Med anledning av proposition 1981/82:100 såvitt gäller vissa anslag till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar jämte motioner

KrU 1981/82:21

Kulturutskottets betänkande 1981/82: 21

med anledning av proposition 1981/82:100 såvitt gäller vissa anslag till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar jämte motioner NIONDE

HUVUDTITELN

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag som lagts fram i budgetpropositionen bilaga 12 (utbildningsdepartementet) i fråga om anslag till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar utom anslagen Arkivet för ljud och bild (B 29) och Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. (B 30), dels vissa motioner.

1. Riksarkivet. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1981/82: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under punkt B 25 (s. 77-79) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Riksarkivet för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 25 405 000 kr.

2. Landsarkiven. Regeringen har under punkt B 26 (s. 79-81) föreslagit riksdagen att till Landsarkiven för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 19721000 kr.

Motionen

1 detta sammanhang behandlar utskottet motion 1981/82:270 av Tore Nilsson (m) och Per Petersson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om ett landsarkiv i Umeå.

I motionen erinras om att endast två av de befintliga sju landsarkiven ligger i Norrland, nämligen arkiven i Härnösand och Östersund. Det förstnämnda av dessa arkiv har som distrikt Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. I motionen betonas att de väldiga avstånden i de nordligaste länen medför betydande kostnader för många forskare som vill besöka landsarkivet i Härnösand. Motionärerna anser att det bör finnas ytterligare ett landsarkiv i Norrland, förslagsvis i Umeå. De framhåller också att landsarkivet i Härnösand har ont om utrymmen och att det även i övrigt vid detta arkiv föreligger svårigheter som kräver flyttning eller ombyggnad.

1 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 21

KrU 1981/82:21

2 Vissa upplysningar i anslutning till motionen 1 årets budgetproposition har i bilaga 12 under anslaget I 1. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde beräknats medel bl. a. till en ombyggnad för landsarkivet i Härnösand. Regeringens förslag i denna del har tillstyrkts av kulturutskottet i yttrande till utbildningsutskottet (KrU 1981/82:1 y).

Frågan om den regionala organisationen på arkivområdet har, jämte andra frågor, behandlats av en särskild arbetsgrupp som tillkallats av chefen för utbildningsdepartementet. Gruppen har i denna fråga i betänkandet (Ds U 1981:21) Samhällets arkivproblem anfört bl. a. följande.

Arbetsgruppen anser det inte av ekonomiska, personalpolitiska och andra skäl vara befogat att förorda en i grunden ändrad organisation av landsarkiven. Gruppen anser däremot det vara angeläget att undersöka behoven av och förutsättningarna för mer begränsade förändringar av områdesavgränsningen. Hänsyn bör härvid bl. a. tas till arkivbildarna och forskningsinstitutionerna men även till de beräknade behoven av om- och tillbyggnader av lokalerna och kostnaderna för dessa. Det bör uppdras åt en särskild utredare eller en expertgrupp att med biträde av berörda myndigheter göra den översyn som har skisserats ovan.

Utskottet

Med hänvisning till den ståndpunkt utskottet redan intagit till frågan om ombyggnadsarbeten vid landsarkivet i Härnösand och till vad den särskilda översynsutredningen uttalat om den regionala arkivorganisationen avstyrker utskottet motion 1981/82:270.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen och hemställer

1. att riksdagen till Landsarkiven för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 19721000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:270.

3. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Svenskt biografiskt lexikon. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 27 och B 28 (s. 81-83) och hemställer

1. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 9955000 kr.,

2. att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1982/ 83 anvisar ett förslagsanslag av 1689000 kr.

4. Bidrag till vissa arkiv. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 31 och B 32 (s. 88-93) och hemställer

KrU 1981/82:21

1. att riksdagen till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 3845000 kr.,

2. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader förbudgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 35618000 kr.

