Om anslag till invandring m. m. (prop. 1981/82:100) jämte motioner
AU 1981/82: 22
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1981/82:22
om anslag till invandring m. m. (prop. 1981/82:100) jämte motioner
1 betänkandet behandlas regeringens i proposition 1981/82:100 bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet) gjorda framställningar om anslag under avsnittet D. Invandring m. m. Det aktuella avsnittet har i regeringen föredragits av statsrådet Andersson. I anslutning till propositionen tar utskottet upp nio motioner från den allmänna motionstiden i år.
Sammanfattning
I betänkandet diskuteras bl. a. det allvarliga problemet med de långa handläggningstiderna i ärenden om avlägsnande av utlänningar. En redovisning lämnas för de temporära åtgärder för att förkorta väntetiderna som regeringen i dagarna tillkännagivit, nämligen vissa organisatoriska förändringar inom arbetsmarknadsdepartementet och ett personaltillskott om tre tjänster till statens invandrarverk.
Utskottet anser i samband med sin anslagsprövning att invandrarverket bör få de medel som tillförsäkrar verket personalförstärkningen under hela nästa budgetår. Detta innebär samtidigt en tillstyrkan av liknande förslag i två motioner, 1519 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s) och 1521 av Gunnel Liljegren m. fl. (m).
Möjligheten att på annat sätt, genom ändring i utlänningslagen, i vissa fall bringa ned väntetiderna aktualiseras vid utskottets senare behandling av proposition 1981/82:146 om denna lags bestämmelser om verkställighet m. m. och de motioner som har väckts med anledning av propositionen.
I ett annat avsnitt av betänkandet redovisas invandrarministerns syn på åtgärder till förmån för invandrarbarn och invandrarungdomar. I samband därmed behandlas ett par motionsyrkanden om samhällets stöd till verksamhet bland invandrarungdomar samt om åtgärder för ökad rekrytering av tvåspråkig personal för att därmed bl. a. också öka anställningsmöjligheterna för invandrarungdomar.
Därutöver berörs några andra invandrarfrågor som har tagits upp i de föreliggande motionerna, bl. a. de ekonomiska problem som vissa invandrartäta kommuner ställs inför och invandrare som företagare.
Utskottet föreslår att följande anslag anvisas för nästa budgetår till invandringspolitiken:
1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 22
AU 1981/82:22
2 Statens invandrarverk 49966000 kr.
Åtgärder för flyktingar 112625000 kr.
Åtgärder för invandrare 15 365 000 kr.
Översättningsservice 500000 kr.
I förhållande till regeringens förslag har anslaget till invandrarverket av skäl som nyss nämnts räknats upp med 400000 kr. En partimotion från vpk, 650, om att höja anslaget till Åtgärder för invandrare med 5,7 milj. kr. har avstyrkts.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1981/82 bilaga 15 under avsnittet D. Invandring m. m. (s. 167—192) dels låtit riksdagen ta del av vad som anförts om åtgärder till förmån för assyrier/syrianer resp. invandrarbarn och invandrarungdomar, dels föreslagit att riksdagen för budgetåret 1982/83 skall anvisa till D 1. Statens invandrarverk ett förslagsanslag av 49566000 kr.,
D 2. Åtgärder för flyktingar ett förslagsanslag av 112 625 000 kr.,
D 3. Åtgärder för invandrare ett reservationsanslag av 15 365 000 kr.,
D 4. Översättningsservice ett förslagsanslag av 500000 kr.
Motionerna
1981/82:247 av Allan Åkerlind (m)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder syftande till att handläggning av uppehållstillstånd för flyktingar skall vara avslutad inom sex månader från det ansökan ingivits till myndighet.
Yrkande 2 i motionen behandlas i betänkande AU 1981/82:14.
1981/82:636 av Görel Bohlin (m)
I motionen yrkas att riksdagen uttalar att i information till invandrarna om svenskt arbetsliv, arbetsmarknad och lagstiftning särskilt uppmärksammas de problem som ovan beskrivits.
1981/82:650 av Lars Werner m.fl. (vpk)
I motionen yrkas
!. att riksdagen under bilaga 15 Arbetsmarknadsdepartementet D 3, Åtgärder för invandrare, beslutar att utöver regeringens förslag anvisa ytterligare
a) 931 000 kr. avseende bidrag till stiftelsen Invandrartidningen,
b) 4160000 kr. avseende bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet,
AU 1981/82:22
c) 350000 kr. avseende bidrag till avgränsade projekt m. m.,
d) 500000 kr. avseende informationsverksamhet,
2. att riksdagen beslutar fastställa anslaget under bilaga 15 Arbetsmarknadsdepartementet D 3, Åtgärder för invandrare, till 21051000 kr.
1981182:684 av Lars Werner m.fl. (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder för att starta ett socialt stödprojekt bland invandrarungdom i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen uttalar att detta stödprojekt bör organiseras och administreras av kommunerna med full kostnadstäckning genom statsbidrag,
3. att riksdagen uttalar att detta statsbidrag bör finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift.
1981182:1070 av Alexander Chrisopoulos (vpk)
I motionen yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder som innebär att rättshjälpsregler följs i det avseende som motionen berör.
1981182:1090 av Åke Wictorsson (s)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om slopande av länsstyrelsens yttrande vid ansökningar om auktorisation av tolkar och översättare.
1981182:1519 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s)
1 motionen yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar 350000 kr. under anslaget D 1. Statens invandrarverk till i motionen angivet ändamål,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande kommunerna och invandringen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande kartläggning av tvåspråkig personal inom offentlig förvaltning samt meritvärdering av tvåspråkighet vid tillsättning av tjänster.
