Om samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123 bil. 4)
AU 1981/82:15
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1981/82:15
om samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123 bil. 4)
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1981/82:123 om samordnad datapolitik såvitt avser bilaga 4. Det aktuella avsnittet har i regeringen föredragits av statsrådet Eliasson. I anslutning till propositionen tar utskottet upp sju motioner, varav två från den allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens syn på datateknikens betydelse för sysselsättning och arbetsmiljö som den redovisas i propositionen om samordnad datapolitik bilaga 4. Utskottet tar också upp sju motioner som behandlar frågor i anslutning härtill.
Utskottet godtar regeringens förslag att arbetsmarknadsverket skall ges rätt att lämna ett bidrag på 20 kr. per timme till mindre och medelstora företag som utbildar anställda för nya uppgifter i samband med datorisering. Utskottet tillstyrker också ett socialdemokratiskt förslag att AMS och SÖ skall ges i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadens parter utarbeta riktlinjer för datautbildningens inriktning. Moderata samlingspartiet reserverar sig till förmån för sitt förslag att den tekniska utvecklingen i företag i stället bör stimuleras genom en lämplig utformning av skattereglerna. Under utbildningsavsnittet avstyrker utskottet två socialdemokratiska yrkanden om dels att verksamheten med beredskapsarbete i kombination med arbetsmarknadsutbildning (BAMU) skall återupptas, dels att arbetarskyddsfonden skall få disponera 10 milj. kr. till facklig utbildning i datafrågor. Socialdemokraterna reserverar sig för dessa förslag.
Vidare tillstyrks att medel anvisas för ett treårigt forskningsprojekt rörande modeller för systemutveckling.
I två motioner pekas på data- och elektronikutvecklingens konsekvenser för sysselsättningen. Motionärerna begär en utredning resp. överläggningar mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Förslagen avvisas med hänvisning till pågående arbete i bl. a. dataeffektutredningen och datadelegationen.
Socialdemokraterna vill att arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens uppgifter inom det datatekniska området skall prioriteras. Yrkandet avstyrks av utskottet med hänvisning till redan pågående verksamhet på området. Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för sitt förslag.
I övrigt avvisar utskottet bl. a. ett yrkande från vpk om ytterligare resurser till arbetsförmedlingen.
1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 15
AU 1981/82:15
2 Frågor som rör medbestämmande m. m. i samband med datateknik i arbetslivet behandlas av utskottet under hösten 1982.
Propositionen
Genom propositionen bilaga 4 (arbetsmarknadsdepartementet) vill regeringen efter föredragning av statsrådet Eliasson dels
1. bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om datateknikens betydelse för arbetsmarknad och arbetsmiljö,
dels föreslå riksdagen att
2. godkänna vad som anförts om statsbidrag till utbildning i mindre och medelstora företag i samband med datorisering,
3. godkänna vad som anförts om disposition av medel för medbestämmande och styrelserepresentantutbildning,
4. utöver vad som föreslagits i prop. 1981/82:100 bilaga 15 till Kommittéer m. m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag om 1 500 000 kr.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1982
1981/82:1967 av Sven Johansson (c) och Anders Gernandt (c).
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna vid införandet av ny teknik baserad på datateknologi, med särskild inriktning på att ange meningsfulla former av sysselsättning för de människor som annars av denna teknik görs överflödiga på arbetsmarknaden.
1981/82:2087 av Britta Hammarbacken m. fl. (c)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att hemställa att regeringen upptar överläggningar med arbetsmarknadens parter om åtgärder mot bakgrund av den pågående utvecklingen på data- och elektronikområdena i enlighet med vad som anförts i motionen.
Yrkande 2 behandlas i betänkande AU 1981/82:21.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2080.
Motioner väckta med anledning av proposition 1981/82:123
1981/82:2395 av Kerstin Anér (fp)
I motionen yrkas
3. att regeringen skall ges till känna vad som anförts i motionen om
AU 1981/82:15
precisering av användningen av det föreslagna anslaget till arbetarskyddsfonden.
Yrkande 1 och 2 behandlas av finansutskottet och yrkande 4 av utbildningsutskottet.
1981/82:2400 av Gösta Bohman m. fl. (m)
I motionen yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget att införa ett särskilt utbildningsbidrag för utbildning i samband med datorisering i små och medelstora företag, samt
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till gynnsammare beskattningsregler i samband med kostnader i företagen för utbildning och liknande insatser i anslutning till ianspråktagandet av ny teknik.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:2396.
1981/82:2403 av Bengt Kindbom (c)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att regeringen utfärdar tilläggsdirektiv till datadelegationen angående bred datautbildning inom arbetslivet.
1981/82:2408 av Olof Palme m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen
13. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om mallar för intern fortbildning för olika yrkesgrupper,
14. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om ekonomiskt stöd till utbildning i mindre och medelstora företag.
17. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om arbetarskyddstyrelsens och yrkesinspektionens uppgifter inom det datatekniska området,
23. uttalar att arbetarskyddsfonden för budgetåret 1982/83 får disponera 10 milj. kr. för facklig utbildning på dataområdet,
24. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om verksamhet med beredskapsarbeten i kombination med yrkesutbildning.
Yrkandena 1—8, 10 och 22 behandlas av näringsutskottet, yrkande 9 av finansutskottet, yrkandena 11, 12, 15 och 16 av utbildningsutskottet och yrkande 18 av socialutskottet. Yrkandena 19—21 kommer att behandlas av arbetsmarknadsutskottet under hösten 1982.
1981/82:2409 av Lars Werner m. fl. (vpk)
I motionen yrkas
5. att riksdagen hemställer hos regeringen att arbetsförmedlingarna tillförs 60 nya tjänster enligt AMS förslag och att erforderliga medel avsätts för detta,
8. att riksdagen hos regeringen hemställer om att erforderliga initiativ tas inom yrkesutbildningens område enligt vad som anförs i motionen,
AU 1981/82:15
9. att riksdagen uttalar sig emot införandet av fjärrkontor, grannskapscentraler och dataterminaler i hemmen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Yrkandena 1 och 2 behandlas av näringsutskottet, yrkandena 3,4 och '11 av finansutskottet och yrkande 10 av utbildningsutskottet. Yrkandena 6 och 7 kommer att behandlas av arbetsmarknadsutskottet under hösten 1982.
Utredningar m. m.
I det följande redovisas de kommittéer m. m. som arbetar med datapolitiska frågor inom arbetsmarknadsutskottets intresseområde.
Dataeffektutredningen (A 1978:05) studerar datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Kommittén skall analysera effekter på sysselsättningen för såväl olika yrkesgrupper som olika näringsgrenar och i olika delar av landet vid olika tänkbara förlopp av den framtida tekniska och ekonomiska utvecklingen. I fråga om effekter för arbetsmiljön skall såväl direkta ergonomiska problem som kontaktproblem på arbetsplatser, ökad kontroll av anställda och risk för bristande arbetstillfredsställelse i vid mening belysas. Vidare skall bedömas de förbättringar som kan göras t. ex. genom att ensidiga eller farliga arbetsmoment röjs undan. Kommittén skall vidare diskutera datateknikens effekter på informationsflödet inom företag och förvaltningar samt de anställdas möjligheter att hävda sitt medbestämmande.
