Om sysselsättningsskapande åtgärder (prop. 1981/82:150 bilaga 4 jämte motioner

AU 1981/82:28

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1981/82:28

om sysselsättningsskapande åtgärder (prop. 1981/82:150 bilaga 4 jämte motioner)

I betänkandet behandlas proposition 1981/82:150 bilaga 4 Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde. Ärendet har i regeringen föredragits av statsrådet Eliasson. Vidare tar utskottet upp sju motioner som väckts i anslutning till propositionen i den aktuella delen.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser under nästa budgetår i form av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning. Förslag i dessa frågor har lagts fram dels i proposition 150 bilaga 4 (arbetsmarknadsdepartementet), dels i partimotionerna 2547 av socialdemokraterna, 2551 av moderata samlingspartiet och 2554 av vänsterpartiet kommunisterna.

Beträffande beredskapsarbetena föreslår utskottet med tillstyrkande av den socialdemokratiska partimotionen att dessa arbeten får en omfattning som motsvarar 8 miljoner dagsverken. Med hänsyn härtill bör det aktuella anslaget, Sysselsättningsskapande åtgärder, förstärkas med 3 360 milj. kr. vari inräknats kostnaderna för vissa särskilda sysselsättningsfrämjande åtgärder.

Företrädare för centerpartiet och folkpartiet anser i en reservation att anslaget bör ökas med 1 220 milj. kr. i enlighet med regeringens förslag. Moderata samlingspartiets företrädare föreslår i en annan reservation att anslaget höjs med 120 milj. kr. och hänvisar samtidigt till regeringens möjligheter att via finansfullmakten snabbt vidta ytterligare sysselsättningsskapande åtgärder.

I samma avsnitt tillstyrker utskottet regeringens förslag att ansvaret för de särskilda ungdomsplatserna — för ungdomar i åldern 16—17 år — överflyttas på skolan. Till bidrag till företag och förvaltningar som anordnar dessa platser beräknas 60 milj. kr. av beredskapsmedlen. I anslutning till en motion av företrädare för moderata samlingspartiet erinrar utskottet i sammanhanget om det av riksdagen tidigare i år begärda åtgärdsprogrammet mot ungdomsarbetslöshet. Socialdemokraterna biträder förslaget om huvudmannaskapet för ungdomsplatserna men reserverar sig i övrigt och föreslår bl. a. att ett nytt anslag om 161 milj. kr. skall anslås till verksamheten.

När det gäller arbetsmarknadsutbildningen biträder utskottet regeringens förslag om en viss utökning av den s. k. bristyrkesutbildningen med

1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 28

AU 1981/82:28

inriktning på verkstadsmekaniker. Socialdemokraterna tar i en reservation i detta avsnitt upp arbetsmarknadsutbildningens totala omfattning, ytterligare förslag beträffande den nya utbildningen för verkstadsmekaniker och bidraget till företagsutbildning vid hot om permittering eller uppsägning.

Slutligen tillstyrker utskottet propositionens förslag om åtgärder för att stödja byggsysselsättningen i Norduppland med hänsyn till det minskade behovet av byggnadsarbetare vid kraftverksbyggena i Forsmark. En motion om ytterligare åtgärder i Norduppland samt två andra motioner om sysselsättningsfrämjande åtgärder i Kristianstads resp. Malmöhus län har däremot inte biträtts av utskottet.

Propositionen

Regeringen föreslår under avsnittet B 2. Arbetsmarknadsutbildning (s. 3 — 5)

att riksdagen skall godkänna den i propositionen förordade höjningen av dagpenningen i utbildningsbidraget för ungdomar under 20 år samt

under avsnittet B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder (s. 6—9) att riksdagen skall

dels antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag om ändring i skollagen (1962:319),

dels till Sysselsättningsskapande åtgärder förbudgetåret 1982/83 utöver vad som föreslagits i proposition 1981/82:100, bilaga 15, under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag om 1 220 000 000 kr.

I avsnittet C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning om sysselsättning (s. 11) görs en anmälan.

Regeringens förslag under avsnittet Bil. Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län (s. 9— 11) behandlas av utskottet i betänkandet AU 1981/82:23.

Det till propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1962:319)' dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a §, av nedan angivna lydelse.

1 Lagen omtryckt 1970: 1026.

AU 1981/82:28

3 Nuvarande lydelse

2 ä

Varje kommun skall

a) sörja för undervisningen av barn

b) främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasieskola ävensom

c) i övrigt vårda skolväsendet i kommunen, såvitt ej handhavandet därav ankommer på annan.

9 Denna lag träder i kraft den 1 juli

Föreslagen lydelse

i grundskola,

b) bedriva uppföljande studieoch yrkesorientering och vidta andra åtgärder till stöd för ungdomar som inte har fyllt arton år och som efter avslutad grundskola inte genomgår utbildning eller har fast anställning,

c) främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasieskola ävensom

d) i övrigt vårda skolväsendet i kommunen, såvitt ej handhavandet därav ankommer på annan.

§

Skolstyrelsen skall ha hand om förvaltning och verkställighet inom det område som avses i 2 § b), i den mån dessa uppgifter inte tillkommer någon annan enligt bestämmelser som regeringen meddelar eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 § kommunallagen (1977:179).

Skolstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som följer av särskilda föreskrifter om statligt bidrag till åtgärder för utbildning och arbete åt ungdomar under arton år.

Motionerna

1981/82:2543 av Lennart Bladh m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger till känna vad i motionen anförs om att byggnadsarbetena för kriminalvårdens lokalanstalter i Kristianstad påbörjas hösten 1982.

2 Senaste lydelse 1975: 159.

1* Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 28

AU 1981/82:28

1981/82:2544 av Nils Hjorth m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av utökad statlig byggverksamhet och beredskapsarbeten i Norduppland för att lindra effekterna vid avvecklingen av byggarbetsplatsen i Forsmark.

1981/82:2546 av Erik Hovhammar m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen före vårriksdagens avslutande presenterar huvudlinjerna i det av riksdagen under våren beställda åtgärdspaketet för ungdom upp till 21 år, och

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärdspaketet skall innehålla förslag till förenklingar, effektiviseringar och ökad samordning för att åstadkomma största möjliga effekt i kampen mot ungdomsarbetslösheten.

1981/82:2547av Olof Palme m. fl. (s):

I motionen yrkas

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för inriktning och dimensionering av verksamheten med beredskapsarbeten under budgetåret 1982/83 som förordats i motionen,

4. att riksdagen beslutar höja tilläggsbidraget för kommunala investeringsarbeten enligt riktlinjer som förordats i motionen,

6. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 140 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag,

7. att riksdagen godkänner de riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningens dimensionering under budgetåret 1982/83 som förordats i motionen,

8. att riksdagen godkänner den omdisponering av anvisade medel som förordats i motionen i syfte att stärka planeringskapaciteten inom arbetsmarknadsutbildningen,

9. att riksdagen beslutar höja bidraget vid bristyrkesutbildning till 35 kr. per timme enligt riktlinjer som angivits i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska för invandrare vid bristyrkesutbildning,

11. att riksdagen beslutar höja bidraget vid utbildning av permitteringsoch uppsägningshotad personal till 35 kr. per timme i 960 timmar,

12. att riksdagen godkänner den finansieringsordning rörande arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1982/83 som förordats i motionen,

14. att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten i Norrbotten som förordats i motionen,

15. att riksdagen godkänner de riktlinjer för ungdomsplatser som angetts i motionen,

AU 1981/82:28

16. att riksdagen till Bidrag till anordnandet av ungdomsplatser (utbildningsdepartementet) för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 161 000 000 kr.,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nybyggnad av flygterminal i Luleå.

