Om levnadsnivåundersökningar

FiU 1980/81:6

Finansutskottets betänkande 1980/81:6

om levnadsnivåundersökningar

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna

1979/80:594 av Helge Hagberg (s) och Owe Andréasson (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om behovet av en levnadsnivåundersökning som ger samhället ett underlag för ett program där mera rättvisa levnadsförhållanden kan skapas mellan olika grupper i samhället,

1979/80:1066 av Grethe Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att statistiska centralbyrån eller institutet för social forskning får i uppdrag att göra en fördjupad levnadsnivåundersökning för olika inkomstgrupper med hänsyn till deras bostadskostnader och val av boendeform,

1979/80:1869 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari - med hänvisning till motiveringen i motion 1979/80:1868- hemställs att riksdagen hos regeringen begär en levnadsnivåutredning för att kartlägga de ekonomiska levnadsvillkoren och förmögenhetsförhållandena i samhället.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statistiska centralbyrån (SCB) och institutet för social forskning (SOFI). Yttrandena återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

I motion 594 anförs att de snabba förändringar som präglat 1970-talets utveckling har förändrat människornas villkor. De redskap som vanligen används för att bedöma levnadsvillkoren blir i dessa lägen ställda på ända. De verkliga villkoren kan inte självklart utläsas av t. ex. deklarationsuppgifterna. Inflationen förändrar villkoren för människor på olika sätt beroende på t. ex. innehavet av fast egendom och lån. Motionärerna anser därför att det är viktigt att en kartläggning kommer till stånd som speglar förhållandena för människorna antingen de drabbas eller gynnas av inflation och skatteregler.

Även på energiområdet är vi enligt motionärerna inne i en utveckling som inte riktigt kan förutses. Detta gör det nödvändigt att undersöka vilka som konsumerar stora resp. små mängder energi. Motionärerna anser att kunskap bl. a. om detta är viktig för att man skall kunna vidta åtgärder för att upprätthålla rättvisa och solidaritet i vårt samhälle. Enligt motionärerna

1 Riksdagen 1980/81. 5 sami. Nr 6

FiU 1980/81:6

skulle en levnadsnivåundersökning ge underlag för ett sådant åtgärdsprogram.

I motion 1066 anförs att det är av stort värde när man fattar beslut om ekonomiska stödformer och beskattning att man känner till de berörda medborgargruppernas ekonomiska situation. När det gäller ekonomiskpolitiska beslut om boendekostnader för hushållen anser motionärerna att kunskapsunderlaget är bristfälligt. Med anledning härav vill motionärerna uppdra åt statistiska centralbyrån eller institutet för social forskning att göra en fördjupad levnadsnivåundersökning för olika inkomstgrupper med hänsyn till deras boendekostnader och val av boendeform.

Motionärerna anser att man i en sådan undersökning bör prioritera belysningen av orättvisa effekter av politiska beslut. Som exempel nämns att hushåll med låg inkomst och som bor i småhus genom beskattningen får högre kostnader än hushåll med höga inkomster i samma typ av småhus. Likaså har inflationen de senaste åren ställt många tidigare självklara sammanhang på huvudet.

Motionärerna åberopar en undersökning som finansutskottet lät institutet för social forskning göra för några år sedan för inkomstjämförelser mellan jordbrukare och andra grupper i samhället. Den visade bl. a. att individerna förvärvar sina ekonomiska resurser till mycket olika kostnader. Undersökningen gav en signal om att formell inkomst och levnadsstandard inte följs åt på ett regelbundet sätt. En liknande fördjupad undersökning avseende boendestandarden efterlyses nu av motionärerna.

I motion 1869 hänvisas till en motion (1868) om det socialpolitiska bidragssystemet. I den senare motionen redovisar motionärerna sin principiella syn på hur det sociala bidragssystemet bör utformas. De anser att huvuddelen av samhällets resurser för ekonomiska stödåtgärder måste användas för att skapa ett heltäckande grundtrygghetssystem i stället för att eftersträva standardtrygghet. Motionärerna efterlyser ett underlag som gör det möjligt att bedöma avvägningen mellan grundtrygghet och standardtrygghet inför det fortsatta reformarbetet.

I motionen redovisas vissa delar av den omfattande statistikproduktionen över välfärdsutvecklingen i samhället. Motionärerna anför att det emellertid inte finns någon utvecklad metod för att analysera resultaten av olika mätningar och föra dem vidare till beslutsfattarna, så att statistiken kan ligga till grund för politiska beslut.

Det finns enligt motionärerna anledning att öka kännedomen om välfärdsutvecklingen i samhället. Det finns brister i underlaget för det politiska beslutsfattandet vad gäller de samlade effekterna av löner, skatter, transfereringar och kapitaltillgångar. En kartläggning av dessa effekter bör ske.

Möjligheterna att genom reformering av det sociala bidragssystemet nå framgång i att skapa rättvisa är enligt motionärerna beroende av att man får

FiU 1980/81:6

tillräcklig kunskap om den verkliga ekonomiska situationen för medborgarna. Man begär därför en levnadsnivåutredning för att kartlägga de ekonomiska levnadsvillkoren och förmögenhetsförhållandena i samhället.

Utskottet

Förutsättningarna för utformandet av social välfärdspolitik har kraftigt förändrats det senaste decenniet. Inflationen har accelererat, bl. a. beroende på oljeprisutvecklingen. Denna utveckling har också visat på det allvarliga hot för vår välfärd som vårt beroende av importerad energi utgör. De ekonomiska tillväxtperspektiven är betydligt dystrare nu än tidigare. Detta gör att kraven skärps på att skapa en rättvis fördelning av de resurser som står till förfogande. Möjligheterna att lyckas med detta är i hög grad beroende av vilken kunskap man har om medborgarnas verkliga ekonomiska situation och hur den påverkas av de ändrade förutsättningarna.