5. Kulturminnesvård. Regeringen har under punkt B 33 (s. 93-97) föreslagit riksdagen att till Kulturminnesvård för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 22457000 kr. Anslag för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagsrubriken Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:565 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning innehållande licenstvång för innehav och nyttjande av metalldetektorer, t. v. endast gällande Gotland,

1981/82:749 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande översyn av kostnadsansvaret för arkeologiska undersökningar vid markexploatering,

1981/82: 1327 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen till LO, TCO och Riksförbundet för hembygdsvård anvisar ett anslag på 500000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att anslaget B 33. Kulturminnesvård minskas med motsvarande belopp.

I motion 565 erinras om att Gotland i förhållande till sin storlek är rikast i världen i fråga om fornfynd av ädel metall. Det skydd som lagen om fornminnen ger de fornfynd av detta slag som alltjämt ligger kvar i marken har visat sig otillräckligt. Det finns numera metalldetektorer med vilkas hjälp man kan lokalisera fynden. Detta har lett till att kända fyndplatser nu i strid med gällande lag utsätts för en systematisk plundring av privata skattsökare. Ansvariga myndigheter har sedan 1970 vidtagit motåtgärder i form av upplysningsverksamhet, fridlysning och systematisk efterundersökning av kända fyndplatser. Åtgärderna har emellertid visat sig otillräckliga. Under senaste tid har situationen på Gotland genom hänsynslöst utnyttjande av bristerna i gällande lagstiftning förvärrats till den grad att man på arkeologiskt håll menar att en krissituation uppstått.

Till stöd för det i motion 749 framförda yrkandet i fråga om kostnadsansvaret vid arkeologiska undersökningar anförs i motionen inledningsvis följande.

tl Riksdagen 1981182. 13 sami. Nr 21

KrU 1981/82:21

4 Kostnadsansvaret vid arkeologiska undersökningar i samband med markexploatering har vid flera tillfällen aktualiserats i riksdagen. Nuvarande bestämmelser innebär att staten genom riksantikvarieämbetet bestämmer omfattningen av de utgrävningar som skall ske. medan markexploatören får ansvara för hela utgrävningskostnaden.

I många av våra äldre städer är detta stora problem. Där krävs ofta omfattande arkeologiska undersökningar innan marken kan exploateras. Detta drabbar både kommuner och de enskilda och allmännyttiga företagen. Ytterst får skattebetalarna eller de kommande hyresgästerna stå för kostnaderna. I flera fall har också bestämmelserna inneburit att kommun avstått från nödvändiga restaureringar av äldre bostadsmiljöer inför risken att få orimligt höga produktionskostnader till följd av arkeologiska utgrävningar.

1 motionen erinras vidare om att riksdagen hösten 1979 uttalade som sin mening att det fanns anledning att se över nuvarande bestämmelser. Motionärerna påtalar att någon sådan översyn inte kommit till stånd utan endast en intern beredning inom regeringskansliet. Det är enligt deras mening nödvändigt att en översyn snarast genomförs. Frågan är av sådan betydelse att det inte kan anses tillräckligt med en intern beredning i regeringskansliet.

1 motion 1327 betonas att intresset för industrisamhället och dess utveckling ökat väsentligt inom hembygdsrörelsen och i de fackliga organisationerna. Landsorganisationen (LO) har antagit ett kulturpolitiskt program som innebär inrättande av arbetshistoriska råd, egna insatser för inventering och dokumentation och en utbyggd informationsverksamhet på området. De fackliga organisationerna utgår från en bevarandesyn och ett urval av byggnader och föremål som inte i någon större utsträckning hittills finns representerade i samhällets åtgärder. Betoningen i exempelvis LO-dokumenten läggs på arbetshistoria, arbetets minnesmärken och de kollektiva insatserna. Ledningen för insatserna på LO-området avses ligga på en särskild expertgrupp, och ett samarbete förutsätts komma till stånd med institutioner, näringsliv och hembygdsrörelse.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om kostnadsansvaret vid arkeologiska undersökningar

I betänkandet KrU 1979/80:12 uttalade utskottet i huvudsak följande.

