Om vissa anslag för budgetåret 1981/82 inom budgetdepartementets verksamhetsområde (prop. 1980/81:100 bil. 11)
FiU 1980/81:22
Finansutskottets betänkande 1980/81:22
om vissa anslag för budgetåret 1981/82 inom budgetdepartementets verksamhetsområde (prop. 1980/81:100 bil. 11)
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1980/81:100 bilaga 11 Budgetdepartementet med undantag för Litt. C Skatte- och kontrollväsen, Litt. F Statlig personalpolitik m. m. och Litt. G Övriga ändamål punkterna G 3-5 och G 7-13, vilka delar behandlas av andra utskott, samt Litt. D Bidrag och ersättningar till kommunerna, som utskottet behandlar senare.
ÅTTONDE HUVUDTITELN Budgetdepartementet m. m.
1. Budgetdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1980/81:100 bilaga 11 (budgetdepartementet) under punkterna A 1-A 4 (s. 11-14) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar
1. till Budgetdepartementet ett förslagsanslag av 32 605 000 kr.,
2. till Gemensamma ändamål för departementen ett förslagsanslag av 110 334 000 kr.,
3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 13 500 000 kr.,
4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 625 000 kr.
Statlig rationalisering och revision, m. m.
2. Statskontoret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 1 (s. 15-18) och hemställer
att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 62 753 000 kr.
3. Anskaffning av ADB-utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 2 (s. 18-21) och hemställer
att riksdagen
1. medger att datamaskinutrustning beställs - utöver tidigare medgivet belopp - till en kostnad av högst 148 000 000 kr.,
2. till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 115 000 000 kr.
1 Riksdagen 1980/81. 5 sami. Nr 22
FiU 1980/81:22
4. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Regeringen har under punkt B 3 (s. 21^16) föreslagit riksdagen att
1. godkänna den inriktning av DAFA:s uppgifter och den verksamhetsform för DAFA som förordats i propositionen,
2. till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Föredragande statsrådet Rolf Wirtén anför att uppgifter och verksamhetsform för datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) har behandlats av flera utredningar. I proposition 1978/79:121 om användningen av ADB i statsförvaltningen redovisades de riktlinjer för bl. a. utveckling och drift av ADB i statsförvaltningen som regeringen avsåg att tillämpa. Dessa riktlinjer, som i här berörda delar riksdagen anslöt sig till (FiU 1978/79:34, rskr 1978/79:339), påverkar förutsättningarna för DAFA:s verksamhet. De innebär i princip att datordrift som är av större omfattning i första hand skall ske för varje verksamhet eller ADB-system för sig. De enskilda myndigheterna bör således själva ansvara för driften av de egna systemen. För DAFA:s del väntas detta innebära att flera stora uppdrag på sikt successivt överflyttas från DAFA till ADB-anläggningar hos myndigheterna. Det finns å andra sidan vissa ADB-system som utnyttjas av flera myndigheter, där det finns skäl att samordna driften.
Monopolutredningen har i betänkandet (Ds B 1979:1) Datakonkurrens behandlat frågan om DAFA:s särställning och därmed sammanhängande frågor. Vidare har Statskonsult Administrationsutveckling AB belyst förutsättningarna för DAFA att verka i konkurrens samt olika organisatoriska former som kan tänkas för verksamheten.
Fråga har väckts om inte DAFA av flera skäl borde ombildas till aktiebolag. Rent principiellt är DAFA:s verksamhet av sådan art att den lämpar sig för att drivas i aktiebolagsform, anför föredraganden. Avgörande skäl talar enligt hans mening dock emot en ombildning av DAFA till aktiebolag. DAFA föreslås därför behålla sin ställning som myndighet.
DAFA bör dock ges större handlingsfrihet i olika avseenden. De föreskrifter om att DAFA endast i mån av resurser får åta sig uppdrag från andra än statliga uppdragsgivare bör ändras, anför föredraganden. Det är önskvärt att DAFA försöker bredda sin marknad och minska beroendet av statliga kunder, men tyngdpunkten i DAFA:s verksamhet bör även i fortsättningen ligga inom datordriftområdet. Skäl talar vidare för att DAFA bör ges ökad handlingsfrihet i anskaffningsfrågor. Föredraganden avser att komma med förslag härom efter remissbehandlingen av den s. k. ADBanskaffningsutredningens förslag (Ds B 1980:19). DAFA bör dessutom få utökade befogenheter vad gäller lönesättningen och förändringar av den egna organisationen.
Av hänsyn till såväl DAFA:s ekonomi och personal som till de totala kostnaderna för statsverket är det enligt föredraganden nödvändigt att få till
FiU 1980/81:22
stånd en samordning av de olika kundernas planering av sin framtida datordrift och en samverkan mellan dessa och DAFA. Ett lämpligt sätt att få underlag för överväganden om i vilken utsträckning, ordning och takt större kunder lämpligen bör ta över sin datordrift är att låta statskontoret i samarbete med DAFA och i nära kontakt med de större statliga kunderna utreda och lämna förslag till fortsatt handlande. Föredraganden avser att senare uppdra åt statskontoret att utföra detta utredningsarbete.