De tre motionerna behandlar alla brister i det statistiska beslutsunderlaget vad gäller levnadsförhållanden i samhället. Alla utmynnar i krav på allmänna eller fördjupade levnadsnivåundersökningar. Utskottet har därför valt att behandla de tre motionerna tillsammans.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från institutet för social forskning och statistiska centralbyrån. Institutet diskuterar med utgångspunkt från institutets förslag till program för fortsatt välfärdsforskning i sitt yttrande i vilket sammanhang motionärernas önskemål bäst kan tillgodoses. Institutets förslag innebär i huvudsak att 1968 och 1974 års levnadsnivåundersökning upprepas 1980 på i princip oförändrat sätt. Det blir därigenom möjligt att mäta förändringar för ett representativt urval av enskilda individer över en period på mer än ett decennium. Därigenom skapas enligt institutet ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete med social rapportering. Institutet framhåller emellertid att de fördjupade eller allmänna levnadsnivåundersökningar som föreslås i de tre motionerna i huvudsak bör ske inom ramen för andra undersökningar. Man betonar att detta inte bör ses som ett argument mot institutets forskningsprogram som är mer långsiktigt motiverat.

Institutets undersökningar kan lämna vissa bidrag till den kartläggning som efterfrågas i motion 1869, men av olika metodskäl anser institutet att statistiska centralbyråns årliga inkomstfördelningsundersökningar (HINK) utgör det lämpligaste underlaget för sådana undersökningar. Institutet anser vidare att systematiska och löpande kartläggningar av inflationens fördelningseffekter, vilka efterfrågas i motion 594, bör prioriteras mycket högt. Den lämpligaste utgångspunkten för en sådan kartläggning torde enligt institutet vara dels den undersökning av förmögenhetsfördelningen som gjorts av den statliga löntagarfondsutredningen avseende år 1975, dels den undersökning av förmögenhetsfördelningen som görs av SCB avseende inkomståret 1978. Genom att upprepa dessa undersökningar med samma

FiU 1980/81:6

befolkningsurval kan inflationseffekterna belysas på individnivå. Enligt institutet skulle en sådan undersökning också tillgodose de behov som aktualiseras i motion 1066.

Statistiska centralbyrån redovisar i sitt yttrande till utskottet några av de löpande undersökningar som görs inom de av motionärerna berörda områdena. Bland dessa nämns undersökningen av hushållens energianvändning (HEA). I denna undersökning redovisas olika hushållsgruppers energianvändning uttryckt i energimått. De önskemål som framförs i motion 594 om kartläggning av energianvändningen torde i huvudsak kunna tillgodoses genom denna undersökning. Centralbyråns yttrande i övrigt upptar ett avsnitt om några av de problem som finns vid analyser av inflationens fördelningseffekter. Avslutningsvis redovisas några tänkbara undersökningsansatser.

Centralbyrån konstaterar att det med hjälp av den löpande statistiken är möjligt jämföra välfärdsskillnader mellan t. ex. småhusägare och hyresgäster i fråga om materiell standard och konsumtion inom ramen för levnadsnivåundersökningarna (ULF) och hushållsbudgetundersökningen. I likhet med institutet för social forskning påpekar centralbyrån att för att kunna ange hur stor del av skillnaderna i materiell standard som beror på inflationen, beskattningsregler, lånemöjligheter osv. måste en undersökningsansats väljas som gör det möjligt att följa samma individer under en förhållandevis lång period. Centralbyrån anser att en ny specialundersökning baserad på denna metod är förenad med stora metodproblem, höga kostnader och medför ett långvarigt utredningsarbete. En alternativ ansats utgör enligt centralbyrån en samlad bearbetning av de befintliga stora statistikgrenarna. En komplikation i detta sammanhang är dock att kunna koppla samman variablerna från olika undersökningar på individuell nivå på det sätt som intentionerna i motionerna förutsätter. Centralbyrån anser att en samlad bearbetning kan ge ett visst om inte fullständigt beslutsunderlag för de berörda frågeställningarna. I yttrandet skisserar centralbyrån några sådana ansatser och redovisar vilka frågeställningar som därigenom skulle kunna belysas. Vissa begränsningar i de olika teknikerna framgår också.

Utskottet anser att stora delar av det material och de undersökningar som institutet för social forskning och statistiska centralbyrån redovisar i sina yttranden ger värdefulla bidrag till samhällsdebatten om människornas levnadsförhållanden. De utgör ett viktigt underlag för utformning av den sociala välfärdspolitiken. Utskottet har i samband med att liknande motioner behandlats tidigare av riksdagen vid ett flertal tillfällen uttalat sig positivt om de undersökningar som görs inom detta område. I samband med behandlingen av en motion hösten 1978 användes materialet från institutets för social forskning levnadsnivåundersökning för 1974 för en speciell bearbetning avseende jordbrukares och företagares inkomster och levnadsförhållanden. Den rapport institutet gjorde gav en värdefull belysning av de frågor

FiU 1980/81:6

som behandlades i den då aktuella motionen.

Det är utskottets mening att löpande undersökningar om levnadsförhållandena i samhället behövs som underlag för beslut inom det ekonomisk- och socialpolitiska området. Det är viktigt att effekterna av olika åtgärder inom dessa områden belyses på ett allsidigt sätt liksom att t. ex. inflationens effekter analyseras. Utskottet anser det angeläget att ytterligare ansträngningar görs för att belysa de i motionerna väckta frågorna. Det finns inte anledning för utskottet att i detta sammanhang närmare gå in på vilken teknik eller vilka metoder som bör användas i detta utredningsarbete, ej heller i vilka organisatoriska former som det bör bedrivas.

Av de yttranden som utskottet inhämtat framgår att för att kunna analysera och kvantifiera inflationens fördelningspolitiska effekter måste en sådan ansats väljas att samma individer i ett urval undersöks vid flera tillfällen med några års mellanrum. Denna metodik har använts vid institutets levnadsnivåundersökningar och centralbyråns undersökningar om hushållens inkomstfördelning. Ett fortsatt arbete med att utveckla denna metodik torde sålunda erfordras för att belysa vissa av de frågeställningar som tas upp i motionerna. Enligt vad utskottet erfarit är frågan om att upprepa institutets levnadsnivåundersökning f. n. föremål för prövning i regeringskansliet.

Det är enligt utskottet önskvärt att även andra undersökningsansatser prövas. En viss översiktlig information om mönster och tendenser i välfärdsutvecklingen bör kunna erhållas genom olika bearbetningar av centralbyråns undersökningsmaterial.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:594, 1066 och 1869 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av undersökningar för att beskriva levnadsoch förmögenhetsförhållanden i samhället.

