Om lekmannastyrelse för kammarkollegiet

FiU 1980/81:2

Finansutskottets betänkande 1980/81:2

om lekmannastyrelse för kammarkollegiet

I detta betänkande behandlas motion 1979/80:592 av Arne Andersson i Gamleby m.fl. (s). I motionen hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en lekmannastyrelse inrättas hos kammarkollegiet.

Motionen

I motionen framhålls att kammarkollegiet är en central statlig myndighet med uppgift att handlägga frågor rörande statlig och kyrklig egendom, rikets indelning och den prästerliga organisationen m.m. På kollegiet handläggs vidare frågor angående rennäringen och förvaltning av de statliga kapitalfonderna. Kammarkollegiet svarar också för förvaringen och vården av riksregalierna.

Enligt motionärernas uppfattning är kammarkollegiets verksamhet av sådan art och omfattning att det är motiverat att kollegiet leds av en lekmannastyrelse.

Utskottet

År 1908 inrättades i statens vattenfallsverk den första lekmannastyrelsen i ett under regeringen underställt centralt beslutsorgan. Denna beslutsform fick emellertid inte någon större utbredning förrän under andra världskriget. De krisorgan av olika slag som då organiserades fick i stor utsträckning lekmannastyrelser. Under efterkrigstiden har utvecklingen gått mot ett ökat lekmannadeltagande även i de gamla ämbetsverkens styrelser. F.n. har ca 85 % av de centrala ämbetsverken lekmannastyrelser.

Som också framgår av motionen har kammarkollegiet -f.ö. Sveriges äldsta ämbetsverk, inrättat år 1539- en relativt diversifierad verksamhet. Kollegiet har inte såsom flertalet ämbetsverk någon viss samhällssektor att bevaka. Uppgifterna är i huvudsak av juridisk, utredande och processförande natur. Kollegiet har också fondförvaltande uppgifter. De frågor som handläggs torde främst kräva en strikt tolkning och tillämpning av gällande bestämmelser i olika författningar. Detta lämnar relativt litet utrymme för mer skönsmässiga tolkningar och bedömningar.

Frågan om en lekmannastyrelse för kammarkollegiet prövades i samband med en organisationsöversyn i början på 1970-talet. Någon förändring i fråga om verkets ledning befanns inte erforderlig. I den utredning som låg till grund för ställningstagandet (Ds Fi 1971:16) framhölls som ett argument mot inrättande av en lekmannastyrelse just de specifikt juridiska aspekter som

1 Riksdagen 1980/81. 5 sami. Nr 2

FiU 1980/81:2

kollegiet har anledning att lägga på de flesta ärenden.

Utskottet kan inte finna att det i motionen redovisas att någonting väsentligt har inträffat sedan organisationsöversynen 1971 som ger anledning att nu på nytt pröva kammarkollegiets ledningsform. Mot denna bakgrund hemställer utskottet

att riksdagen avslår motion 1979/80:592.

Stockholm den 21 oktober 1980

På finansutskottets vägnar KJELL-OLOF FELDT

Närvarande: Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s). Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), andre vice talmannen Thorsten Larsson (c), Margareta Gard (m) och Kerstin Heinemann (fp).

GOTAB Stockholm 1980