Yrkandena 2—4 behandlas i betänkande AU 1981/82:21.
1981/82:1521 av Gunnel Liljegren m.fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar tilldela statens invandrarverk ytterligare två tjänster för handläggning av tillståndsärenden och att till statens invandrarverk anvisa ett förslagsanslag av 49899000 kr.
1981182:2116 av Margit Odelsparr m. fl. (c)
1 motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att statens industriverk ges i uppdrag att pröva på vad sätt företagarandan bland invandrarna bäst kan tas till vara i det svenska samhället, tl Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 22
AU 1981/82:22
2. att riksdagen hos regeringen begär att den invandrarpolitiska kommittén får i uppdrag att pröva hur stöd till invandrarorganisationernas ungdomsverksamhet skall utgå,
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära initiativ för att skapa bättre förutsättningar att tillgodose den ökande gruppen äldre invandrares behov.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens begäran om anslag till invandring m. m. och tar i sammanhanget upp åtta motioner om invandrarfrågor. Den följande framställningen följer i huvudsak dispositionen i budgetpropositionen. I ett avslutande avsnitt berörs några motionsyrkanden utan direkt anknytning till budgeten.
Som en allmän bakgrund lämnas först några uppgifter om invandringen till Sverige och om utredningsverksamheten på invandrarområdet.
Invandringens omfattning m. m.
Invandringen till Sverige nådde en topp åren 1969 och 1970, till större delen beroende på en kraftig utvandring från Finland. De närmast följande åren skedde en drastisk nedgång, och åren 1972 och 1973 vändes invandringsöverskotten till underskott. Därefter blev invandringen åter större än utvandringen. Sammanfattningsvis kan man säga att 1970-talets invandringsöverskott uppgick till drygt 160000 personer, av vilka 62000 var nordbor. Bakom dessa tal döljer sig stora flyttningsrörelser över landets gränser. Totalt invandrade nämligen ca 410000 personer, medan ca 240000 personer lämnade landet.
Under år 1980 gav invandringen ett överskott om drygt 13000 personer, vilket var ett något lägre tal än de närmast föregående åren. In- och utvandring följde dock fortfarande i stort samma mönster som under 1970- talet. Under år 1981 inträffade förändringar i två avseenden. För det första halverades nettoinvandringen, till 6500 personer. Detta berodde framför allt på att utvandringen till Finland översteg invandringen med 5 000 personer samtidigt som in- och utvandring av icke-nordbor förblev på samma nivå. Den andra förändringen har att göra med invandringens sammansättning. Under hela 1970-talet liksom under år 1980 fördelade sig invandringen tämligen jämnt på nordbor och icke-nordbor. Denna sammansättning ändrades markant under år 1981. Totalt invandrade det året 27400 personer. Av dem var knappt 10000 nordbor medan drygt 17000 eller nästan två tredjedelar var icke-nordbor. De senare kan uppdelas i följande kategorier:
AU 1981/82:22
5 Familjean-
Flyk-
Adop-
Invandring av humanitära
Gäststu-
knytningsfall
tingar
tivbarn
el. arbetsmarknadsskäl
derande
5 330
(50,7%)
(30,6%)
(10,3%)
(6,6%)
(2,3%)
Uppgifterna är sammanställda av statens invandrarverk.
När det sedan gäller utredningsverksamheten på invandrarområdet skall först nämnas invandrarpolitiska kommittén som har ett vidsträckt uppdrag att se över formerna för såväl den reglerade invandringen som invandraroch minoritetspolitiken. Utlänningslagskommittén har numera avslutat sitt arbete. Dess slutbetänkande ligger till grund för proposition 1981/82:146 om verkställighet, förvar och ansvar enligt utlänningslagen som utskottet behandlar i ett betänkande senare under våren. Även SFI-kommitténs arbete har upphört med framläggandet av ett betänkande i två delar, SOU 1981:86 och 87, i vilka föreslås omfattande förändringar av undervisningen i svenska för vuxna invandrare.
Vid sidan härav görs utredningsinsatser på en rad andra områden inom invandrar- och flyktingpolitikens område. För detta har närmare redogjorts i propositionen (s. 10-15).
Slutligen bör nämnas att Nordiska rådet vid sitt möte i Helsingfors tidigare i år antagit Nordiska ministerrådets förslag till revidering av 1954 års överenskommelse om en gemensam nordisk arbetsmarknad.
Handläggningen av utlänningsärenden
Den tid som går åt för att handlägga utlänningsärenden har under flera år varit och är fortfarande en av de viktigaste frågorna inom invandringspolitiken. Redogörelser för handläggningstiderna lämnas i propositionen (s. 168-169), i en promemoria av invandrarpolitiska kommittén (se DsA 1982:4) samt i det faktaunderlag som arbetsmarknadsdepartementet fogat till ett pressmeddelande dagtecknat den 31 mars i år. Uppgifter har också lämnats till utskottet av invandrarverkets chef vid en hearing den 23 mars.
Invandrarverket avgör årligen över 120000 utlänningsärenden. De allra flesta gäller enbart tillstånd av olika slag. Verkets handläggningstid för den typen av ärenden är i genomsnitt 40 dagar.
I ett an*al fall, ca 5000, aktualiseras i samband med tillståndsprövningen även frågan om sökandena skall avlägsnas ur landet. Det är i dessa ärenden som handläggningstiderna förlängs, i vissa fall över ett år.