Stockholm den 21 oktober 1980

På finansutskottets vägnar KJELL-OLOF FELDT

Närvarande: Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Lennart Blom (m). Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), andre vice talmannen Thorsten Larsson (c), Margareta Gard (m) och Kerstin Heinemann (fp).

1* Riksdagen 1980/81. 5 sami. Nr 6

FiU 1980/81:6

6 Bilaga

Yttranden över motionerna 1979/80:594, 1066 och 1869 Statistiska centralbyrån (1980-06-12)

1 Inledning

Motionärerna framför i motion 1979/80:594 behovet av en levnadsniväundersökning som ger samhället ett underlag för ett program där mera rättvisa levnadsförhållanden kan skapas mellan olika grupper i samhället. Motionärerna anför att det i tider av snabba förändringar inte är självklart att man av deklarationsblanketterna kan utläsa de verkliga villkoren. Man pekar på den starka inflationen och snabba värdestegringen av fast egendom. Ett annat exempel som framförs är energiområdet där utvecklingen förändrats under de senaste åren. Motionärerna anför vidare att många grupper kommer i kläm genom inflationen och kan - om vi inte skaffar oss kunskap om levnadsförhållandena - komma i katastrofala situationer.

I motion 1979/80:1066 föreslår motionärerna en fördjupad levnadsnivåundersökning för olika inkomstgrupper med hänsyn till deras bostadskostnader och val av boendeform. Man pekar på att frågan om de eventuella ekonomiska fördelar som kan uppnås vid valet av olika boendeformer spelat stor roll i den aktuella debatten om val av beskattningsform och om utformningen av stöd till olika former av boende. Motionärerna framför vidare att boendet är en viktig del av familjernas levnadsstandard och för samhället i dess helhet ett viktigt mått på välfärden. Motionärerna anser att det finns ett bristfälligt kunskapsunderlag för våra ekonomiska politiska beslut, när det gäller boendekostnader på kort och lång sikt för hushållen.

Motionärerna i motion 1979/80:1868 föreslår att det fortsatta reformarbetet avseende det sociala bidragssystemet skall utgå från de i motionen angivna riktlinjerna om ökad grundtrygghet till skillnad från standardtrygghet. Med hänvisning till vad som anförts i motion 1979/80:1868 föreslår samma .motionärer i motion 1979/80:1869 en levnadsnivåutredning för att kartlägga de ekonomiska levnadsvillkoren och förmögenhetsförhållandena i samhället. SCB begränsar remissvaret till frågor som berör ämbetsverket i dess uppgifter som statistikproducent. I sitt yttrande kommer SCB vidare att utifrån sina erfarenheter peka på statistiska undersökningar och utvecklingsarbeten som visar på möjliga undersökningsansatser. Dessutom berörs förslag i SCB:s anslagsframställning för budgetåret 1981/82.

FiU 1980/81:6

2 SCB:s löpande undersökningar inom de av motionerna berörda områdena Inledningsvis

berör SCB några av verkets stora statistiska undersökningar som i varierande utsträckning är av betydelse för de olika motionerna.

SCB genomför med varierande intervall bostads- och hyresundersökningar (BHU). I fråga om hyreslägenheter utförs årliga undersökningar, medan däremot bostadsrättslägenheter undersöks intermittent. Även i fråga om enbostadshus (småhus) görs undersökningarna med vissa mellanrum. BHU 1978 omfattar såväl hyres- och bostadsrättslägenheter som småhus. Resultat från dessa undersökningar kommer att publiceras med början under andra kvartalet 1980. Undersökningarna 1978 omfattar 12 000 lägenhetsinnehavare och 4 000 småhusägare. BHU belyser bl. a. boendekostnaderna (inkl. effekter av bostadsbidrag och skatt) för lägenhetsinnehavare och småhusägare. Utvecklingen av boendekostnaderna under de senaste åren kan vidare mätas. Utanför BHU ligger bl. a. andelslägenheter.

Bostadskostnaderna i egna hem samt finansiering framgår vidare av en särskild bostadsundersökning i anslutning till KPI 1973.

Sedan 1973 genomför SCB en årlig inkomstfördelningsundersökning (HINK). Undersökningen omfattar ca 10 000 hushåll och grundas huvudsakligen på uppgifter från deklarationsmaterial och olika myndigheters register. Fr. o. m. årgång 1975 är en longitudinell ansats under uppbyggnad med sikte att mäta förändringar över tiden för samma grupper av individer och hushåll. En intermittent utbyggnad med förmögenhetsdata har vidare inletts. Den första undersökningen utgår ifrån förhållandena i slutet av 1978. HINK redovisar bl. a. hur hushållens faktorinkomster är uppbyggda av löne-, företagar- och kapitalinkomster samt inkomster av eget hem. Vid inkomstberäkningarna har de rent taxeringsmässiga begreppen i flera fall modifierats för att erhålla ur fördelningssynpunkt mer relevanta inkomstbegrepp. Uppgifter finns vidare om så gott som samtliga kontantöverföringar av social natur från stat och kommun till hushållen. För att kunna redovisa den disponibla inkomsten, som utgör ett ungefärligt mått på hushållets konsumtionsutrymme, ingår även uppgifter om direkt skatt. Indelningar görs bl. a. efter hushållets storlek och sammansättning, näringsgrenstillhörighet och socioekonomisk grupp.

Till detta kan läggas att SCB på uppdrag av utredningen rörande löntagarnas och företagens kapitaltillväxt utfört en särskild förmögenhetsundersökning avseende förmögenhetsställningen 1975-12-31 samt att SCB nu genomför en liknande undersökning avseende förmögenhetsställningen 1978-12-31. Båda dessa undersökningar genomförs som intermittenta utbyggnader av SCB:s årliga inkomstfördelningsundersökningar. I anslagsframställningen avseende budgetåret 81/82 läggs även förslag om löpande insamling av förmögenhetsuppgifter med utgångspunkt från inkomstfördelningsundersökningarna. En sammanhängande bild av löner, skatter, träns -

FiU 1980/81:6

fereringar och kapitalinnehav som efterfrågas i motionerna kan därigenom erhållas.

I betänkandet från den socialpolitiska samordningsutredningen SOU 1979:94 föreslås att med utnyttjande av materialet i SCB:s inkomstfördelningsundersökningar genomföra undersökningar av marginaleffekter, alternativa konstruktioner beträffande skatteregler, avtrappningsregler, inkomstunderlag etc. Uppdrag av detta slag genomförs f. n. av SCB åt bostadsbidragskommittén och familjeekonomiska kommittén.