Kommittén presenterade under år 1981 delbetänkandet (SOU 1981:17) Industrins datorisering och interimsrapporten (Ds A 1981:16) Kontorens datorisering — effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Ett huvudbetänkande beräknas kunna avlämnas vid kommande årsskifte.
Utredningen (A 1978:04) om datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling, DEK, har till uppgift att bl. a. kartlägga i vilken utsträckning näringsliv och samhälle i dag utnyttjar datorer eller annan utrustning för avancerad automation samt bedöma i vilken omfattning detta kan tänkas ske i framtiden och vilken effekt sådan användning kan få på fem, tio och femton års sikt. I uppdraget ingår även att kartlägga vilken produktion av produktionsutrustning som finns inom landet och analysera vilka utvecklingsmöjligheter tillverkare av sådan utrustning kan förväntas ha. Sveriges stora beroende av omvärlden skall särskilt beaktas.
Kommittén har under 1981 avlämnat flera delrapporter som bl. a. behandlar datatekniken i verkstadsindustrin, processindustrin och industriproduktionen.
Delegationen för datafrågor (B 1980:3) inrättades i mars 1980. Dess huvuduppgift är att bevaka utvecklingen av datoriseringen och att verka för samordning mellan pågående utredningar, främja kunskapsutvecklingen på området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveck -
AU 1981/82:15
ling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll. Datadelegationens kansli har utarbetat rapporten (Ds B 1981:20) Samordnad datapolitik.
Utskottet
Datatekniken i arbetslivet
Arbetsmarknadsministern redogör i ett inledande avsnitt av propositionen (s. 2 — 26) för sin uppfattning om datateknikens konsekvenser i arbetslivet när det gäller bl. a. sysselsättning och arbetets innehåll. Sammanfattningsvis anförs följande:
Datatekniken ger ett viktigt bidrag till en effektivare produktion av varor och tjänster. Inom näringslivet kan den utnyttjas både som inslag i nya produkter, för att rationalisera produktionen och för en effektivare administration. När det gäller tjänstesektorn är den ett viktigt led i arbetet med att tillgodose ökade anspråk på bl. a. offentlig service. Samtidigt upplevs datatekniken som ett hot mot sysselsättningen, jämställdheten på arbetsmarknaden och tryggheten. Den befaras också kunna leda till försämringar i arbetsmiljö och arbetsorganisation.
Användningen av datatekniken måste ses i sitt samhällsekonomiska sammanhang. När det gäller arbetsmarknaden som helhet bestäms sysselsättningens utveckling till övervägande del av andra faktorer än datatekniken. Sådana faktorer är den internationella ekonomiska utvecklingen, vårt näringslivs konkurrenskraft och förmåga till förnyelse, vår ekonomiska politik och sammanfattningen av den inhemska efterfrågan på varor och tjänster. Den ekonomiska tillväxt som har ägt rum hittills har till övervägande del berott på en ökad produktivitet som har åstadkommits genom ökad kapitalmängd, strukturella förändringar i näringslivet och teknisk utveckling. Datatekniken är således bara en av många faktorer som medverkar till förändringar. Detta gör att det i allmänhet inte är möjligt att isolera och kvantifiera just datateknikens effekter på sysselsättningen, i vart fall inte när det gäller arbetsmarknaden som helhet. Detta har visats av såväl dataeffektutredningen som utredare i andra länder.
Dataeffektutredningen har i sitt hittillsvarande arbete studerat två stora områden inom vilka datatekniken bedöms ha särskild betydelse, nämligen industrisektorn och kontorssektorn. Inom dessa båda områden används några av de vanligaste slagen av datateknisk utrustning.
Motivet för att installera datorstödd produktionsutrustning inom industrin är nästan alltid primärt att öka lönsamheten. Numeriskt styrda verktygsmaskiner, s. k. NC-maskiner, ger exempelvis ökad produktivitet i metallbearbetande arbetsmoment med ett minskat behov av arbetskraft. Sådana maskiner kräver också mindre insatser av traditionellt yrkesarbete. Industrirobotarna, som är ett annat exempel på datorstyrda maskiner,
1* Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 15
AU 1981/82:15
utför rutinmässiga rörelser och minskar därmed behovet av okvalificerad arbetskraft. Samtidigt kan många hälsovådliga arbetsmoment, t. ex. vid sprutmålning, elimineras. Robotarna kan emellertid ge upphov till nya olycksfallsrisker, särskilt i samband med omställning och reparation. Trots att användningen av både NC-teknik och industrirobotar beräknas öka bedöms de sysselsättningsmässiga konsekvenserna som små.
Sveriges industri sysselsätter drygt en miljon personer eller ca 25 % av arbetskraften. Industrisysselsättningen är starkt konjunkturkänslig och visar sedan länge en långsiktigt minskande trend. Antalet arbetade timmar har under 1970-talet minskat med ca 1 % i verkstadsindustrin, cellulosaindustrin och den kemiska industrin och med 2 — 3 % per år i övrig processindustri. Den minskning av antalet arbetstimmar som redovisats för verkstadsindustrin gäller främst sådant arbete som kan betecknas som okvalificerat. Mot bakgrund av den höga andelen kvinnor i arbeten med låg kvalifikationsgrad står det klart att kvinnor i stor utsträckning först berörs när ny teknik införs. Vad som egentligen har inträffat med de anställda vilkas arbetsuppgifter datoriserats saknas det dock kunskap om. Hur stor de! av den relativt kraftiga minskningen av industrins totala sysselsättning som har skett sedan 1975 som främst beror på datateknikens införande är inte möjligt att särredovisa. En förbättring av statistiken på detta område behövs.
Avgörande för vilka effekter en utökad användning av datatekniken får på sysselsättningen är framför allt om utbyggnaden genomförs i en tillväxtekonomi eller stagnerande ekonomi. De fortsatta rationaliseringsmöjligheterna kommer sannolikt att medföra att andelen yrkesarbetare ökar. Bortfallet av sysselsättningstillfällen drabbar således främst okvalificerade arbetsuppgifter. De som har en dålig utbildningsbakgrund och en svag ställning på arbetsmarknaden ställs därför inför de största kraven på omställningar. Även de nytillträdandes problem på arbetsmarknaden förstärks. Den viktigaste sysselsättningseffekten som ökad användning av datatekniken i industriproduktionen kan ge under 1980-talet är emellertid positiv och ligger i de stora utvecklingsmöjligheter som tekniken innebär. En redan klart ledande position i fråga om användning av datateknik i produktionen ger vårt näringsliv goda möjligheter att under 1980-talet successivt förbättra sin internationella konkurrenskraft.
Elektronikindustrin är ett av tillväxtområdena i svensk industri. Branschens produktion beräknas fram till år 1990 kunna öka med 10— 15 % per år. På grund av ökad produktivitet väntas sysselsättningen inte öka lika mycket. Övergången till elektroniska produkter kan inom vissa industrigrenar fortfarande innebära betydande omställningar. Ingen eller endast en begränsad ökning av industrisysselsättningen som helhet beräknas ske som följd av dessa omständigheter.
