs också ett motionsförslag (vpk) om generösare regler för eftergift av hyresförlustlån.
Kostnadskontroll m.m.
Utvecklingen av priserna på nyproducerade lägenheter har tilldragit sig ökad uppmärksamhet under senare år. Under föregående riksmöte har riksdagen vid tre tillfällen berört hithörande frågor (CU 1979/80:3 y och FiU 1979/80: 10, CU 1979/80:4 y och NU 1979/80:59 samt CU 1979/80:22 s. 25 och 63-65).
Statens pris- och kartellnämnd har våren 1980 redovisat en utredning (SPK:s utredningsserie 1980:10) som syftar dels till att utröna orsakerna till ökningen av byggkostnaderna mellan 1974 och 1979, dels till att beskriva strukturförhållandena inom bostadsproduktionen. Utredningen kommer att följas av en rapport som behandlar framför allt lönsamheten inom byggnadsindustrin. Regeringen har i maj 1980 tillkallat en utredare för att belysa prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker, m. m.
Särskilt stöd till allmännyttiga bostadsföretag
Ett motionsförslag (vpk) om ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen avstyrktes enhälligt i betänkandet CU 1979/80: 22 (s. 26). Utskottet hänvisade till hyresrättsutredningens och underhållsfondsutredningens arbete samt till då aviserade förslag beträffande räntebidrag. I det nämnda betänkandet behandlades också ett motionsförslag (s) beträffande överväganden om de allmännyttiga bostadsföretagens sociala merkostnader m. m. Utskottet avstyrkte förslaget och hänvisade till att företagen och deras riksorganisation hade tillräcklig överblick och sakkunskap för att kunna sammanfatta dessa speciella förhållanden. Reservanter (s) stödde motionen. Riksdagen följde utskottet.
CU 1980/81:6
15 Liknande frågor har också aktualiserats i det inom SABO bedrivna och med byggforskningsmedel stödda utvecklingsprojektet Allmännyttig bostadsförvaltning.
Totalfinansiering
I yttrande (CU 1979/80:1 y) till finansutskottet förordade civilutskottet en ytterligare konkretisering av de administrativa och organisatoriska övervägandena beträffande bostadsfinansiering i syfte att nå fram till en alternativ lösning med totalfinansiering. 1 avvikande mening (c, m, fp) förordades att man inte skulle överväga en totalfinansiering. Finansutskottet föreslog att riksdagen skulle begära att frågan om vissa rationaliseringar i administrationen av bostadsfinansieringssystemet ses över och att därvid också kunde övervägas om de statliga bostadslånen kunde överföras till instituten. Vad civilutskottet förordat fördes vidare i finansutskottet som reservation (s). Riksdagen följde finansutskottet.
Regeringen har i oktober 1980 med anledning av riksdagsbeslutet tillkallat en utredningsman för att se över bostadsfinansieringssystemet.
Utskottet
Hyresförlustlån och uthyrningsgaranti
Enligt riksdagens beslut med avslag på motioner (s) resp. (vpk) skall hyresförlustlån inte lämnas för att täcka förluster som uppkommer efter år 1980. 1 motion 1980/81: 109 (vpk) yrkande 6 föreslås på nytt att lån får lämnas även för senare förluster — dock endast när det gäller allmännyttiga bostadsföretag. Motionärerna föreslår också att redan beviljade hyresförlustlån till allmännyttiga bostadsföretag efterges i sin helhet.
Några nya skäl för att förlänga möjligheterna till hyresförlustlån, om än för en del av beståndet, har inte anförts. En förlängning har inte heller föreslagits från något annat håll. Utskottet har inte funnit anledning förorda att riksdagen skulle gå ifrån sitt tidigare beslut. Det finns enligt utskottets mening inte heller anledning att ändra eftergiftsreglerna. Motionsförslaget avstyrks därför.
I motion 1980/81:76 yrkande 2 föreslås att riksdagen begär förslag om en temporär hyresgaranti. Garantin skulle innebära att hyresförlustlån enligt nu gällande regler skulle kunna lämnas för förluster under två år som uppkommer i de flerbostadshus som påbörjas under perioden I december 1980-21 december 1981.
Förslagets begränsning till angivna byggen får ses mot bakgrund av syftet att stimulera en ökad igångsättning. Förslaget avser att få igång sådana projekt som vilar därför att byggherren befarar uthyrningssvårigheter - projekt som sålunda inte tillgodoser en klart konstaterad efterfrågan. Enligt utskottets mening bör emellertid det obestridda syftet att få fram en bostadsproduktion som svarar mot behoven inte främjas genom ett
CU 1980/81:6
stöd som har värde endast för lägenheter som byggs på lager för senare behov. Den härifrån helt skilda frågan om bygg- och boendekostnadsnivåns effekter på efterfrågan får diskuteras - och diskuteras - utifrån andra utgångspunkter. Utskottet avstyrker därför motionsförslaget.