Yrkandena 1—2 har hänvisats till finansutskottet (se FiU 1981/82:40). Yrkandena 5 och 13 behandlas av arbetsmarknadsutskottet i betänkandet AU 1981/82:23.

1981/82:2551 av Lars Tobisson m. fl. (m)

I motionen yrkas — med hänvisning till vad som anförts i motion 1981/82:2550 -

1. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 utöver vad som beslutas med anledning av proposition 1981/ 82:100, bil. 15, under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag om 120 000 000 kr.,

2. att riksdagen uttalar att regeringen noga följer konjunkturutvecklingen under den närmaste tiden samt vid behov snabbt via finansfullmakten ställer tillräckliga resurser till förfogande för ytterligare beredskapsåtgärder under vintern 1982/83.

Yrkandena 3 och 4 behandlas i betänkandet AU 1981/82:23.

1981/82:2553 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om sysselsättningsskapande åtgärder i Malmöhus län.

1981/82:2554 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen vad avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde beslutar anslå ett i förhållande till propositionens förslag med 2 991 milj. kr. förhöjt belopp.

Utskottet

I betänkandet AU 1981/82:21 har utskottet haft anledning att relativt utförligt belysa utvecklingen på arbetsmarknaden. Betänkandet behandlades i kammaren den 1 april och därvid godkändes vad utskottet anfört med anledning av budgetpropositionen och moderata samlingspartiets motion 2054 om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken under budgetåret 1982/83. Riksdagens ställningstagande innebar samtidigt att socialdemokraternas i reservation 1 till betänkandet framlagda förslag till riktlinjer lämnades utan bifall.

AU 1981/82:28

6 Vad det nu gäller i detta ärende är att göra avstämning av behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder med ledning av det bedömningsunderlag som tillkommit efter det nämnda riksdagsbeslutet. Detta är vad som görs i regeringens kompletteringsproposition och de i anslutning till denna väckta partimotionerna från socialdemokraterna, moderata samlingspartiet och vänsterpartiet kommunisterna. I dessa dokument framkommer skilda bedömningar av den kommande konjunkturutvecklingen och dess genomslag på sysselsättningen. Dessa skillnader i bedömningen tar sig också uttryck i olika uppfattningar om behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser för att motverka den öppna arbetslösheten. Ytterst grundar sig dessa åsiktsskillnader på delade meningar om hur den ekonomiska politiken i stort bör föras i landet, och utskottet hänvisar därför till behandlingen av denna övergripande fråga i det betänkande som finansutskottet i dagarna avger över regeringens förslag till reviderad finansplan och i anslutning till den väckta motioner (FiU 1981/82:40).

Med dessa konstateranden övergår utskottet till att behandla de konkreta förslag på det arbetsmarknadspolitiska området som har lagts fram i den aktuella bilagan till proposition 150 och i de föreliggande motionerna.

Arbetsmarknadsutbildning

Riksdagen har tidigare i år godtagit att arbetsmarknadsutbildningen under nästa budgetår bedrivs med en volym som motsvarar 110 000 deltagare (budgetpropositionen bilaga 15 s. 81, AU 1981/82:21 s. 52) AMS har i två framställningar till regeringen föreslagit att arbetsmarknadsutbildningens omfattning ökas till 120 000 deltagare. Samtidigt förordar styrelsen att det görs en särskild satsning i form av bristyrkesutbildning inom det Verkstadstekniska området med förhöjt utbildningsbidrag för vissa deltagare. För planering m. m. av utbildningen behövs enligt styrelsen en temporär personalförstärkning.

Vidare har AMS aktualiserat frågan om förbättrade bidrag dels till företag för utbildning av personal vid hot om permittering eller uppsägning, dels till ungdomar som genomgår arbetsmarknadsutbildning.

Med anledning av AMS framställningar anförs i propositionen att styrelsen för hösten 1982 bör få planera arbetsmarknadsutbildningen för i genomsnitt 3 000 fler platser än tidigare beräknats. Å andra sidan bör planeringen för budgetårets senare hälft inriktas på en lägre volym, så att arbetsmarknadsutbildningens totala omfattning under budgetåret 1982/ 83 kan rymmas inom ramen för de medel som anslagits.

När det gäller utbildningsbidragen förordas i propositionen att de ungdomar i åldern 18—19 år som nu uppbär bidrag med 75 kr. per dag får bidraget höjt till 85 kr. Bidraget blir därmed likställt med den ersättning som utgår till ungdomar i åldern 16— 17 år som anvisats de av arbetsmarknadens parter avtalade särskilda ungdomsplatserna.

AU 1981/82:28

7 I övrigt har regeringen — i varje fall f. n. — inte ansett sig böra biträda AMS framställningar.

Socialdemokraterna föreslår i partimotion 2547 att arbetsmarknadsutbildningen under nästa budgetår dimensioneras för 120 000 deltagare i enlighet med AMS förslag. Också när det gäller den särskilda bristyrkesutbildningen för verkstadsmekaniker tillstyrker motionärerna AMS förslag. Den av styrelsen begärda tillfälliga personalförstärkningen bör sålunda medges och utbildningsbidrag utgå med 35 kr. per timme till sådana deltagare som påbörjar utbildningen före den 1 mars 1983 och uppbär löneutfyllnad från sin arbetsgivare under utbildningstiden. I sammanhanget understryker motionärerna att behovet av undervisning i svenska för deltagare som är invandrare prövas i varje enskilt fall.

Vidare ställer socialdemokraterna sig bakom AMS förslag att utbildningsbidraget till företag vid hot om permittering eller uppsägning höjs till 35 kr. per timme under 960 timmar.

Beträffande finansieringen av motionens förslag hänvisar socialdemokraterna till möjligheten att utnyttja de reservationer som innevarande budgetår väntas uppkomma på anslagen Arbetsmarknadsutbildning och Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

Utskottet anser liksom regeringen att man inte nu bör ändra arbetsmarknadsutbildningens totala omfattning. Denna har riksdagen tidigare i år angivit. Visar det sig längre fram att en större volym på utbildningen blir nödvändig får denna fråga självfallet tas upp på nytt.

När det gäller den särskilda satsningen i form av bristyrkesutbildning för verkstadsmekaniker anser utskottet att en sådan utbildning bör genomföras. Utskottet har liksom regeringen uppfattningen att planeringen för utbildningen bör kunna bedrivas utan särskilt personaltillskott — av AMS angivet till 15 personer. Inte heller bör tillkomma ett särskilt utbildningsbidrag om 35 kr. per timme (280 kr. per dag) till vissa deltagare. Detta högre bidrag är enligt AMS förslag avsett för deltagare som under utbildning uppbär löneutfyllnad från arbetsgivarna. Frågan om bidragets storlek blir därmed i praktiken en fråga om storleken på den lönesubvention som skall utgå till företagen vid denna form av vidareutbildning av anställd personal. Som påpekas i propositionen måste vidareutbildningen redan med nuvarande bidrag — som f. ö. kommer att höjas från den 1 juli 1982 vid riksdagens bifall till de förslag som redovisas i betänkandet AU 1981/ 82:13 — framstå som fördelaktig för företagen.