När det gäller kontorsarbete hade många av de tjänster som nu erbjuds av banker, försäkringsbolag och myndigheter inte varit möjliga utan de
AU 1981/82:15
administrativa datasystemen. En stor del av de verksamheter som har stora volymer och enkla bearbetningar har redan datoriserats. Utvecklingen under 1980-talet kommer att innebära successiva förändringar av nuvarande system. En mer decentraliserad verksamhet kommer att kunna genomföras. De personalbesparingar som gjordes vid den initiala övergången från manuella till datoriserade rutiner torde inte få någon motsvarighet vid kommande ersättningar och förbättringar av befintliga system. Olika undersökningar av skrivautomaternas effekter på sysselsättningen har givit starkt motstridiga resultat. Statskontoret räknar med att kontorsautomationen i vid mening under 1980-talet kommer att möjliggöra rationaliseringar motsvarande sammanlagt mellan 10 000 och 20 000 arbetstillfällen inom den statliga administrationen. Fördelade över en tioårsperiod ter sig dessa teoretiskt möjliga förändringstal som små. Personalbesparingarna väntas i första hand beröra de centrala myndigheterna i Stockholm och i vissa andra större städer. Det som gäller beträffande sysselsättningseffekternas storlek och regionala fördelning inom statsförvaltningen gäller sannolikt också kontor med kommunala och enskilda huvudmän.
När det gäller arbetets innehåll ger tillgängligt svenskt material inte stöd för uppfattningen att arbetena i allmänhet skulle ha blivit fattigare på innehåll på grund av datoriseringen. Kraven på yrkeskunskaper ökar sannolikt för det stora flertalet grupper på arbetsmarknaden. Behoven av utbildning av skilda slag kan förutses bli allt större. Antalet tempoarbeten och andra rutinmässiga uppgifter får minskad omfattning i både industrin och kontorsarbetet. Den traditionella uppdelningen på arbetare och tjänstemän kan väntas få mindre betydelse.
Datateknikens konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken
I propositionen drar arbetsmarknadsministern i ett avsnitt med rubriken Sysselsättning och arbetsmarknadspolitik (s. 25 — 33) vissa arbetsmarknadspolitiska slutsatser av vad som framkommit om datateknikens betyse för sysselsättningen. Sammanfattningsvis anförs bl. a. följande.
Arbetsmarknadspolitiken måste i första hand inriktas på att tillgodose de krav på en flexibel arbetsmarknad som är en förutsättning för en expansiv utveckling inom industrin. I ett sådant perspektiv kommer den datatekniska utvecklingen inkl. de arbetskraftsbesparande konsekvenserna till följd av datoriseringen inom tjänstesektorn inte att utgöra något hot mot sysselsättningen. Datoriseringen kommer i stället att medföra bl. a. stigande produktivitet, förbättrad konkurrenskraft och höjda reallöner. I en stagnerande ekonomi kan de negativa effekterna av datoriseringen däremot inte kompenseras av en tillräckligt stor sysselsättningsexpansion inom andra delar av ekonomin. Ett sådant bortfall av sysselsättningstillfällen synes dock marginellt jämfört med de totala sysselsättningsproblem som kan uppstå i en sådan situation.
Tillgängligt faktamaterial, om än ofullständigt, ger inte något stöd för
AU 1981/82:15
farhågor om att datatekniken i sig skulle kunna ge upphov till någon betydande ökning av arbetslösheten under 1980-talet. De sammanlagda effekterna på sysselsättningen av olika slags rationaliseringar och strukturförändringar i arbetslivet kommer dock sannolikt att innebära stora påfrestningar på arbetsmarknaden. Framtidsbedömningar av detta slag är dock mycket osäkra. Arbetsmarknadspolitiken måste därför präglas av stor flexibilitet och beredskap inför oväntade förändringar. Datateknikens utveckling är en av många faktorer som bidrar till att öka behovet av sådan beredskap.
Utskottet går nu över till att behandla ett antal motioner som tar upp frågor om datateknikens konsekvenser för sysselsättningen.
Dataeffektutredningen har behandlat behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder med anledning av datateknikens införande. Bl. a. förordas att den allmänna arbetsmarknadspolitiska beredskapen förstärks genom ytterligare resurser till arbetsförmedlingen. Vpk anger i sin partimotion 2409 att de har samma uppfattning som utredningen på denna punkt. Mot bakgrund av att utredningen inte anger omfattningen av den föreslagna utbyggnaden av platsförmedlingen stöder motionärerna ett förslag i AMS petita för budgetåret 1982/83 om en överföring av 60 tjänster från egenregiverksamheten till platsförmedlingen.
AMS förslag att genom ompri»ritering få förstärka förmedlingen tillstyrktes av regeringen i årets budgetproposition. Riksdagen beslutade nyligen i enlighet härmed efter förslag av utskottet (AU 1981/82:21). Motionen är således redan tillgodosedd på denna punkt. Någon åtgärd från riksdagens sida är därför inte behövlig.
I två motioner från den allmänna motionstiden behandlas utvecklingen på data- och elektronikområdet och dess konsekvenser för sysselsättningen. I motion 1967 av Sven Johansson (c) och Anders Gernandt (c) begärs att regeringen tillsätter en utredning om de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna av införandet av datateknik. Motionärerna ägnar särskilt intresse åt dem vars uppgifter tas över av datamaskinerna. Britta Hammarbacken m. fl. (c) kommer in på liknande frågeställningar i motion 2087. Motionärerna anför bl. a. att införandet av den nya tekniken kan få icke önskvärda konsekvenser. Skulle utvecklingen medföra att en allt mindre del av arbetskraften svarar för produktionen medan allt fler blir utan arbete måste utvecklingen förhindras. Enligt motionärerna bör därför överläggningar mellan regeringen och arbetsmarknadens parter tas upp om hur den tekniska utvecklingen skall kunna utnyttjas på ett för alla parter positivt sätt. Överläggningarna bör bl. a. omfatta en kartläggning av nya arbetsuppgifter och en diskussion om formerna för dess utförande.
Utvecklingen inom datatekniken är mycket snabb, och datorernas användningsområden vidgas fortlöpande. Det finns mot den bakgrunden starka skäl att hålla en hög beredskap för att möta de omställningsproblem på arbetsmarknaden som kan bli en följd av den nya teknikens införande.
AU 1981/82:15
9 Av denna anledning tillsattes år 1978, som redovisats inledningsvis i detta betänkande, den s. k. dataeffektutredningen. Utredningen, som har till uppgift att studera effekterna av den nya tekniken på sysselsättning och arbetsmiljö, har avlämnat ett antal delrapporter om utvecklingen inom skilda områden och kommer att avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1982/83 med ett huvudbetänkande. Arbetsmarknadsministern avser enligt propositionen (s. 65—67) föreslå regeringen att utredningen får tilläggsdirektiv som preciserar vilka områden som behöver kartläggas eller fördjupas i det återstående arbetet.
Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till det arbete som bedrivs av delegationen för datafrågor. Delegationen har bl. a. till uppgift att följa utvecklingen på dataområdet och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll. 1 delegationen ingår representanter för bl. a. riksdagspartierna och arbetsmarknadens parter.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 2087 om vikten av att datatekniken utnyttjas på ett sätt som kommer människorna till del i positiv bemärkelse. Som utskottet har redovisat har ett flertal utredningar tillsatts för att från olika utgångspunkter belysa den nya teknikens konsekvenser för bl. a. den enskilda människan och samhället i stort. Resultatet av dessa utredningar kommer tillsammans med det arbete som bedrivs i datadelegationen att vara utgångspunkt för regeringens överväganden och förslag på detta område. Utskottet tar för givet att även arbetsmarknadens parter kommer att innefattas i detta arbete på sätt som regeringen anser lämpligt.
