Med anledning av motion om hantverkets och konsthantverkets villkor
KrU 1981/82:12
Kulturutskottets betänkande 1981/82:12
med anledning av motion om hantverkets och konsthantverkets villkor Motionen I
motion 1980/81:1466 av Ingrid Diesen m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna prövas för insatser i syfte att förbättra hantverkarnas villkor avseende import och inköp av material samt distribution, marknadsföring och försäljning av hantverksprodukter.
Motionärerna framhåller att många hantverksyrken i dag löper risk att dö ut och att därmed också den handens skicklighet som präglade utövarna av dessa yrken försvinner. Konsthantverket befinner sig i samma situation som hantverket heter det vidare, och det är osäkert hur man skall dra gränsen mellan dessa båda.
Ett stort problem när det gäller att bevara hantverkstraditionen har enligt motionen varit de splittrade utbildningsinsatser och studieformer som hittills stått till buds för de ungdomar som haft ambitionen att lära sig ett hantverksyrke. Motionärerna presenterar i motionen ett förslag till tvåårig hantverkskurs. Hemställan i denna fråga görs av samma motionärer i motion 1980/81:1467. Denna motion har behandlats av utbildningsutskottet i betänkandet UbU 1980/81:22. Den har där avstyrkts och därefter av slagits av riksdagen.
Ett annat stort problem för yrkesverksamma och blivande hantverkare och konsthantverkare är enligt motion 1466 bristen på gemensamma kanaler för information, distribution, inköp, marknadsföring, försäljning m. m. Ett sätt att komma till rätta med dessa problem, vilka närmare exemplifieras i motionen, skulle enligt motionen vara att ordna olika slag av sambandsorgan eller samlingspunkter för hantverkare och konsthantverkare. Ett sådant organ — eller med motionens ord ett hantverksforum — med utställningslokaler skulle kunna utgöra ett centrum för kurser och konferenser och därmed stimulera till nyskapande och utveckling inom olika hantverksyrken. En annan uppgift för dylika organ skulle vara att genom utställningar, föredrag och publikationer sprida kunskap hos allmänheten om svenskt hantverk och konsthantverk och på så sätt öka förståelsen för handens arbete, produkternas kvalitet och yrkets traditioner. Arbetsuppgifterna sammanfattas i motionen på följande sätt:
- samla uppgifter och material för olika hantverksområden
- förmedla erfarenheter och kontakter
a) mellan branschfolk
b) mellan beställare/allmänhet och yrkesmän
1 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 12
KrU 1981/82:12
— planera och genomföra fortbildningskurser
- hålla kontakt med intressenter
— biträda vid marknadsföring av tjänster och hantverksprodukter
- följa utbildningsutvecklingen för olika yrken genom litteraturstudier,
konferenser och studieresor.
De funktioner som skall fullgöras av organ av det angivna slaget är enligt motionen att tillhandahålla fack- och referensbibliotek ävensom personoch företagsregister samt att bedriva kurs-, dokumentations-, utställningsoch informationsverksamhet.
Remissyttranden
På begäran av utskottet har yttranden över motionen avgivits av statens kulturråd, statens industriverk, konstfackskolan och Stockholms stads hantverksförening.
Kulturrådet anknyter i sitt yttrande till den av industriverket verkställda utredningen (SIND 1981:2) Hantverk. Produktion med tradition. Rådets styrelse har tagit del av det material som redovisats i en i denna utredning intagen bilaga med rubriken ”Det traditionella hantverkets situation och framtidsutsikter - en kulturfråga?”. Styrelsen har ställt sig bakom den syn och de idéer som presenterats där. Rådet anmäler vidare sin avsikt att under 1981/82 genomföra en kartläggning rörande läget för konsthantverk och formgivning. Syftet med studien är att få fram en bättre samlad bild av problemen på området. Med anledning av remiss kommer rådet att yttra sig över industriverkets nyssnämnda hantverksutredning. Med hänvisning härtill har rådet i sitt remissvar till utskottet förklarat sig inte kunna dessförinnan i detalj ta ställning till motionärernas förslag. Rådet har emellertid noterat det positiva i att motionärerna behandlat frågor som är gemensamma för hantverkets och konsthantverkets villkor.