Utskottet
Utskottet har ingenting att erinra mot föredragandens ställningstagande beträffande DAFA:s verksamhetsform. I och med att principen om fri konkurrens inte kan drivas fullt ut bör inte DAFA ombildas till aktiebolag.
Utskottet har inte heller något att invända mot de förändringar i DAFA:s handlingsfrihet som föreslås i propositionen. Det förefaller vidare vara en lämplig åtgärd att låta utarbeta en plan för i vilken utsträckning, ordning och takt en överflyttning av uppdrag från DAFA till myndigheterna bör ske. Utskottet hemställer att riksdagen
1. godkänner den inriktning av DAFA:s uppgifter och den verksamhetsform för DAFA som förordats i propositionen,
2. till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
5. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 4 (s. 46-47) och hemställer
att riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
6. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 5 (s. 47-52) och hemställer
att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 56 331 000 kr.
Statlig lokalförsörjning
7. Byggnadsstyrelsen. Regeringen har under punkt E 1 (s. 72-81) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att fr. o. m. budgetåret 1981/82 besluta om medel till fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering inom byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning,
2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
FiU 1980/81:22
4 Föredraganden tar i detta sammanhang upp vissa frågor om beräkning av medel till fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering för byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning. Före den av riksdagen beslutade budgetomläggningen fastställde riksdagen en stat för statens allmänna fastighetsfond. Staten omfattade på utgiftssidan posterna Reparations- och underhållskostnader m. m., Avsättning till värdeminskningskonto samt Hyres- och arrendeutgifter m. m. Samtliga utgiftsposter var för slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond förslagsvis betecknade. Under posten till Reparations- och underhållskostnader beräknades medel till bl. a. fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering. I samband med budgetomläggningen ersattes denna redovisning med bl. a. en resultaträkning för fastigheter som förvaltas av byggnadsstyrelsen.
Med fastighetsunderhåll avses sådan reparation eller ersättning av förslitna och på annat sätt skadade byggnads- eller anläggningsdelar som måste göras för att bibehålla fastigheten i dess byggnadstekniska skick och funktion. För beräkning av medelsbehovet för underhåll av fastigheter som förvaltas av byggnadsstyrelsen gäller vad som anfördes i proposition 1972:1 (bil. 21, FiU 1972:8, rskr 1972:51). Beräkningarna grundas på statistiska erfarenhetsdata. För olika lokaltyper beräknas genomsnittliga underhållskostnader per kvadratmeter vilka läggs till grund för beräkning av det aktuella medelsbehovet.
Med ombyggnad och komplettering avses ändrings- och kompletteringsarbeten som tillgodoser krav på ändringar av lokaler och rationalisering av drift och underhåll under förutsättning att åtgärderna inte eller endast i ringa mån ökar värdet på den anläggning de avser. Medelsberäkningen för ombyggnad och komplettering sker på grundval av kostnadsberäkningar av planerade åtgärder. Övriga ombyggnader finansieras från de kostnadsramar till Diverse objekt som förs upp i förslagen till investeringsplaner under anslag för byggnadsändamål under olika huvudtitlar i statsbudgeten.
De arbeten som finansieras från utgiftsposterna fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering är av sådan karaktär att det föreligger stora svårigheter att exakt beräkna medelsutfallet inför varje budgetår. Det beräknade medelsutfallet på längre sikt kan med hänsyn till vikten av att bibehålla det statliga fastighetsbeståndet i dess byggnadstekniska skick och funktion och av en rationell fastighetsförvaltning påverkas endast i begränsad omfattning. Det kan enligt föredraganden emellertid vara motiverat att anpassa omfattningen av underhålls- och ombyggnadsåtgärder till bl. a. behoven av sysselsättningsskapande åtgärder. Det bör enligt föredraganden ankomma på regeringen att besluta om medel till fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering enligt nu redovisade av riksdagen godtagna riktlinjer.
FiU 1980/81:22
5 Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att fr. o. m. budgetåret 1981/82 besluta om medel till fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering inom byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning enligt de riktlinjer som redovisas i propositionen,
2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
8. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 2 (s. 81-88) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 275 000 000 kr.
9. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 3 (s. 88-93) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
2. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.
10. Inköp av fastigheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 4 (s. 93-94) och hemställer
att riksdagen till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 55 000 000 kr.
Övriga ändamål
11. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 1 (s. 110-114) och hemställer
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 16 812 000 kr.
12. Statens förhandlingsnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 2 (s. 115-116) och hemställer
att riksdagen till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.
FiU 1980/81:22
13. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 6 (s. 127-128) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av 595 000 kr.
Stockholm den 17 mars 1981
På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), Karin Flodström (s), Britta Hammarbacken (c) och Per Westerberg (m).