Med hänvisning till det anförda bör motionerna 1967 och 2087 i aktuella delar inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Utbildning
1 propositionen tas i ett särskilt avsnitt (s. 34—38) upp frågor som rör behovet av utbildning i samband med datoriseringen i arbetslivet. Arbetsmarknadsministern redovisar bl. a. följande synpunkter.
Den fortsatta datoriseringen i arbetslivet kommer som hittills att ställa krav på breda utbildningsinsatser. Många blir till följd av rationaliseringar och strukturförändringar tvingade att byta yrke. Samtidigt minskar omfattningen av det okvalificerade rutinarbetet. I den situationen har utbildningen en viktig uppgift att fylla för att underlätta omställningen. Även de som blir kvar i sitt arbete kommer i många fall till följd av datateknikens ökade användning inom olika arbetsområden att behöva fortbildning och vidareutbildning. Det gäller både beslutsfattare och personer som har att använda de nya hjälpmedlen.
Utbildning av redan anställda faller huvudsakligen inom arbetsgivarens ansvarsområde. För att fortbildningen inte skall bli för snäv bör företagen
AU 1981/82:15
kunna utnyttja den utbildning som samhället tillhandahåller på olika nivåer. Arbetsmarknadsutbildningen är ett av de viktigaste medlen för att underlätta omställning i arbetslivet. Den måste snabbt kunna anpassas till ändrade behov. Fortbildning av yrkesverksamma vuxna kan också anordnas inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Även bristyrkesutbildningen har stor betydelse för redan anställda som vill förbättra sina möjligheter att behålla eller byta arbete.
Utskottet går nu över till att behandla de förslag i propositionen och i motioner som rör utbildningsfrågor.
I propositionen framhålls som sagts tidigare att ansvaret för utbildning av redan yrkesverksamma som berörs av omställningar i första hand ligger på resp. arbetsgivare. Förutsättningarna att ordna denna utbildning sägs vara goda när det gäller större företag och offentliga arbetsgivare. Samtidigt konstateras att de mindre och medelstora företagen sannolikt har svårare att klara denna uppgift, vilket kan leda till att en annars möjlig produktivitetsökning inte kommer till stånd. Mot bakgrund av bedömningen att datatekniken medför så stora fördelar för samhället som helhet föreslår statsrådet Eliasson att staten under de tre närmaste budgetåren skall kunna ge ekonomiskt stöd till utbildning som är ägnad att underlätta datorisering av mindre och medelstora företag. Bidraget skall avse utbildning som direkt motiveras av att en anställning får ändrat yrkesinnehåll till följd av datatekniken och därmed sammanhängande ändringar av arbetsorganisationen och syfta till att dels motverka uppkomst av flaskhalsproblem i företagen på grund av bristande kunskaper, dels stödja personer vilkas sysselsättning kan vara i fara. Enligt förslaget bör AMS bemyndigas att betala ett bidrag av 20 kr. per utbildningstimme för högst 180 timmars utbildning av varje anställd i företag med högst 200 anställda. Kostnaderna härför beräknas kunna Finansieras med de medel som riksdagen anvisat till arbetsmarknadsutbildning.
I motion 2400 av Gösta Bohman m. fl. (m) framhålls att utbildning med det angivna syftet är angelägen. Enligt motionärerna ter det sig rimligt att nödvändig information och utbildning till de anställda bekostas direkt av företagen. Med hänsyn till vikten av att ny teknik i ökad utsträckning tas i anspråk av företagen sägs det att det likväl kan vara motiverat att från samhällets sida stimulera en sådan utveckling. Det bör dock ske genom en lämplig utformning av beskattningsreglerna och inte genom inrättande av nya statliga stödformer. Motionärerna föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag att införa ett särskilt utbildningsbidrag och att regeringen i stället lämnar förslag till gynnsammare beskattningsregler i samband med kostnader i företagen för utbildning och liknande insatser i anslutning till ianspråktagande av ny teknik.
Socialdemokraterna säger i sin partimotion 2408 att man är beredd att biträda regeringens förslag. Som förutsättning härför anges dock att utbildningen bör organiseras på det sätt som i motionen föreslås skall gälla
AU 1981/82:15
II
för all datautbildning i företag. Motionärerna framhåller att det är angeläget att de redan anställda i sin fortbildning inte endast ges en teknisk påbyggnad utan även garanteras bredare kunskaper om t. ex. datoriseringens effekter på arbetsorganisation och arbetsmiljö. För att en sådan god och allsidig utbildning skall kunna säkerställas föreslår socialdemokraterna att AMS och SÖ skall ges i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadens parter utarbeta mallar för företagens interna fortbildning. Dataeffektutredningen har framfört ett liknande förslag i rapporten Kontorens datorisering (Ds A 1981:16).
Utskottet delar regeringens uppfattning om det berättigade i ett stöd till utbildning i datateknik i mindre och medelstora företag. Risken är sannolikt stor att sådan utbildning i många fall till följd av bristfälliga kunskaper eller resurser i företagen annars inte skulle komma till stånd, varigenom en annars möjlig produktivitetsökning skulle kunna gå förlorad. Utskottet godtar således förslaget om ett utbildningsstöd i den form som föreslås i propositionen. Detta innebär att avslagsyrkandet i motion 2400 avstyrks liksom förslaget om gynnsammare beskattningsregler.
När det gäller utbildning av olika grupper av anställda som berörs av den framtida datoriseringen är det enligt utskottets mening viktigt att utbildningen ges en kvalitet och inriktning som gagnar både företag och anställda. För olika former av arbetsmarknadsutbildning i företag med statligt stöd uppnås detta genom de särskilda regler som gäller för utbildningens uppläggning. Utbildningen skall således ske enligt en plan som skall ange utbildningens mål, de olika momenten i utbildningen och utbildningens längd. Planen skall upprättas av arbetsgivaren och godkännas av AMS eller av länsarbetsnämnden eller arbetsförmedlingen. Berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom den aktuella branschen skall beredas tillfälle att yttra sig över utbildningsplanen. Vid behov står den samlade kompetens som finns att tillgå inom AMS och SÖ till förfogande för utbildningens uppläggning och planering. När det gäller arbetsmarknadsutbildning i företag är motionärerna således redan tillgodosedda i vad avser kravet på att arbetsmarknadens parter tillsammans med AMS och SÖ gemensamt skall utforma utbildningen.
När det gäller övrig företagsintern utbildning utan statligt stöd står myndigheternas kompetens inte lika självklart till förfogande. Med hänvisning till utskottets uppfattning om vikten av förbättringar av de redan anställdas fortbildning i samband med datorisering anser utskottet att socialdemokraternas förslag om framtagande av mallar för sådan utbildning bör prövas. AMS och SÖ bör således ges i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadens parter utarbeta sådana. Dessa mallar eller riktlinjer bör kunna tjäna som stöd och vägledning vid uppläggningen av intern fortbildning i datafrågor för olika yrkesgrupper. Utskottet utgår ifrån att de också följs vid den utbildning för vilken det nya statsbidraget skall utgå. Vad utskottet anfört med anledning av motion 1981/82:2408 i denna del
AU 1981/82:15
bör regeringen ges till känna.