I ärendena om avlägsnande görs först en utredning av polisen. Detta tar normalt en till två månader. Den tid som härefter går åt för att ärendet skall avgöras av invandrarverket är i genomsnitt fyra månader. Normaltiden för ett sådant ärende som avgörs av invandrarverket är således totalt fem till sex månader.
År 1976 infördes en allmän rätt att överklaga invandrarverkets beslut i
AU 1981/82:22
dessa ärenden till regeringen. Detta sker i mer än tre fjärdedelar av fallen. Flertalet besvärsärenden avgörs av regeringen inom fyra månader eller, om remiss sker till invandrarverket, inom sex månader.
Räknat från utlänningens första kontakt med polisen tar således ett avlägsnandeärende, som efter besvär avgörs av regeringen, normalt en tid av uppemot ett år.
Många ärenden avgörs emellertid först efter betydligt längre tid än som nu angivits. Vid årsskiftet 1981-1982 fanns hos invandrarverket 200 ärenden (11 % av de inneliggande ärendena) som var äldre än ett år och över 500 ärenden (30%) som var äldre än ett halvt år. I regeringskansliet tar grovt räknat en femtedel av ärendena ett år eller mer att avgöra. Den sammanlagda väntetiden för en sökande kan därigenom väsentligt överstiga den nyssnämnda genomsnittstiden av uppemot ett år och uppgår i något hundratal fall om året t. o. m. till 2-2 1/2 år.
I propositionen framhåller invandrarministern - liksom utskottet gjort i tidigare sammanhang — att de långa handläggningstiderna medför svåra påfrestningar för de tillståndssökande. Utdragna väntetider medför också betydande kostnader för samhället eftersom sökandena inte tillåts ta anställning. Dessa problem påtalas även i två av de föreliggande motionerna, 1519 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s) och 1521 av Gunnel Liljegren m.fl. (m).
Åtskilligt har gjorts för att komma till rätta med väntetiderna - genom ändringar i utlänningslagstiftningen och genom förstärkta personalresurser och organisatoriska förändringar inom polisen, invandrarverket och arbetsmarknadsdepartementet. Likväl är den aktuella situationen när det gäller handläggningstiderna oroande.
Vad gäller tidsåtgången i arbetsmarknadsdepartementet bör påpekas att de nästan regelmässiga överklagandena av invandrarverkets beslut har gjort att utlänningsärendena nu är den största enskilda ärendegruppen i regeringskansliet. Ärendeanhopningen gör det svårt att förkorta väntetiderna. Mängden ärenden — 1500— 2000 avlägsnandeärenden per år vartill kommer ungefär lika många utlänningsärenden av annat slag — är dessutom svårförenlig med regeringskansliets normala planerings- och samordningsuppgifter liksom med den speciella beredningsordning som där gäller. I budgetpropositionen anmäls att invandrarpolitiska kommittén har fått i uppdrag att skyndsamt se över besvärsordningen i utlänningsärendena och därvid pröva möjligheten att flytta flertalet ärenden från regeringskansliet till en särskild besvärsnämnd. Den nya ordningen skulle enligt propositionen kunna gälla från den 1 januari 1983.
Kommittén har därefter i en skrivelse den 11 februari i år till arbetsmarknadsdepartementet (se departementspromemorian Ds A 1982:4) enhälligt uttalat att en central besvärsnämnd inte löser problemet med de långa handläggningstiderna. Enligt kommittén är det naturligt att först överväga ändringar i nuvarande riktlinjer för invandringspolitiken och möjliga för -
ALI 1981/82:22
enklingar i regelsystemet för att på de vägarna förkorta handläggningstiderna och minska antalet besvär till högsta instans.
Kommittén tillägger att den har börjat diskutera en regional lösning av handläggningsordningen. Tanken är att öka sambandet mellan beslutsfattare och utredare. Kommittén är dock inte beredd att redan nu ta ställning till en sådan ordning. Vidare pekar kommittén på möjligheten att i ökad utsträckning fatta beslut om avlägsnande på formell grund. Detta skulle enligt kommittén kunna bidra till kortare handläggningstider och minskat antal besvärsärenden hos regeringen.
Kommitténs ställningstaganden medför att en ny ordning för handläggningen av dessa ärenden inte kan införas förrän vid en senare tidpunkt än som förutsatts i budgetpropositionen.
Mot den bakgrunden har regeringen enligt vad utskottet har inhämtat vidtagit ytterligare åtgärder av temporär art för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna. Syftet är att minska ärendebalanserna i både invandrarverket och regeringskansliet och att så snabbt som möjligt avgöra de allra äldsta ärendena. Som mål anges att alla ärenden skall kunna passera hela instansordningen (polisen, invandrarverket, regeringen) inom sex-nio månader. Inom arbetsmarknadsdepartementet har vissa chefstjänster dubblerats. Vidare har regeringen medgivit att invandrarverket omgående anställer tre nya handläggare.
Utskottet vill i detta sammanhang göra följande uttalanden.
