Med anledning av proposition 1980/81:24 om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen jämte motion
FiU 1980/81:11
Finansutskottets betänkande 1980/81:11
med anledning av proposition 1980/81:24 om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen jämte motion
I proposition 1980/81:24 har regeringen (handelsdepartementet) efter föredragning av statsrådet Staffan Burenstam Linder föreslagit riksdagen att godkänna att regeringen förordnar om fortsatt tillämpning av 2-4, 6, 8 och 9 §§ allmänna prisregleringslagen (1956:236) under tiden den 21 december 1980-den 20 december 1981.
I motion 1980/81:115 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar att med anledning av proposition 1980/81:24 uttala vad som i motionen anförs om tillämpningen av allmänna prisregleringslagen och att prisstopp på alla dagligvaror snarast införs.
Propositionen
I propositionen lämnar föredraganden en redogörelse för den allmänna prisregleringslagens tillämpning under 1979 och 1980. I sammanhanget framhålls särskilt de förändringar i prisregleringen som 1980 har genomförts beträffande baslivsmedel.
Prisstoppet på baslivsmedel infördes i huvudsak den 1 januari 1973. Regeringen genomförde i början av år 1979 vissa förenklingar av den då gällande ordningen. Därvid undantags en del varor från prisstoppet. Den 9 oktober 1980 beslöt regeringen att prisstoppet på köttvaror, ost, mjöl och bröd skulle upphävas den 22 oktober 1980. Bland baslivsmedel omfattar prisstoppet därigenom endast mjölk och filmjölk. För de varor som undantagits från prisstoppet gäller i stället förhandsanmälningsskyldighet. Föredraganden framhåller att långvariga prisstopp lätt leder till nackdelar för konsumenterna i form av stelbenthet i prissättningen och en minskad konkurrens. Risken ökar också enligt hans mening för att kostnaderna vältras över på andra varor som inte är underkastade prisstopp. De nyss berörda åtgärderna som har vidtagits inom baslivsmedelsområdet skall ses mot denna bakgrund och mot intresset av att öka investeringsviljan inom baslivsmedelsbranschen. Man kan enligt föredraganden inte heller bortse från de nackdelar som långvariga prisstopp medför i form av ökad administration för såväl myndigheter som enskilda. Genom att stoppriserna är individuella växlar priserna från butik till butik, vilket från kontrollsynpunkt är besvärligt.
På dagligvaruområdet i stort infördes år 1978 skyldighet att förhandsanmäla prishöjningar. Enligt föredragandens mening fungerar denna ordning
1 Riksdagen 1980181. 5 sami. Nr 11
FiU 1980/81:11
.2
bättre än ett långvarigt prisstopp. Föredraganden erinrar också om det arbete som bedrivs av prisregleringskommittén (H 1975:06). Kommittén har till uppgift att klarlägga huruvida de prisregleringsåtgärder som har vidtagits och den prisövervakning som har bedrivits sedan år 1972 har haft åsyftad verkan. Kommittén väntas komma att redovisa resultatet av sitt arbete omkring årsskiftet 1980/81.
Riskerna för fortsatta kraftiga prisstegringar är påtagliga, anför föredraganden. Kostnadsstegringarna spelar här en stor roll. Så länge vi inte har en sådan löpande förbättring i vårt relativa konkurrensläge gentemot utlandet, som kan möjliggöra att kronans värde gentemot andra valutor stiger, kommer vi också att utsättas för att utländska prisstegringar slår igenom i Sverige, framhåller föredraganden. Han bedömer emellertid att det också finns risk för andra slag av prishöjningar som kan bemästras genom prisreglerande åtgärder som avses i allmänna prisregleringslagen.