Industriverket framhåller i sitt yttrande att verket i sin ovannämnda utredning pekat på att hantverksföretagen saknar ett serviceorgan på regional nivå. Den naturliga organisationen för detta ändamål borde enligt verket vara de regionala utvecklingsfonderna som dock i så fall skulle behöva en resursförstärkning. Industriverket anser att problemen f. n. inte är så akuta att de motiverar en så stor resursförstärkning som det skulle bli fråga om. De funktioner som avses åvila ett organ av det slag som avses i motionen överensstämmer i stort med uppgifterna för en i utredningen föreslagen hantverksgrupp. Verket förordar därför i stället att en dylik grupp inrättas inom ramen för SIFU, dvs. det till verket knutna statliga institutet för företagsutveckling.
Konstfackskolan uttalar i sitt yttrande bl. a. att skolan i likhet med motionärerna anser att det behövs insatser för hantverk och konsthantverk
KrU 1981/82:12
i fråga om information, distribution, inköp, marknadsföring och försäljning m.m. De kontaktytor som skulle erhållas genom inrättande av de organ som avses i motionen är väl behövliga. Man bör, säger skolan vidare, sträva efter en rikstäckande ordning som utgår från de regionala behoven. Hemslöjdskonsulenterna täcker delvis de arbetsområden som sammanfattas i motionen och vad beträffar de funktioner som de nya organen avses få hör dessa naturligt till länshemslöjdernas arbetsområde.
Stockholms stads hantverksförening tillstyrker inrättandet av ett gemensamt organ vilket skulle göra det lättare för hantverksyrkena att fortleva. Föreningen påpekar samtidigt att det finns två projekt med liknande inriktning nämligen återinrättande av det gamla Hantverksinstitutet och inrättande av ett hantverkscenter i Stockholm.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen har vid de två senaste riksmötena behandlat motionsvis framförda förslag om anvisande av medel till s. k. konstnärskooperativ. Förslagen vid riksmötet 1980/81 som särskilt tog sikte på konsthantverkarnas situation anknöt till kulturrådets då aktuella anslagsframställning i vilken rådet med hänvisning till sin rapport (1979:2) Stöd till konstutställningsverksamhet föreslagit anvisande av medel till bidrag till konstnärskooperativ. 1 betänkandet KrU 1980/81:26 (punkt 27) erinrade utskottet om att det av den då föreliggande budgetpropositionen framgick att föredragande statsrådet hade för avsikt att längre fram samtidigt ta ställning till kulturrådets förslag om stöd till konstutställningsverksamhet och till den då nyligen avlämnade utredningen om visningsersättning. Utskottet förklarade vidare att utskottet med hänsyn till det ytterst begränsade utrymmet för reformer ansåg att frågan om bidrag till konstnärskooperativ inte borde särbehandlas. Utskottet avstyrkte därför de motionsvis framförda förslagen om anvisande av medel till dylika kooperativ. I reservation 19 till betänkandet uttalades från socialdemokratiskt håll att utskottet bort tillstyrka ett motionsyrkande om anvisande av 1100000 kr. till konstnärskooperativ.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Utskottet
I motiveringen till det yrkande som framförs i motion 1466 talar motionärerna om både hantverk och konsthantverk och framhåller att det är osäkert hur man bör dra gränsen mellan dessa båda områden. Även i industriverkets i det föregående nämnda hantverksutredning betonas att det är svårt att dra en gräns mellan det som i utredningen benämns de traditionella hantverken och konsthantverken. Oavsett detta gränsdrag -
KrU 1981/82:12
ningsproblem finner utskottet det uppenbart att vad motionärerna siktar till är en förbättring av villkoren för både hantverk i traditionell mening och konsthantverk.
Utskottet är väl medvetet om de svårigheter för utövandet av konsthantverk och hantverk i traditionell mening som föranlett motionen och har också förståelse för motionärernas önskemål om en prövning av förutsättningarna för insatser med syfte att i olika avseenden förbättra hantverkarnas och konsthantverkarnas villkor. Vad remissinstanserna anfört innebär ett klart stöd för uppfattningen att en sådan prövning bör komma till stånd.
1 detta sammanhang vill utskottet också erinra om behandlingen vid senaste riksmötet av förslag om anslag till konstnärskooperativ, dvs. förslag om stöd till konsthantverkarna. Som framgått av det föregående förutsatte utskottet därvid en samtidig behandling av olika föreliggande förslag som berör bildkonstnärerna.
