Med anledning av motioner om museifrågor
KrU 1981/82:11
Kulturutskottets betänkande 1981/82:11
med anledning av motioner om museifrågor
Motionerna
Yrkanden
I motion 1980/81:440 av Hans Petersson i Hallstahammar m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen beslutar
1. att hos regeringen hemställa om tillsättande av en kommitté med uppgift att utreda och utarbeta förslag om ett svenskt bruksgrafiskt museum i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att erforderliga medel ställs till kommitténs förfogande.
I motion 1980/81:2122 av Christina Rogestam m. fl. (c, s, m. fp, vpk)-som har väckts i anslutning till proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor - yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärder vidtas i syfte att på lämpligt sätt dokumentera tidigare epoker i varvsindustrin.
Motiveringar
I motion 1980/81:440 uttalar motionärerna att den svenska boktryckarkonsten, som om två år fyller 500 år, nu trängs mot väggen av en högrationell och alltmer centralstyrd grafisk industri baserad på datorteknologi. Vad som i detta läge vunnits i fråga om kapacitet och omfång har enligt motionärerna ofta skett till priset av en allmän kvalitetsförsämring undantagsvis uppvägd av enstaka kvalitetsprodukter som endast kan nå ett begränsat fåtal. Det är därför viktigt att i tid skapa förutsättningar för att bevara och föra vidare yrkestraditioner och kunskaper. På så sätt skulle kvalitetskravet på den grafiska industrin kunna bibehållas. I motionen påpekas att det på olika håll i landet pågår diskussioner och utredningsarbete för att utarbeta förslag till ett bruksgrafiskt museum. Motionärerna nämner särskilt Stockholms Typografiska gille, Konsthögskolans grafiska avdelning, Skansen och Officina Typografica samt de grafiska fackförbunden. De menar att detta arbete bör samordnas.
Vidare påpekas att det finns värdefulla samlingar av tryck, maskiner och instrument på olika platser som Skansen, kungliga biblioteket. Tekniska museet och Tyresö slott. Utanför Sandviken finns ett komplett tryckeri som sedan år 1969 står stängt i väntan på ett förslag till användande, säger motionärerna.
I motionen skisseras ett bruksgrafiskt museum som bör omfatta forskning kring de bruksgrafiska konsterna, samlande och dokumenterande av svenskt
1 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 11
KrU 1981/82:11
tryck, en komplett tryckerianläggning med sätteri, tryckeri, klichéframställning och bokbinderi, en avdelning för affischkonst samt ett bibliotek med tidskriftsrum. Motionärerna förordar att en kommitté omedelbart tillkallas med uppgift att lägga fram ett konkret förslag om ett bruksgrafiskt museum. Kommitténs första uppgift bör bli att till 500-årsjubileet av svensk boktryckarkonst i en utställning dokumentera den historiska utvecklingen.
I motion 1980/81:2122 uttalas att det är angeläget att nu dokumentera tidigare epoker i varvsindustrin och att - innan det är för sent - bevara en levande bild av denna industrimiljö för kommande generationer. Ett sätt att åstadkomma detta är att skapa ett varvsmuseum på Eriksbergsområdet i Göteborg. Motionärerna redovisar att en arbetsgrupp med företrädare för Göteborgs museer, de fackliga organisationerna och Svenska Varv AB har gjort en utredning om ett varvsmuseum i Göteborg. Vidare redogör de för olika initiativ för att dokumentera den göteborgska varvsindustrin som har tagits av Svenska Varv, Göteborgs museer, landsarkivet och universitetet i Göteborg.
Remissyttrande
Utskottet har inhämtat yttrande över motion 1980/81:2122 från statens kulturråd.
I sitt yttrande åberopar kulturrådet den i motionen nämnda utredningen angående ett varvsmuseum i Göteborg. Rådet påpekar att utredningen har gjort beräkningar över både investerings- och driftkostnaderna. För iståndsättande och utrustning beräknas drygt 25 milj. kr. Driften av det färdiga museet beräknas ta 3,4 miljoner årligen i anspråk. Den erforderliga personalstyrkan uppskattas till 30-40 personer. Som en jämförelse nämns att ett medelstort regionmuseum har kostnader och personalstyrka av ungefärligen samma omfattning.
Vidare anför kulturrådet följande.