I anslutning till propositionens redovisning av hur datoriseringen på olika sätt påverkar kvinnornas situation på arbetsmarknaden framhåller socialdemokraterna i sin partimotion 2408 att åtgärder måste vidtas för att undvika en ytterligare stegring av arbetslösheten. I detta syfte föreslås att verksamheten med beredskapsarbeten i kombination med arbetsmarknadsutbildning (BAMU) återupptas enligt tidigare bidragsnormer. BAMU innebar att bidrag utgick till lönekostnader för beredskapsarbetare i statlig och kommunal förvaltning som tillfälligt ersatte ordinarie personal som deltog i yrkesutbildning. Enligt motionärerna bör verksamhetens administrativa hantering ges en enklare utformning än tidigare. Vidare föreslås att regeringen omgående uppdrar åt utredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (KAFU) att i nära kontakt med arbetsmarknadens parter undersöka möjligheterna att tillfälligt vidga verksamheten med BAMU till den privata sektorn. Motionärernas avsikt är att detta skall ske i avvaktan på ett system med utbildningsfonder och att stödformen tillfälligt skall ersätta nuvarande regler om bidrag till utbildning av den som redan är anställd samtidigt som ersättare anställs. Slutligen föreslår motionärerna att det särskilt bör undersökas om BAMU-verksamheten kan omfatta t. ex. datautbildning av kvinnor inom kontors- och serviceyrken.
Motionen utgör i den refererade delen i huvudsak en upprepning av de förslag som socialdemokraterna lade fram i en tidigare väckt partimotion, 1981/82:1081. Dessa förslag har nyligen behandlats av riksdagen och därvid lämnats utan bifall i enlighet med utskottets hemställan (AU 1981/ 82:21 s. 62). Utskottet finner inte skäl att nu ändra ståndpunkt. Vad särskilt gäller frågan om den omfattning i vilken staten skall stödja datautbildning för personal i företagen får den tills vidare anses löst genom vad som nyss anförts om det nya bidraget till sådan utbildning i mindre och medelstora företag. Utskottet avstyrker därför det aktuella yrkandet i motion 2408.
Data- och elektronikkommittén (DEK) anser att den fackliga utbildningsverksamheten rörande datoranvändning bör byggas ut i syfte att öka inflytandet för de fackliga representanterna vid företagens val av produktionsteknik. Enligt kommittén bör målet vara att under en fyraårsperiod nå ut med sådan utbildning till hela industrin. Kostnaderna beräknas till ca 75 milj. kr. Finansieringen föreslås ske med statliga medel.
Statsrådet Eliasson avvisar i propositionen (s. 48—49) DEK:s förslag med hänvisning till att det i rådande statsfinansiella läge inte finns utrymme för statliga insatser av den storleken. Det sägs även att det är principiellt tvivelaktigt med ett utbildningsbidrag som enbart inriktas på datafrågorna. Kostnaderna för utbildning av förtroendemän och anställda i ny teknik bör i stället enligt statsrådet Eliasson bestridas av arbetsgivarna och inräknas i övriga investeringskostnader i samband med införande av ny teknik.
AU 1981/82:15
13 Socialdemokraterna framhåller i sin partimotion 2408 liksom DEK det önskvärda i att den fackliga utbildningen byggs ut när det gäller datoranvändning och att kostnaderna härför skall täckas av statliga medel. Motionärerna föreslår att arbetarskyddsfonden för detta ändamål får disponera 10 milj. kr. för budgetåret 1982/83.
Utskottet delar arbetsmarknadsministerns invändningar mot förslaget och avstyrker därför motionen i denna del.
Utskottet tar slutligen under detta avsnitt upp två motionsyrkanden som från olika utgångspunkter rör utbildningens omfattning.
Vpk anser i sin partimotion 2409 att propositionen enbart behandlar de datatekniska aspekterna på utbildningen och pekar på vikten av att utbildning i datateknik och datoranvändning inte får ersätta den rena yrkesutbildningen. Detta sägs vara en fråga som berör både arbetsmarknadsutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen inom skolans ram liksom den företagsinterna utbildningen. I motionen föreslås att regeringen skall ta erforderliga initiativ för att motverka en utveckling som kan innebära att vi inom några få generationer står utan yrkeskunnig arbetskraft.
I motion 2403 av Bengt Kindbom (c) föreslås att datadelegationen i tilläggsdirektiv ges i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för en bred datautbildning inom arbetslivet. Delegationen skall enligt förslaget få följande uppgifter:
— att verka för att de datapolitiska målen för utbildning uppfylls
— att verka för en intensifiering av sådan utbildning
— att bedöma skilda utbildningsanordnares produkter, att föreslå utveckling av dessa vid behov och att ge råd åt den som vill ha utbildning
— att i en begränsad omfattning via särskilda medel kunna initiera utbildning där den är eftersatt.
Uppdraget föreslås gälla en begränsad tidsperiod, t. ex. tre år.
Utskottet vill i anslutning till motionerna anföra följande. Den starka satsningen på ny teknik är av väsentlig betydelse för vårt lands ekonomiska utveckling. I detta sammanhang spelar datatekniken en viktig roll. Samtidigt kan datateknikens tillämpning påverka skilda förhållanden i samhället på ett icke önskvärt sätt. Enligt utskottets mening är bred utbildning till allmänheten och de anställda i företag och myndigheter en av de viktigaste förutsättningarna för att utveckling och användning av datatekniken skall ske under demokratiska former. Utbildningskraven gäller både teknikens hantering och de ekonomiska arbetsmiljömässiga och sociala effekterna. Den tekniska utvecklingen kommer av naturliga skäl att medföra stora förändringar på arbetsmarknaden. De nya maskinerna kräver mindre insatser av traditionellt yrkesarbete. I stället kommer arbetsuppgifterna i ökad utsträckning bestå av inställning, reparation och liknande. För detta kommer bättre teoretiskt och tekniskt kunnande att krävas. I vilken utsträckning denna utveckling på lång sikt kommer att innebära ett
AU 1981/82:15
hot mot olika yrkesarbeten på det sätt vpk anser är enligt utskottet inte möjligt att i dag ha en uppfattning om. Utskottet tar dock för givet att de utbildningsansvariga i framtiden har denna fråga under uppsikt och vidtar erforderliga åtgärder om risk för oönskad utarmning skulle uppstå på något område.
När det gäller utbildningen i datafrågor i arbetslivet har utskottet redan redovisat sin principiella uppfattning att arbetsgivaren skall vara ansvarig för den utbildning som behövs vid införandet av den nya tekniken. Samtidigt har dock framhållits att företagen bör kunna utnyttja den utbildning som samhället tillhandahåller på olika nivåer. Som också har redovisats tidigare i betänkandet tillstyrker utskottet också ett förslag om ekonomiskt stöd till utbildning i datafrågor i mindre och medelstora företag. Det torde redan ligga inom ramen för datadelegationens uppgifter att följa utvecklingen på detta område och ta erforderliga initiativ. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion 2403 är därför inte erforderlig.
Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrks motionerna 2403 och 2409 i denna del.
