Med anledning av proposition 1981/82:200 om nordiskt kultursamarbete m. m. jämte motioner
KrU 1981/82: 27
Kulturutskottets betänkande 1981/82:27
med anledning av proposition 1981/82:200 om nordiskt kultursamarbete m. m. jämte motioner
Utskottet behandlar i detta betänkande
dels proposition 1981/82: 200 om nordiskt kultursamarbete m. m.,
dels två motioner väckta med anledning av propositionen,
dels tre motioner väckta under allmänna motionstiden i januari 1981.
I propositionen behandlas inledningsvis allmänna frågor om samarbetet inom det nordiska kulturavtalets ram. En redovisning lämnas för vissa åtgärder som vidtagits för att utveckla nordisk samverkan på bilateral och multilateral bas inom utbildning och forskning. Vidare framläggs förslag om medelsanvisning och godkännande av riktlinjer för genomförandet av en studiefas som underlag för beslut om upprättande av ett permanent telesatellitsystem för bl. a. nordiskt radio- och TV-samarbete. I propositionen föreslås godkännande av Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1983 och anvisande av medel för täckande av den svenska andelen av denna budget.
Utskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen i de delar som berör utbildningsutskottets verksamhetsområde. Med anledning härav har detta utskott avgivit yttrandet UbU 1981/82:3 y. Yttrandet bifogas.
1. Det nordiska kultursamarbetet m. m.
Propositionen
Sedan regeringen i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkten H 5 (s. 634—635) beräknat medel till Nordiska ministerrådets kulturbudget har regeringen i proposition 1981/82:200 (utbildningsdepartementet) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet anfört dels om utvecklingen av samverkan mellan Sverige och andra nordiska länder i fråga om utbildning och forskning, dels om det nordiska kultursamarbetet i övrigt.
Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att
1. för Sveriges del godkänna Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1983,
2. till Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 35 100000 kr.
1 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 27
KrU 1981/82:27
2 Utskottet
I propositionen redovisas vissa viktigare åtgärder inom det nordiska kultursamarbetet under år 1981 och delar av 1982. Inledningsvis redovisar föredragande statsrådet sin syn på motiven för det nordiska kultursamarbetet och formerna härför. Han framhåller bl. a. att en av de mest angelägna uppgifterna för statsmakterna under 1980-talet bör vara att främja ett nordiskt perspektiv i planering och verksamhetsutveckling i de stora, nationella förvaltningssystemen.
Beträffande det allmänkulturella området menar föredragande statsrådet att tyngdpunkten i samarbetet mellan berörda myndigheter även i framtiden kommer att ligga på åtgärder som syftar till att främja känslan av kulturell gemenskap. Han aviserar att en omprövning av stödet till vissa aktiviteter kan bli aktuell med motiveringen att koncentrerade insatser på vissa områden är mer meningsfulla än en i och för sig vällovlig strävan att täcka alla områden.
I fråga om samarbetet inom högre utbildning och forskning anmäls bl. a. att Nordiska ministerrådet i mars 1982 på grundval av en rekommendation i Nordiska rådet beslutat inrätta ett nordiskt forskningspolitiskt råd. Rådet skall inrättas den 1 januari 1983 och uppbyggnadsfasen skall vara i högst tre år.
Genom detta råd ges enligt föredragande statsrådet Nordiska ministerrådet väsentligt förbättrade möjligheter att planmässigt utveckla forskningssamarbetet mellan de nordiska länderna.
För rådets första verksamhetsår föreslås 2200000 danska kronor anvisade. Den grundläggande tanken bakom inrättandet av det forskningspolitiska rådet är att det aktivt skall söka och stimulera samarbetsobjekt inom forskning och forskarutbildning. Under förutsättning att rådet koncentrerar sina insatser på ett begränsat antal fält och systematiskt bearbetar dessa under ett par tre år anser föredragande statsrådet att man snart kommer att märka resultat, t. ex. genom en förbättrad samordning av resurserna för forskarutbildning och för dyrbar vetenskaplig utrustning samt ett ökat samarbete inom ramen för tvärvetenskapliga och sektorsövergripande projekt. Det anses viktigt att verksamheten får utvecklas successivt, utan bestämda låsningar på förhand i fråga om arbetsformer m. m.
Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande att det i likhet med föredragande statsrådet ser reformen som i hög grad utvecklingsbar och inte har något att erinra mot vad som anförts i ärendet i proposition 200. Detsamma gäller de övriga förslag om utbildning och forskning i propositionen som berör utbildningsutskottets verksamhetsområde.
