Om villkoren för lönsparande på vinstsparkonto (prop. 1980/81:167)

FiU 1980/81:36

Finansutskottets betänkande 1980/81:36

om villkoren för lönsparande på vinstsparkonto (prop. 1980/81:

167)

I proposition 1980/81: 167 har regeringen (ekonomidepartementet) efter föredragning av statsrådet Gösta Bohman föreslagit riksdagen att uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att utforma reglerna för vinstsparandet i huvudsak enligt vad som förordats i propositionen.

I motion 1980/81: 2140 av Roland Sundgren (s) hemställs att riksdagen uppdrar åt fullmäktige i riksgäldskontoret att utreda införande av ett Ungdomens vinstsparande.

Propositionen

Vinstsparandet har sedan tillkomsten haft stadigt ökande siffror i fråga om både antalet deltagande och den sammanlagda innestående behållningen. Att vinstsparandet har kunnat bibehålla en god anslutning från spararna torde i stor utsträckning bero på de förbättrade villkor som gällt för denna sparform sedan år 1977. Att sparandet inte avbryts är minst lika angeläget under nu rådande förhållanden. De för åren 1977-1981 beslutade villkoren har varit tillfälliga lösningar. Ett mera permanent system bör därför införas för att hålla kvar sparmedlen.

Syftet med en omläggning av vinstsparandet bör vara - förutom att hålla kvar tidigare sparande och renodla regelsystemet - att även i fortsättningen stimulera till ett långsiktigt och regelbundet sparande. Ett villkor för en omläggning av systemet är att de som sparar enligt det nuvarande systemet inte berövas de förmåner som de har utlovats. Ett annat krav är att statens kostnader för sparandet hålls på en rimlig nivå och i varje fall inte blir högre än om de för åren 1977-1981 beslutade villkoren skulle förlängas ytterligare en gång.

Bankföreningen har till lönsparkommittén lämnat ett förslag till utformning av ett nytt vinstsparsystem som i stort sett uppfyller de nu angivna kraven. Enligt föredraganden bör dock sparpremierna avvecklas successivt. Den skattefria bonusen, som sannolikt inte utgör något starkt motiv för att spara på vinstsparkonto, ersätts med ytterligare en utlottning per år. Vid denna utlottning, som bör äga rum i mars månad, deltar kontoinnehavaren med det lägsta av saldona på vinstsparkontot vid de två senaste årsskiftena. För deltagande i marsutlottningen krävs alltså inte - till skillnad från deltagande i den nuvarande septemberutlottningen - att något nysparande skett utan också den kontoinnehavare som endast låter tidigare sparade

1 Riksdagen 1980181. 5 sami. Nr 36

FiU 1980/81:36

medel helt eller delvis stå kvar på kontot kan delta i vinstutlottningen. Härigenom motiveras spararen att behålla tidigare sparande på kontot. Som villkor för deltagande i lotteriet bör gälla - för att inte mindre restsaldon skall tynga systemet - att saldot inkl. ränta per något av de två senaste årsskiftena uppgår till minst 1 000 kr.

Vinstsumman i marsutlottningen bör beräknas till 1 % av det belopp som ligger till grund för utlottningen. Varje helt hundrakronorsbelopp på kontot skall berättiga till en lotteriandel. Vinsterna skall vara fria från lotterivinstskatt.

Septemberutlottningen bör behållas i sin nuvarande utformning för att stimulera spararen till ett nysparande. Vinstsumman på 4 % av saldoökningen inkl. ränta under sparåret på vinstsparkontona bör bestå. Även ”födelsedagslotteriet” bör behållas i den nuvarande utformningen.

Bestämmelsen om regelbundet sparande inom vinstsparsystemet bör ändras så att sex månadsinsättningar per år mot f. n. åtta berättigar till deltagande i septemberutlottningen. En sparare bör inte få göra insättningar på mer än ett konto under samma år.

I fråga om minimi- och maximiinsättningar och vinstsparsystemet i övrigt bör nuvarande riktlinjer fortfarande gälla.

Frågan om utformningen av vinstplanen vid mars- resp. septemberutlottningen får övervägas av riksgäldsfullmäktige. Det finns enligt föredraganden goda skäl för Bankföreningens förslag att införa några vinster på mycket höga belopp.