De i motionen aktualiserade frågorna om nivån på bidraget till företag för utbildning vid permitteringshot m. m. och om svenskundervisning för invandrare har behandlats i betänkandet AU 1981/82:21. Utskottets förslag har biträtts av riksdagen. Enligt utskottets mening bör de beslut som redan har fattats inte ändras med anledning av socialdemokraternas nu framlagda förslag.

Eftersom utskottet inte biträtt de ovan redovisade förslagen från social -

2 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 28

AU 1981/82:28

demokraterna saknas anledning att gå in på deras finansieringsförslag. Med tillstyrkande av vad som anförts i propositionen i de nu behandlade delarna avstyrker utskottet alltså den socialdemokratiska motionen i motsvarande delar.

Propositionens förslag om höjning av utbildningsbidraget för ungdomar i åldern 18—19 dr tillstyrks.

Sysselsättningsskapande åtgärder

I detta avsnitt behandlas under särskilda rubriker beredskapsarbetenas omfattning m. fl. frågor. Som inledningsvis påpekats har utskottet i betänkandet AU 1981/82:23 tagit upp den genom propositionen och motioner av socialdemokraterna, moderata samlingspartiet och vänsterpartiet kommunisterna aktualiserade frågan om särskilda åtgärder i Norrbotten. Vissa kvarstående frågor återkommer dock i de följande avsnitten.

Beredskapsarbetenas allmänna omfattning budgetåret 1982/83

Genom riksdagens beslut den 1 april i år (budgetpropositionen bil. 15 p. B 4, AU 21 s. 61 —63) har för nästa budgetår medel beräknats för beredskapsarbeten med en omfattning av ca 4,5 miljoner dagsverken med en genomsnittlig kostnad av drygt 450 kr. per dagsverke. Beräkningen grundades på en konjunkturneutral bedömning av behovet av sådana arbeten, och det förutsattes att denna ram för arbetena vid behov skulle kunna vidgas.

AMS har därefter i en framställning till regeringen föreslagit att volymen beredskapsarbeten ökas till 8 miljoner dagsverken. Med en sådan volym anger AMS behovet av medelsförstärkning till 2 391 milj. kr. (genomsnittlig dagsverkskostnad 510 kr.), alternativt 2 991 milj. kr. (genomsnittlig dagsverkskostnad till följd av större andel investeringsarbeten 585 kr.).

Regeringen föreslår med anledning härav att ytterligare 1 100 milj. kr. avsätts till beredskapsarbeten och hänvisar till möjligheten att via finansfullmakten med kort varsel anvisa medel till extra arbetsmarknadspolitiska insatser.

Socialdemokraterna föreslår i partimotion 2547 att AMS tillförs medel för beredskapsarbeten motsvarande 8 miljoner dagsverken. Vpk :s begäran i partimotion 2554 om anslagsuppräkning innebär att vpk i sak har samma uppfattning om behovet av beredskapsarbeten.

Moderata samlingspartiet anser i partimotion 2551 att det nu är för tidigt att bedöma behovet av ytterligare sysselsättningsskapande åtgärder. Regeringen måste dock noga följa konjunkturutvecklingen den närmaste tiden och vara beredd att snabbt via finansfullmakten ställa tillräckliga resurser till förfogande för ytterligare beredskapsåtgärder.

Samstämmiga bedömningar visar att den redan höga arbetslösheten

AU 1981/82:28

kommer att fortsätta att öka kraftigt nästa budgetår. De motåtgärder som kan vidtas inom ramen för den övergripande ekonomiska politiken får inte omedelbart genomslag på sysselsättningen. I det läget måste samhället göra största möjliga ansträngningar för att pressa ned den öppna arbetslösheten, och beredskapsarbetena fyller härvidlag en betydelsefull funktion. Omfattningen av dessa arbeten väntas innevarande budgetår uppgå till 6,5 miljoner dagsverken. Med hänsyn till vad nyss sagts om en fortsatt stegring av arbetslösheten är det motiverat att räkna med att det nästa budgetår behövs en ram av 8 miljoner dagsverken, såsom AMS och socialdemokraterna föreslagit. Arbetsmarknadsverket bör få rimlig tid att planera sina insatser av beredskapsarbeten så att dessa kan få full effekt. Därför bör en ram för arbetena med den angivna omfattningen nu fastställas av riksdagen. Tilläggskostnaden härför beräknas till 2 990 milj. kr. Den av regeringen åberopade finansfullmakten kan bli aktuell att utnyttjas för ytterligare insatser om sysselsättningsläget skulle fortsätta att förvärras.

Utskottet biträder alltså den socialdemokratiska partimotionen på denna punkt. Regeringen bör underrättas om det ovan anförda. Ställningstagandet innebär att utskottet samtidigt avstyrker förslaget i moderata samlingspartiets motion om att prövningen av det ytterligare behovet av beredskapsarbeten skall tills vidare anstå.

I anslagsfrågan återkommer utskottet i det följande.

Tilläggsbidraget vid investeringsarbeten

Vid beredskapsarbeten utgår statsbidrag i form av grundbidrag som motsvarar 75 % av lönekostnaderna. Är det fråga om investeringsarbeten medges dessutom ett tilläggsbidrag, som beräknas på skillnaden mellan de totala godkända kostnaderna för arbetena och lönekostnaderna. Tillläggsbidraget utgör f. n. i normalfallen 20 % av den angivna skillnaden. Procentsatsen skall enligt riksdagens beslut tidigare i år från den 1 juli sänkas till 15 % (budgetpropositionen bilaga 15 s. 96, AU 21 s. 63—64 med reservation av s).

Med anslutning till AMS framställning till regeringen föreslår socialdemokraterna i partimotion 2547 att tilläggsbidraget höjs tillfälligt till 30 % för arbeten som påbörjas före den 1 mars 1983. Syftet med förslaget är att göra det möjligt att öka andelen byggnads- och anläggningsarbeten i beredskapsarbetena.

Utskottet finner inte skäl för riksdagen att ändra sitt nyligen fattade beslut och avstyrker det socialdemokratiska förslaget. Det bör understrykas att den aktuella procentsatsen för tilläggsbidraget är avsedd att gälla i normalfallen. Regeringen har möjlighet att med stöd av finansfullmakten generellt höja procentsatsen om detta är påkallat med hänsyn till konjunkturläget. Dessutom har AMS enligt arbetsmarknadskungörelsen rätt att höja bidragsnivån i särskilt utsatta regioner.

AU 1981/82:28

10 Vid de av riksdagen tidigare i år av besparingsskäl beslutade ändringarna av bidragsreglerna förutsattes att bidrag i fortsättningen skall beräknas på en högsta dagsverkskostnad av 3 000 kr. Den nya regeln har visat sig få en icke avsedd begränsning av möjligheterna att bedriva vägarbeten som beredskapsarbeten, bl. a. de arbeten som är avsedda att utföras av statens vägverk. Den genomsnittliga dagsverkskostnaden för vägarbeten kan anges till f. n. 2 100 kr., men kostnaderna varierar kraftigt för olika objekt.