Det kan inte accepteras att tidsutdräkten i den omfattning som nu är fallet överstiger ett eller t. o. m. två år. Men även i de s. k. normalfallen är väntetiderna för långa. Till en del är detta en följd av de rättssäkerhetsgarantier som utlänningslagstiftningen tillförsäkrar de sökande. Den påtagliga konsekvensen av dessa garantier har emellertid blivit att invandrarverkets beslut om avlägsnande i fem fall av sex överklagas hos regeringen. Detta medför att handläggningstiden förlängs. Även om arbetsmarknadsdepartementets enhet för invandrar- och medborgarskapsfrågor har byggts ut kraftigt under de senaste åren, har likväl efter 1976 års vidgning av besvärsrätten ärendebalansen vuxit från 365 ärenden vid utgången av år 1977 till 1 150 vid utgången av år 1981. Sedan i höstas har dock en viss nedgång i balansen kunnat iakttas. Utskottet utgår från att regeringen vidtar de åtgärder inom sitt eget kansli som behövs för att man steg för steg skall kunna nå de mål som invandrarministern har ställt upp.
Som förut nämnts finns en ärendebalans även hos invandrarverket. Den personalförstärkning som verket nu har fått kommer att behövas även nästa budgetår. Detta påverkar verkets anslagstilldelning. Utskottet återkommer till den frågan i avsnittet om anslagsfrågorna.
Invandrarpolitiska kommittén har pekat på möjligheten att i vissa fall förkorta väntetiderna genom ändring i utlänningslagen. Den frågan kommer utskottet att behandla i betänkande AU 1981/82:14 med anledning av proposition 1981/82:146 om verkställighet, förvar och ansvar m. m. enligt utlänningslagen och motioner som väckts i anslutning till propositionen.
AU 1981/82:22
8 Det bör slutligen framhållas att det är invandrarpolitiska kommitténs uppgift att angripa det allvarliga problemet med handläggningstiderna på ett bredare sätt än som nu diskuterats. De förbättringar som kan bli ett resultat av kommitténs arbete kan emellertid inte realiseras förrän tidigast om två år.
Åtgärder för invandrarbarn och invandrarungdomar, m. m.
I propositionen (s. 170 och 182) bereds riksdagen ta del av vad som anförs om åtgärder till förmån för assyrier!syrianer. Det anmäls att den särskilda arbetsgruppen för dessa invandrare i höstas avlämnat en delrapport (Ds A 1981:10) med förslag på främst utbildningsområdet. Dessa bereds enligt propositionen f. n. i regeringskansliet.
Vidare redovisas åtgärder för invandrarbarn och invandrarungdomar mot bakgrund av den kartläggning som invandrarverket utfört i samråd med socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och expertgruppen för invandringsforskning. Rapporten handlar om problemen för den s.k. andra generationen invandrare, dvs. för barn som utvandrat hit tillsammans med sina föräldrar eller som har fötts här. Som ett mått på problemets dimensioner nämns i propositionen att det i Sverige bor ca 300000 barn och ungdomar i åldern 0—17 år med minst en förälder som är född i utlandet.
Många av dessa ungdomar möter problem redan i skolan liksom vid inträdet på arbetsmarknaden. Barn som gått i förskola och därefter fortsatt sin skolutbildning här i landet sägs ha en klart bättre situation än dem som invandrat i ungdomsåren. Mot den bakgrunden betonas skolans roll, och en utförlig redovisning lämnas för de åtgärder som vidtagits till stöd för dessa barn och ungdomar inom förskolan, grundskolan och gymnasiet, bl. a. i form av hemspråksundervisning och hemspråksklasser. Även invandrarungdomarnas möjligheter till undervisning inom den kommunala vuxenutbildningen berörs. Enligt utskottets mening är det värdefullt att få del av denna samlade redovisning för de insatser som görs på skolområdet liksom för den på detta område aktuella utredningsverksamheten.
Den följande framställningen i propositionen ägnas framför allt åt invandrarungdomarnas problem på arbetsmarknaden. Arbetskraftsundersökningarna visar sedan flera år tillbaka att arbetslösheten bland invandrare är ungefär dubbelt så stor som för hela arbetskraften, och arbetslösheten bland invandrarungdomar sägs i propositionen vara "särskilt illavarslande”. För nyinvandrade ungdomar utgör bristande kunskaper i svenska språket det största hindret att få anställning. När det gäller begreppet ”nyinvandrade” kan här finnas skäl att uppmärksamma ett påpekande i invandrarverkets rapport (propositionen s. 196). Där sägs nämligen att ungdomar som har vistats i Sverige minst ca fem år före inträdet i gymnasieåldern har goda förutsättningar att nå samma studiesituation som övriga
AU 1981/82:22
ungdomar. Detta ställer krav på särskilda insatser för de ungdomar som invandrar i högstadieåldern eller i icke skolpliktig ålder. Invandrare i åldern 16-17 år omfattas av skolans allmänna uppföljningsansvar, och särskilda introduktionskurser kan anordnas för dem i gymnasieskolan. Ungdomar med flyktingstatus kan redan från 16 års ålder få arbetsmarknadsutbildning och därtill knutet studiesocialt stöd.
I propositionen redogörs härefter för vad som kan göras till stöd för invandrarungdomarna inom ramen för de gängse arbetsmarknadspolitiska medlen, dvs. arbetsförmedling, vägledning och rehabiliteringsinsatser vid arbetsmarknadsinstituten, arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten. Det konstateras bl. a. att invandrarna numera utgör 28% av deltagarna i arbetsmarknadsutbildning, medan beredskapsarbeten hittills inte utnyttjats för invandrare i samma utsträckning som för svenska medborgare. Det uttalas därför att arbetsförmedlingen bör ta hänsyn till invandrarungdomarnas behov vid fördelning av platser i de beredskapsarbeten för ungdomar för vilka regeringen i höstas anvisade särskilda medel. Utskottet noterar att arbetsmarknadsstyrelsen tagit fasta på detta i sina anvisningar till länsarbetsnämnderna.