Ändringarna i vinstsparsystemet bör träda i kraft den 1 januari 1982. Den första marsutlottningen kommer att äga rum år 1983. Under en övergångsperiod på fyra år kommer det att finnas två vinstsparsystem, ett tidigare under avveckling och ett nytt med enbart vinstutlottningar.

De totala kostnaderna för det nya sparsystemet kommer att bli i stort sett oförändrade. Staten bör svara för 70 % och bankerna för 30 % av marsutlottningens vinstsumma för att samma kostnadsfördelning som hittills skall råda.

Det nya sparsystemet bör som hittills administreras och övervakas av riksgäldskontoret. Planläggning och genomförande av propagandakampanjer för det nya sparsystemet bör under riksgäldsfullmäktige lönsparkommittén handha. Därvid förutsätts att sparinstituten själva bekostar den större delen av sparinformationen.

Motionen

I motion 2140 anförs att det är viktigt att grundlägga sparvanor så tidigt som möjligt. Det är angeläget att barn och ungdom får praktisk träning i olika former av sparande. Sparande på vinstsparkonto bör enligt motionären vara en attraktiv sparform för barn och ungdom. Det bör därför även omfatta barn och ungdom under 16 år. Genom att utlotta penningvinster fyra gånger per år

FiU 1980/81:36

4 Utskottet hemställer

1. att riksdagen uppdrar åt fullmäktige i riksgäldskontoret att utforma reglerna för vinstsparandet i huvudsak enligt vad som förordats i proposition 1980/81: 167,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81: 2140.

Stockholm den 5 maj 1981

På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s). Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s). Christina Rogestam (c), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m). Torsten Karlsson (s) och Margareta Gard (m).

GOTAB 69039 Stockholm 1981

FiU 1980/81:36

stimuleras barn och ungdom till ett aktivt deltagande, anför motionären. Utlottning av penningvinster kan ske enligt vinstsparandets principer för födelsedagslotteriet. Vinsterna bör enligt motionären inte vara så höga utan så många som möjligt.

Utskottet

Utskottet tillstyrker att ett mera permanent system nu införs för vinstsparandet, som samtidigt stimulerar spararna att hålla kvar de sparmedel som premierats tidigare. Utskottet har inte något att erinra mot det i propositionen framlagda förslaget.

I motion 2140 anför motionären att det är viktigt att grundlägga sparvanor så tidigt som möjligt. Ett ungdomens vinstsparande skulle kunna utgöra en praktisk träning i ekonomisk fostran.

Utskottet delar denna motionärens uppfattning att praktisk träning i sparande är en angelägen del av barnens och ungdomens ekonomiska fostran. Det är också viktigt att alla idéer som kan medverka till att öka sparandet tas till vara. De svenska hushållen måste öka sitt sparande, om vi skall komma till rätta med det stora sparandeunderskott som kännetecknar den svenska ekonomin för närvarande.

Sparandet i vinstsparandet tar i första hand sikte på löntagare. Sparandet skall vara regelbundet och företrädesvis ske vid källan, dvs. i samband med utbetalning av lön. Att inkludera barn och ungdomar i detta system skulle sannolikt innebära praktiska svårigheter. Eftersom dessa grupper vanligtvis inte får ersättningar regelbundet över banksystemet saknas en viktig förutsättning för att inkludera dem i det nuvarande vinstsparandet. Det finns dessutom en risk att den form av sparande som motionären anvisar kan leda till att medel endast flyttas från ett bankkonto till ett annat. Därmed skulle den statliga premieringen endast stimulera till en omdisposition av sparandet utan att något nysparande sker. Det kan antas att ett barn- och ungdomssparande i den föreslagna formen skulle bestå av många men små transaktioner. Detta skulle sannolikt minska bankernas och sparkassornas intresse för att medverka i detta sparande. Det nuvarande vinstsparandet bygger i stor utsträckning på sparinstitutens medverkan både vad gäller administrationen av och informationen om vinstsparsystemet.

Detta leder utskottet till slutsatsen att det ur administrativ synvinkel inte är lämpligt att utvidga vinstsparandet till att omfatta barn och ungdom men det är, som utskottet framhöll inledningsvis, angeläget att även dessa grupper stimuleras att spara. Utskottet förutsätter att lönsparkommittén i sitt fortsatta arbete att vidga sparandet till nya grupper även överväger frågan om hur barnens och ungdomens sparande kan stimuleras.

Utskottet avstyrker därmed motion 2140.