Nämnas kan vidare att utvecklingsarbete påbörjats på SCB som syftar till att utveckla kortsiktiga prognoser över inkomst- och förmögenhetsfördelningen. I detta arbete ingåratt successivt bygga upp simuleringsmodeller som innebär att effekten av ändringar i skatte- och bidragssystem kan analyseras snabbare och bättre.

För jordbruksbefolkningen gör SCB särskilda undersökningar om inkomster, förmögenhet och lönsamhet. SCB genomför årligen deklarationsundersökningenför jordbrukare (DU). Undersökningen baseras på jordbrukarnas självdeklarationer och omfattar uppgifter om kontanta inkomster och utgifter samt nettointäkt av jordbruksfastighet. Vidare redovisas nettointäkter av tjänst, kapital, rörelse och tillfällig förvärvsverksamhet samt tillgångar och skulder. I urvalet till DU ingår ca 9 000 företag.

En intermittent utvidgning av DU med en undersökning rörande jordbrukarnas tillgångar och skulder m. m. 1981-12-31 planeras bli genomförd vid SCB under 1982. Undersökningen avses omfatta företag med mer än 2 ha åker.

Den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av lantbrukets inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. JEU omfattar företag med en åkerareal mellan 20,1-100,0 ha åker i slättbygderna och företag mellan 20,1-50,0 ha i övriga delar av landet. Enligt urvalsplanen för JEU skall urvalet omfatta 970 bearbetade företag, som byts ut successivt med en fjärdedel per år.

JEU baseras i första hand på bokföringsmaterialet rörande inkomster och utgifter från företagen i undersökningen. Vidare insamlas uppgifter om insatsen av arbete, lager vid årets slut etc. Värdering av företagens anläggningar och inventarier sker på basis av särskilda inventeringar.

SCB genomförde 1978 en hushållsbudgetundersökning (HBU 1978) av intermittent karaktär. Undersökningen, som bygger på ett urval av ca 13 800 hushåll, syftar främst till att uppskatta den privata konsumtionens fördelning på olika grupper av varor och tjänster, dels för hushållssektorn totalt, dels för olika grupper av hushåll. Vidare ställs frågor till hushållen rörande utrustningsstandard i bostaden, innehav av bil och eget hem (inkl. fritidshus) samt inköpsmönster. Intervjuuppgifterna kompletteras med inkomstuppgifter från taxeringsband och annat administrativt material. Undersökningarnas resultat utnyttjas bl. a. för socialpolitiskt betingade jämförelser av olika hushållsgruppers konsumtion samt rörande nationalräkenskaper och konsu -

FiU 1980/81:6

mentprisindex. I redovisningen görs bl. a. uppdelningar på löntagar- och företagarhushåll med möjlighet att särredovisa jordbrukare. Resultat från HBU 1978 redovisas med början under sommaren 1980. En motsvarande undersökning har även utförts 1969.

Utvecklingen på energiområdet kan specialstuderas utifrån SCB:s undersökning av hushållens energianvändning (HEA). I denna undersökning redovisas olika hushållsgruppers energianvändning uttryckt i energimått.

Inflationens omfördelningseffekter i vad avser förmögenhet kan summariskt beräknas utifrån den av SCB utförda förmögenhetsundersökningen för utredningen Löntagarna och kapitaltillväxten avseende förhållandena 1975- 12-31 samt den undersökning som SCB nu utför avseende förhållandena 1978-12-31.

Inom ramen för SCB:s årliga levnadsnivåundersökningar (ULF) insamlas sedan 1974 uppgifter rörande olika befolkningsgruppers levnadssituation. Undersökningarna, som bygger på urval, avser befolkningen i åldrarna mellan 16 och 74 år. Sammanlagt intervjuas ca 10 000 personer varje år. Totalt omfattar undersökningen ca 400 frågor, vilka dock icke samtliga ställs till varje intervjuperson. Frågorna omfattar tio välfärdskomponenter bl. a. hälsa, sysselsättning och arbetsmiljö, utbildning, ekonomi, boendeförhållanden och fritid. Intervjuuppgifterna kompletteras med bl. a. inkomstuppgifter från taxeringsband och andra administrativa register. Undersökningarna ger genom sin uppläggning en bred bild av olika gruppers levnadsförhållanden och utgör därmed en lämplig grund för beskrivning av olika gruppers levnadsförhållanden.

3 Några problem vid analyser av inflationens välfärdsfördelningseffekter

Såväl skatte- som bidragssystemet har till syfte att utjämna inkomstskillnader resp. skillnader mellan olika familjetypers konsumtionsnivå. Utjämningssträvandena sätts emellertid delvis ur spel genom olika inkomst- och förmögenhetsdispositioner inom lagens råmärken men även utanför. Konsumenternas beteende på bostadsmarknaden är därvid av stor betydelse och har alltmera uppmärksammats i debatten. Motionerna är koncentrerade till inflationens inkomst- och i vidare mening välfärdspolitiska fördelningseffekter, och därvid särskilt för förmögenhetsbildningen och energikonsumtionen (motion 594), boendeformens effekter (motion 1066) resp. standardutvecklingen mera allmänt (motion 1868).

En kvantifiering av omfattningen och de inkomstfördelningspolitiska effekterna av inflationen förutsätter i princip longitudinella statistiska material som inte föreligger i dag. Effekterna av inflationen för förmögenhetsbildningen resp. boendeformens välfärdseffekter bör helst studeras genom panelstudier, dvs. genom att följa samma individer över ett förhållandevis långt tidsintervall. SCB :s statistikgrenar inom detta område är emellertid antingen upplagda som tvärsnittsanalyser (nya personer vid varje

FiU 1980/81:6

mättillfälle) eller sträcker sig över alltför korta tidsperioder med hänsyn till de här aktuella frågeställningarna. Trots detta kan SCB:s material utnyttjas för att ge viss översiktlig information av vissa centrala frågeställningar i motionerna.

