Om datateknikens effekter på arbetslivet

AU 1981/82:6

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1981/82:6

om datateknikens effekter på arbetslivet Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motioner som rör effekterna i arbetslivet av den ökade användningen av datatekniken. I motion 1980/81:394 från vpk förs fram långtgående krav på inflytande för de fackliga organisationerna vid införande av datatekniken i arbetslivet. Bl. a. föreslås att de fackliga organisationerna skall ges vetorätt. I motion 1980/81:193 av Kerstin Anér m. fl. (fp) behandlas bl. a. behovet av utbildning för den personal som berörs av införande av datatekniken inom kontorssektorn. Utskottet avstyrker de båda motionerna med hänvisning till att de av motionärerna aktualiserade frågorna kommer att behandlas i en aviserad övergripande datapolitisk proposition under våren 1982. Utskottet pekar även på möjligheten att teckna avtal i dessa frågor. Sådana avtal har tecknats på vissa avtalsområden.

Motionerna

1980181:193 av Kerstin Anér m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande behovet av utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska resurser till följd av datateknikens effekter på produktion och arbetsliv inom kontorssektorn och att detta beaktas av dataeffektutredningen.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1980/81:189.

Enligt motionärerna åstadkom den första datoriseringsvågen inom industrin fler kvalificerade arbeten och färre rutinbetonade arbeten. Minidatorrevolutionen däremot åstadkommer mindre efterfrågan på specialister medan efterfrågan på lågutbildade är större. Allt fler uppgifter läggs på programmerare med relativt kort och smal utbildning, vilka saknar det breda kunnande, som de egentligen skulle behöva. Datorerna tar över merparten av det kortsiktiga beslutsfattandet på kontoren. Det som blir kvar bör då ges ökad kvalitet genom att personalen får utbildning och kan fatta beslut som är bättre och mer verklighetsanpassade. Enligt motionärerna är det speciellt viktigt att särskilda åtgärder sätts in för att ge den kvinnliga personalen en vidareutbildning på arbetsplatsen. Syftet skall vara att ge dem möjligheter att gå över till mer kvalificerade arbetsuppgifter på datateknikområdet.

1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 6

AU 1981/82:6

1980181:394 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning innebärande a)

vetorätt för de anställdas lokala fackliga organisationer vid införande av ny teknik i arbetslivet,

b) rätt för lokal facklig organisation att för egna bearbetningar på arbetsköparens bekostnad utnyttja den dator som denne har tillgång till,

c) rätt för lokal facklig organisation att på arbetsköparens bekostnad utnyttja arbetstagarkonsulter vid införande av och förändring av datasystem och för utredning av möjliga förändringar i redan befintliga datasystem,

d) rätt för lokal facklig organisation till fullständig tillgång till underlag och utredningar som ligger till grund för föreslagna och befintliga datasystem,

2. att riksdagen uttalar sig för att ett fackligt forskningsinstitut inrättas i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionärerna framhåller bl. a. att oron sprider sig bland anställda och fackliga organisationer för vad den alltmer omfattande datoriseringen inom arbetslivet kan komma att innebära i form av en högre arbetslöshet, förlorade yrkeskunskaper och utarmade arbeten. I sammanhanget hänvisas till krav som ställs från de fackliga organisationerna om ett ökat inflytande över den nya tekniken. Dessa krav har enligt motionärerna sin grund i brister i den arbetsrättsliga lagstiftningen i kombination med en ovilja från arbetsgivarna att i avtal reglera de anställdas inflytande över ny teknik på ett sätt som ger de fackliga organisationerna mer än enbart rätt att förhandla innan arbetsgivarna bestämmer. Slutligen anförs att det är väl dokumenterat att de fackliga organisationernas inflytande är otillräckligt. Regeringen bör därför lägga fram förslag i frågan.

Utskottet

Den snabba utvecklingen inom datatekniken och dess konsekvenser för de anställda tas upp i de båda motioner som behandlas i detta betänkande.

I vpk-motion 394 föreslås att de anställdas lokala fackliga organisationer skall ges vetorätt vid införande av ny teknik i arbetslivet. Dessutom yrkas att arbetstagarna skall ha rätt att på arbetsgivarens bekostnad anlita konsulter när datorsystem skall införas eller förändras och att göra egna bearbetningar på arbetsgivarens dator. Motionärerna vill även att den lokala fackliga organisationen skall ha rätt att få del av det underlag och de utredningar som ligger till grund för utformningen av föreslagna eller befintliga datorsystem. Slutligen föreslår motionärerna att ett fackligt forskningsinstitut på datateknikområdet finansierat med arbetsgivaravgifter skall inrättas.

