Om vatten- och avloppsfrågor m. m.

JoU 1980/81:20

Jordbruksutskottets betänkande 1980/81:20

om vatten- och avloppsfrågor m. m.

Motioner

I motion 1980/81:584 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar att hemställa att regeringen tar initiativ till ett utvecklingsprogram som gör det möjligt att utan miljöproblem använda slam från reningsverk som jordförbättrings- och gödselmedel.

I motion 1980/81:772 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att statens naturvårdsverk får i uppdrag att utarbeta allmänna riktlinjer för användning av multrum inom tätbebyggelse.

I motion 1980/81:1010 av Ella Johnsson och Elis Andersson (båda c) yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen på lämpligt sätt främjar användandet av multrumtekniken.

I motion 1980/81:1094 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att en översyn görs av reningsprocesserna och slamhanteringen vid avloppsreningsverken med inriktningen att störande ämnen stoppas vid källorna och tungmetaller härvid återvinnes.

Bakgrund

Slamhantering

Vid riksdagens behandling hösten 1980 av motionsyrkanden om avloppsproblematiken framhöll utskottet bl. a. följande (JoU 1980/81:7).

Uppgifter som inhämtats i anslutning till nu aktuella motioner visar att närmare hälften av landets avloppsslam inte kommer till användning utan till betydande kostnader deponeras på tippningsplatser av olika kvalitet. Det deponerade slammet utgör i många fall en källa till miljöstörningar.

Utskottet finner det angeläget att verksamma åtgärder vidtas för att ytterligare effektivisera avloppsreningen bl. a. för att möjliggöra ett bättre utnyttjande av avloppsslammet. Ansträngningarna bör bl. a. inriktas på att få fram ett avloppsslam som har så låga halter av tungmetaller och andra giftiga ämnen att det utan risk kan nyttjas för gödsling av jordbruksjord eller som anläggningsjord. Nuvarande låga grad av utnyttjande kan inte i längden anses acceptabel.

Det torde i första hand åvila berörda myndigheter och forskningsorgan att svara för de konkreta åtgärderna i nu berörda sammanhang.

Av den lämnade redovisningen framgår också att bl. a. statens naturvårdsverk i samverkan med andra centrala och lokala miljövårdande organ i olika

1 Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 20

JoU 1980/81:20

avseenden gör ej obetydliga insatser för att minska gifthalterna i avloppsvatten och avloppsslam för att bl. a. möjliggöra att en allt större del av slammet efter hand kan utnyttjas produktivt. Åtskillig forskning på området sker också vid lantbruksuniversitetet och statens lantbrukskemiska laboratorium m. fl. forskningsorgan.

Utskottet fann mot bakgrund av det anförda att någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida inte påfordrades med anledning av motionerna. Riksdagen följde utskottet.

Användning av mullrumanläggningar

Ett betydande antal toaletter av multrumtyp eller annan biologisk typ finns enligt uppgift i landet. Erfarenheterna anses ha varit blandade. Åtskilliga problem med användandet har uppstått.

Frågan om utfärdande av råd och anvisningar för installation och skötsel av dylika anläggningar faller inom både socialstyrelsens och statens naturvårdsverks ansvarsområden. Socialstyrelsen har tillsatt en särskild arbetsgrupp för hithörande frågor där man tillsammans med representanter för bl. a. naturvårdsverket och konsumentverket överväger hur multrumtekniken i fortsättningen skall hanteras från myndigheternas sida. Frågan övervägs även inom den nordiska ämbetsmannakommittén. För att erhålla underlag för kvalitetsmärkning avser man att företa testningar av olika typer av biologiska toaletter vid den norska lantbrukshögskolans testlaboratorium i Ås. Vederbörande fabrikant kommer att få svara för kostnaderna för resp. test.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande några motioner om förbättrad rening av avloppsslam och om främjande av multrumteknik.

I motion 584 anförs att slam från reningsverk bör återföras till naturen genom att användas som jordförbättrings- och gödselmedel i jordbruket eller blandas in i anläggningsjord. Dock innehåller slammet ofta höga halter av tungmetaller och dessutom smittofarliga beståndsdelar som parasitägg, bakterier och virus. Enligt motion 1394 har man vid slamhanteringen problem med gifter från industrier och laboratorier vid många reningsverk.

I motion 772 framhålls att multrum är en mycket fördelaktig metod att klara avloppsproblemet. Man slipper vattenförbrukningen och man får ett komposterat avfall som direkt kan återföras till naturen. För att multrum skall kunna komma till vidare användning krävs enligt motionen en typbesiktning och allmänna riktlinjer för hur anläggningen skall skötas och avfallet omhändertas. Enligt motion 1010 innebär multrummet även en förenklad och förbilligad sophantering. Planeringen bör inriktas på förmultningstoaletter.

JoU 1980/81:20

3 Utskottet vill i detta sammanhang till en början framhålla att det på längre sikt kan bli nödvändigt att utveckla nya tekniska lösningar av avloppsproblemen. En sådan utveckling är önskvärd både för att återvinna avloppsslammets energivärde och för att hushålla med friskvattnet.

Latrin och merparten av andra ämnen i avlopp från hushållen är ett avfall med högt återvinningsvärde. Det är enligt utskottets uppfattning otillfredsställande och i längden oacceptabelt att avloppsslam innehåller så mycket giftiga ämnen att det inte kan användas för gödsling av åkerjord. För att hushålla med friskvattnet och undvika att allt större mängder avloppsvatten innehållande giftiga ämnen släpps ut i ekosystemet bör enligt utskottets mening utvecklingsarbetet även inriktas på att nå fram till en mera vattensnål teknik för avloppshanteringen.

Vad så avser de mera kortsiktiga problem som behandlas i de aktuella motionerna vill utskottet hänvisa till den i det föregående lämnade bakgrundsredogörelsen. Av den framgår att avloppsreningsverkens problem med tungmetaller och andra gifter är föremål för forskning och utvecklingsarbete inom berörda myndigheter och institutioner. De projekt i bl. a. naturvårdsverkets regi som utskottet hänvisat till i sitt betänkande 1980/81:7 pågår fortfarande. Dessa insatser synes ägnade att i allt väsentligt tillgodose syftet med motionerna 584 och 1094 i hithörande del. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om multrumtekniken finner utskottet att det är i glesbygd och då framför allt i samband med fritidsbebyggelse som denna teknik och andra förekommande typer av torrtoaletter i första hand kan finna sitt användningsområde. Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att multrumtekniken är förenad med åtskilliga problem och att internordiskt samarbete med deltagande av vederbörande svenska centrala myndigheter pågår för testningar och kvalitetsmärkning. Utskottet finner med hänsyn härtill att motionerna 772 och 1010 ej bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slamhantering

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:584 och 1980/81:1094 yrkande 3,

2. beträffande multrumteknik

att riksdagen lämnar motionerna 1980/81:772 och 1980/81:1010 utan ytterligare åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1981

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

JoU 1980/81:20

4 Närvarande: Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Maj Britt Theorin (s), Börje Stensson (fp), Grethe Lundblad (s), Hans Wachtmeister (m), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s)*, Sven Eric Lorentzon (m), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Stig Alftin (s)*, Jan Fransson (s) och Kerstin Sandborg (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 66640 Stockholm 1981