Kulturutskottet ansluter sig till det uttalande som utbildningsutskottet gjort. Vad som i övrigt anförts i propositionen om det nordiska kultursamarbetet har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
I det år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår
KrU 1981/82:27
bestämmelser om en gemensam verksamhetstyudget för kultursamarbetet. Nordiska ministerrådet fastställde den 24 mars 1982 ett förslag till budget för år 1983 om 113019000 danska kronor. Häri ingår 2,2 milj. danska kronor för verksamheter vid det nordiska forskningspolitiska rådet. 1 propositionen begärs 35100000 kr. för att täcka den svenska andelen av denna budget.
Utskottet har ingen erinran mot ministerrådets förslag till kulturbudget och tillstyrker alltså den medelsanvisning som föreslås i propositionen. Utskottet hemställer
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av proposition 1981/82:200 anfört om dels samverkan mellan Sverige och andra nordiska länder i fråga om utbildning och forskning, dels om det nordiska kultursamarbetet i övrigt,
2. att riksdagen för Sveriges del godkänner Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1983,
3. att riksdagen till Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 35 100000 kr.
2. Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1981/82:200 föreslagit riksdagen att dels godkänna de riktlinjer som föredragande statsrådet redovisat för genomförandet av den av Nordiska ministerrådet beslutade studiefasen för ett nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m., dels till Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m. för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 1650000 kr.
Av propositionen inhämtas i denna fråga i huvudsak följande.
I propositionen redovisas att Nordiska ministerrådet i mars 1982 beslöt inleda en studiefas som ett led i utvecklingen av ett radio- och TV- samt telesamarbete baserat på överföring via ett satellitsystem. Avsikten är att ett slutligt beslut om att etablera ett satellitsystem skall kunna fattas på grundval av denna studiefas. 1 detta samarbete deltar de finländska, isländska, norska och svenska regeringarna, medan den danska regeringen förklarat att den inte avser delta i förberedelserna för att etablera ett nordiskt satellitsamarbete. Enligt ministerrådets beslut skall beslut om att fortsätta samarbetet efter studiefasen fattas genom att avtal ingås efter det att Nordiska rådet getts tillfälle att på nytt behandla ärendet. Kapaciteten för överföring av radio- och TV-sändningar skall stegvis byggas upp. Inledningsvis skall samarbetet omfatta TV-sändningar över två eller tre kanaler. Avsikten är att i ett senare skede varje deltagande land skall kunna disponera en kanal för överföring av program till det östnordiska
KrU 1981/82:27
täckningsområdet som omfattar Danmark, Finland, Norge och Sverige. På sikt kan enligt föredragande statsrådets mening en viss ytterligare ökning av satellitsystemets kapacitet för radio- och TV-överföring visa sig behövlig, nämligen i det fall man finner det ändamålsenligt att tillgodose nationella distributionsbehov med hjälp av satellitteknik i stället för över ett markbundet nät.
Under studiefasen skall man även pröva för vilka andra teletjänster än radio- och TV-överföring satellitsystemet bör utformas. Föredragande statsrådet poängterar att det från svensk sida har hävdats att man bör eftersträva ett så brett användningsområde för satellittekniken som möjligt. Denna inriktning av arbetet under studiefasen är enligt propositionen av betydelse ur industripolitisk synvinkel och kan i ett längre tidsperspektiv även vara av väsentligt värde för utvecklingen av telekommunikationerna i Norden.
I fråga om de tekniska förutsättningarna för studiefasen anges att arbetet bör bedrivas så att man tar till vara de erfarenheter och den kompetens som vunnits genom utvecklingen av andra satellitprojekt, särskilt den nordiska experimentella telesatelliten, kallad Tele-X. Riktlinjer för arbetet med att bygga upp denna satellit har förelagts riksdagen i proposition 1981/ 82:175. Föredragande statsrådet framhåller att det experimentella Tele-Xprojektets värde i väsentlig del ligger i att det ger såväl teleförvaltningar som tele- och rymdindustri den ökade kompetens som krävs för att utveckla ett permanent system.
I studiefasen ingår även att de programmässiga förutsättningarna för samarbetet undersöks. I detta sammanhang uttalas att den stegvisa utbyggnaden av kapaciteten för TV-överföring innebär att samarbetet inledningsvis kommer att utformas så att programföretagen får dela på sändningsutrymmet enligt en på förhand fastställd plan. Vidare framhålls att satellitöverföringen avser program som även sänds inom ramen för det markbundna nätet. Någon särskild programproduktion för sändning enbart via satellit torde sålunda inte komma i fråga.
Förberedelsen för den juridiska regleringen av samarbetet ingår i studiefasen. I detta sammanhang noteras särskilt i propositionen att man enligt ministerrådets beslut bör utgå från att staterna åtar sig att avstå från att med hjälp av satellitsystemet överföra reklamprogram till de övriga staterna, såvida parterna inte överenskommer om annat.