Kerstin Anér m. fl. (fp) pekar i motion 193 på behovet av utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser till följd av datateknikens effekter på

AU 1981/82:6

produktion och arbetsliv inom kontorssektorn och föreslår att de framförda synpunkterna i frågan skall beaktas av dataeffektutredningen.

Utskottet vill först framhålla att den snabba utvecklingen inom datatekniken innebär stora omställningar i arbetslivet. Det är därför viktigt att de anställda får utbildning på området och inflytande över utvecklingen. Detta är en av förutsättningarna för att den nya tekniken skall kunna användas. Utskottet vill erinra om att det i dataeffektutredningens uppdrag ingår att bl. a. studera de anställdas möjligheter till inflytande över datoranvändningen.

I delbetänkandet Industrins datorisering - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (SOU 1981:17) redovisas vissa överväganden och förslag beträffande de anställdas inflytande och medbestämmande i samband med att den nya tekniken införs. Enligt utredningen bör medbestämmandeprocessen komma i gång i ett mycket tidigt skede av datorsystemutvecklingen samt innebära en reell delaktighet i beslutsfattandet från de anställdas sida. Utredningen framhåller vidare att både de fackliga förtroendemännen och de anställda bör beredas ökade möjligheter till utbildning. Slutligen framhåller man vikten av att de problem som finns för lokala fackliga organisationer att få hjälp av ombudsmän och konsulter måste lösas.

I dagarna har dataeffektutredningen presenterat ytterligare en delrapport som handlar om effekterna av kontorens datorisering på sysselsättning och arbetsmiljö (Ds A 1981:16). Bl. a. tar rapporten upp behovet av utbildning samt de anställdas inflytande över utvecklingen. Härutöver har publicerats rapporter om datoriseringen inom bank- och försäkringsbranscherna samt inom statsförvaltningen (Ds A 1981:13, 14 och 15).

Förutom dataeffektutredningen finns en rad utredningar och projekt som behandlar olika aspekter på den nya tekniken. Regeringen har aviserat att den våren 1982 ämnar lägga fram en datapolitisk proposition på grundval av dataeffektutredningens och andra utredningars arbete. Utskottet utgår från att de frågor motionärerna tar upp om de anställdas inflytande över teknikens användning och om konsekvenserna av datoriseringen bl. a. inom kontorssektorn därvid kommer att behandlas.

Utskottet vill härutöver peka på det stora intresse den fackliga rörelsen ägnar åt frågan om datoriseringen i arbetslivet. De stora organisationerna har tagit fram omfattande datapolitiska program. På Kooperativa förbundets avtalsområde liksom vid statsföretagen har medbestämmandeavtal kommit till stånd i bl. a. frågor av detta slag. I de avtalen liksom i medbestämmandeavtalet för statstjänstemännen finns även bestämmelser om anlitande av arbetstagarkonsulter. I detta sammanhang noterar utskottet att förhandlingar ånyo upptagits mellan parterna om ett centralt medbestämmandeavtal på den enskilda sektorn.

Utskottet vill slutligen beträffande vpk:s yrkande om inrättande av ett forskningsinstitut på dataområdet hänvisa till att Arbetslivscentrum bedriver

AU 1981/82:6

en mycket omfattande forskningsverksamhet kring dataproblem. En intern datordelegation har inrättats inom Arbetslivscentrum för att utveckla en ny forskningsinriktning inom området. Utskottet finner därför inga skäl att ställa sig bakom kravet på inrättande av ett nytt forskningsinstitut. Det kan tilläggas att de fackliga organisationerna är representerade i styrelsen för Arbetslivscentrum och därmed har möjlighet att påverka inriktningen på forskningsverksamheten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 193 och 394.

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder till följd av datateknikens effekter inom kontorssektorn

att riksdagen avslår motion 1980/81:193,

2. beträffande de anställdas inflytande vid införande av ny teknik i arbetslivet

att riksdagen avslår motion 1980/81:394.

Stockholm den 24 november 1981

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Anders Högmark (m), Hans Gustafsson (s), Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Bengt Wittbom (m), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Lahja Exner (s), Görel Bohlin (m) och Lena Hjelm-Wallén (s).

GOTAB 698% Stockholm 1981