Frågan om kostnadsansvaret för undersökningar m. m. av fornlämningar enligt 9 § fornminneslagen har, som framgått av det föregående, övervägts av riksdagen vid flera olika tillfällen under 1960- och 1970-talen. När den nu ånyo aktualiserats i åtta motioner är det för utskottet angeläget att konstatera att det inte i motionerna anförts något som tyder på en önskan att minska det skydd för fornlämningarna som lagen avser att ge. Vad motionärerna önskar är en ändring beträffande det kostnadsansvar som enligt 9 § åvilar ”allmänt eller större enskilt arbetsföretag” som berör fast fornlämning. Innebörden av motionerna är att detta ansvar bör, enligt vissa motioner helt och enligt andra delvis, övertas av staten.

KrU 1981/82:21

5 Utskottet vill för egen del framhålla att fornlämningarna är en viktig del av det svenska kulturarvet och att någon saklig försämring av det skydd som de f. n. åtnjuter inte får komma i fråga. Det kan i detta sammanhang förtjäna att påpekas att huvudregeln i 9 § om kostnadsansvaret inte bara har en rent ekonomisk innebörd. Den ingår i själva skyddssystemet så till vida som den åsyftar att främja en omsorgsfull planering som tar sikte på att undvika arbeten som berör fasta fornlämningar.

Tillämpningen av huvudregeln om kostnadsansvaret ger uppenbarligen mycket olika resultat i olika fall. Ibland är det inte fråga om någon allvarligare ekonomisk belastning och inte heller om några negativa effekter i övrigt, exempelvis en försening av byggföretaget. I andra fall är det fråga om höga kostnader både i absoluta tal och i förhållande till hela kostnaden för arbetsföretaget. Utskottet anser att det finns anledning att se över möjligheterna att underlätta för arbetsföretagen att finansiera de undersökningar och eventuella åtgärder i övrigt som det nu är fråga om.

Utskottet har i ett tidigare sammanhang uttalat att det bakom de nuvarande reglerna ligger en medveten strävan att väga olika intressen mot varandra. Den översyn som utskottet nu förordat bör präglas av samma strävan.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning.

I betänkandet KrU 1981/82:2 har utskottet uttalat som sin uppfattning att det är önskvärt att den begärda översynen påskyndas.

Utskottet

Genom beslut förra året godkände riksdagen nya grunder för statsbidrag till vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (KrU 1980/ 81:23, rskr 1980/81:265). Till bestridande av kostnaderna för den byggnadsvårdsreform som detta innebar anvisades samtidigt ett belopp av 13,4 milj. kr. Därvid gjordes den bedömningen att det skulle bli möjligt att för budgetåret 1982/83 öka stödet till byggnadsvårdsåtgärder med 5 milj. kr. I propositionen redovisas nu att det trots de statsfinansiella restriktionerna befunnits möjligt att för nästa budgetår föreslå att ytterligare 5 milj. kr. anvisas för insatser på byggnads vårdsområdet.

Den sammanlagda medelsanvisning som i propositionen föreslås under den nya anslagsrubriken Kulturminnesvård uppgår till 22457 000 kr. 1 motion 1327 föreslås att 500000 kr. av detta belopp förs över till ett nytt anslag avsett att användas för sådana insatser på kulturminnesvårdens område som angetts i motionen. Avsikten är att detta nya anslag skall disponeras av LO, TCO och Riksförbundet för hembygdsvård.