Medbestämmandefrågor
Arbetsmarknadsministern ger i propositionen sin syn på frågor som rör medbestämmande och parternas ansvar i samband med datateknik i arbetslivet m. m. Motionerna 2408 (s) och 2409 (vpk), som väckts med anledning av datapropositionen, innehåller likaså särskilda avsnitt på detta område. Dessa delar kommer att behandlas av utskottet under hösten 1982 i samband med övriga motioner från den allmänna motionstiden som berör medbestämmande i arbetslivet.
Arbetsmiljö
I propositionen sägs att erfarenheterna hittills inte tyder på att datoriseringen i någon större utsträckning haft negativa följder för arbetsmiljön. De risker härför som kan finnas bör dock uppmärksammas och oönskade effekter motverkas genom att arbetsmiljö- och arbetslivsfrågorna beaktas på ett tidigt stadium när man planerar för införande av ny teknik.
Arbetsmarknadsministern ger i ett avsnitt i propositionen (s. 40—44) en beskrivning av arbetsmiljölagen och arbetarskyddsstyrelsens författningsverksamhet. Slutsatsen är att det saknas anledning att ändra arbetsmiljölagen. Arbetsmarknadsministern utgår också från att arbetarskyddsstyrelsen även i framtiden nära följer datateknikens effekter för arbetsmiljön i vidaste mening och bedriver det fortsatta författningsarbetet med beaktande av de problem som bl. a. arbetsmarknadens parter i detta sammanhang upplever som angelägnast att reglera.
Socialdemokraterna tar i sin partimotion 2408 upp arbetarskyddsstyrel -
AU 1981/82:15
sens och yrkesinspektionens uppgifter inom det datatekniska området. Motionärerna anför att det är viktigt att statsmakterna markerar vikten av att arbetarskyddsstyrelsen prioriterar arbetet med föreskrifter angående datoriseringens effekter. Det krävs enligt motionärerna en övergripande föreskrift om datoriserade arbeten samt särskilda föreskrifter om industrirobotar, bildskärmsarbete m. m. För att klara sin tillsyns- och föreskriftsverksamhet sägs arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen behöva öka sin kompetens inom det datatekniska området. Regeringens förslag i årets budgetproposition anses innebära direkta nedskärningar av såväl arbetarskyddsstyrelsens som yrkesinspektionens verksamhet. Motionärerna hänvisar till en socialdemokratisk motion från den allmänna motionstiden med förslag om ökade anslag till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen med sammanlagt 10 milj. kr. Avsikten härmed är att möjliggöra en förbättrad utbildning för berörd personal samt förhindra dels nedskärningar av nuvarande personal och verksamhetsnivå, dels möjliggöra ytterligare satsningar på arbetet med att utarbeta föreskrifter för arbetsmiljön. 1 motionen yrkas att vad som anförts om arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens uppgifter inom det datatekniska området skall ges regeringen till känna.
Anslagen till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen behandlas av socialutskottet. 1 betänkande SoU 1981/82:39 har utskottet med avstyrkande av socialdemokraternas begäran om anslagsuppräkning godtagit regeringens förslag om medelstilldelningen för nästa budgetår. Denna medelstilldelning innebär inte en sänkning av ambitionerna beträffande arbetsmiljöverksamheten. Dess mål måste dock nås på delvis andra vägar än tidigare, nämligen genom omprioriteringar samt rationaliseringar och andra effektivitetshöjande åtgärder.
När det sedan gäller det aktuella yrkandet i motion 2408 vill utskottet peka på att arbetarskyddsstyrelsen i sitt författningsarbete kommit att ägna uppmärksamheten åt en rad frågor och problemområden som direkt eller indirekt följer av datorisering, användning av robotar och en allmänt sett ökad och avancerad automatisering. F. n. pågår arbete med bl. a. en författning om arbetslivets datorisering som är tänkt att ta upp områden som t. ex. arbetsställningar, möjligheter att påverka arbetsprocessen, buller, ögonirritation, utarmat arbetsinnehåll m. m. i samband med datorisering i arbetslivet. Planer finns också på ökat arbete med frågor som rör den psykologiska arbetsmiljön. Vidare pågår arbete med att uppdatera de allmänna maskinanvisningarna med hänsyn till bl. a. den ökande förekomsten av industrirobotar. Styrelsen har nyligen utfärdat föreskrifter om ensamarbete.
Såvitt utskottet kan finna har arbetarskyddsstyrelsens verksamhet på detta område en inriktning som sammanfaller med vad som begärs i motion 2408, som alltså inte behöver föranleda någon åtgärd i den nu redovisade delen.
AU 1981/82:15
16 Utvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation m. m.
I propositionen påpekas vikten av att inte enbart beslutsfattare och experter deltar i arbetet med utveckling av de datatekniska systemen. Även den personal som direkt berörs av datoriseringen och deras fackliga företrädare bör redan i ett tidigt skede delta i och kunna utöva ett reellt inflytande över utvecklingsprocessen. Härför krävs information och utbildning. Att de som berörs av datoriseringen har kunskaper om teknikens möjligheter och risker sägs vara en förutsättning för att datatekniken skall kunna utnyttjas på ett optimalt sätt.
För att bättre kunna förutse eventuella komplikationer i systemutvecklingsarbetet förordar statsrådet Eliasson att breda konsekvensanalyser görs. Förutom tekniska och ekonomiska aspekter kan sådana också omfatta följder för arbetsinnehåll, omplacerings- och utbildningsbehov, ensamarbete, arbetstider, löneformer etc. I dag finns inte någon väl utvecklad och allmänt accepterad modell för hur konsekvensanalyser bör inordnas i systemutvecklingsarbetet och hur medbestämmande och användarinflytande skall kunna utövas. Enligt propositionen är det angeläget med forskning på detta område.
På grundval av ett gemensamt förslag från LO, TCO och SAF har arbetarskyddsfonden i en skrivelse till regeringen den 20 januari 1982 begärt att få utnyttja vissa fonderade medel för finansiering av ett utvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande av datorer och mikroelektronik i arbetslivet. Syftet med programmet skall vara att genom utvecklingsarbete och försöksverksamhet samt insatser för utbildning ge ett mer konkret underlag för att utnyttja datorer i produktionen under socialt acceptabla villkor. Programmet, som skall ses som ett komplement till och fullföljande av de insatser för forskning och utveckling som sker på området, avses bl. a. innefatta ett begränsat antal praktiska projekt som knyts direkt till produktionslivet. Målet sägs vara att utarbeta exempel på datorstödda lösningar som samtidigt tillgodoser krav på en rationell och effektiv produktion av varor och tjänster och krav som de anställda ställer på arbetsmiljö, medbestämmande och arbetsorganisation. Programmet är tänkt att påbörjas vid halvårsskiftet 1982 och beräknas pågå under fem år. De totala kostnaderna uppskattas till ca 50 milj. kr. För finansiering av programmet begär arbetarskyddsfonden att få ta medel i anspråk som ackumulerats hos fonden för bidrag till medbestämmandeoch styrelserepresentantutbildning.
Statsrådet Eliasson noterar i propositionen med tillfredsställelse det initiativ som tagits och framhåller bl. a. att den inriktning mot praktiska projekt som angetts för utvecklingsprogrammet är särskilt värdefull. Med hänsyn härtill föreslås att riksdagen godkänner att regeringen vidtar sådana ändringar i reglerna för dispositionen av medelför medbestämmande- och styrelserepresentantutbildningen att medlen kan utnyttjas för det föreslagna
AU 1981/82:15
utvecklingsprogrammet. Enligt propositionens förslag bör det ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter om medlens disposition.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på denna punkt.
