Om översyn av konsumentprisindex
FiU 1980/81:9
Finansutskottets betänkande 1980/81:9
om översyn av konsumentprisindex
I detta betänkande behandlas motion 1979/80:595 av Stig Josefson (c) och Ingemar Hallenius (c). I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av konsumentprisindex i syfte att bättre tillgodose målsättningarna inom ekonomisk politik och socialpolitik.
Motionen
T motionen anförs att den under 1970-talet stegrade inflationen har gjort det nödvändigt att genom index skydda värdet av en rad sociala förmåner. Det är också enligt motionärerna nödvändigt att skydda skatteskalorna mot förändringar till följd av inflationen.
Indexeringen har fått allt större betydelse i samhället. Motionärerna ifrågasätter i sin motion om konsumentprisindex (KPI) alltid återspeglar hur man på bästa sätt justerar en social insats eller skattereglerna. Man påpekar att förändringen i KPI kan vara en föl jd av statsmakternas medvetna politik när det gäller konsumtion.
Det finns enligt motionärerna skäl att pröva om nuvarande indexserier i alla sammanhang är de mest relevanta i förhållande till övergripande samhällsmålsättningar inom t. ex. ekonomisk politik och socialpolitik. Det kan enligt motionärerna vara befogat med en översyn av konsumentprisindex och att pröva möjligheten att skapa en något modifierad indexserie med hänsyn till KPI:s vidgade betydelse.
Utskottet
Konsumentprisindex beräknas enligt riktlinjer som antagits av 1954 års riksdag. Enligt dessa skall indexen i princip utvisa den genomsnittliga förändringen i priserna för den totala konsumtionen inom landets hushåll. Förändringarna skall mätas vid oförändrad levnadsnivå jämfört med en given bassituation. Indexen avser att mäta hur stor kompensation i pengar ett hushåll behöver för att kunna bibehålla samma levnadsnivå som det hade i bassituationen. Det innebär bl. a. att prismätningarna skall baseras på de priser konsumenterna faktiskt betalar. Indexen påverkas således av förändringar i de indirekta skatterna (t. ex. mervärdeskatten) och av subventionerna (t. ex. på livsmedel).
Utvecklingen och beräkningen av KPI styrs och följs löpande av indexnämnden vars instruktion fastställts av regeringen. I indexnämnden ingår sakkunniga som har utsetts på förslag av myndigheter, fackliga organisationer och pensionärsorganisationer. KPI fastställs av regeringen
1 Riksdagen 1980181. .5 sand. Nr 9
FiU 1980/81:9
varje månad. Delindextal beräknas och redovisas också för sex s. k. huvudgrupper och ett trettiotal undergrupper av varor och tjänster.
Utskottet förutsätter att det inte är denna uppläggning, omfattning eller beräkning av KPI som motionärerna vill ha en översyn av. Utskottet tolkar motionärernas hemställan så att det är lämpligheten av att använda KPI som underlag för att reglera värdet av olika sociala förmåner som ifrågasätts.
Det är med den teknik som används relativt enkelt att beräkna prisindextal för delar av konsumtionen där vissa områden har exkluderats. Det är således fullt möjligt att beräkna konsumentprisutvecklingen exklusive prisutvecklingen på t. ex. kaffe, olja, alkohol och tobak. Det kan nämnas att i det index som reglerar den s. k. basenheten och skatteskalan har KPI rensats från inverkan av ändringar av mervärdeskatten. På liknande sätt kan index framställas för andra behov. Nettoprisindex, som visar utvecklingen av konsumentpriserna när man bortser från förändringar av indirekta skatter och subventioner, är ett exempel på detta.
Som framgår av det anförda anser utskottet det inte vara påkallat med någon allmän översyn av konsumentprisindex. Frågan huruvida någon nu tillämpad index bör förändras vid beräkning av olika sociala förmåner får enligt utskottets mening prövas från fall till fall med utgångspunkt i vad man vill åstadkomma.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vissa frågor av den art som aktualiseras i motionen kommer upp till övervägande i riksdagen senare i höst med anledning av att regeringen i prop. 1980/81:20, den s. k. besparingspropositionen, har föreslagit vissa förändringar i beräkningen av de index som ligger till grund för basbeloppet och den s. k. basenheten.
Med vad utskottet anfört avstyrks motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1979/80:595.
Stockholm den 21 oktober 1980
På finansutskottets vägnar KJELL-OLOF FELDT
Närvarande: Kjell-Olof Feldt (s). Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s). Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s). Rolf Rämgård (c). Anita Gradin (s), Lennart Blom (m). Roland Sundgren (s). Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), andre vice talmannen Thorsten Larsson (c). Margareta Gard (m) och Kerstin Heinemann (fp).
GOTAB 65694 Stockholm 198(1