Utredningen fastslår att ett museum måste finansieras av kommunen och/eller staten. Motionärerna framhåller att kommunen för närvarande inte kan se några möjligheter att ta ekonomiskt ansvar för verksamheten. Utgångspunkten förefaller därför vara att staten får ta hela ansvaret för finansieringen. Utredningen siktar också uttryckligen på att varvsmuseet skall få ställning som riksmuseum. Även motionärerna menar att det är ett intresse för hela landet att den stora varvsepoken dokumenteras. Slutsatsen måste bli att även motionärerna vill se varvsmuseet som ett blivande riksmuseum. Frågorna om finansiering och organisation berörs dock ej i vare sig motionen eller utredningen.
Kulturrådet har den principiella inställningen att varje näringsgren bär ansvaret för dokumentationen av sin egen historia. Svenska Varv har redan på ett förtjänstfullt sätt tagit ett ansvar genom det arbete som utförts inom
KrU 1981/82:11
projektet. Insamlingen av föremål och arkivalier har enligt Göteborgs museinämnds bedömning skett systematiskt och med iakttagande av nödvändig restriktivitet. Nämnden anser det också vara utomordentligt värdefullt att arbetet bedrivs inom ramen för ett större vetenskapligt sammanhang, något som skapar möjligheter till ett fortsatt och fruktbärande samarbete mellan universitet, arkiv och museer. Kulturrådet delar denna uppfattning.
Projektet överensstämmer också väl med de kulturpolitiska mål som riksdagen antagit. Sålunda påpekas i regeringens proposition 1974:28, s. 301, att insatserna för att bevara och föra kulturtraditionerna vidare skall gälla hela samhällets historia och inte bara den s. k. högreståndskulturen. Även arvet från den framväxande industrialismen och de därmed sammanhängade folkrörelserna måste föras vidare. Projektet kan motiveras också utifrån gemenskaps- och aktivitetsmålet liksom förnyelsemålet. Kulturrådet anser vidare att det teknikhistoriska området är ett av de områden som i första hand bör utvecklas. Denna rådets inställning har bl. a. tagit sig uttryck i att rådet tillstyrkt lotterimedel för flyttning av industrimuseet i Göteborg till nya lokaler i autentisk industrimiljö.
Kulturrådet vill emellertid; innan rådet för sin del kan ta mer definitiv ställning till fördelningen av ansvar mellan den centrala och den regionala nivån, avvakta den omfattande utredning som Tekniska museet f. n. utför, delvis inom ramen för SAMDOK, i egenskap av riksmuseum för teknik och teknikhistoria. Kulturrådet anser det också vara angeläget att påpeka att betydande satsningar, jämförbara med varvsmuseet i Göteborg, förbereds i exempelvis Kiruna och delvis genomförts i Norrköping.
På grund av den vikt kulturrådet lägger vid detta område har dess nämnd för konst, museer och utställningar nyligen tillsatt en grupp som har att inkomma med förslag vad gäller dokumentationsansvaret härvidlag under loppet av år 1982. Av stort intresse i sammanhanget är också de förslag som nyligen antagits av LO-kongressen i skriften Facklig kultursyn. I denna föreslås arbetsplatsmuseer, drivna under de fackliga organisationernas ansvar, samt arbetshistoriska råd för att bl. a. diskutera hur arbetshistoriska museer kan förverkligas.
Det är dock kulturrådets mening att de knappa resurserna inom museiområdet inte bör splittras upp på för många enheter. En samordning med respektive regionmuseum bör därför i första hand ses som den mest praktiska och effektiva lösningen. Detta resonemang låg också bakom statsmakternas beslut då regionmuseireformen påbörjades år 1977. Det finns anledning att i dag än starkare hävda detta synsätt eftersom reformen ännu inte fullföljts enligt de ursprungliga intentionerna.
Sammanfattningsvis finner kulturrådet att tankarna på ett varvsmuseum i Göteborg oavsett dess regionala eller centrala ställning är ytterst fruktbara och stimulerande för den fortsatta utvecklingen av svenskt museiväsende under 80-talet. Kulturrådet vill därför återkomma i frågan och delar Göteborgs museinämnds uppfattning att en kommitté bör tillsättas med uppdrag att utarbeta ett detaljerat förslag rörande ett varvsmuseum. Kommittén, i vilken representanter för bl. a. Göteborgs museer och Svenska Varv bör ingå, bör ingående pröva alternativa handlingslinjer vad gäller finansiering och organisation av ett varvsmuseum.
KrU 1981/82:11
4 Utskottet
Syftet med de båda motioner som utskottet här behandlar är likartat - att dokumentera och i möjligaste mån i museiform bevara en industriell verksamhet. I motion 2122 är det fråga om varv, i motion 440 om den grafiska industrin.