I propositionen understryks som tidigare redovisats betydelsen av att konsekvensanalyser ingår i utvecklingsmodellerna. Statsrådet Eliasson anger att arbetarskyddsfonden och styrelsen för teknisk utveckling (STU) har finansierat ett antal projekt inom området men att någon heltäckande bild som gör det möjligt att analysera hur långt forskningen kommit inte föreligger. Därför föreslås att särskilda resurser satsas för att dels sammanställa befintliga forskningsresultat och vunna erfarenheter när det gäller systemutvecklingsarbete, dels främja ytterligare forskning och försök kring alternativa systemutvecklingsmodeller. Enligt förslaget skall resurserna tillföras arbetarskyddsfonden för att användas inom det planerade utvecklingsprogrammet för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande av datorer i arbetslivet. Enligt bedömningen i propositionen bör 4,5 milj. kr. avsättas under en treårsperiod för insatser med denna inriktning. För budgetåret 1982/83 beräknas kostnaderna till 1,5 milj. kr. Medlen föreslås tillföras fonden via arbetsmarknadsdepartementets kommittéanslag.
Kerstin Anér (fp) anser i motion 2395 att dessa forskningsbidrag särskilt skall utnyttjas till att studera hur de slutliga mottagarna och användarna av datorernas produkter kan bli bättre tillfredsställda. Ett lämpligt projekt vore enligt motionären att ta fram modeller för hur de verkliga slutanvändarna skall kunna involveras i arbetet med datorernas uppbyggnad. Ett annat projekt är att studera hur datoriseringen på olika arbetsplatser påverkar arbetssituationen, kreativitet och projekteringsresultat.
Utskottet godtar propositionens förslag om medelstilldelning och att dessa medel skall användas med inriktning på ökat medinfiytande för de anställda på arbetsplatsen. Därmed avstyrks förslaget i motion 2395 till alternativ användning av medlen. Utskottet vill erinra om att de frågor motionären aktualiserar bl. a. behandlas i datapropositionens bilaga 1. Där diskuteras de övergripande målen och riktlinjerna för den samordnade datapolitiken. I det sammanhanget tas bl. a. upp frågor som rör den enskilda människan. Det gäller personlig integritet, offentlighet och ADB, information till medborgarna m. m. I en översiktlig plan för datapolitiska utredningar under tiden fram till år 1985 ingår bl. a. arbete som rör datakvalitet, insyn i och medverkan i de politiska beslutsprocesserna, konsumentinflytande och samhällskontroll — integritet.
Decentralisering av arbetsplatser till följd av datatekniken
I propositionen framhålls att datatekniken ger nya möjligheter att lokalisera arbetsplatser till orter med behov av arbetstillfällen men att det därvid är av stor betydelse att de arbetsuppgifter som decentraliseras är
AU 1981/82:15
tillräckligt varierade för att arbetet skall kunna upplevas som stimulerande för de berörda. Som exempel på decentraliserade arbetsplatser anges Stiftelsen Servicecentralen i Gällivare (SIGA) som erbjuder ett brett urval av tjänster inom kontors- och dataområdet. Som andra exempel nämns de s. k. grannskapscentralerna med vissa avgränsade arbetsuppgifter inom kontorsområdet samt möjligheten att placera dataterminaler i hemmen för främst rutinbetonat kontorsarbete.
I motion 2409 av Lars Werner m. fl. (vpk) påtalas de risker datoriseringen kan innebära för kvinnors möjligheter till arbete. Särskilt framhålls att de uttalanden som görs i propositionen om Jjärrkontor (SIGA och SIKA), grannskapscentraler och s. k. hemterminaler bereder väg för nya s. k. kvinnoarbeten. Dessa nya arbetsmöjligheter sägs ha en rad nackdelar i form av arbetsdelning, avskärmning etc. Motionärerna föreslår därför att riksdagen tar avstånd från dessa tre former av nya ”kvinnoyrken”.
Utskottet delar propositionens uppfattning att tillämpningar av datatekniken bör kunna ge värdefulla tillskott av sysselsättning i t. ex. glesbygder. Det är dock viktigt att arbetet organiseras så att det tillgodoser krav på överblick, möjlighet till utveckling i arbetet och decentralisering av vissa beslutsfunktioner. När det gäller de olika typer av arbetsplatser som aktualiseras i motionen vill utskottet erinra om att SIGA startades av sysselsättningspolitiska skäl för att motverka den stora arbetslösheten bland kvinnor i Malmfälten. F. n. är ca 85 personer anställda i denna verksamhet. Utskottet redovisar ytterligare synpunkter på servicecentraler i betänkande 1981/82:23 om regionalpolitiken. När det gäller användningen av s. k. hemterminaler kan det enligt utskottets mening inte uteslutas att denna form av arbete kan leda till isolering och små möjligheter att utvecklas i arbetet eller att ställa krav på arbetsgivaren. Dessa risker har även påtalats av arbetsmarknadsministern i propositionen. Dataeffektutredningen bör därför enligt hans mening i sitt fortsatta arbete speciellt belysa riskerna med hemterminaler.
Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrks motion 2409 i denna del.
Riksdagen bereds i propositionen tillfälle att ta del av vad arbetsmarknadsministern anför om datateknikens betydelse för arbetsmarknad och arbetsmiljö. Med hänvisning till utskottets ställningstaganden till nu behandlade propositions- och motionsförslag och vad i övrigt anförts i detta betänkande föreslår utskottet att vad som i propositionen anförts på detta område läggs till handlingarna.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ytterligare resurser till arbetsförmedlingen att riksdagen avslår motion 1981/82:2409 yrkande 5,
AU 1981/82:15
2. beträffande en utredning om de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna av införandet av datateknik
att riksdagen avslår motion 1981/82:1967,
3. beträffande överläggningar mellan regeringen och arbetsmarknadens parter om konsekvenserna av den tekniska utvecklingen att riksdagen avslår motion 1981/82:2087 yrkande 1,
4. beträffande statsbidrag till utbildning i mindre och medelstora företag i samband med datorisering m. m.
att riksdagen
dels med avslag på motion 1981/82:2400 bifaller regeringens förslag om införande av bidrag med 20 kr. per timme, dels med bifall till motion 1981/82:2408 yrkandena 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om mallar för sådan utbildning,
5. beträffande B AMU
att riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 24,
6. beträffande den fackliga utbildningsverksamheten rörande datoranvändning att
riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 23,
7. beträffande behovet av fortsatt yrkesutbildning vid ökad användning av datateknik
att riksdagen avslår motion 1981/82:2409 yrkande 8,
8. beträffande en handlingsplan för en bred datautbildning inom arbetslivet
att riksdagen avslår motion 1981/82:2403,
9. beträffande arbetarskyddsstyrelsens och datainspektionens uppgifter inom det datatekniska området
att riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 17,
10. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om disposition av medel för medbestämmande och styrelserepresentantutbildning,
11. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2395 yrkande 3 till A 2 Kommittéer m. m. för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln — utöver tidigare anvisat reservationsanslag1 — anvisar 1 500 000 kr.,
12. beträffande fjärrkontor, grannskapscentraler och s. k. hemterminaler att
riksdagen avslår motion 1981/82:2409 yrkande 9,
13. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1981/82:123, bil. 4 anförts om datateknikens betydelse för arbetsmarknad och arbetsmiljö.
