Om användningen av ADB i statsförvaltningen (prop. 1980/81:100 bil. 3)
FiU 1980/81:23
Finansutskottets betänkande 1980/81:23
om användningen av ADB i statsförvaltningen (prop. 1980/81: 100 bil. 3)
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1980/81: 100 bilaga 3 Gemensamma frågor i vad avser punkt 10 Användningen av ADB i statsförvaltningen,
dels motionerna
1980/81: 190 om statens upphandlingsformer för datateknik av Kerstin Anér m. fl. (fp),
1980/81: 1525 om rationalisering av statlig verksamhet med hjälp av ADB, m. m., av Rune Rydén (m).
Propositionen
I proposition 1980/81: 100 bilaga 3 (budgetdepartementet) har regeringen under punkt 10 (s. 16) efter föredragning av statsrådet Rolf Wirtén berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om användningen av ADB i statsförvaltningen.
I proposition 1978/79:121 om användningen av ADB i statsförvaltningen redogjordes för olika frågor om statsförvaltningens användning av datorer för administrativa ändamål. Bl. a. påtalades svårigheterna att snabbt och enkelt skaffa en överblick över den statliga databehandlingen. Riksdagens behov av information anfördes särskilt. Denna fråga berördes även i riksdagsbehandlingen av propositionen (FiU 1978/79: 34, rskr 1978/79: 339). Finansutskottet fann det ändamålsenligt att en årlig redovisning över ADB i statsförvaltningen bifogades budgetpropositionen med hänsyn till dels de viktiga principfrågor som införande av ADB ofta aktualiserar, dels de betydande effekter för medborgarna som införande av ADB ofta medför.
Regeringen gav mot denna bakgrund statskontoret i uppdrag att utarbeta en redovisning över användningen av ADB i statsförvaltningen. Nu föreliggande redovisning bygger sålunda på uppgifter som statskontoret ställt samman. Redovisningen avser främst användning av ADB för administrativa ändamål.
I sammanhanget kan nämnas att, i enlighet med vad riksdagen uttalade i förut nämnda ärende, en datadelegation (B 1980: 03) tillkallats för att bl.a. bevaka utvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på
1 Riksdagen 1980/81. 5 sami. Nr 23
FiU 1980/81:23
området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll.
Motionerna
I motion 190 av Kerstin Anér m. fl. (fp) hemställs - med hänvisning till motiveringen i motion 189 - att riksdagen hos regeringen anhåller att den av regeringen nyligen inrättade datadelegationen ges uppdraget att studera statens upphandlingsformer för datateknik och att formulera ett program för olika berörda parters - slutanvändarnas och den berörda allmänhetens - möjligheter att påverka teknik- och systemupphandling så att också deras intressen tillgodoses.
I motion 1525 av Rune Rydén (m) hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om möjligheterna att åstadkomma kostnadssänkningar inom den statliga sektorn genom ökad användning av ADB och hemställer om ett åtgärdsprogram på detta område,
2. att riksdagen hos regeringen begär en sammanställning, med förslag till prioriteringar, av resursbehovet för omläggningar o. dyl. av statliga ADBsystem under 1980-talet,
3. att riksdagen hos regeringen begär att de i motionen behandlade frågeställningarna om hur ADB-system påverkar näringsliv, företag och enskilda medborgare utreds.
Utskottet
Den redovisning om användning av ADB i statsförvaltningen som lämnas som bilaga till bilaga 3 Gemensamma frågor i budgetpropositionen tillgodoser enligt utskottets uppfattning de informationsbehov i detta avseende som riksdagen gett uttryck för i olika sammanhang. Det är en klar och så långt möjligt fullständig redovisning av användningen av ADB i statsförvaltningen. Utskottet förutsätter att en motsvarande redovisning varje år bifogas budgetpropositionen. Det är särskilt angeläget att det framtida anskaffningsbehovet av datakapacitet anges liksom att prognoser görs över vilka ADB-system som är i drift eller som är under utveckling. Förteckningen över utredningar på ADB-området ger vidare en värdefull bild av den pågående utvecklingen. Med det anförda vill utskottet för riksdagen anmäla att utskottet inte funnit anledning till erinran mot vad som anförts i propositionen om ADB i statsförvaltningen.
I motion 190 krävs dels att den av regeringen nyligen inrättade datadelegationen ges uppdraget att studera statens upphandlingsformer för datateknik, dels att delegationen ges uppdraget att formulera ett program för
FiU 1980/81:23
olika berörda parters möjligheter att påverka teknik- och systemupphandling så att också deras intressen tillgodoses.
Enligt direktiven för datadelegationen skall delegationen bl. a. utarbeta förslag till principer och riktlinjer för datateknikens utveckling och användning i samhället. Delegationen skall också överväga vilka åtgärder som behöver sättas in för att trygga en positiv utveckling av datoranvändning
1 samhället under demokratisk styrning och kontroll. Vidare skall delegationen vara remissorgan i viktiga ADB-frågor. Direkta upphandlingsfrågor ankommer normalt inte på datadelegationen. Datadelegationen torde dock vara oförhindrad att på eget initiativ ta upp de frågor som berörs i motionen.
Beträffande ansvarsfördelningen för upphandlingen av ADB-utrustning mellan regeringen, statskontoret och de ADB-användande myndigheterna föreligger nu förslag från ADB-anskaffningsutredningen (Ds B 1980: 19). Förslaget remissbehandlas för närvarande och resultatet kommer senare att utgöra underlag för förslag från regeringen. Sådana förslag beräknas föreläggas riksdagen under nästa budgetår.