Med hänsyn till invandrarungdomarnas svåra situation på arbetsmarknaden vill utskottet stryka under de uttalanden som invandrarministern gör om betydelsen av att särskilda stödinsatser görs inom ramen för den förda arbetsmarknadspolitiken och den budget för denna politik som riksdagen nyligen beslutat om (AU 1981/82:21).
I den avslutande delen av propositionens redovisning kommer invandrarministern in på bl. a. frågor om rekrytering av tvåspråkig personal och om åtgärder på fritidsområdet och föreningslivet. I anslutning till den delen av framställningen tar utskottet upp några motionsyrkanden.
Invandrarministern uttalar i propositionen att hon delar uppfattningen att en rekrytering av tvåspråkig personal till myndigheter och institutioner skulle underlätta deras möjligheter att ge service åt invandrare. Samtidigt skulle en sådan rekrytering vidga arbetsmarknaden för invandrarungdomar.
Av samma uppfattning är Anna-Greta Leijon m.fl. (s) i motion 1519. I denna framhålls bl. a. att en tillfredsställande service inte kan ges inom t. ex. barnomsorgen och den psykiatriska vården eller vid olika slag av institutionsvård om det inte finns tillgång till tvåspråkig personal. I motionen aktualiseras också frågan om meritvärdering av tvåspråkighet vid tillsättning av tjänster.
Ett liknande motionsyrkande behandlades utförligt av utskottet i förra årets invandrarpolitiska betänkande (AU 1980/81:22 s. 15—18). Utskottet framhöll då avslutningsvis att det är önskvärt att man tar till vara den språkliga kompetensen hos anställda och på olika sätt, bl. a. i samband med rekryteringar, ser till att befattningar, där kunskaper i olika språk är betydelsefulla, i möjligaste mån besätts med invandrare som har sådana
AU 1981/82:22
kunskaper. För utskottet framstod det vidare närmast som en självklarhet att relevanta språkkunskaper i sådana sammanhang skall ses som en merit. Utskottet tilläde att utvecklingen mot ökad tvåspråkighet hos offentliga organ måste föras vidare och att det därvid gällde att inte minst ta vara på den resurs som invandrarna själva utgör.
Som framgår av de ovan refererade uttalandena finns inga delade meningar i sakfrågan. Frågan hur man skall gå vidare mot ökad tvåspråkighet hos offentliga organ övervägs av invandrarverket, som i den frågan bör kunna arbeta vidare med stöd av de uttalanden som utskottet tidigare gjort och som utskottet nu vill understryka. Den särskilda frågan om meritvärdering av tvåspråkighet behandlas av en särskild arbetsgrupp i regeringskansliet. Utskottet förutsätter att arbetsgruppens uppdrag fullgörs skyndsamt med hänsyn till den inställning som invandrarministern redovisat och till den ståndpunkt utskottet här har intagit. Det får vidare förutsättas att arbetet bedrivs i nära samarbete med partema på den offentliga sektorn. Den aktuella frågan har nämligen tillämpning inte enbart på statliga myndigheter och institutioner. Det är angeläget att dessa synpunkter beaktas även hos landsting och kommuner. Det kan med tillfredsställelse noteras att åtminstone ett landsting, det i Stockholms län, har beslutat ge tvåspråkighet särskilt meritvärde.
Med de markeringar utskottet gjort torde inte behövas något särskilt initiativ med anledning av motionsyrkandet. Detta bör alltså inte leda till någon riksdagens åtgärd.
När det sedan gäller åtgärder för invandrarungdomar inom föreningslivet erinras i propositionen om att statligt stöd kan lämnas på två vägar, nämligen från statens ungdomsråds anslag Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m. och från invandrarverkets medel till projektbidrag. Medel har dessutom ställts till förfogande ur allmänna arvsfonden.
Margit Odelsparr m.fl. (c) föreslår i motion 2116 att invandrarpolitiska kommittén skall få i uppdrag att pröva hur stöd till invandrarorganisationernas ungdomsverksamhet bör utgå. Bakgrunden till motionsyrkandet är att statens ungdomsråd begärt att ytterligare fyra invandrarorganisationer skall bli bidragsberättigade. Regeringen har i budgetpropositionen inte ansett sig kunna följa ungdomsrådets förslag med hänsyn till gällande regler. Därmed kvarstår enligt motionärerna frågan hur man på ett rimligt sätt skall kunna stödja dessa organisationer.
Vid bedömningen av motionsförslaget bör beaktas att kulturutskottet nyligen (KrU 1981/82:22) avstyrkt en motion, 686 av Lars Werner m.fl. (vpk), om ett särskilt stöd till de fyra invandrarorganisationerna. Vid bifall till kulturutskottets hemställan blir det även i riksdagen fastslaget att de aktuella organisationerna i vaije fall f. n. inte är berättigade till stöd från ungdomsrådets bidragsverksamhet. Detta reser i sin tur den fråga som följer av motiveringen i motionen av Margit Odelsparr m.fl. om det är
AU 1981/82:22
ändamålsenligt att införa samma stödåtgärder för alla etniska minoriteter utan hänsyn till bl. a. deras storlek. En fråga av det slaget faller inom ramen för de direktiv som har lämnats invandrarpolitiska kommittén. Utskottet förutsätter därför att det av motionärerna behandlade problemet kommer att tas upp av kommittén. Syftet med motionen får sålunda redan anses vara tillgodosett, och någon åtgärd med anledning av densamma är därför inte påkallad.