Erinras bör också om att kulturrådet i en kompletterande anslagsframställning för nästa budgetår redovisat en överarbetning av sitt tidigare förslag om bidrag till konstnärskooperativens verksamhet och föreslagit anvisande av medel till konsthantverkskooperativ. Rådet avser att i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 återkomma till frågan om konstnärskooperativ inom bildkonstområdet i övrigt.
Direktiven för industriverkets i det föregående omnämnda hantverksutredning utgår liksom motionen från det förhållandet att vissa hantverk är på väg att försvinna eller kan förmodas försvinna på längre sikt. Verket har i sitt utredningsarbete enligt direktiven inte haft att beakta det rena konsthantverket utom vissa yrken som kan hänföras till gränsområdet mellan hantverk och konsthantverk. Vad verket behandlat är alltså hantverk i traditionell mening, med detta begrepp avses i betänkandet yrken utanför den rent industriella produktionen samt yrken som inte i första hand ger ”konstproduktion”. Inom det på detta sätt avgränsade området har verket bl. a. haft att dels i en bedömning av det framtida behovet av hantverkskunnande redovisa om det inom vissa hantverksområden föreligger skäl för särskilda insatser, dels lägga fram förslag till åtgärder med syfte att bevara de berörda hantverken. Med den formulering som utredningsuppdraget fått i de nu redovisade delarna har avsikten uppenbarligen varit att, såvitt gäller det traditionella hantverket, fa fram underlag för en prövning som omfattar även det som preciseras i motionens hemställan nämligen ”insatser i syfte att förbättra hantverkarnas villkor” i vissa angivna avseenden.
Remisstiden för betänkandet går ut den 1 december 1981. Remissinstansernas synpunkter kommer att sammanställas och övervägas inom regeringskansliet för att ingå i underlaget för ett kommande regeringsbeslut. Med hänsyn härtill anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att, såvitt gäller det traditionella hantverket, nu hos regeringen begära en prövning av förutsättningarna för insatser i syfte att förbättra hantverkarnas villkor i de i motionen angivna hänseendena.
KrU 1981/82:12
5 Såvitt gäller konsthantverket har kulturrådet i sitt remissvar till utskottet redovisat att rådet avser att göra en kartläggning rörande konsthantverk och formgivning. Syftet är att få fram en bättre samlad bild av problemen inom området genom att bl. a. beskriva de hinder för en förbättring av situationen som f. n. föreligger. Utskottet har under hand inhämtat att kulturrådets beslut om denna kartläggning fattats i samråd med vederbörande inom regeringskansliet. Med hänsyn till det nu sagda anser utskottet att det även såvitt gäller konsthantverket saknas anledning för riksdagen att nu hos regeringen begära den i motionen angivna prövningen av förutsättningarna för insatser i syfte att förbättra hantverkarnas villkor.
Vad utskottet anfört i detta yttrande innebär sammanfattningsvis att utskottet är medvetet om att det föreligger stora problem inom hantverksoch konsthantverksområdena och har förståelse för önskemålen om åtgärder men inte anser det erforderligt att riksdagen gör den i motionen föreslagna framställningen till regeringen. Utskottet avstyrker alltså motion 1466.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1980/81:1466.
Stockholm den 24 november 1981
På kulturutskottets vägnar GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric Norrby (c), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars Ahlmark (m), LarsIngvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Elisabeth Fleetwood (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Bertil Hansson (fp), Gunnel Liljegren (m) och Marie Nordström (fp).
Särskilt yttrande
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anför:
Motion 1980/81:1466 väcktes under allmänna motionstiden 1981. Den remitterades till ett flertal remissinstanser, bl. a. statens kulturråd. Kulturrådet har i yttrande daterat den 17 september 1981 anfört bl. a. följande.
”Rådet kommer att få hantverksutredningen på remiss och har planerat att i remissarbetet göra en ingående beredning av frågorna. Rådet har inte haft möjlighet att tidigarelägga den beredningen och är inte berett att nu i detalj ta ställning till motionärernas förslag men vill notera det positiva i att man behandlat gemensamma frågor för hantverkets och konsthantverkets villkor.”
Vi konstaterar att redan avlämnade remissyttranden inneburit ett stöd
KrU 1981/82:12
för de i motionen framförda önskemålen. Den beredning kulturrådet hänvisar till har uppgivits vara färdig så att yttrande kan avges omkring den 10 december 1981. Vi finner det anmärkningsvärt att det inte varit möjligt att inom utskottet uppnå enighet om att uppskjuta behandlingen av motionen i avvaktan på resultatet av kulturrådets beredning av frågan.