Stockholm den 4 maj 1982 På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON
1 Prop. 1981/82: 100 bilaga 15 punkten A2, AU 1981/82:20 hemställan under A. mom. 2.
AU 1981/82:15
20 Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg (s), Bo Finnkvist (s), Margareta Hedlund (c), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) och Sonja Rembo (m).
Reservationer
1. Statsbidrag till utbildning i mindre och medelstora företag i samband med datorisering m. m. (mom. 4)
Alf Wennerfors, Sten Svensson och Sonja Rembo (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet delar” och på s. 12 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck på flera ställen i propositionen, nämligen att ansvaret för utbildning av anställda i företag som berörs av datoriseringen skall bäras av arbetsgivaren. Utbildningsinsatser av detta slag, som är ett led i företagens strävan att effektivisera produktionen, kan jämställas med övriga investeringar i samband med införande av ny teknik.
Utifrån denna uppfattning ter det sig alltså rimligt att investeringar av detta slag bekostas av företagen själva. Med hänsyn till vikten av att ny teknik i ökad utsträckning tas i anspråk av företagen kan det likväl vara motiverat att från samhällets sida stimulera en sådan utveckling. Utskottet kan dock inte ansluta sig till propositionens förslag som innebär att man tillskapar nya statliga bidragsformer med åtföljande administrationskostnader. Förslaget avstyrks sålunda. I stället bör man ta fasta på det förslag som läggs fram i motion 2400 om att via en lämplig utformning av beskattningsreglerna uppnå den önskade stimulanseffekten. Företagen bör således ges rätt till extra avdrag för kostnader av olika slag i samband med datorisering. Liknande regler tillämpas redan på företagens forskningsoch utvecklingskostnader. Regeringen bör snarast utforma och för riksdagen lägga fram ett förslag med denna inriktning. Vad riksdagen anfört i denna fråga bör regeringen underrättas om. Med den ovan redovisade inställningen anser utskottet det inte vara aktuellt att genomföra socialdemokraternas i motion 2408 framlagda förslag om mallar för utbildningen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande statsbidrag till utbildning i mindre och medelstora företag i samband med datorisering m. m. dels med bifall till motion 1981/82:2400 yrkande 1 avslår regeringens förslag,
dels med bifall till motion 1981/82:2400 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om gynn -
AU 1981/82:15
samma beskattningsregler för företag som utnyttjar ny teknik, dels avslår motion 1981/82:2408 yrkandena 13 och 14.
2. B AMU (mom. 5)
Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Marianne Stålberg och Bo Finnkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Motionen utgör” och slutar ”motion 2408” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns starka skäl att på nytt starta verksamheten med BAMU. Detta är särskilt motiverat med hänsyn till kvinnornas svåra situation på arbetsmarknaden. Det står bl. a. klart att kvinnorna i stor utsträckning i första hand berörs när ny teknik införs. Den administrativa hanteringen av stödformen bör emellertid förenklas denna gång. Som motionärerna föreslår bör regeringen också omedelbart ge utredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (KAFU) i uppdrag att i nära kontakt med arbetsmarknadens parter undersöka möjligheten att tillfälligt vidga verksamheten med BAMU även till den privata sektorn. Dessutom bör särskilt undersökas om BAMUverksamheten kan omfatta t. ex. datautbildning av kvinnor inom kontorsoch serviceyrken. I likhet med socialdemokraterna anser utskottet att insatserna med BAMU bör vara tillfälliga i avvaktan på ett system med utbildningsfonder.
Vad utskottet anfört om återupptagande av BAMU-verksamheten bör regeringen ges till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande BAMU
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Facklig utbildningsverksamhet rörande datoranvändning (mom. 6)
Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Marianne Stålberg och Bo Finnkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Utskottet delar” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom de socialdemokratiska motionärerna att en utbyggd facklig utbildning i datafrågor är en förutsättning för att de anställda skall kunna utöva sin rätt till medbestämmande i samband med införande av ny teknik. Det är naturligt att de fackliga organisationerna själva svarar för bl. a. innehållet i och uppläggningen av sådan utbildning. Det är emellertid inte rimligt att företagen själva bekostar en verksamhet med sådan betydelse för hela samhället. Utskottet tillstyrker därför det i motio -
AU 1981/82:15
nen framlagda förslaget att medel från arbetarskyddsfonden får disponeras härför. För budgetåret 1982/83 bör 10 milj. kr. beräknas för detta ändamål. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande den fackliga utbildningsverksamheten rörande dataanvändning att
riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens uppgifter inom det datatekniska området (mom. 9)
Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Marianne Stålberg och Bo Finnkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”När det” och slutar ”redovisade delen” bort ha följande lydelse:
När det gäller det aktuella yrkandet i motion 2408 vill utskottet anföra följande. En huvuduppgift för arbetsmiljölagen är att tjäna som ett instrument för att komma till rätta med negativa sociala effekter som är förknippade med ny teknik och ökad automatisering. Den närmare regleringen härav sker i arbetarskyddsstyrelsens författningsarbete. Utskottet delar socialdemokraternas uppfattning om vikten av detta arbete och vill särskilt peka på behovet av särskilda tillämpningsföreskrifter om datoriseringens effekter. Detta arbete hos arbetarskyddsstyrelsen bör prioriteras. Utskottet vill i likhet med motionärerna peka på nödvändigheten av föreskrifter om ensamarbete och industrirobotar. Det krävs också en övergripande föreskrift om datoriserade arbeten. Det är över huvud taget av stor betydelse att arbetarskyddsstyrelsen med stor uppmärksamhet följer datateknikens effekter för arbetsmiljön och bedriver det fortsatta författningsarbetet i nära kontakt med bl. a. arbetsmarknadens parter. För att arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen skall klara detta arbete är det som motionärerna framhåller nödvändigt att dessa myndigheter ökar sin kompetens när det gäller frågor och problemområden som direkt eller indirekt följer av en ökad och alltmer avancerad automatisering.
Vad utskottet anfört med anledning av motion 2084 bör regeringen underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens uppgifter inom det datatekniska området
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2084 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
AU 1981/82:15
23 Särskilt yttrande
Ytterligare resurser till arbetsförmedlingen (mom. 3)
Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Marianne Stålberg och Bo Finnkvist (alla s) anför:
I ett arbetsmarknadspolitiskt läge med ett uttalat behov av en väl fungerande arbetsförmedling föreslog regeringen i årets budgetproposition att arbetsmarknadsverkets resurser skulle reduceras fr. o. m. nästa budgetår. Socialdemokraterna vägrade att ge sitt godkännande till denna neddragning och krävde i en motion att verket skulle tilldelas 380 tjänster utöver regeringens förslag. Utskottet (AU 1981/82:21) tillstyrkte förslaget och uttalade bl. a. att en ökad satsning på platsförmedlande verksamhet är samhällsekonomiskt motiverad. De borgerliga partierna gick emellertid vid den slutliga behandlingen emot utskottet till förmån för regeringens förslag. Vi vill på detta sätt markera att vår uppfattning om ytterligare resurser till arbetsmarknadsverket kvarstår.
,olm 1982