Beträffande de ekonomiska förutsättningarna för studiefasen har ministerrådet angivit en kostnadsram på 55 milj. svenska kronor för studiefasen. Föredragande statsrådet framhåller att det inte är möjligt att vid nuvarande tidpunkt slutligt precisera kostnaderna. Dessa anges kunna variera mellan 15 och 55 milj. svenska kronor. Avgörande för kostnadsberäkningen är i vilken utsträckning samma tekniska lösning kan komma i fråga för det permanenta satellitsystemet som för Tele-X. Denna fråga kommer att behandlas under den inledande delen av studiefasen som skall genomföras
KrU 1981/82:27
under hösten 1982. Kostnaderna för denna del av studiefasen beräknas till totalt 3685000 danska kronor, varav Sverige svarar för 1 650000 svenska kronor. Förslag om den totala kostnadsramen för studiefasen kommer enligt propositionen att föreläggas riksdagen under riksmötet 1982/83.
Studiefasens arbete skall vara avslutat inom två år. Enligt ministerrådets beslut skall rapporter om arbetet lämnas den 1 november 1982 och den 1 november 1983. Slutrapportering förutsätts ske senast den 1 maj 1984.
Motionerna
Utskottet behandlar i detta sammanhang
dels de under allmänna motionstiden i januari 1981 väckta motionerna
1980/81:958 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att planerna på en nordisk radio- och TVsatellit omedelbart bör avskrivas,
1980/81:1258 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående ett förverkligande av Nordsat,1
1980/81:1272 av Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den kommitté som utreder Nordsatprojektets konsekvenser för svensk hemelektronikindustri skall lägga fram sitt slutbetänkande under innevarande år,
dels de med anledning av proposition 1981/82:200 väckta motionerna
1981/82:2491 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att planerna på en nordisk radio- och TV-satellit bör avskrivas,
2. att riksdagen under punkt 7, Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit, anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1650000 kr. minskat belopp,
1981/82:2509 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om riktlinjer för genomförande av den av Nordiska ministerrådet beslutade studiefasen för ett nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m.,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att för budgetåret 1982/83 anvisa ett anslag av 1650000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fortsatt beredning av frågan om ökat nordiskt samarbete på radio- och TV-området.
1 Den del av motionens yrkande som gäller reklamfinansiering av radio och TV behandlas i betänkandet KrU 1980/81:22.
KrU 1981/82:27
6 Av motiveringarna i motionerna framgår bl. a. följande.
1 motion 2509 (s) uttalas att ekonomiska, tekniska och kulturpolitiska skäl talar för att riksdagen nu inte beslutar att inleda den i propositionen föreslagna studien av ett nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete baserat på överföring via ett satellitsystem. Motionärerna accepterar inte de principiella bindningar för att genomföra satellitprojektet som förslagen i propositionen enligt deras mening innebär. Däremot motsätter de sig inte att frågan om ett ökat nordiskt samarbete på radio- och TV-området ytterligare utreds. Härigenom kan ett ekonomiskt och tekniskt underlag tas fram som gör det möjligt att realistiskt bedöma möjligheterna att genomföra ett eventuellt permanent satellitprojekt.
I motionen påpekas att det s. k. Tele-X-projektet är av stor betydelse för den tekniska utformningen av ett eventuellt permanent satellitsystem. Motionärerna anser att det bl. a. från teknisk synpunkt är naturligt att avvakta slutförandet av Tele-X-projektets studiefas och utvärderingen härav innan studiefasen för ett permanent satellitsystem påbörjas.
De i propositionen angivna kostnaderna för studiefasen — som uppges kunna variera mellan 15 och 55 milj. svenska kronor — kritiseras i motionen. Om riksdagen skall besluta att genomföra en studiefas bör det vara självklart att ett sådant underlag för beslutsfattandet föreligger att studiefasens kostnader kan beräknas mer preciserat. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag till riksdagen. I detta bör ett mer utförligt underlag för beräkningen av kostnaderna för studiefasen presenteras liksom en klar avgränsning av omfattningen av studiefas och genomförandefas. Förslaget bör även omfatta en redovisning av de kulturpolitiska konsekvenserna av satellitprojektets genomförande. Ytterligare en riktlinje för det fortsatta arbetet är enligt motionen att ministerrådet i sitt fortsatta arbete bör pröva andra lösningar än ett permanent satellitprojekt för att stimulera ett ökat nordiskt samarbete inom radio- och TV-området.