Kostnadskontroll
Förslaget i motion 1980/81:76 (s) yrkande 3 är att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1980/81:71 anförs om skärpt kostnadskontroll. Vad som anförs är att en skärpt kostnadskontroll, inte minst i samband med produktionskostnadsanpassad belåning, bör genomföras för att motverka eventuella kostnadsökningar förorsakade av vissa av motionärerna samtidigt föreslagna stimulansåtgärder. De åberopade stimulansåtgärderna är - utöver den sänkning av den garanterade räntan som också regeringen föreslår - slopad mervärdeskatt och den ovan behandlade uthyrningsgarantin. Utskottet har ovan avstyrkt det sistnämnda förslaget. Skatteutskottet behandlar efter yttrande från civilutskottet (CU 1980/81: 3 y) förslaget att slopa mervärdeskatten i vissa fall.
Riksdagens beslut torde komma att fattas utifrån förutsättningen att förslagen beträffande mervärdeskatt och uthyrningsgaranti inte skall genomföras. Utskottet noterar, bortsett från detta, att den kostnadskontroll som görs vid långivningen, bl. a. utifrån anbudspriser vid produktionskostnadsbelåning, ansetts som effektiv enligt sina förutsättningar. Dess referensramar är det i princip schablonberäknade låneunderlaget resp. den tolerans som ligger i bedömningen av vilka kostnader därutöver som skall godtas. Motionärerna har inte närmare preciserat sina önskemål i denna del. Utskottet har tidigare (CU 1979/80:22 s. 39) enhälligt ansett att det från statsmakternas sida inte fanns anledning att antyda någon procentuell gräns inom vilken kostnaden får överstiga låneunderlaget. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet även det här behandlade motionsförslaget.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang notera den allmänt omfattande uppfattningen att prisutvecklingen inom bostadsbyggandet varit oroande och att en fortsatt utveckling i samma riktning kan innebära ett allvarligt hinder för bostadsbyggandet. För att få underlag till åtgärder därför har tillkallats en utredare med uppgift bl. a. att kartlägga utvecklingen av byggnadspriserna, uppmärksamma förändringar genom skärpta byggnormer, undersöka om produktionsapparaten är anpassad till dagens förutsättningar och att belysa eventuellt samband mellan samhällets ökade generella stöd och byggprisutvecklingen. Frågan om byggprisutvecklingen kommer att ha central betydelse för statsmakternas överväganden.
Hyresstopp genom särskilt stöd till allmännyttiga bostadsföretag
I motion 1980/81: 109 (vpk) yrkande 2 föreslås riksdagen begära förslag från regeringen om sådana ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen som täcker såväl deras reguljära kostnadshöjningar
CU 1980/81:6
från 1979 års nivå som deras särskilda ökade kostnader. Syftet är att genom dessa ökade subventioner låsa hyresnivån i dessa företag och därmed också, utan motsvarande subventioner, låsa hyresnivån i övriga hyreshus - ett hyresstopp. Förslaget innebär sålunda i praktiken att hyresnivån i beståndet och den framtida produktionen skulle låsas vid en nivå som understiger 1979 års nivå. Skillnaden mellan vad som kan täckas med dessa hyror och nuvarande eller framtida verkliga kostnader skulle då betalas över statsbudgeten för allmännyttan och i övrigt av fastighetsägarna oberoende av förmåga och skälighet i det enskilda fallet.
Utskottet avstyrker motionsförslaget. Även bortsett från frågan huruvida sociala problem i vissa bostadsföretags förvaltning skall mötas med samhälleliga driftbidrag är det uppenbart orimligt att staten resp. de enskilda fastighetsägarna skulle ta på sig ett generellt betalningsansvar för vissa uppkomna och även framtida kostnadsökningar inom hyreshussektorn.
Totalfinansiering m.m.
Yrkande 4 i motion 1980/81: 109 (vpk) innebär att riksdagen skall begära förslag om en statlig totalfinansiering genom en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar.
Riksdagen har senast under föregående riksmöte (CU 1979/80:22 s. 22) avstyrkt ett motsvarande förslag med hänvisning till riksdagens tidigare principiella och samtidigt bekräftade ställningstagande till frågan om totalfinansiering — statlig eller via bostadsinstituten. Pågående utredning får visa om det finns anledning att överväga om de statliga bostadslånen bör överföras till bostadsinstituten. Utskottet avstyrker därför motionsförslaget.
Begäran om ytterligare förslag
Utskottet avstyrker yrkandet 3 i motion 1980/81:109 (vpk) att riksdagen skall begära ett förslag om sådana ändrade finansieringsregler som kan såväl stimulera bostadsbyggandet som ge lägre hyror. Som tidigare (CU 1979/80:22 s. 31—32) anser utskottet att ett sådant allmänt önskemål inte ger några konkreta och realiserbara nya utgångspunkter för överväganden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande hyresförlustlån och uthyrningsgaranti att riksdagen avslår motionerna 1890/81:76 yrkande 2 och 1980/81:109 yrkande 6,
2. beträffande kostnadskontroll att riksdagen avslår motion 1980/ 81:76 yrkande 3,
3. beträffande hyresstopp genom särskilt stöd till allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen avslår motion 1980/81:109 yrkande 2,
CU 1980/81:6
4. beträffande totalfinansiering m.m. att riksdagen avslår motion 1980/81:109 yrkande 4,
5. beträffande begäran om ytterligare förslag att riksdagen avslår motion 1980/81: 109 yrkande 3.