I motion 684 av Lars Werner m. fl. (vpk) förordas ett socialt stödprojekt bland invandrarungdom, inriktat på uppsökande verksamhet. Projektet avses bli organiserat och administrerat av kommunerna med full kostnadstäckning som föreslås bli finansierad genom en särskild arbetsgivaravgift.
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom en ytterligare form av projektstöd vid sidan av dem som redan finns och ovan angivits. Med hänsyn härtill och till att även frågan om behovet av intensifierad uppsökande verksamhet i och för sig låter sig inpassas i invandrarpolitiska kommitténs uppdrag föreslås att motionen inte föranleder någon åtgärd.
Med hänvisning till ställningstagandena till de nu behandlade motionsyrkandena och till vad tidigare anförts i detta avsnitt föreslår utskottet att vad som i propositionen anförts om åtgärder till förmån för assyrier/ syrianer resp. invandrarbarn och invandrarungdomar läggs till handlingarna.
Anslagsfrågor
Statens invandrarverk
1981/82 Anslag 47284000
1982/83 Förslag 49566000
Regeringen föreslår under punkt D 1 (s. 182-185) att anslaget räknas
upp med 2282000 kr. till 49566000 kr. enligt nedanstående sammanställ ning: -
1980/81 Utgift 47101000
1981/82 Beräknad ändring 1982/83
Invandrar verket -
Före draganden -
Personal
272 Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader
43129000 +6165000 +2 263000
(33743000) (+2999000) (+2249000)
4 155000 + 213000 + 19000
+6378000
+2282000
AU 1981/82:22
12 Regeringens anslagsberäkning utgår från att det s. k. huvudförslaget skall gälla för verket i dess helhet. I motsats till föregående år har något undantag inte gjorts för bl. a. tillståndsbyrån. En neddragning av kostnaderna med 2% skall enligt propositionen alltså tillämpas även på denna arbetsenhet.
Mot detta förslag i budgetpropositionen vänder sig Anna-Greta Leijon m.fl. (s) i motion 1519 och Gunnel Liljegren m. fl. (m) i motion 1521. Med i stort sett samma motivering - de långa väntetiderna i tillståndsärendena och konsekvenserna härav - föreslås i de båda motionerna en anslagsförstärkning, som i motion 1519 anges till 350000 kr. och i motion 1521 till 330000 kr. Även i motion 247 av Allan Åkerlind (m) begärs åtgärder som förkortar väntetiden. Han anser att den bör begränsas till sex månader.
Av skäl som redovisats i det tidigare avsnittet Handläggningen av utlänningsärenden har regeringen ändrat sin bedömning av resursbehovet vid tillståndsbyrån och därför medgivit att invandrarverket för återstoden av innevarande budgetår får rekrytera tre nya handläggare till byrån. Det är regeringens mening att denna förstärkning som en temporär insats behövs även nästa budgetår. Utskottet har samma uppfattning. Det kan i vart fall i den situation som råder beträffande väntetiderna för de tillståndssökande inte komma i fråga att nu minska byråns personalresurser. Det bör nämligen påpekas att de tre nya tjänsterna i realiteten till stor del är en kompensation för den generella tvåprocentiga neddragningen av medelstilldelningen.
Ställningstagandet innebär att utskottet i sak biträder de i motionerna 1519och 1521 i ett tidigare skede framförda kraven påanslagsförstärkning. Denna förstärkning bör dock fastställas till ett något högre belopp än som föreslagits i motionerna. Årskostnaden för de tre nya tjänsterna utgör nämligen i runt tal 400000 kr. inkl. lönekostnadspålägg m. m. Utskottet föreslår att det av regeringen begärda anslaget räknas upp med det beloppet. Med det anförda får även det aktuella yrkandet i motion 247 anses vara tillgodosett, och motionen bör i den delen inte leda till någon åtgärd.
Åtgärder för flyktingar 1980/81 Utgift 175617000
1981/82 Anslag 110360000
1982/83 Förslag 112625000
Från anslaget bekostas utgifterna för det i arbetsmarknadsstyrelsens programbudget upptagna programmet Åtgärder för flyktingar. Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning:
AU 1981/82:22
13 Utgift Anslag Beräknad ändring 1982/83
1980/81 1981/82
AMS Före draganden -
1.
Överföring av
flyktingar
5 564000
+ 185000
-
2.
Omhändertagande
av flyktingar
165 480000
99435 000
+ 80455 000
+ 1815000
3.
Förvaltnings-
kostnader
4 573000
+ 475 000
+ 450000
175617 000
110360 000
+81115 000
+2265000
Regeringen föreslår under punkt D 2 (s. 185—187) att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 2265000 kr. till 112625000 kr.
Anslagsberäkningen utgår från att insatserna för att överföra och ta hand om flyktingar skall ha samma omfattning, utformning och inriktning som under senare år, däribland överföring till Sverige av ca 1 250 flyktingar.
Belastningen på anslaget har under en följd av år i betydande mån överstigit de anslag som anvisats. Innevarande budgetår väntas också resultera i ett stort anslagsöverskridande, bl. a. till följd av händelseutvecklingen i Polen. Det kan därför med fog ifrågasättas om den av regeringen föreslagna anslagsuppräkningen är till fyllest. Med hänsyn till svårigheterna att i förväg bestämma anslagsbehovet godtar utskottet dock regeringens förslag.
Det skall tilläggas att belastningen på anslaget endast i ringa mån kan styras med administrativa medel. Helt avgörande är i stället faktorer som flyktingpolitikens inriktning — och denna är inte ifrågasatt - mängden av flyktingar som spontant söker sig till vårt land samt läget på den svenska arbetsmarknaden, dvs. möjligheterna att bereda anställning åt flyktingarna efter ankomsten till landet.