För vägarbetena har statsmakterna varje år fastställt en kostnadsram. Den utgör för nästa budgetår 300 milj. kr. Med hänsyn härtill bör det — utan att den avsedda besparingseffekten därigenom äventyras — vara möjligt att göra avsteg från den nya regeln om begränsning av bidragsunderlaget för vägarbeten som av olika skäl bedöms som angelägna.

Särskilda åtgärder för ungdomar

Under innevarande budgetår har regeringen med stöd av Finansfullmakten ställt 400 milj. kr. till arbetsmarknadsverkets förfogande för beredskapsarbeten — i första hand enskilda arbeten — för ungdomar i åldern 18 — 24 år. Vidare har regeringen anvisat 60 milj. kr. för bidrag till ungdomsplatser som enligt överenskommelser mellan parterna på arbetsmarknaden anordnas för ungdomar i åldern 16—17 år.

Frågan om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten har övervägts av utskottet i betänkandet AU 1981/82:21 (s. 29 — 37). De särskilda ungdomsplatserna, yrkesintroduktion m. m. har därjämte behandlats i yttrandet AU 1981/82:1 y till utbildningsutskottet och av det utskottet i betänkandena UbU 1981/82:18 och 23.

Övervägandena i det nyssnämnda betänkandet AU 1981/82:21 mynnade från utskottets sida ut i förslaget att riksdagen av regeringen skulle begära ett närmare utformat åtgärdsprogram som innebär att alla ungdomar upp till 21 års ålder kan erbjudas arbete eller utbildning. Förslaget bifölls av riksdagen.

1 motion 2546 av Erik Flovhammar m. fl. (m) görs en punktvis sammanfattning av en rad av åtgärder som vidtagits eller på den senaste tiden aktualiserats för att motverka ungdomsarbetslösheten. Trots detta ligger ungdomsarbetslösheten enligt motionärernas uppfattning fortfarande alltför högt. De understryker därför vikten av att regeringen så snart som möjligt lägger fram det av riksdagen begärda åtgärdsprogrammet. Huvudlinjerna i programmet bör presenteras före vårriksdagens slut. Samtidigt framhåller motionärerna betydelsen av att åtgärdsprogrammet innehåller förslag till förenklingar, effektiviseringar och ökad samordning, så att åtgärderna får största möjliga effekt i kampen mot ungdomsarbetslösheten.

I propositionen meddelas att sysselsättningen genom beredskapsarbeten för ungdomar under 25 år under nästa år skall bibehållas på nuvarande

AU 1981/82:28

nivå. Även de enskilda beredskapsarbetena skall fortsätta enligt samma föreskrifter som gällt innevarande budgetår. När det gäller den statliga bidragsgivningen till ungdomsplatserna konstateras att riksdagen medgivit att bidragsverksamheten fortsätter under nästa budgetår. Regeringen föreslår nu att ansvaret för ungdomsplatserna överflyttas från arbetsmarknadsverket till skolan. Detta ses av regeringen som ett led i det åtgärdsprogram som riksdagen uttalat sig för. Den fortsatta utvecklingen av programmet kräver enligt regeringens mening en översyn av de medel som står till förfogande inom både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Arbetsmarknadsministern tillägger dock att en helhetslösning kommer att presenteras för regeringen så snart som möjligt.

Att en översyn av de arbetsmarknads- och utbildningspolitiska medlen måste göras är givet. Utskottet är införstått med att det inte varit möjligt att presentera något resultat av denna översyn i den föreliggande propositionen med hänsyn till den korta tid som förflöt mellan riksdagsbeslutet och propositionens avlämnande. Utskottet vill emellertid här erinra om vad som anfördes i betänkandet AU 1981/82:21 (s. 36) om insatsernas utformning.

Sålunda ville utskottet inte utesluta möjligheten att ungdomsplatser erbjuds även de något äldre arbetslösa ungdomarna. Regeringen borde vidare tillsammans med de båda kommunförbunden överväga de uppslag om samhällstjänst och ett kommunalt ansvar för de arbetslösa som motionsledes framförts. Samtidigt underströks att åtskilliga kommuner redan i dag tar ett betydande ansvar för de arbetslösa ungdomarna i den egna kommunen, och staten borde enligt utskottets uppfattning vara beredd att erbjuda kommunerna ett långtgående bidrag i ett sådant läge. I sammanhanget framhölls att nivån på den ersättning som skall utgå till ungdomarna bör bestämmas bl. a. utifrån det rådande ekonomiska läget.

Vidare bör erinras om att det var utskottets mening att insatserna i åtgärdsprogrammet skall avse hela budgetåret 1982/83 och att utskottet räknade med att tyngdpunkten i insatserna skulle komma att ligga på den första hälften av budgetåret. Det är mot den bakgrunden man skall se motionärernas begäran om en snar redovisning från regeringens sida om utformningen av huvudlinjerna i åtgärdsprogrammet. Då arbetsmarknadsministern, som framgått av den ovan lämnade redovisningen, ställt i utsikt en helhetslösning inom en snar framtid synes något riksdagens initiativ av det i motionen begärda slaget inte vara påkallat.

Regeringens förslag att överflytta ansvaret för ungdomsplatserna till skolan är enligt utskottets mening ett betydelsefullt initiativ för ökad samordning och effektivisering genom att ansvaret för dessa platser och för yrkesintroduktionen inom gymnasieskolans ram samlas under samma huvudman. Som redan nämnts vid redovisningen av innehållet i motion 2546 har man sökt sig fram på en rad olika vägar för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Som utskottet ser det kommer det även i

AU 1981/82:28

fortsättningen bli nödvändigt att arbeta med ett brett spektrum av åtgärder för att lösa detta allvarliga problem. Det är givetvis nödvändigt med förenklingar som leder till överskådlighet och dessutom tar till vara de samordningsmöjligheter som ger ökad effektivitet i förhållande till de resurser som sätts in. Utskottet utgår från att sådana synpunkter kommer in som ett naturligt led vid utformningen av åtgärdsprogrammet. Samtidigt får man räkna med att möjligheterna till samordning och förenklingar är något som successivt kommer att prövas med ledning av de erfarenheter som görs efter hand som de olika åtgärderna förs ut i praktisk tillämpning. Det ändrade huvudmannaskapet för ungdomsplatserna är ett exempel härpå. Med dessa uttalanden av utskottet får önskemålen i motion 2546 om förenklingar och ökad samordning i åtgärdsprogrammet anses vara tillgodosedda, och motionen bör således inte heller i denna del leda till någon riksdagens åtgärd.

Vid behandlingen ovan av motion 2546 har utskottet i sak redan tagit ställning för regeringens förslag att till skolan överföra huvudmannaskapet för ungdomsplatserna. Det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i skollagen — motiverat av att den nya uppgiften för kommunerna kräver särskilda lagbestämmelser — bör antas av riksdagen.

När det gäller den fortsatta verksamheten med ungdomsplatserna anges i propositionen vissa allmänna riktlinjer. Arbetsmarknadsministern anför sålunda att det enligt hans mening är viktigt att utbildning sätts i första rummet för ungdomar under 18 år. Han tillägger att det normala bör vara att ungdomar som anvisas ungdomsplatser skall ha genomgått yrkesintroduktion eller någon utbildning i gymnasieskolan.