Stockholm den 25 november 1980
På civilutskottets vägnar PER BERGMAN
Närvarande: Se under betänkande CU 1980/81: 5.
Reservationer
Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Birgitta Dahl, Magnus Persson, Lennart Nilsson och Roland Brännström, alla (s), har reserverat sig mot betänkandet i följande delar.
1 Hyresförlustlån och uthyrningsgaranti
Reservanterna anser att
dels det stycke i utskottets betänkande på s. 3 som börjar ”Några nya” och slutar ”avstyrks därför” bort utgå,
dels det stycke som på s. 3 börjar ”Förslagets begränsning” och på s. 4 slutar ”därför motionsförslaget” bort lyda:
I detta sammanhang bör däremot tas upp förslaget i (s)-motionen - ett förslag som syftar till att undanröja den tveksamhet som nu i mänga fall håller tillbaka en i övrigt motiverad produktion av flerbostadshus. Förslaget kan motiveras såväl med bostadspolitiska syften som med syftet att genom konkreta åtgärder öka sysselsättningen, ta vara på produktionskapaciteten i byggsektorn och stimulera industriproduktionen. Varken i besparingspropositionen eller i finansutskottets betänkande däröver görs ens försök att påstå att dessa syften inte är värda att främjas. Det som därför nu måste till är konkreta åtgärder som leder i denna riktning. Enligt utskottets mening får sådana åtgärder inte avstås om man vill visa en verklig vilja att bidra till att den nuvarande oacceptabla situationen på bostadsbyggnadsområdet ändras till det bättre. Förslaget att nu garantera hyresförlustlån för i vart fall den produktion som relativt snart kan påbörjas är lämpligt för det avsedda ändamålet och kommer att medföra endast en mycket begränsad belastning på statsbudgeten om något år. Utskottet tillstyrker därför motion 1980/81:76 (s) yrkande 2.
CU 1980/81:6
19 Frågan om en generell förlängning av långivningen för hyresförluster får tas upp på nytt i samband med 1981 års budgetproposition. Förslagets syfte tillgodoses delvis vid ett bifall till (s)-motionen.
dels utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande hyresförlustlån och uthyrningsgaranti att riksdagen med bifall tili motion 1980/81: 76 yrkande 2 och med anledning av motion 1980/81: 109 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2 Kostnadskontroll
Reservanterna anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Förslaget i” och slutar ”statsmakternas överväganden” bort lyda:
Förslaget i motion 1980/81: 76 (s) yrkande 3 om en skärpt kostnadskontroll syftar till att påkalla ytterligare åtgärder för att dämpa den nuvarande utvecklingen av byggpriserna och därmed bl. a. skapa förutsättningar i denna del för en social bostadspolitik. Förslaget innebär ett fullföljande av vad som tidigare utvecklats i en avvikande mening till civilutskottets yttrande CU 1979/80:4 y till näringsutskottet och i reservation 3 till betänkandet CU 1979/80: 22. Det mest väsentliga och akuta är att få ett grepp om prisbildningen även i anbudsgrundade entreprenader - framför allt genom att få fram de uppgifter som behövs för att främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom denna sektor av entreprenörverksamheten. I denna del tillgodoser syftet med pågående utredning inte de krav som nu måste ställas. Angivna uppgifter kan senare utnyttjas för att - efter behandling i en parlamentarisk utredning - skapa förutsättningar för bl. a. en effektiv och prispressande konkurrens inom områden och sektorer där produktionsapparatens struktur närmast skapat monopolsituationer. Utskottet tillstyrker sålunda motionsförslaget.
dels utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande kostnadskontroll att riksdagen med bifall till motion 1980/81:76 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3 Totalfinansiering m. m.
Reservanterna anser att det stycke i utskottets betänkande på s. 5 som boljar ”Riksdagen har” och slutar ”därför motionsförslaget” bort lyda:
Enligt utskottets mening bör frågan om en totalfinansiering av byggandet föras vidare i en förutsättningslös utredning. Kapitalmarknadsutredningens bedömningar har av civilutskottets majoritet (CU 1979/80:1 y) ansetts
CU 1980/81:6
böra följas av ytterligare, mer konkreta överväganden av bostadsfinansieringssystemet ”i syfte att nå fram till en alternativ lösning med totalfinansiering” - sålunda överväganden som inte bands till visst huvudmannaskap utan endast leddes av syftet att öppna möjligheter för den sakligt och administrativt lämpligaste finansieringsformen. Alternativet med en statlig totalfinansiering kan inte avvisas. 1 anslutning till här nämnda överväganden får också bedömas om möjligheter finns att inordna även följdinvesteringar bland de prioriterade krediterna. Riksdagen bör däremot inte ge sin anslutning till det vida förslag som nu formulerats i (vpk)-motionen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980