Åtgärder för invandrare
1980/81 Utgift 14410000 Reservation 4601000
1981/82 Anslag 15110000
1982/83 Förslag 15365000
Regeringen föreslår under punkt D 3 (s. 187-191) att anslaget Åtgärder för invandrare räknas upp med 255000 kr. till 15 365000 kr. enligt följande sammanställning:
AU 1981/82:22
1981/82
Beräknad ändring 1982/83
1. Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen
2. Bidrag till invandraroch minoritetsorganisationers verksamhet
3. Bidrag till avgränsade projekt m. m.
4. Informationsverksamhet
3 800 000
alt.
alt.
Invandrar verket1 -
+ 931 0002
+2 580000 +4160000
+ 350000 + 500000
+4361000
+5941000
Före draganden -
+ 170000
+ 335000
-250000
+255000
1 Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.
2 Varav 200000 kr. utgör engångsbidrag för översyn.
Vpk föreslår i sin partimotion 650 att anslaget räknas upp till 21 051 000 kr. i enlighet med stiftelsen Invandrartidningens och invandrarverkets förslag. Vpk har därvid i fråga om posten Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet stött invandrarverkets högre alternativförslag.
Som framgår av sammanställningen innefattar regeringens förslag i huvudsak endast en begränsad förstärkning av medlen till stiftelsen Invandrartidningen och därutöver en omfördelning av medel mellan två anslagsposter. I ett mycket kärvt statsfmansiellt läge kan det vara nödvändigt att låta även i och för sig välmotiverade förslag anstå. Utskottet är därför inte berett att på någon punkt frånträda regeringens förslag. Med avstyrkande av motionen föreslås således att anslaget anvisas med det belopp regeringen har begärt.
Översättningsservice 1980/81 Utgift 500000
1981/82 Anslag 500000
1982/83 Förslag 500000
Från anslaget bestrids sådana kostnader för invandrarverkets språksektion som inte täcks av intäkter. Utgifter och intäkter samt medelsbehovet framgår av följande sammanställning:
1981/82 Beräknad ändring 1982/83
Invandrar- Före verket
draganden
Utgifter 2720000 +140000 +130000
Intäkter 2220000 +105000 +130000
500000 + 35000
AU 1981/82:22
15 Regeringen föreslår under punkt D 4 (s. 191 — 192) att till Översättningsservice för nästa budgetår anvisas ett oförändrat belopp av 500000 kr.
Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.
Övriga invandrarfrågor
Utskottet tar avslutningsvis upp några återstående invandrarfrågor som aktualiserats i motionerna.
Anna-Greta Leijon m.fl. (s) vill i motion 1519 att regeringen skall underrättas om vad som anförts i motionen om kommunerna och invandringen. Motionärerna anser det angeläget att förbättra den ekonomiska situationen för vissa kommuner med många invandrare, och de nämner särskilt Botkyrka och Södertälje. Tanken är att detta bl. a. skall ske genom en ändrad beräkning av underlaget för skatteutjämningen på så sätt att även invandrare som vistas i kommunen i väntan på uppehålls- och arbetstillstånd skall få räknas in i befolkningsunderlaget.
En motion med likartad inriktning, 694 av Pär Granstedt (c) och Ylva Annerstedt (fp), har nyligen behandlats av finansutskottet i betänkandena FiU 1981/82: 20 och 1981/82:21. Den motionen har därvid avstyrkts. Från de invandrarpolitiska synpunkter som arbetsmarknadsutskottet har att företräda framstår det dock som motiverat att den i motionerna framförda tanken övervägs, lämpligen i samband med en kommande utredning om skatteutjämningssystemet. Med hänsyn till de nyligen gjorda ställningstagandena inom finansutskottet, som normalt har att bereda skatteutjämningsfrågor, vill arbetsmarknadsutskottet dock inte nu föreslå någon åtgärd med anledning av motion 1519 i denna del.
I motion 2116 av Margit Odelsparr m. fl. (c) tas upp frågan om invandrare som företagare. Motionärerna begär att statens industriverk skall få i uppdrag att pröva på vad sätt det svenska samhället bäst kan ta till vara den företagaranda som finns bland invandrarna. Denna sägs grunda sig på de speciella kunskaper de medför som en del av sitt kulturarv. Tyvärr har invandrarna ofta dåliga kunskaper om det svenska samhällets funktion och krav på företagandet, och de kommer därför ofta i konflikt med skattemyndigheter och fackliga organisationer. Inte heller utnyttjas den svenska kreditmarknadens möjligheter.
Liknande problem är också ämnet för motion 636 av Görel Bohlin (m), som pekar på att det är vanligt bland invandrare att en familjemedlem, vanligen fadern, tar exempelvis ett städarbete i vilket hela familjen deltar. Denne familjemedlem uppbär ensam de med uppdraget förenade inkomsterna och sociala förmånerna. Det sägs inte heller vara ovanligt att små barn följer med och deltar i arbetet även om det sker nattetid. Motionären önskar att de beskrivna problemen uppmärksammas i informationen till invandrarna.