Motionen
I motion 115 anförs att inflationen är ett av uttrycken för de djupnande kristendenserna i de kapitalistiska ekonomierna. Motionärerna polemiserar mot flera av de uppfattningar som framförs i propositionen, bl. a. vad gäller synen på priskonkurrensen. Vad gäller regeringens åtgärd att upphäva det allmänna prisstoppet på praktiskt taget alla baslivsmedel anför motionärerna att det egentliga motivet är att möjliggöra större prisstegringar för livsmedelsindustrins kapitalister. Enligt motionärernas uppfattning vill regeringen ge intrycket av att de prishöjningar som dess politik leder till - för att öka kapitalets profiter - skulle vara till konsumenternas fromma.
Den allt lösligare tillämpningen av prisregleringslagen och upphävandet av prisstoppet på baslivsmedel kan inte lämnas utan anmärkning, framhåller motionärerna. När prisregleringslagen därför nu föreslås få förlängd giltighet bör riksdagen uttala att den bör tillämpas så att den verkligen blir ett av medlen i en kamp mot inflationen. Detta kräver att prisstopp införs på baslivsmedel och andra dagligvaror.
Utskottet
Under den senaste tolvmånadersperioden, oktober 1979-oktober 1980, steg konsumentpriserna med 15,7 %. Konsumentprisstegringen under loppet av hela år 1980 torde komma att bli 13-14 %. Utskottet delar bedömningen i propositionen att risken för fortsatta kraftiga prisstegringar är stor. Utskottet har vid ett flertal tillfällen framhållit att inflationsbekämpningen är en av den ekonomiska politikens viktigaste uppgifter. Denna kamp mot prisstegringarna måste föras på flera fronter och innefatta åtgärder av såväl generell som selektiv natur. Prisreglerande åtgärder är ett av de medel som därvid kan komma till användning.
FiU 1980/81:11
3 Utskottet tillstyrker med det anförda att tillämpningstiden för allmänna prisregleringslagen förlängs med ytterligare ett år.
De resonemang kring prisbildning och konkurrens m. m. som förs i motion 115 är eniigt utskottets uppfattning väl skissartade och schablonmässiga. Med de starka inflationsimpulser som f. n. finns i vår ekonomi torde det inte under någon längre period vara möjligt att upprätthålla ett allmänt prisstopp inom en så stor varugrupp som alla dagligvaror. Som framhållits ovan gäller det i stället att med olika ekonomisk-politiska åtgärder försöka komma till rätta med de underliggande faktorerna till prisstegringarna. Kostnadsutvecklingen i den svenska ekonomin spelar härvidlag en avgörande roll.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 115.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner att regeringen förordnar om fortsatt tillämpning av 2-4, 6, 8 och 9 §§ allmänna prisregleringslagen (1956:236) under tiden den 21 december 1980-den 20 december 1981,
2. att riksdagen avslår motion 1980/81:115.
Stockholm den 27 november 1980
På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Lars Tobisson (m), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Christina Rogestam (c), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s) och Karin Flodström (s).
Reservation
Paul Jansson, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson , Anita Gradin, Christer Nilsson, Torsten Karlsson och Karin Flodström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”De resonemang” och slutar med ”avgörande roll” bort lyda:
För inflationsklimatet i stort blir utgången av 1981 års avtalsrörelse kritisk. Ett första steg i en offensiv antiinflationspolitik bör därför vara att skapa goda förutsättningar för nästa avtalsrörelse. Detta kräver att ett flertal ekonomisk-politiska åtgärder vidtas. Som närmare utvecklas i motion 1980/81:71 utgör därvidlag skatteomläggningen för 1981 en särskilt viktig åtgärd. Skatteomläggningen måste utformas så att det blir möjligt för löntagarna att bibehålla oförändrade reallöner med låga nominella löneök -
FiU 1980/81:11
ningar. För att det förslag till skatteomläggning som skisseras i motion 71 skall vara möjligt att förena med en lugn pris- och löneutveckling är det enligt utskottets mening nödvändigt att införa ett allmänt prisstopp. Detta prisstopp ingår som ett led i det åtgärdspaket som närmare redovisas i motion 71.
GOTAB 65985 Stockholm 1980