Såväl motion 594 som 1066 efterlyser en analys av effekterna för individens välfärd av att ha fast egendom och lån i en inflationsekonomi. Inflationen har fått fördelningspolitiska konsekvenser genom att ägare av fast egendom bättre skyddas för inflationens effekter som fullt ut drabbar övriga. Fast egendom har medfört som regel en förmögenhetsökning i reala termer. Denna förmögenhetsökning kan genom belåning realiseras för konsumtion. Den löpande statistiken gör det möjligt att jämföra välfärdsskillnader mellan t. ex. småhusägare och hyresgäster i fråga om materiell standard och konsumtion inom ramen för SCB:s löpande levnadsnivåundersökningar (ULF) resp. HBU. Hur stor del av förändringarna av dessa skillnader som beror på inflationen, beskattningsregler, lånemöjligheter, dvs. boendeformen i sig kan emellertid endast besvaras fullt ut genom panelansats. Skälen är följande.

Under en långvarig och kraftig inflation påverkas säkerligen valet av boendeform av möjligheterna att inflationsskydda sin förmögenhet om den investeras i fastigheter resp. tillgodogöra sig inflationsvinster även för upplånat kapital. En konsekvens torde vara att efterfrågan på fast egendom dvs. småhus, fritidshus stiger. Relativt sett färre torde välja denna boendeform på grund av preferenser för dess miljöegenskaper och flera ser den som ett investeringsobjekt. Den ökade efterfrågan ökar prisnivån för fast egendom, särskilt i växande regioner, betydligt kraftigare än inflationen. Detta innebär samtidigt att allt färre med små inkomster och/eller stor försörjningsbörda kan konkurrera om småhusen på bostadsmarknaden. Till denna bild hör även att finansieringsmöjligheterna har försämrats. Allt större kontantinsatser krävs, lånen blir mera oförmånliga, s. k. säljarreverser skapar otrygghet i boendet. Ränteavdragen medför i princip lägre boendekostnader ju högre inkomst man har.

Sett över ett längre tidsperspektiv torde dessa förhållanden medföra att småhusägarnas resp. hyresgästernas sammansättning förändras. Bland småhusägarna har troligen skett en ökning av andelen höginkomsttagare, andelen med förmögenhet redan före valet att köpa småhus, andelen som emottagit arv, andelen som övertagit föräldrarnas småhus, andelen som redan tidigare bodde i småhus osv. Innebörden av dessa tendenser är en ökad segregation med ekonomisk olikhet som grund, som ytterligare förstärks genom den av inflationen beroende förmögenhetsökningen för småhusägarna. Det är studier av denna senare effekt av boendeformen, nämligen effekterna för förmögenhetsbildning, ytterligare lånemöjligheter och därmed levnadsstandard som efterlyses i motionerna 594 och 1066 (låt oss kalla den boendeformseffekten). De övriga tendenserna som nämnts här ovan, som vi kan kalla boendeselektionseffekter, förstärker utvecklingen av

FiU 1980/81:6

välfärdsskillnaderna mellan småhusägare och hyresgäster ytterligare. Även om båda dessa effekter utgör viktiga välfärdspolitiska problem inför 80-talet, så är det bl. a. med hänsyn till möjliga åtgärder angeläget att hålla isär dessa effekter och om möjligt ge empiriska data för var och en av dem.

Tidigare har nämnts att man saknar empiriska data rörande samma individer vid olika tidpunkter (paneldata). Om man vill belysa selektionseffekter resp. boendeformseffekter är det nödvändigt att ha tillgång till inte bara data rörande två tidpunkter för samma individer utan även löpande uppgifter om individerna under ett längre tidsförlopp. Sådana data är t. ex.

familjeförhållanden,

när man flyttade till småhus/lägenhet,

köpeskilling för bostaden,

investeringar (reparationer etc.),

upptagna nya lån för konsumtion,

emottagna arv,

realisering av fast egendom,

inkomstutveckling,

förmögenhetsutveckling,

utvecklingen av småhusets marknadsvärde

osv.

Förändringar i dessa avseenden kan förklara individens allmänna levnadsstandard vid senare tillfällen. Inget av de befintliga materialen ger möjligheter att på detta sätt följa individer över tid.

Som ett andra problem med tvärsnittsmaterial kan nämnas att standardskillnader mellan småhus- och lägenhetsboende delvis skulle kunna bero på skillnader i livsstil. En hög bostadsstandard, tillgång till maskinell utrustning, bil, kontantmarginal kan möjligen ha att göra med hur man allokerar sina inkomster, att detta representerar en livsstil som hör samman med småhusboende. Alternativ konsumtion (t. ex. semesterresor, bättre mat. kulturkonsumtion) kanske är vanligare i andra boendeformer. Konsumtionsmönstrens utveckling kan möjligen belysas genom HBU.

Till slut kan även nämnas att småhusägare delvis har lägre boendekostnader till följd av billigare förvaltning och (eventuellt eget) underhåll, vilket i någon mån kan ge större utrymme för materiell standard i andra avseenden.

Orsakerna till att longitudinell ansats (bl. a. panelansats) hittills inte i större utsträckning tillämpas i SCB:s statistikproduktion står att finna i att efterfrågan på sådan statistik ända till för några år sedan varit mycket liten. Dessutom finns det stora statistiska och mättekniska problem med tillämpning av panelansatsen särskilt vid intervjuundersökningar. Dessa svårigheter leder ofta till att ansatsens teoretiska fördelar inte kan utnyttjas. Genomförande av longitudinella undersökningar ställer också ökade krav på ekonomiska resurser till statistikproduktionen. Sådana undersökningar är också känsligare ur integritetssynpunkt än tvärsnittsundersökningar.

FiU 1980/81:6

4 Några undersökningsansatser

Även om de befintliga stora statistikgrenarna i princip inte utgörs av användbara panelmaterial och dessutom var för sig behandlar variabler som enligt intentionerna i motionerna 594 resp. 1066 förutsätts sammankopplas på individuell nivå kan viss översiktlig information om mönster och tendenser som föreligger erhållas genom olika bearbetningar av delar av dessa befintliga statistikgrenar. SCB anser att en sådan samlad bearbetning sammantagen kan ge ett visst om icke fullständigt beslutsunderlag för de berörda frågeställningarna.