Beträffande motionärernas förslag om att utarbeta ett program för att ge berörda parter möjlighet att påverka teknik- och systemupphandling torde medverkan i ett arbete av denna art i och för sig ligga inom ramen för datadelegationens uppgifter enligt de utfärdade direktiven (dir 1980: 03). Det är enligt utskottet angeläget att, som framhålls i motionen, de offentliga datasystemen utformas på ett sådant sätt att de underlättar kommunikationen mellan medborgarna och myndigheterna. Utskottet vill i sammanhanget emellertid peka på att ett omfattande utredningsarbete f. n. pågår i hithörande frågor. Sålunda utreder dataeffektutredningen (dir 1978: 8) datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Data- och elektronikkommittén (DEK) utreder datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling (dir 1978: 66), och i informationsteknologiutredningen (dir 1978: 5) görs en översyn av de nya informationsbärarnas utvecklingsmöjligheter, förtjänster och brister.
Med hänsyn till att omfattande arbete i dessa frågor sålunda pågår finns det enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att nu ta ställning till i vilka former ett framtida programarbete bör bedrivas. Med det anförda avstyrker utskottet motion 190.
I motion 1525 yrkande 1 hemställs att ett åtgärdsprogram skall utarbetas för att genom ökad användning av ADB åstadkomma kostnadssänkningar inom den statliga förvaltningen.
Utskottet vill med anledning härav framhålla att förutsättningen för myndigheterna att kunna tillämpa det s. k. huvudförslaget för sin verksamhet budgetåret 1981/82 - innebärande en real minskning av resurserna med
2 % - är bl. a. att ADB-teknik utnyttjas i större utsträckning.
Bakgrunden till de riktlinjer för ADB-användningen i statsförvaltningen
FiU 1980/81:23
som statsmakterna (prop. 1978/79: 121, FiU 1978/79: 34, rskr 1978/79: 339) ställt sig bakom var bl. a. allmänna överväganden om myndigheternas uppgifter och ansvar och nödvändigheten av anpassning till ny teknik och nya kostnadsmässiga förutsättningar för användning av ADB. Dessa riktlinjer innebär i princip att datordrift som är av större omfattning i första hand skall ske för varje verksamhet eller ADB-system för sig. För t. ex. DAFA:s del blir följden att flera stora uppdrag på sikt kan väntas lämna DAFA. Föredraganden framhåller i budgetpropositionen (prop. 1980/81: 100, bilaga 11) vad gäller inriktningen av DAFA:s framtida verksamhet att med hänsyn till den rådande statsfinansiella situationen måste ekonomiska faktorer tillmätas mycket stor vikt vid överväganden både om i vilken utsträckning och vid vilken tidpunkt kunderna själva skall ta över driften. Regeringen har med anledning av den förutsedda överföringen gett statskontoret ett särskilt uppdrag att i samarbete med DAFA och i nära kontakt med de större statliga kunderna utreda och lämna förslag till fortsatt handlande. För den därav berörda delen av statsförvaltningen torde motionärens yrkande därigenom vara till stor del tillgodosett.
När det gäller att med hjälp av ADB åstadkomma rationaliseringar i hela den statliga verksamheten är detta en myndighetsuppgift som åligger statskontoret. Riksdagen har senast i samband med behandlingen av tilläggsbudget II tagit ställning till statskontorets uppgifter. Några ytterligare initiativ från riksdagens sida med anledning av motion 1525, yrkande 1, anser utskottet inte nödvändiga. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 1.
I samma motion, yrkande 2, begärs hos regeringen en sammanställning med förslag till prioriteringar av resursbehovet för omläggningar o. d. av statliga ADB-system under 1980-talet.
När det gäller behovet på längre sikt har i årets budgetproposition en särskild sammanställning över användningen av ADB i statsförvaltningen bifogats bilaga 3 Gemensamma frågor, som anger myndigheternas bedömningar av anskaffningsbehovet på längre sikt. Ett syfte som riksdagen haft med sin begäran om en sammanställning av denna art har just varit att ge underlag för bedömningar av det slag motionären anser erforderliga framöver. Avsikten är att en sådan redovisning skall göras varje år. Där redovisas emellertid inte någon prioritering av de olika systemen.
De stora statliga ADB-system som omnämns i motion 1525 och som varit i drift i många år är, som motionären påpekar, i behov av förändringar. Flera av dessa system utreds för närvarande var för sig med syfte att bl. a. förenkla användningen och förbättra ekonomin och säkerheten. I det uppdrag som nyligen lämnats till statskontoret och som nämnts i det föregående ingår också att bedöma resursbehovet för omläggningen av ADB-systemen under åren framöver. Motion 1525 yrkande 2 avstyrks därmed.
I det tredje yrkandet i samma motion begärs att de i motionen behandlade
FiU 1980/81:23
frågeställningarna om hur ADB-system påverkar näringsliv, företag och enskilda medborgare utreds.
De frågeställningar som motionären tar upp berörs på olika sätt i flera pågående utredningar. En förteckning över utredningar inom ADB-området ingår i bilaga 3:1 Användningen av ADB i statsförvaltningen som redovisas under Gemensamma frågor i budgetpropositionen. Utskottet får hänvisa till denna förteckning. Utskottet finner inte skäl att vid sidan av alla dessa utredningar och vid sidan av datadelegationen begära att ytterligare utredningsarbete påbörjas. I sammanhanget bör nämnas att en datapolitisk proposition har aviserats till våren 1982.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1525.
Utskottet
1. hemställer att riksdagen avslår motion 1980/81: 190,
2. hemställer att riksdagen avslår motion 1980/81: 1525,
3. anmäler för riksdagen att utskottet inte funnit anledning till erinran mot vad som anförts i proposition 1980/81: 100 bilaga 3 om användningen av ADB i statsförvaltningen.
Stockholm den 10 mars 1981
På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s), Karin Flodström (s) och Paul Grabo (c).