För statsbidragsgivningen under nästa budgetår till ungdomsplatserna beräknar arbetsmarknadsministern ett preliminärt belopp av 60 milj. kr. Det är vidare avsett att besparingar som uppkommit på de bidragsmedel som ställts till förfogande innevarande budgetår skall få utnyttjas även nästa budgetår för bidrag till platser som tillträds av ungdomar senast den 15 maj, så att de får behålla sina platser under högst sex månader.

Socialdemokraterna konstaterar i partimotion 2547 att regeringen genom sina förslag i vissa avseenden närmat sig de ståndpunkter som redovisades i den socialdemokratiska partimotionen 774 från allmänna motionstiden. Dock kvarstår enligt socialdemokraternas mening på flera avgörande punkter oklarheter i regeringens förslag. Därför vidhålls de riktlinjer för ett system med ungdomsplatser som beskrivits i motion 774. Vidare anser socialdemokraterna att det krävs en betydligt större medelstilldelning än som beräknats i propositionen, och de föreslår att ett nytt förslagsanslag om 161 milj. kr. anvisas under utbildningsdepartementets huvudtitel. I anslaget är inräknat kostnader för bidrag till kommunernas verksamhet med ungdomsplatserna samt ett belopp av 1 milj. kr. för stöd till facklig informationsverksamhet beträffande ungdomsplatserna.

De av socialdemokraterna åberopade riktlinjerna i motion 774 innebär

AU 1981/82:28

bl. a. att den nuvarande yrkesintroduktionen avskaffas och helt ersätts med ungdomsplatserna. Motionen har behandlats av utskottet i yttrandet AU 1981/82:1 y och därefter av utbildningsutskottet i betänkandena UbU 1981/82:18 och 23.1 enlighet med de båda utskottens förslag har motionen avslagits av riksdagen. Inte heller vann förslaget i samma motion om finansiering av verksamheten med ett nytt anslag om 161 milj. kr. i det sammanhanget riksdagens bifall. Det finns enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att inta en ändrad ståndpunkt till de av socialdemokraterna på nytt framförda förslagen, som alltså avstyrks. Den fortsatta verksamheten med ungdomsplatser bör bedrivas på det sätt som förordats av regeringen, på vilken det ankommer att meddela de närmare föreskrifter som kan behövas. Det av regeringen angivna beloppet för statsbidrag till verksamheten, 60 milj. kr., godtas av utskottet som finner det naturligt att beloppet i detta sammanhang endast kunnat anges preliminärt.

Särskilda åtgärder i vissa län

I propositionen föreslås ett nytt anslag om 150 milj. kr. till särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län. Som redan nämnts behandlas detta regeringsförslag i betänkandet AU 1981/82:23 om regionalpolitiken.

Med hänvisning till det minskade behovet av byggnadsarbetare vid kraftverksbyggena i Forsmark anmäler arbetsmarknadsministern att det är avsett att 10 milj. kr. av medlen till beredskapsarbeten skall avsättas för kommunala och enskilda byggprojekt i Norduppland. Vidare kommer ett antal statliga byggen att tidigareläggas i denna del av Uppsala län.

Nils Hjorth m. fl. (s) anser i motion 2544 att de åtgärder som aviseras av arbetsmarknadsministern för att mildra verkningarna av nedtrappningen av byggnadsarbetena i Forsmark är otillräckliga. Problemen skall enligt motionärerna ses mot bakgrund av den i övrigt dystra arbetsmarknadssituationen i Norduppland. Behovet av utökad statlig byggverksamhet och fler beredskapsarbeten bör därför ges regeringen till känna.

När det gäller Kristianstads län uttalar Lennart Bladh m. fl. (s) i motion 2543 att det är av stor betydelse för byggarbetsmarknaden i länet att uppförandet av en ny lokalanstalt i Kristianstad för kriminalvården blir tidigarelagt på grund av den kraftigt ökade arbetslösheten bland byggnadsarbetarna i länet. Riksdagen bör underrätta regeringen härom.

I motion 2553 framhåller Knut Wachtmeister m. fl. (m) att sysselsättningsläget i Malmöhus län är utomordentligt dystert. Å andra sidan, anförs det vidare, har de arbetsmarknadspolitiska resurser som tillförts länet varit mindre än riksgenomsnittet. Motionärerna förordar därför en speciell satsning på länet som kompensation för vad som sägs ha tidigare brustit i fråga om tilldelningen av arbetsmarknadspolitiska resurser.

Utskottet är inte berett att prioritera något av de tre länen framför andra

AU 1981/82:28

län när det gäller tidigareläggning av statliga byggen. Detsamma gäller om tilldelningen av medel för beredskapsarbeten utöver den anvisning av extra medel som förordas i propositionen med hänsyn till de speciella förhållandena på byggarbetsmarknaden i Norduppland. Statsmakterna har hittills anförtrott arbetsmarknadsverket att fördela mellan länen de medel som statsmakterna ställer till förfogande för beredskapsarbeten och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Riksdagen bör inte i detta sammanhang frångå denna princip. Härtill kan fogas det i och för sig självklara konstaterandet att arbetsmarknadsverkets möjligheter att sätta in åtgärder i de olika länen ytterst är beroende av de ekonomiska ramar som statsmakterna ställer till verkets förfogande.

I övrigt hänvisas till att utskottet haft anledning att närmare gå in på de skilda problemen i länen i riket vid behandlingen av de regionalpolitiska frågorna i det förut nämnda betänkandet AU 23.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2543, 2544 och 2553.

1 den socialdemokratiska partimotionen 2547 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om nybyggnad av flygterminalen i Luleå i stället för ombyggnad av den befintliga stationsbyggnaden.

Ett likartat yrkande i motion 2178 av Bertil Zachrisson m. fl. (s) har avslagits av riksdagen på förslag av trafikutskottet (TU 1981/82:28 s. 36 med reservation av socialdemokraterna). Med hänvisning till detta i dagarna fattade beslut av riksdagen avstyrker utskottet det motsvarande yrkandet i motion 2547.

Industribeställningar

Såsom föreslås i propositionen bör den för nästa budgetår fastställda ramen för industribeställningar vidgas från 10 till 60 milj. kr.

Det sammanlagda behovet av anslagsförstärkning

Riksdagen har tidigare i år med bifall till utskottets förslag i betänkandet AU 1981/82:21 (mom. 47 i hemställan) för nästa budgetår till Sysselsättningsskapande åtgärder anvisat ett reservationsanslag av 1 929 150 000 kr. Därefter har riksdagen med bifall till utskottets förslag i betänkandet AU 1981/82:25 anvisat ytterligare 300 miljoner kr. under anslaget till täckande av kostnaderna för det s. k. äldrestödet inom tekoindustrin.

Utskottet har i det föregående tagit ställning till de skilda ändamål som motiverar en höjning av anslaget utöver vad riksdagen tidigare beslutat. När det särskilt gäller beredskapsarbetenas allmänna omfattning under nästa budgetår har utskottet förordat en volym av 8 miljoner dagsverken med en tilläggskostnad av 2 990 milj. kr. Vid beräkningen av medelsbehovet för beredskapsarbetena måste hänsyn tas till att utskottet i betänkandet AU 1981/82:23 (mom. 137 i hemställan) uttalat sig för att 250 milj. kr.