Verket är berett att, eventuellt i samarbete med berörd forskning t. ex. socialforskningsinstitutet, ytterligare konkretisera och därefter genomföra och sammanställa en sådan analys på uppdragsbasis. SCB anser att en ny (retrospektiv) specialundersökning baserad på longitudinella intervjuuppgifter för att bättre belysa de aktuella frågeställningarna torde vara förenad med alltför stora metodproblem och höga kostnader samt medföra ett långvarigt utredningsarbete.

a. Analys av utvecklingen av småhusägares resp. hyresgästers fördelning på olika befolkningsgrupper (analys av segregationstendenser)

Genom en bearbetning av ULF 1978 samt HBU 1978 med hänsyn till olika boendegruppers fördelning efter bl. a. familjetyp, förekomst av barn, ålder, antal förvärvsarbetande, utbildningsnivå, arbetsinkomst samt socioekonomisk grupp m. m., samt jämförelse med motsvarande material från låginkomstutredningen 1968 resp. HBU 1969 kan nettoförändringarna i fråga om olika befolkningsgruppers fördelning på olika boendeformer belysas. Hänsyn bör därvid tas till bebyggelsens ålder, hur länge personen bott i sin bostad, region, m. m. genom ytterligare särredovisning med hänsyn till dessa faktorer. Uppgifterna kan ge en grov uppfattning om det har skett förskjutningar under en 10-årsperiod i fråga om sammansättningen av de boende i småhus resp. lägenheter (dvs. selektionseffekter). Även denna typ av bearbetning kan vara problematisk. Exempelvis kan en förskjutning inom resp. redovisningsgrupp mot en ökad andel personer med initialt relativt större förmögenheter (före boendeformsvalet) i småhusen inte upptäckas.

ULF- och HBU-materialen torde komplettera varandra i denna typ av analys.

b. Analys av utvecklingen av välfärdsskillnaderna mellan boende i olika boendeformer

Genom en bearbetning av ULF 1978 resp. HBU 1978 samt jämförelse med låginkomstutredningen 1968 resp. HBU 1969 med hänsyn till den materiella standarden (kapitalvaror, bostadens utrustning, bil, fritidsbostad, båtar,

FiU 1980/81:6

husvagn, mediautrustning, konsumtion totalt resp. inom olika sektorer, likviditet, m. m.) för boende i olika boendeformer kan man få en viss uppfattning av summan av boendeform- resp. selektionseffekterna för välfärden i vidare mening av valet av boendeform. Man kan möjligen eliminera eller i vart fall reducera selektionseffekternas inflytande på resultaten genom att begränsa jämförelserna till väl avgränsade kategorier vars förutsättningar i form av egna resurser (förekomst av arv, lågavlönade, familjetyp etc.) att skaffa sig småhus är jämförbara vid de olika tidpunkterna. En annan metod är att standardisera jämförelserna med hänsyn till sådana ”resursvariabler” eller kontrollera dem genom regressionsansats. Även här måste understrykas att dessa jämförelser är problematiska på grund av att selektionseffekter inom kategorierna troligen inte kan bemästras fullt ut. Analysen torde emellertid kunna ge en grov överblick över tendenserna.

Även i detta fall kan ULF och HBU komplettera varandra.

c. Analys av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen för olika befolkningsgrupper för att belysa inflationens inkomstfördelningspolitiska effekter

På kort sikt och utifrån berörda undersökningars nuvarande uppläggning och inriktning finns enligt SCB:s mening förutsättningar att dra vissa slutsatser av inflationens omfördelningseffekter. En samlad analys utifrån HINK (inkl. förmögenhetsundersökningar) och med stöd av uppgifter från HBU och HEA skulle kunna ge en summarisk och inledande kartläggning av inflationens effekter.

För att på längre sikt kunna säkrare mäta inflationens följdverkningar krävs emellertid kontinuerliga mätningar av förmögenheter och konsumtion med panelansats. Enligt nuvarande planer avser SCB att vart femte år utföra förmögenhetsundersökningar utifrån HINK förstärkt med ett tilläggsurval av hushåll i de övre förmögenhetsskikten. Pågående utvecklingsarbete tar vidare sikte på att årligen komplettera inkomstuppgifterna med förmögenhetsuppgifter för det ordinarie HINK-urvalet. Vidare har ett utvecklingsarbete startat för att successivt förbättra kvaliteten i förmögenhetsuppgifterna och därigenom möjliggöra mätningar av förändringar i olika förmögenhetsobjekt. I fråga om konsumtion utreds möjligheten av årliga undersökningar för att bl. a. kunna göra säkrare konsumtionsberäkningar för konjunkturbedömningar m. m. En fortsatt utbyggnad av den longitudinella ansatsen för i första hand inkomster och förmögenhet som komplement till nuvarande ensidiga inriktning på tvärsnittsundersökningar är vidare betydelsefull för förståelse av förmögenhetsuppbyggnad, anpassning till inflationen m. m.

I SCB:s utvecklingsprogram för konsumentprisindex ingår att i mån av resurser pröva möjligheterna att beräkna prisindex för olika kategorier av hushåll (kategoriprisindex). En sådan prövning kommer att göras utifrån de uppgifter om olika gruppers konsumtionsstruktur som framgår av HBU 1978. Eventuella reala inkomstberäkningar (dvs. genom kategoriprisindex

FiU 1980/81:6

för inflationen justerade inkomster för olika grupper) skulle därefter kunna förbättras med HINK som utgångspunkt.

d. Simulering av boendekostnadsutvecklingen m. m. för hushåll i olika boendeformer

En möjlig utväg att kringgå den nuvarande bristen på historiskt material som underlag för panelstudier är att med utgångspunkt från faktiskt och aktuellt material simulera utvecklingen för en förfluten tidsperiod. Lämpliga utgångspunkter kan vara HBU och HINK. Utifrån dessa undersökningar väljs ett mindre antal typhushåll uppdelade efter främst boendeform, hushållstyp, inkomst och region. Med hjälp av tillgänglig statistik avseende bl. a. utvecklingen av löner, skatter och övriga transfereringar, hyror och övriga boendekostnader, taxerings- och marknadsvärden på småhus m. m. samt subventioner eftersträvas en totalekonomisk bild av hur bostadskostnaderna påverkats för olika typhushåll.