Då riksdagen år 1974 som ett av de kulturpolitiska målen angav att kulturpolitiken skall garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs betonades det att insatserna borde gälla hela samhällets historia. Även arvet från det gamla bondesamhället samt den framväxande

KrU 1981/82:21

industrialismen och de därmed sammanhängande folkrörelserna måste föras vidare. Utskottet konstaterar att ett arbete med den i motionen angivna inriktningen på bl. a. arbetshistoria, arbetets minnesmärken och de kollektiva insatserna ligger väl inom ramen för det av riksdagen sålunda fastställda bevarandemålet. Det är angeläget att det intresse för bevarandefrågorna som finns på fackligt håll tas till vara och resulterar i ett samarbete med institutioner, näringsliv och hembygdsrörelse. Vad beträffar själva yrkandet i motionen anser utskottet emellertid inte att det finns tillräckliga skäl att ur anslaget Kulturminnesvård bryta ut ett delbelopp på det sätt som motionärerna föreslagit. Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottet har ingen erinran mot den medelsanvisning som föreslås i propositionen och tillstyrker alltså anvisande av 22457000 kr. Utskottet förutsätter att den behållning som vid utgången av innevarande budgetår kan komma att finnas under det nuvarande anslaget till vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader får tillgodoföras det nu föreslagna anslaget Kulturminnesvård.

Utskottet har i det föregående utförligt redogjort för den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan om kostnadsansvaret vid arkeologiska utgrävningar. I propositionen anmäls att man inom regeringskansliet prövat olika vägar att få till stånd den av riksdagen begärda översynen. Frågan har övervägts inom utbildnings- och bostadsdepartementen, och kontakt har under hand tagits med riksantikvarieämbetet och bostadsstyrelsen. 1 propositionen antyds också två olika sätt att underlätta för arbetsföretagen att finansiera ifrågavarande undersökningar, men eftersom båda innebär ökade kostnader för staten har det inte ansetts möjligt att förorda något av dem.

I sak är situationen alltjämt den att de i fornminneslagen föreskrivna arkeologiska utgrävningarna ofta vållar betydande ekonomiska problem som drabbar landets kommuner mycket ojämnt. Något underlag som ger möjlighet att bedöma behovet av insatser har inte redovisats. Det är därför lika angeläget som tidigare att den översyn som riksdagen uttalat sig för kommer till stånd. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge till känna vad utskottet nu anfört med anledning av motion 749.

För kulturminnesvården är det uppenbarligen ett allvarligt problem, främst på Gotland men säkerligen även i andra delar av landet, att privata skattsökare med hjälp av metalldetektorer lokaliserar fornfynd av ädel metall och därefter i strid med gällande lagregler gräver ut fyndplatserna och tillgodogör sig fynden. I motion 565 förs den tanken fram att statsmakterna som en motåtgärd kan genom lagstiftning införa ett licenstvång för innehav och nyttjande av metalldetektorer.

Utskottet har erfarit att riksantikvarieämbetet, som tidigare vid skilda tillfällen fäst uppmärksamheten på problemet, nyligen i en skrivelse till utbildningsdepartementet lagt fram förslag om vissa ändringar i fornminneslagen. Dessa ändringar syftar till att komplettera det nuvarande skyd -

KrU 1981/82:21

det för våra fornminnen. Ämbetet har också framhållit som troligt att någon form av kontroll beträffande försäljning eller innehav av metalldetektorer skulle kunna vara ett effektivt komplement till de utvidgade skyddsreglerna i lagen.

Utskottet är medvetet om att det är ett för kulturminnesvården allvarligt problem som tagits upp i motion 565. Det är angeläget att åtgärder snarast vidtas för att komma till rätta med problemet. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 565 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med avslag på motion 1981/82: 1327 till Kulturminnesvård för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 22457000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad utskottet med anledning av motion 1981/82: 749 anfört om behovet av en översyn beträffande kostnadsansvaret vid arkeologiska utgrävningar,

3. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad utskottet med anledning av motion 1981/82:565 anfört om behovet av åtgärder för att komma till rätta med den i motionen åsyftade olagliga hanteringen av fornfynd.

6. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 34-B 38 (s. 97-108) och hemställer

1. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 10587000 kr.,

2. att riksdagen till Statens historiska museer för budgetåret 1982/ 83 anvisar ett förslagsanslag av 22865000 kr.,

3. att riksdagen till Statens konstmuseer för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 28718000 kr.,

4. att riksdagen till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 985000 kr.,

5. att riksdagen till Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 11728000 kr.

7. Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen har under punkt B 39 (s. 108— 109) föreslagit riksdagen att till Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 26895000 kr.

KrU 1981/82:21

8 Motionen

1 detta sammanhang behandlar utskottet motion 1981/82:1311 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet anvisar ett med 200000 kr. förhöjt belopp att täckas genom en överföring av medel från anslaget Riksutställningar med motsvarande belopp.1

I motionen uttalas att riksmuseets resurser under lång tid varit otillräckliga. Därjämte framhålls önskvärdheten av att museet får förutsättningar att vara vägledande och inspirerande för handhavandet av de många biologiska och geologiska utställningar som finns på skilda håll ute i landet, i skolor, mindre museer och s. k. naturrum. Motionären anser att anslaget bör höjas med 200000 kr. och att anslaget Riksutställningar i stället bör minskas med motsvarande belopp.

Utskottet

Den i propositionen föreslagna medelsanvisningen under detta anslag innebär i förhållande till det s.k. huvudförslaget, dvs. den 2-procentiga anslagsminskningen, en höjning med 245 000 kr. Vidare har anslaget tillförts 125 000 kr. som en allmän förstärkning av forskningens basresurser.

Utskottet anser sig inte böra föreslå någon ytterligare höjning av anslaget genom överförande av medel från anslaget Riksutställningar. Utskottet avstyrker alltså motion 1311, såvitt nu är i fråga.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 100 och med avslag på motion 1981/82: 1311, såvitt nu är i fråga, till Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 26895 000 kr.

8. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 40-B 50(s. 109— 133) och hemställer

1. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 13160000 kr.,

2. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m.m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 12082000 kr.,

4. att riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 204000 kr.,

1 Den del av motionens yrkande som gäller Riksutställningar behandlas under punkt 9 i detta betänkande.

KrU 1981/82:21

5. att riksdagen till Statens musiksamlingar för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 9 156000 kr.,

6. att riksdagen till Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 5 510000 kr.,

7. att riksdagen till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1982/ 83 anvisar ett förslagsanslag av 29417000 kr.,

8. att riksdagen till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1982/ 83 anvisar ett förslagsanslag av 6400000 kr.,

9. att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 11 287000 kr.,

10. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1981/82:100 anförts i fråga om den framtida verksamheten vid Kulturarvet,

11. att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 5085000 kr.,

12. att riksdagen till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 26 392 000 kr.

9. Riksutställningar. Regeringen har under punkt B 51 (s. 133-134) föreslagit riksdagen att till Riksutställningar för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 16288000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1981/82: 1311 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet anvisar ett med 200000 kr. förhöjt belopp att täckas genom en överföring av medel från anslaget Riksutställningar med motsvarande belopp.1

Utskottet

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört vid behandlingen av anslaget Naturhistoriska riksmuseet avstyrker utskottet motion 1311 såvitt gäller nu förevarande anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med avslag på motion 1981/82: 1311, såvitt nu är i fråga, till Riksutställningar för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 16288000 kr.

1 Den del av motionens yrkande som gäller Naturhistoriska riksmuseet behandlas under punkt 7 i detta betänkande.

KrU 1981/82:21

10. Inköp av vissa kulturföremål. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 52 (s. 135) och hemställer

att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 100000 kr.

Stockholm den 25 mars 1982

På kulturutskottets vägnar GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric Norrby (c), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Elisabeth Fleetwood (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Bertil Hansson (fp), Sten Sture Paterson (m), Stina Eliasson (c), Maja Bäckström (s), Göran Persson (s), Gunnel Liljegren (m) och Marie Nordström (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982