AU 1981/82:28

avsätts till beredskapsarbeten i Norrbottens län. Detta belopp bör inräknas i den nu aktuella anslagsförstärkningen. Utskottet vill här tillägga att beloppet bör, såsom föreslås i den socialdemokratiska partimotionen 2547, i vanlig ordning ställas till AMS förfogande, varvid styrelsen av regeringen bör bemyndigas att använda medlen enligt de riktlinjer som angivits i motionen.

Med hänvisning till det ovan anförda bör riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder anslå ytterligare 3 360 milj. kr. eller 2 140 milj. kr. mer än regeringen föreslagit.

Med den av utskottet föreslagna uppräkningen av anslaget tillgodoses de av vänsterpartiet kommunisterna i partimotion 2554 och av moderata samlingspartiet i motion 2551 föreslagna anslagshöjningarna med 2 991 resp. 120 milj. kr.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

I propositionen aviserar arbetsmarknadsministern att en förstärkning även av anslaget C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning kan bli aktuell på grund av ökade utgifter för lönebidrag till handikappade m. fl. (delprogrammet Anställning med lönebidrag). Arbetsmarknadsministern anser dock att frågan om en anslagshöjning bör tas upp längre fram när de faktiska utgifterna bättre kan bedömas. Utskottet godtar denna uppfattning. Behovet av förstärkning av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till följd av ökade utgifter för lönebidragen har behandlats av utskottet i betänkandet AU 1981/82:14.1 sammanhanget kan också erinras om den parlamentariska utredning om de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden i stort som riksdagen beslutat begära att regeringen skall låta företa. Detta beslut fattades på förslag av utskottet i betänkandet AU 1981/82:21 (s. 86).

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmarknadsutbildningens omfattning, m. m.

att riksdagen med bifall till förslagen i proposition 1981/82:150 bilaga 4 avslår motion 1981/82:2547 yrkandena 7, 8, 9, 10, 11 och 12,

2. beträffande utbildningsbidrag till ungdomar i åldern 18—19 år att riksdagen godkänner den i propositionen förordade höjningen av dagpenningen i utbildningsbidraget för ungdomar under 20 år,

3. beträffande beredskapsarbetenas allmänna omfattning budgetåret 1982/83

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2547 yrkande 3 i

AU 1981/82:28

motsvarande del samt med avslag på motion 1981/82:2551 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande tilläggsbidraget vid investeringsarbeten

att riksdagen avslår motion 1981/82:2547 yrkandena 3 i motsvarande del och 4,

5. beträffande begränsning av bidragsunderlaget för dagsverkskostnaderna att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om undantag från begränsningsregeln för beredskapsarbeten på vägar,

6. beträffande redovisning för utformningen av det av riksdagen begärda åtgärdsprogrammet mot ungdomsarbetslöshet

att riksdagen avslår motion 1981/82:2546,

7. beträffande huvudmannaskapet för verksamheten med ungdomsplatser att

riksdagen antar det inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslaget till lag om ändring i skollagen (1962:319),

8. beträffande verksamheten med ungdomsplatser i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionens förslag avslår motion 1981/82:2547 yrkandena 15 och 16,

9. beträffande utökade insatser i Norduppland

att riksdagen med bifall till propositionens förslag avslår motion 1981/82:2544,

10. beträffande tidigareläggning av uppförandet av en lokalanstalt i Kristianstad för kriminalvården

att riksdagen avslår motion 1981/82:2543,

11. beträffande speciell åtgärdssatsning i Malmöhus län att riksdagen avslår motion 1981/82:2553,

12. beträffande nybyggnad av flygterminalen i Luleå

att riksdagen avslår motion 1981/82:2547 yrkande 17,

13. beträffande det sammanlagda behovet av förstärkning av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2547 yrkandena 6 och 14 samt med anledning av propositionens förslag och motionerna 1981/82:2551 yrkande 1 och 1981/82:2554 till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 — utöver tidigare anvisade belopp1 — under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 3 360 000 000 kr.

1 Prop. 1981/82:100 bilaga 15 punkt B 4, AU 1981/82:21, hemställan mom. 47, AU

1981/82:25, hemställan mom. 5.

AU 1981/82:28

17 Stockholm den 27 maj 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Bengt Wittbom (m), Lahja Exner(s), Nils-Olof Grönhagen (s), Sonja Rembo (m) och Bo Finnkvist (s).

Reservationer

1. Arbetsmarknadsutbildningens omfattning, m. m. (mom. 1)

Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Marianne Stålberg, Lahja Exner, Nils-Olof Grönhagen och Bo Finnkvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.7 börjar ”Utskottet anser” och på s. 8 slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Det akuta läget på arbetsmarknaden kräver en maximal insats av arbetsmarknadspolitiska medel. Såsom AMS föreslagit bör arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1982/83 planeras för i första hand 120 000 deltagare.

Den av AMS föreslagna satsningen, utöver den ordinarie planeringen, på särskild bristyrkesutbildning för verkstadsmekaniker bör genomföras. För att planeringen och andra förberedelser för denna utbildning omedelbart skall kunna påbörjas bör AMS få möjlighet att tillfälligt anställa högst 15 personer med utnyttjande av medel på anslaget Arbetsmarknadsutbildning. Om verksamheten skall få avsedd omfattning måste generösa ersättningsvillkor kunna erbjudas. Den målgrupp det gäller är mekaniker som redan har utbildning och erfarenhet. AMS förslag om ett bidrag till dem med 35 kr. per timme (280 kr. per dag) är mot den bakgrunden rimligt och bör medges som en temporär åtgärd. Eftersom det är fråga om en vidareutbildning av anställd personal bör krävas att arbetsgivaren till deltagarna betalar skillnaden mellan bidraget och den ordinarie lönen.Det förhöjda utbildningsbidraget bör kunna beviljas deltagare som påbörjar utbildningen före den 1 mars 1983.1 de fall invandrare deltar i utbildningen bör deras behov av svenskundervisning prövas i varje enskilt fall.

Riksdagen har två gånger bemyndigat regeringen att höja bidraget till företag för utbildning av personal vid hot om permittering eller uppsägning. Det senast lämnade bemyndigandet gäller till utgången av år 1982 (se AU 1981/82:21, s. 56). Regeringen har hittills avstått från att begagna sig

AU 1981/82:28

av bemyndigandena. Utskottet gör en annan bedömning än regeringen av vad sysselsättningsläget kräver och förordar att bidraget höjs från 20 till 35 kr. per timme, att utgå upp till 960 timmar.

Enligt riksrevisionsverkets senaste budgetprognoser kommer vid budgetårets utgång på anslagen Arbetsmarknadsutbildning och Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag att finnas reservationer som uppgår till 507 resp. 133 milj.kr. En del av dessa anslagsbehållningar kan antas bli tagna i anspråk för att täcka kvarstående utgifter från innevarande budgetår. I övrigt är det naturligt att de odisponerade anslagsbehållningarna utnyttjas för att finansiera de merkostnader som följer av utskottets ovan redovisade förslag.