Denna indirekta och summariska väg förutsätter ett modellbyggande som kan göras mer eller mindre omfattande. Med hänsyn till att bristen på longitudinellt material torde bestå en tid framöver och det är osäkert om den helt kan hävas, representerar den föreslagna tekniken ett sätt att på relativt kort sikt kunna analysera denna del av samhällsekonomin. Denna simuleringsteknik skulle också kunna användas för att i framåtblickande syfte belysa effekter av ändrade skatte- och bidragsregler m. m. och därigenom tjäna som underlag för statliga utredningar m. m.

e. Analys av eventuella ändringar i bidragssystemet

En sammanhängande bild av löner, skatter och transfereringar kan erhållas ur befintligt material som 1978 års inkomstfördelningsundersökning (HINK). Utifrån de uppgifter som insamlats kan konsekvenserna av en alternativ uppläggning av det sociala bidragssystemet undersökas genom simulering baserad på HINK-materialet.

5 Avslutning

I den slutliga handläggningen av detta ärende har förutom generaldirektör Nilsson deltagit överdirektör Lennart Fastbom, driftchef Frithiof Billström, t. f. avdelningschef Nils Elmhammer, statistikchef Staffan Wahlström, avdelningsdirektör Jan Waldner och som föredragande avdelningsdirektör Joachim Vogel.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Lennart Nilsson

Joachim Vogel

FiU 1980/81:6

15 Institutet för social forskning (1980-05-21)

Alla tre motionerna gäller brister på centrala punkter i underlaget för det politiska beslutsfattandet. Alla tre utmynnar i hemställanden om allmänna eller fördjupade levnadsnivåundersökningar. Institutet söker i sitt yttrande precisera motionärernas önskemål samt ange i vilket sammanhang dessa bäst kan tillgodoses. Institutets utgångspunkt är därvid dess eget förslag till program för fortsatt välfärdsforskning.

I motion 1979/80:1869 framhåller Rune Gustavsson m. fl. bristerna i underlaget för det politiska beslutsfattandet i vad gäller ”de samlade effekterna av löner, transfereringar och kapitaltillgångar, trots att det finns en omfattande statistikproduktion att tillgå". Motionärernas specifika önskemål synes gälla ett underlag som möjliggör en bedömning av avvägningen mellan grundtrygghet och standardtrygghet inför den fortsatta reformeringen av det sociala bidragssystemet. Motionärernas hemställan gäller en "levnadsnivåutredning för att kartlägga de ekonomiska levnadsvillkoren och förmögenhetsförhållandena i samhället".

Grethe Lundblads m. fl. utgångspunkt i motion 1979/80:1066 är att "de senaste årens inflatoriska utveckling ställer många tidigare självklara sammanhang på huvudet”. Utvecklingen har, framhåller motionärerna, bl. a. lett till mycket olika boendekostnader för olika hushåll när obeskattad förmögenhetsbildning beaktas i sammanhanget. De hemställer om "en fördjupad levnadsnivåundersökning för olika inkomstgrupper med hänsyn till deras bostadskostnader och val av boendeform”.

I motion 1979/80:594 av Helge Hagberg och Owe Andréasson är utgångspunkten att samhällsutvecklingen ställer nya krav på det statistiska informationssystemet. De två motionärerna framhåller dels den starka inflationen och den snabba värdestegringen på fast egendom, dels utvecklingen på energiområdet vilken nödvändiggör en kartläggning av hushållens energiförbrukning. De hemställer "att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts (om dessa faktorer) om behovet av en levnadsnivåundersökning som ger samhället ett underlag för ett program där mera rättvisa levnadsförhållanden kan skapas mellan olika grupper i samhället".

Institutets program för välfärdsforskning

I sitt ställningstagande får institutet inledningsvis fästa utskottets uppmärksamhet på det förslag till program för fortsatt välfärdsforskning som institutet 1980-01-29 och tidigare i preliminär form inlämnat till regeringen. Institutets förslag bereds f. n. av en interdepartemental arbetsgrupp med samordning från utbildningsdepartementet.

Institutets förslag innebär i sina huvuddrag att 1968 och 1974 års levnadsnivåundersökningar upprepas 1980 för att ge underlag för fortsatt

FiU 1980/81:6

utvecklingsarbete med social rapportering och för att institutet skall kunna påbörja utvecklingsarbete med tre andra typer av kunskapsunderlag för den politiska beslutsprocessen.

När det gäller social rapportering möjliggör upprepningen av levnadsnivåundersökningarna en samlad redovisning av välfärdsutvecklingen över hela 1970-talet (1968-1974-1980) för hela den vuxna befolkningen samt för olika befolkningsgrupper med avseende på nio välfärdskomponenter.

1. Hälsa och tillgång till vård

2. Sysselsättning och arbetsförhållanden

3. Ekonomi

4. Utbildning

5. Familj och sociala relationer

6. Bostadsförhållanden

7. Rekreation och kultur

8. Säkerhet till liv och egendom

9. Politiska resurser

En sådan redovisning i form av en medborgarrapport om välfärd och ofärd för den aktuella tidsperioden är möjlig endast om de två tidigare levnadsnivåundersökningarna upprepas med i princip oförändrat intervjuformulär med kompletterande datainsamlingar från olika myndighetsregister. Det är inte möjligt att få underlag för en liknande redovisning, som dock inte kan bli fullständig i alla avseenden, för den aktuella perioden på något annat sätt. Förändringsmätningen och redovisningen förutsätter ju att någon tidigare gjord undersökning upprepas.

Om den tredje levnadsnivåundersökningen såsom planerat dessutom upprepas med samma befolkningsurval som intervjuades 1968 och 1974 får institutet ett internationellt unikt underlag för att påbörja utvecklingsarbete med andra typer av kunskapsunderlag för den politiska processen än social rapportering. Materialet blir internationellt unikt bl. a. därför att man kan följa välfärdsutvecklingen för ett representativt urval av enskilda individer över mer än ett decennium. Behovet av olika typer av kunskapsunderlag har förankrats i en teori om beslutsprocessen och informationsbehoven i en representativ demokrati. Vår förhoppning är att vi utöver för social rapportering skall få till stånd generella begreppssystem och redovisningsmodeller för tre typer av rapporter, vilka preliminärt benämnts:

1. Underlag för välfärdsöverväganden

2. Underlag för val av åtgärder

3. Underlag för utvärdering av åtgärder

Utvecklingsarbetet med sådana begreppssystem och redovisningsmodeller får de bästa förutsättningarna om de saklogiska frågeställningarna får väljas med hänsyn till de möjligheter som institutets forskningsmaterial ger och så att en långsiktig begrepps- och metodutveckling främjas.