Ett sätt att bevara en levande bild av varvsindustrins miljö är enligt den förstnämnda motionen att skapa ett varvsmuseum på Eriksbergsområdet i Göteborg. Motionärerna önskar att regeringen skall vidta åtgärder för att på lämpligt sätt dokumentera tidigare epoker i varvsindustrin.
Statens kulturråd framhåller i sitt yttrande över motionen att det teknikhistoriska området är ett av de områden som i första hand bör utvecklas. När det gäller frågan om fördelning av ansvar mellan den centrala och regionala nivån säger sig rådet vilja avvakta den omfattande utredning som Tekniska museet i egenskap av riksmuseum för teknik och teknikhistoria f.n. utför.
Kulturrådet anför vidare att dess nämnd för konst, museer och utställningar nyligen har tillsatt en grupp som under år 1982 skall lämna förslag om dokumentationsansvaret för industrihistoria. Kulturrådet understryker att de knappa resurserna på museiområdet inte bör splittras upp på för många enheter. En samordning med resp. regionmuseum bör därför i första hand ses som den mest praktiska och effektiva lösningen. Kulturrådet anför sammanfattningsvis att tankarna på ett varvsmuseum i Göteborg är ytterst fruktbara och stimulerande för den fortsatta utvecklingen av svenskt museiväsende under 1980-talet. Rådet menar därför - liksom Göteborgs museinämnd - att en kommitté bör tillsättas. Denna bör få i uppdrag att utarbeta ett detaljerat förslag rörande ett varvsmuseum. Härvid bör man enligt kulturrådet ingående pröva alternativa lösningar för finansiering och organisation.
Det är enligt utskottets mening viktigt att en teknisk och industriell tradition och miljö på olika områden som är stadda i förändring kan sparas. De kulturpolitiska mål som statsmakterna har slagit fast innebär bl. a. att insatserna för att bevara och föra kulturtraditionerna vidare skall gälla hela samhällets historia. Projekt som syftar till att förmedla kunskap om tidigare industriella tekniker och hålla vid makt en levande arbetsmiljö pågår f. n. på olika områden. De båda motioner utskottet här behandlar belyser detta. Bevarande av en levande industriell miljö kommer dock att ställa krav på stora insatser från samhällets sida. Kulturrådet framhåller särskilt att betydande satsningar jämförbara med varvsmuseet i Göteborg delvis har genomförts i Norrköping och håller på att förberedas i Kiruna/Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse att en av vederbörande nämnd inom kulturrådet tillsatt arbetsgrupp fått i uppdrag att under år 1982 inkomma med förslag om dokumentationsansvaret mellan central och regional nivå i fråga om bl. a. teknikhistoria.
KrU 1981/82:11
5 Planerna på ett varvsmuseum i Göteborg är, som också kulturrådet påpekar, mycket intressanta och ligger väl i linje med de allmänna kulturpolitiska målen. Det är emellertid här fråga om ett mycket omfattande projekt som bör noga penetreras. Utskottet utgår från att så kommer att ske i samarbete med de olika intressenterna och finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2122.
Den samlade dokumentation om den grafiska industrin i Sverige som önskas i motion 440 skall spegla såväl produkter som arbetsmiljö och teknik. Motionärerna föreslår att en särskild kommitté skall tillkallas för att utarbeta förslag om ett bruksgrafiskt museum.
Det finns, som motionärerna påpekar, värdefulla samlingar av såväl grafiskt tryck som maskiner och instrument på olika platser. Diskussioner och visst utredningsarbete pågår enligt vad utskottet inhämtat f. n. inom olika institutioner och organisationer. Ett exempel härpå är de satsningar Sandvikens kommun gör för att få till stånd ett grafiskt museum i Kungsgården, där ett komplett tryckeri med maskinpark finns bevarat.
Vad avser det här aktuella förslaget vill utskottet knyta an till sitt ställningstagande i fråga om inrättande av ett varvsmuseum och med hänvisning till det förslag om dokumentationsansvaret i fråga om bl. a. teknikhistoria som är att vänta avstyrka motion 440.
Motionärerna uttalar sig även för att den svenska boktryckarkonstens utveckling skall dokumenteras i en utställning till 500-årsjubileet år 1983. Enligt vad utskottet inhämtat avser berörda institutioner och organisationer på området att ställa samman en sådan utställning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motion 1980/81:2122 om ett varvsmuseum i Göteborg,
2. att riksdagen avslår motion 1980/81:440 om ett bruksgrafiskt museum.
Stockholm den 17 november 1981
På kulturutskottets vägnar GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Lars Ahlmark (m), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Ing-Marie Hansson (s), Gunnel Liljegren (m) och Marie Nordström (fp).
;