Informationsproblem av det slag som berörs i de båda motionerna aktua -
AU 1981/82:22
liserades vid förra årets utskottsbehandling av invandringspolitiken (se AU 1980/81: 22 s. 15). Utskottet hänvisade då till att invandrarverket avsåg att i en ny upplaga av invandrarpaketet Sverigeboken ge viss information under rubriken Att starta eget företag. Frågan om företagandet bland invandrare berörs vidare i proposition 1981/82:118 om åtgärder för de små och medelstora företagen samt om innovationspolitikens inriktning (s. 151). Arbetsmarknadsministern uttalar där att det är angeläget att inom ramen för utvecklingsfondernas ”Att starta eget”-kampanjer underlätta för fler invandrare att bygga upp företagsamhet i sitt nya hemland. Vad särskilt gäller motion 636 kan tillfogas följande. De i denna motion uppmärksammade problemen och därav aktualiserat behov av information till invandrarna om svenskt arbetsliv, arbetsmarknad och lagstiftning kan väntas bli belyst i den senare etappen av invandrarpolitiska kommitténs arbete. Utskottet utgår därvid från att kommittén också föreslår lämpliga åtgärder. På grund härav vill utskottet inte föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionerna 636 och 2116.
1 motion 2116 begärs också initiativ för att skapa bättre förutsättningar för den ökande gruppen äldre invandrares behov.
De äldre invandrarnas situation har uppmärksammats inom den parlamentariskt sammansatta äldreberedningen. Det synes därför inte påkallat för riksdagen att ta det i motionen begärda initiativet.
Alexander Chrisopoulos (vpk) påtalar i motion 1070 att arbetsmarknadsdepartementet och invandrarverket dröjer för länge med att yttra sig till rättshjälpsnämndema över kostnadsräkningarna i utlänningsärenden. Följden blir ekonomiska problem för advokater och andra jurister som ofta anlitas i sådana ärenden, vilket i sin tur kan leda till svårigheter för asylsökande att få hjälp av kvalificerade jurister.
Det av motionären påtalade problemet har på senare tid uppmärksammats av både arbetsmarknadsdepartementet och invandrarverket. Åtgärder för att komma till rätta med problemet har vidtagits, bl. a. betalas ut förskott i de fall yttrande till rättshjälpsnämnden av olika skäl drar ut på tiden. Inom såväl departementet som invandrarverket är man givetvis medveten om den i rättshjälpsförordningen stadgade skyldigheten att utan dröjsmål yttra sig över kostnadsräkningar och sända dem till rättshjälpsnämnden och om att denna bestämmelse måste iakttas. Med hänsyn till det anförda är det inte erforderligt att vidta någon åtgärd med anledning av motionen.
En handläggningsfråga beträffande auktorisation av tolkar och översättare aktualiseras i motion 1090 av Åke Wictorsson (s).
Vid auktorisation av tolkar och översättare skall kommerskollegium göra en redbarhetsprövning. Därvid inhämtas enligt motionen även yttrande från länsstyrelsen, som i sin tur hör kronofogdemyndigheten och rikspolisregistret. Motionären anser att dessa båda instanser kan höras direkt av kommerskollegium utan omgången över länsstyrelsen.
ÅU 1981/82:22
17 En utredning tillsattes förra året om kommerskollegiets tolk- och translatorverksamhet. Utredningsarbetet väntas bli avslutat i sommar, och i det ingår att undersöka om gällande handläggningsordning kan förenklas. Med hänsyn härtill finns det inte skäl att nu gå in på en sakprövning av förslaget i motionen, som alltså bör lämnas utan åtgärd.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rekrytering av tvåspråkig personal m. m. att riksdagen avslår motion 1981/82:1519 yrkande 6,
2. beträffande stöd till invandrarorganisationers ungdomsverksamhet att
riksdagen avslår motion 1981/82:2116 yrkande 2,
3. beträffande socialt stödprojekt bland invandrarungdomar att riksdagen avslår motion 1981/82:684,
4. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i budgetpropositionen, bilaga 15, anförts om åtgärder till förmån för dels assyrier/syrianer, dels invandrarbarn och invandrarungdomar,
5. att riksdagen
a) med anledning av dels budgetpropositionens förslag, dels motionerna 1981/82:1519 yrkande 1 och 1981/82:1521 till Statens invandrarverk för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 49966000 kr.,
b) avslår motion 1981/82: 247 yrkande 1,
6. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 112 625 000 kr.,
7. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt med avslag på motion 1981/82:650 till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 15365000 kr.,
8. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till Översättningsservice för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 500000 kr.,
9. beträffande ändrad beräkning av underlaget för skatteutjämningen att
riksdagen avslår motion 1981/82:1519 yrkande 5,
10. beträffande invandrare som företagare
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:636 och 1981/82:2116 yrkande 1,
11. beträffande åtgärder för äldre invandrare
att riksdagen avslår motion 1981/82:2116 yrkande 3,
AU 1981/82:22
12. beträffande kostnadsräkningar i utlänningsärenden att riksdagen avslår motion 1981/82:1070,
13. beträffande handläggningen vid auktorisation av tolkar och översättare
att riksdagen avslår motion 1981/82:1090.
Stockholm den 13 april 1982
På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors (m), Arne Fransson (c), Erik Johansson, (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Marianne Stålberg (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Lahja Exner (s), Nils-Olof Grönhagen (s) och Görel Bohlin (m).
AU 1981/82:22
19 Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Utskottet 4
Invandringens omfattning m. m 4
Handläggningen av utlänningsärenden 5
Åtgärder för invandrarbarn och invandrarungdomar, m. m 8
Anslagsfrågor 11
Statens invandrarverk 11
Åtgärder för flyktingar 12
Åtgärder för invandrare 13
Översättningsservice 14
Övriga invandrarfrågor 15
Utskottets hemställan 17
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
I