Om fortsatt valutareglering (prop. 1980/81:163)
FiU 1980/81:35
Finansutskottets betänkande 1980/81:35
om fortsatt valutareglering (prop. 1980/81: 163)
1 detta betänkande behandlar utskottet
proposition 1980/81: 163 om fortsatt valutareglering,
den med anledning av propositionen väckta motionen 1980/81: 2125 av Lars Werner m. fl. (vpk) samt
den under allmänna motionstiden väckta motionen 1980/81: 1140 av Lars Werner m. fl. (vpk) om skärpt valutareglering.
I propositionen har regeringen (ekonomidepartementet) efter föredragning av statsrådet Gösta Bohman dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350), dels lämnat riksdagen tillfälle att yttra sig över ett inom ekonomidepartementet upprättat förslag till förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264).
De vid propositionen fogade förslagen är av följande lydelse:
1 Förslag till Lag om tillämpning av valutalagen (1939:350)
Härigenom föreskrivs att 2 § första stycket 1, 2 och 4-9 samt 5 § 1 och 3 valutalagen (1939:350) skall äga tillämpning under tiden den 1 juli 1981- den 30 juni 1982.
2 Förslag till Förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264)
Härigenom föreskrivs att valutaförordningen (1959:264), som enligt förordning (1980:363) gäller till utgången av juni 1981, skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1982.
Propositionen
Valutalagen är en fullmaktslag. I fredstid gäller att fullmäktige i riksbanken skall göra framställning till regeringen om att tillämpa valuta 1
Riksdagen 1980181. 5 sami. Nr 35
FiU 1980/81:35
reglering om det är nödvändigt för att nå de centrala mål som har fastställts för den ekonomiska politiken.
I skrivelse till regeringen den 22 januari 1981 har fullmäktige i riksbanken anfört att anledning alltjämt föreligger att ta i anspråk gällande fullmakter i valutalagen under tiden den 1 juli 1981 - den 30 juni 1982 och samtidigt ge valutaförordningen fortsatt giltighet till utgången av juni 1982.
Föredraganden framhåller att fullmäktiges framställning har varit föremål för remissbehandling. Remissinstanserna har uttalat att de inte har något att erinra mot att valutaregleringen förlängs ytterligare ett år.
Föredraganden anför att valutaregleringen gör det möjligt att i penningpolitiskt syfte påverka valutaströmmarna till och från landet. Regleringen omfattar huvudsakligen sådana transaktioner som saknar direkt samband med utrikeshandeln. Vittgående undantag har nämligen gjorts för löpande betalningar, varmed främst avses likvider på normala betalningsvillkor vid export och import av varor och tjänster.
Balansbristerna i den svenska ekonomin är djupa och det kommer att krävas lång tid och stora ansträngningar för att häva dem, anför föredraganden. De ekonomisk-politiska åtgärder som satts in för att dämpa den inhemska efterfrågan väntas medföra ett reducerat underskott i handelsbalansen i år. Däremot förutses en betydande försämring av transfereringsbalansen. Bytesbalansunderskottet mäste fortfarande till stor del finansieras genom statlig upplåning utomlands, framhåller föredraganden.
Den externa obalans Sveriges ekonomi väntas befinna sig i under en period framöver nödvändiggör enligt föredragandens uppfattning att valutaregleringen förlängs så att den även fortsättningsvis och i avvaktan på de åtgärder som kan komma att vidtagas i anledning av valutakommitténs arbete (1977: 03) kan utnyttjas för att komplettera valuta- och kreditpolitiken i övrigt.
Motionerna
I motion 1140 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpt valutareglering i enlighet med vad som anförs i motionen.
I motion 2125 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen beslutar att med godkännande av förslaget i proposition 1980/81: 163 om fortsatt valutareglering uttala att valutaregleringen och valutaförordningen bör tillämpas med skärpt restriktivitet i enlighet med vad som anförs i motionen.
I motion 1140 anförs att även om valutakommittén har till uppgift att utreda med valutaregleringen sammanhängande spörsmål så är det angeläget att regeringen utan tidsspillan för riksdagen framlägger förslag om skärpning
FiU 1980/81:35
av valutaregleringen. För att motverka förskjutningar i betalningsströmmarna i samband med utrikeshandeln måste enligt motionärerna reglerna i detta avseende ändras. Det bör enligt motionärernas uppfattning t. ex. inte vara tillåtet för en svensk exportör att senarelägga hemtagningen av exportlikvider. För att riksbanken skall få en bättre kontroll över valutahandeln bör denna centraliseras och bli helt samhällsstyrd. Företag och affärsbanker bör enligt motionärerna förbjudas att ha egna valutaavdelningar, och alla större utrikesbetalningar förmedlas via riksbanken.
I motion 2125 anförs att den nuvarande tillämpningen av valutaregleringen och valutaförordningen synes vara väl rundhänt. Det gäller enligt motionärernas uppfattning om t. ex. vissa former för utlandsupplåning och om direktinvesteringar. Tillämpningen av valutaregleringen och valutaförordningen bör därför bli mer restriktiv, anser motionärerna.
Utskottet
Utskottet delar bedömningen i propositionen att Sverige befinner sig i kraftig ekonomisk obalans gentemot utlandet, vilket leder till en mycket stor statlig utlandsupplåning. Denna obalans kan i allt väsentligt väntas kvarstå även under år 1982. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet att valutaregleringen förlängs till utgången av juni månad 1982. Utskottet tillstyrker lagförslaget härom. Utskottet har ingen erinran mot det av regeringen upprättade förslaget till förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen.
Vad angår motionerna 1140 och 2125 vill utskottet framhålla att hela valutalagstiftningen och dess tillämpning f. n. är föremål för översyn i valutakommittén (Dir. 1977:85). Innan detta arbete är slutfört bör enligt utskottets uppfattning inga förändringar göras i nu gällande lagstiftning eller praxis.
Med det anförda avstyrks motionerna 1140 och 2125.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen antar det vid proposition 1980/81: 163 fogade förslaget till lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350),
2. att riksdagen lämnar utan erinran det vid proposition 1980/
81: 163 fogade förslaget till förordning om fortsatt giltighet av
valutaförordningen (1959: 264),
3. att riksdagen avslår motion 1980/81: 1140,
4. att riksdagen avslår motion 1980/81: 2125.
Stockholm den 5 maj 1981
På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND
FiU 1980/81:35
4 Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Christina Rogestam (c), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s) och Margareta Gard (m).
Särskilt yttrande
Kjell-Olof Feldt, Paul Jansson, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson, Anita Gradin, Christer Nilsson och Torsten Karlsson (alla s) anför:
Vi delar utskottets uppfattning att valutaregleringen bör förlängas, och vi har heller ingen erinran mot förslaget till förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen.
Vi vill dock framhålla att socialdemokraterna vid ett flertal tillfällen på senare år har framfört krav om ändrade och skärpta bestämmelser vad avser valutaregleringen och dess tillämpning, senast i motion 1979/80:1120 om åtgärder mot ekonomisk brottslighet. Denna motion kommer riksdagen att ta ställning till senare under vårriksdagen.
GOTAB 69038 Stockholm 1981