Vad utskottet anfört innebär att utskottet biträder den socialdemokratiska partimotionen 2547 i de aktuella delarna. Regeringen bör underrättas om vad som anförts i anslutning till motionen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadsutbildningens omfattning, m. m. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2547 yrkandena 7, 8, 9, 10, 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Beredskapsarbetenas allmänna omfattning budgetåret 1982/83 (mom.

3)

Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Samstämmiga bedömningar” och på s. 9 slutar ”vidare anstå” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i år i betänkandet AU 1981/82:21 tagit ställning till behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser under nästa budgetår. Den ram för beredskapsarbeten som då prövades var uttryckligen konjunkturneutral, och medelsberäkningen var endast preliminär. Med hänsyn till de oroande arbetsmarknadsutsikterna — bl. a. har samtliga länsarbetsnämnder nyligen rapporterat att de räknar med en kraftig uppgång av arbetslösheten i höst — gör utskottet samma bedömning som regeringen, att det är nödvändigt att redan nu anvisa ytterligare medel till beredskapsarbeten. Indikationerna på behovet av ett sysselsättningstillskott genom sådana arbeten är så klara att det inte finns anledning att avvakta den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden. Regeringsförslaget om ytterligare medel möjliggör en planering av erforderliga insatser i god tid inför hösten. Förslaget i moderata samlingspartiets motion 2551 att tills vidare skjuta upp prövningen av behovet av ytterligare medelstilldelning avstyrks sålunda.

AU 1981/82:28

19 När det sedan gäller storleken på medelsförstärkningen för ökade insatser av beredskapsarbeten ansluter sig utskottet till regeringens förslag. Ytterligare 1 100 milj. kr. bör alltså anvisas för ändamålet. Socialdemokraternas förslag om beredskapsarbeten med en total omfattning av 8 miljoner dagsverken avstyrks. En sådan volym på arbetena skulle kräva en anslagsuppräkning med närmare 3 000 milj. kr. Enligt utskottets uppfattning är regeringens förslag väl avvägt med hänsyn till de bedömningar som nu kan göras. Utskottet vill tillägga att om sysselsättningsläget skulle försämras så att insatser utöver vad nu förordas blir ofrånkomliga kan regeringen snabbt anvisa extra medel härför med anlitande av den finansfullmakt som utskottet utgår från att riksdagen på nytt kommer att ställa till regeringens förfogande.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beredskapsarbetenas allmänna omfattning budgetåret 1982/83

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:2547 yrkande 3 i motsvarande del och 1981/82:2551 yrkande 2.

3. Beredskapsarbetenas allmänna omfattning budgetåret 1982/83 (mom.

3)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Samstämmiga bedömningar” och på s. 9 slutar ”vidare anstå” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i år tagit ställning till behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser under nästa budgetår. Omfattningen av beredskapsarbetena beslutades då, liksom tidigare år, utifrån en konjunkturneutral resursberäkning. Samtidigt utgick utskottet från att om extraordinära insatser behöver sättas in så skulle dessa göras med utnyttjande av regeringens finansfullmakt som för budgetåret 1983/84 är avsedd att uppgå till 2,5 miljarder kr.

Likväl föreslår regeringen i den föreliggande propositionen ytterligare insatser av beredskapsarbeten, till ett belopp som med 1 100 milj. kr. överstiger de medel riksdagen redan anvisat för ändamålet. Som framhålls i moderata samlingspartiets motion är det dock för tidigt att redan nu bedöma behovet av ytterligare sysselsättningsskapande åtgärder av detta slag. Det är emellertid viktigt att regeringen och AMS inför den kommande vintern håller en hög beredskap. Regeringen måste därför noga följa utvecklingen under den närmaste tiden och vara beredd att vid behov ställa tillräckliga resurser till förfogande för ytterligare sysselsättningsskapande åtgärder.

Den centrala uppgiften för arbetsmarknadspolitiken under nästa budgetår blir, som arbetsmarknadsministern framhåller, att i första hand klara

AU 1981/82:28

arbetslöshetsproblemen inom ramen för de lediga platser som finns på arbetsmarknaden. De platsförmedlande åtgärderna måste alltså, som han ytterligare understryker, ställas i centrum. Detta blir så mycket mer angeläget som en uppgång i industrisysselsättningen förväntas redan under andra halvåret i år. Man får inte riskera att industrins personalrekrytering i en kommande konjunkturuppgång försvåras genom för tidigt insatta åtgärder.

Utskottet är på de ovan angivna skälen inte berett att nu tillstyrka den ytterligare medelsanvisning om 1 100 milj. kr. som regeringen begär. Härav följer att utskottet inte kan tillstyrka socialdemokraternas förslag om beredskapsarbeten med en total omfattning av 8 miljoner dagsverken. En sådan volym på arbetena skulle kräva en anslagsförstärkning med närmare 3 000 milj. kr.

Vad utskottet ovan anfört om behovet av en hög sysselsättningsberedskap inför vintern 1982—1983 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beredskapsarbetenas allmänna omfattning under budgetåret 1982/83

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2551 yrkande 2 samt med avslag på motion 1981/82:2547 yrkande 3 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av en hög sysselsättningsberedskap inför vintern 1982—1983.

4. Tilläggsbidraget vid investeringsarbeten (mom. 4)

Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Marianne Stålberg, Lahja Exner, Nils-Olof Grönhagen och Bo Finnkvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet finner” och slutar ”utsätta regioner” bort ha följande lydelse:

Den alltmer alarmerande utvecklingen på byggarbetsmarknaden nödvändiggör en ökad andel byggnads- och anläggningsarbeten inom beredskapsarbetena. För att en sådan ökning skall bli möjlig förutsätts att tilläggsbidraget för de kommunala investeringsarbetena höjs. Detta bidrag bör därför, som en temporär åtgärd, utgå med 30 procent för arbeten som påbörjas före den 1 mars 1983. Vad utskottet anfört med anledning av den socialdemokratiska partimotionen 2547 i dessa delar bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande tilläggsbidraget vid investeringsarbeten

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2547 yrkandena 3 i motsvarande del och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:28

5. Redovisning för utformningen av det av riksdagen begärda åtgärds programmet

mot ungdomsarbetslöshet (mom. 6 — motiveringen)

Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Marianne Stålberg, Lahja Exner, Nils-Olof Grönhagen och Bo Finnkvist (alla s) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Att en” och på s. 12 slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet är så till vida ense med motionärerna att åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten snarast bör byggas ut. Dessa åtgärder bör emellertid ha den inriktning som angivits i de socialdemokratiska reservationerna i ungdomsarbetslöshetsfrågorna i betänkandena AU 1981/82:21 och UbU 1981/82:18. Det är inte åtgärder av det slaget som åsyftas i motion 2546 av Erik Hovhammar m. fl. (m). Det saknas därför anledning att här närmare gå in på förslagen i motionen utan dessa avstyrks.

6. Verksamheten med ungdomsplatser i övrigt (mom. 8)

Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Marianne Stålberg, Lahja Exner, Nils-Olof Grönhagen och Bo Finnkvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”De av” och på s. 13 slutar ”anges preliminärt” bort ha följande lydelse:

Med regeringsförslaget om överflyttning av ansvaret för ungdomsplatserna till skolmyndigheterna får huvudmannaskapsfrågan en tillfredsställande lösning. Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen 2547 kvarstår dock på flera avgörande punkter oklarheter i propositionen. Den berör inte heller de kvalitetsaspekter som måste anläggas på ungdomsplatserna i fråga om t. ex. handledning och uppföljning. Enligt utskottets mening bör därför den fortsatta verksamheten med ungdomsplatserna bedrivas efter de riktlinjer som utförligt beskrivits i den socialdemokratiska partimotionen 774 och den därtill knutna socialdemokratiska reservationen till betänkandet UbU 1981/82:18.