FiU 1980/81:6

17 Institutet kunde tidigare för utskottets räkning göra en redovisning av jordbrukares och företagares inkomster och levnadsförhållanden, därför att utvecklingsarbetet med social rapportering gett ett generellt tillämpbart begreppssystem och en redovisningsmodell. Sådana rapporter kan i fortsättningen göras för många olika befolkningsgruppers räkning och i andra statistiska material än institutets.

Om utvecklingsarbetet med de tre andra typerna av kunskapsunderlag blir framgångsrikt kommer institutet att kunna konkretisera generaliserbara modellrapporter för de tre typerna av underlag. Några exempel på saklogiska frågeställningar med hög aktualitetsgrad som vi valt att arbeta med är förtidspensionens välfärdsinnebörd, förändringarna i sjukskrivningsmönster, effekterna av arbetstidsförkortningen och (prognostiskt) effekterna av föreslagna ändringar av skatteskalor och bidragsregler. Om undersökningarna görs en tredje gång och generaliserbara modellrapporter kan utvecklas kommer många andra ämnen med lika hög aktualitetsgrad att kunna belysas. Däremot kan t. ex. hushållens energiförbrukning inte belysas inom ramen för institutets levnadsnivåundersökningar.

De fördjupade eller allmänna levnadsnivåundersökningar som föreslås i de tre motionerna bör lämpligen i huvudsak tillgodoses inom ramen för andra undersökningar, vilket rimligen ej bör ses som argument mot institutets forskningsprogram som är långsiktigt motiverat.

Institutets undersökningar kan lämna vissa bidrag till den "kartläggning av det samlade resultatet av löner, skatter, transfereringar och kapitalinnehav för olika familjetyper” som efterfrågas i motion 1979/80:1868 av Rune Gustavsson m. fl. Av olika metodskäl är dock de inkomstfördelningsundersökningar, genom vilka SCB årligen kartlägger hushållens inkomster (HINK) lämpligast som underlag för detta ändamål. SCB:s undersökningar har för detta ändamål en bättre potential genom att de görs årligen på större urval och med en mera ingående registerinsamling. Om motionärernas frågeställning preciseras till att gälla ett underlag för bedömning av avvägningen mellan grundtrygghet och standardtrygghet torde en relevant redovisning kunna göras med hjälp av tillgängligt material. Om uttrycket ”de samlade effekterna” ej preciseras torde däremot statistikerna ej ha tillräcklig vägledning för att kunna lägga upp en redovisning.

Institutets levnadsnivåundersökningar kan knappast alls belysa hushållens energiförbrukning enligt de önskemål som formuleras i motion 1979/80:594 av Helge Hagberg och Owe Andreasson. Institutet har ej någon ingående överblick över pågående energiforskning men förutsätter att motionärernas önskemål i detta avseende i första hand bör aktualiseras i anslutning till det stora energiforskningsprogrammet. Enligt vad institutet inhämtat kartläggs hushållens energiförbrukning med anknytning till byggnadsbeståndet vid statens institut för byggnadsforskning i Gävle och i vissa andra avseenden av statistiska centralbyrån. Det är dock tveksamt om det är meningsfullt att bryta ut energiförbrukningen ur hushållens totala konsumtion. Tillgängliga

FilJ 1980/81:6

studier tyder på att energiinnehållet genomsnittligt är samma andel i konsumtionen hos hushåll med låga inkomster som med höga inkomster.

Institutet vill med kraft understryka det i samma motion påtalade behovet av omgående, systematiska och löpande kartläggningar av fördelningseffekterna av stark inflation och snabb värdestegring på fast egendom. Tillgängliga översiktsberäkningar ger vid handen att dessa faktorer på ett från fördelningssynpunkt genomgripande sätt präglat samhällsutvecklingen under senare hälften av 1970-talet. En fortsatt inflation kan på goda grunder förväntas också kommande år. Enligt institutets uppfattning borde kartläggningar av inflationens fördelningseffekter prioriteras mycket högt med syfte att ge underlag för överväganden kring beskattningsåtgärder som rättar till orättvisorna och de snedvridningar av incitamenten i kapitalförvaltningen som uppkommer och som kan ingå som ett led i handlingsprogram mot inflationen.

De lämpligaste utgångspunkterna för kartläggningar av inflationens fördelningseffekter torde vara dels den undersökning av förmögenhetsfördelningen som gjorts av den statliga löntagarfondsutredningen avseende skulder och tillgodohavanden år 1975 dels den undersökning av förmögenhetsfördelningen som görs av SCB avseende inkomståret 1978. Båda dessa undersökningar borde upprepas med samma befolkningsurval så att inflationseffekterna kan belysas på individnivå. För att ett sådant undersökningsprogram skall kunna genomföras på ett tillräckligt kraftfullt sätt krävs en undersökningsledning med stora befogenheter och resurser.

En sådan undersökning skulle tillgodose också de behov som aktualiseras i motion 1979/80:1066 av Grethe Lundblad m. fl. Den "fördjupade levnadsnivåundersökning för olika inkomstgrupper med hänsyn till deras bostadskostnader och val av boendeform" som efterlyses i motionen är enligt institutets uppfattning meningsfull endast om den inriktas på att kartlägga de förmögenhetsbildande komponenterna i utvecklingen på bostadsmarknaden för vilka den starka inflationen är av helt avgörande betydelse. Översiktliga beräkningar ger vid handen att övriga faktorer i kostnadsutvecklingen för skilda boendeformer ej är av lika påtaglig betydelse.

Beslut i detta ärende har fattats av styrelseordföranden Gunnar Wennström och styrelseledamöterna Curt Canarp, Ingvar Björkman, Tor Eriksen, Karl-Olof Faxén, Börje Kragh, Sten Marcusson, Gustav Persson, Olof Sundström, Lars Ågren och Walter Korpi (föreståndare). Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit professor Sten Johansson och forskningsassistent Ante Farm. Föredragande har varit Sten Johansson.

Gunnar Wennström

Sten Johansson

■

■ •

GOTAB 65655 Slockholm 1980