Det belopp för statsbidrag till ungdomsplatserna som beräknas i propositionen måste bedömas som helt otillräckligt. Som socialdemokraterna föreslår bör under utbildningdepartementets huvudtitel anvisas ett särskilt förslagsanslag om 161 milj. kr. Anslaget är främst avsett att täcka kostnaderna för bidrag till företag och förvaltningar som anordnar undomsplatser, men det bör också få utnyttjas för bidrag till kommuner och fackliga organisationer i enlighet med vad som förordats i motion 774.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande verksamheten med ungdomsplatser i övrigt att riksdagen

a) med bifall till motion 1981/82:2547 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer

AU 1981/82:28

för ungdomsplatser,

b) med bifall till motion 1981/82:2547 yrkande 16 till Bidrag till ungdomsplatser för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 161 000 000 kr.

7 a. Det sammanlagda behovet av förstärkning av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 13)

under förutsättning av bifall till reservation 2

Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet har” och på s. 15 slutar ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tagit ställning till de skilda ändamål som motiverar en höjning av anslaget. När det särskilt gäller beredskapsarbetenas allmänna omfattning under nästa budgetår har utskottet biträtt regeringens förslag om att ytterligare 1 100 milj. kr. skall avsättas för dessa arbeten. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt föreslagits bör riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder anslå ytterligare 1 220 milj. kr. i enlighet med regeringens förslag. Detta ställningstagande innebär att å ena sidan yrkandet i moderata samlingspartiets förslag i partimotion 2551 om uppräkning med 120 milj. kr. är tillgodosett och å andra sidan att utskottet avstyrker de av socialdemokraterna i partimotion 2547 och av vänsterpartiet kommunisterna i partimotion 2554 föreslagna anslagshöjningarna med 3 360 resp. 2 991 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande det sammanlagda behovet av förstärkning av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder

att riksdagen dels med bifall till propositionens förslag samt med anledning av motion 1981/82:2551 yrkande 1, dels med avslag på motionerna 1981/82:2547 yrkandena 6 och 14 och 1981 /82:2554 till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 — utöver tidigare anvisade belopp1 — under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 220 000 000 kr.

7 b. Det sammanlagda behovet av förstärkning av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 13)

under förutsättning av bifall till dels reservation 2, dels mom. 137 i utskottets hemställan i betänkandet AU 1981/82:23

1 Prop. 1981/82:100 bilaga 15 punkt B 4, AU 1981/82:21, hemställan mom. 47, AU

1981/82:25, hemställan mom. 5.

AU 1981/82:28

23 Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet har” och på s. 15 slutar ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har — res. 7 a milj. kr.

I betänkande 1981/82:23 har utskottet uttalat sig för att 250 milj. kr. avsätts till beredskapsarbeten i Norrbottens län. Företrädarna i utskottet för centerpartiet och folkpartiet resp. för moderata samlingspartiet har inte anslutit sig till detta förslag utan har i två reservationer förordat stödinsatser i länet av annat slag. Skulle utskottets förslag i betänkandet (hemställan mom. 137) vinna riksdagens bifall följer härav att anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder bör förstärkas med 1 470 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande det sammanlagda behovet av förstärkning av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder

att riksdagen dels med bifall till propositionens förslag samt med anledning av motionerna 1981/82:2547 yrkandena 6 och 14 och 1981/82:2551 yrkande 1, dels med avslag på motion 1981 /82:2554 till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 — utöver tidigare anvisade belopp1 — under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 470 000 000 kr.

8 a. Det sammanlagda behovet av förstärkning av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 13)

under förutsättning av bifall till reservation 3

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet har” och på s. 15 slutar ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tagit ställning till de skilda ändamål som motiverar en höjning av anslaget utöver vad riksdagen tidigare beslutat. När det särskilt gäller beredskapsarbetenas allmänna omfattning under nästa budgetår har utskottet på de skäl som tidigare anförts förklarat att utskottet inte är berett tillstyrka regeringens begäran om en medelsanvisning om 1 100 milj. kr. Med hänvisning härtill och till vad i övrigt föreslagits bör riksdagen, såsom föreslås i moderata samlingspartiets motion 2551, till Sysselsättningsskapande åtgärder anvisa ytterligare 120 milj. kr. Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker de av socialdemokrater -

1 Prop. 1981/82:100 bilaga 15 punkt B 4, AU 1981/82:21, hemställan mom. 47, AU

1981/82:25, hemställan mom. 5.

AU 1981/82:28

na i partimotion 2547 och av vänsterpartiet kommunisterna i partimotion 2554 föreslagna anslagshöjningarna med 3 360 resp. 2 991 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande det sammanlagda behovet av förstärkning av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder

att riksdagen dels med bifall till motion 1981/82:2551 yrkande 1 samt med anledning av propositionens förslag, dels med avslag på motionerna 1981/82:2547 yrkandena 6 och 14 och 1981 /82:2554 till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 — utöver tidigare anvisade belopp1 — under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 120 000 000 kr.

8 b. Det sammanlagda behovet av förstärkning av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 13)

under förutsättning av bifall till dels reservation 3, dels mom. 137 i utskottets hemställan i betänkandet AU 1981/82:23

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet har” och på s. 15 slutar ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har reservation 8 a — milj. kr.

I betänkande 1981/82:23 har utskottet uttalat sig för att 250 milj. kr. avsätts till beredskapsarbeten i Norrbottens län. Företrädarna i utskottet för centerpartiet och folkpartiet resp. för moderata samlingspartiet har inte anslutit sig till detta förslag utan har i två reservationer förordat stödinsatser i länet av annat slag. Skulle utskottets förslag i betänkandet (hemställan mom. 137) vinna riksdagens bifall följer härav att anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder bör förstärkas med 370 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande det sammanlagda behovet av förstärkning av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder

att riksdagen dels med bifall till motion 1981/82:2551 yrkande 1 samt med anledning av propositionens förslag och motion 1981/82:2547 yrkandena 6 och 14, dels med avslag på motion 1981/82:2554 till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 — utöver tidigare anvisade belopp1 — under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 370 000 000 kr.

1 Prop. 1981/82:100 bilaga 15 punkt B 4, AU 1981/82:21, hemställan mom. 47, AU

1981/82:25, hemställan mom. 5.

AU 1981/82:28

25 Särskilt yttrande

Nybyggnad av flygterminal i Luleå (mom. 12)

Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Marianne Stålberg, Lahja Exner, Nils-Olof Grönhagen och Bo Finnkvist (alla s) anför:

Med det förnyade yrkandet i partimotion 2547 har visats att hela den socialdemokratiska gruppen står bakom kravet på en ny flygterminal i Luleå. Vi vill för vår del markera att vi står fast vid det kravet. Vi har i detta ärende avstått från att reservera oss enbart av det skälet att riksdagen så nyligen som för två dagar sedan har tagit ställning i samma fråga.