I motion 2491 kritiserar vänsterpartiet kommunisterna förslagen i propositionen, som enligt deras mening innebär att frågan om Nordsat ånyo aktualiseras. Motionärerna anger en rad skäl av såväl allmänkulturell som ekonomisk natur för att avvisa Nordsat. Sammanfattningsvis anförs följande.
Nordsat uppfyller i första hand den multinationella elektronikindustrins behov av nya marknader och mer vinster samt vissa politiska krafters önskan om en ytterligare passivisering av människorna.
Det finns alternativa utvecklingsvägar för radio och TV i Sverige och i Norden. Alternativa vägar som därtill är mycket billigare.
Kravet på sådana alternativ måste vara att de aktiverar större befolkningsgrupper än de som nu kommer till tals i massmedierna.
I regeringspropositionen påpekas att vissa förändringar inträffat i förhållande till tidigare Nordsat-utredningar. Studiefasen skall sålunda vara mer begränsad än det s. k. totalalternativet, dvs. överföring av samtliga rikstäc -
KrU 1981/82:27
kande radio- och TV-program i Norden till de övriga länderna. Också föredraganden ansluter sig till denna linje, men kan dock på sikt tänka sig en utvidgning. Därmed kvarstår kritiken.
Förslag som rör Nordsat-projektet tas upp i de tre motioner från allmänna motionstiden år 1981 som utskottet behandlar i detta sammanhang.
I motion 958 (vpk) uttalas att en nordisk TV-satellit på flera sätt kommer att stärka kommersialiserings- och monopoliseringstendenserna på medieområdet. Tillgängliga forskningsresultat visar att den knappast kommer att främja några av de mål som uppställts, t. ex. ökad valfrihet, tillgång för invandrare till hemlandsprogram, ökad förståelse för grannländernas språk och kultur. Inte heller kommer den att innebära något ”skydd” mot utländska satelliter. Nordsat kommer att medföra stora kostnader; allra dyrast blir det för konsumenterna. För en bråkdel av de medel som en satellit skulle kosta kan man få ett reellt alternativ också till den kommande spekulativa videomarknaden, säger motionärerna.
Enligt motion 125 8 (m) kommer Nordsat att stärka tittarnas upplevelse av nordisk gemenskap och därmed medverka till en fortsatt utbyggnad av det allmänna nordiska samarbetet. Det är värdefullt att publiken får möjlighet att välja mellan ett stort antal program. Man bör hysa tilltro till de enskilda individernas kompetens att välja. Av särskild betydelse är Nordsat för de nordiska invandrarna. Nordsat ger de olika radioföretagen nya möjligheter att producera program för smala intressegrupper. Företagen kommer i en ny konkurrenssituation som säkert blir fruktbar. Det är viktigt att nu säga ja till projektet så att dess genomförande kan ske under tidsmässigt goda villkor.
I motion 1272 (m) framförs en rad skäl för att Nordsat-projektet bör genomföras. Motionären lägger särskild vikt vid projektets positiva effekter på den svenska elektronikindustrin. Den kommitté vilken enligt motionären f. n. utreder Nordsatprojektets konsekvenser för svensk hemelektronikindusri bör därför snarast lägga fram sitt slutbetänkande.
Utskottet
Nordiskt radio- och TV-samarbete har under många år diskuterats i de nordiska samarbetsorganen. Under hela 1970-talet har frågan debatterats i Nordiska rådet, och flera utredningar har genomförts. År 1978 tillsatte Nordiska ministerrådet den s. k. Nordsat-utredningen, vilken presenterade sin slutrapport i september 1979. I denna föreslogs att ett system med direktsändande rundradiosatelliter skulle etableras. Detta system skulle medge spridning av samtliga rikstäckande radio- och TV-program i Norden - totalalternativet. Det skulle få en kapacitet för överföring av maximalt åtta satellitkanaler till Östnorden (Danmark, Finland, Norge och Sverige) och fem kanaler till Västnorden (Island, Färöarna och Grönland). I rappor -
KrU 1981/82:27
ten redovisades även ett alternativ med en s. k. redigerad kanal. Rapporten har varit föremål för en omfattande remissbehandling varefter frågan diskuterats i Nordiska ministerrådet.
Nordiska rådet rekommenderade vid sessionen år 1982 regeringarna i Finland, Island, Norge och Sverige att uppta förhandlingar i syfte att träffa avtal om den fortsatta utvecklingen av ett radio- och telesamarbete baserad på överföring via ett satellitsystem. Danmarks regering meddelade i februari 1982 att Danmark inte avsåg att delta i detta förberedande arbete.
Mot denna bakgrund beslöt Nordiska ministerrådet i mars 1982 att inleda en studiefas som ett led i utvecklingen av ett nordiskt radio- och TVsamt telesamarbete baserat på överföring via ett satellitsystem. Avsikten är att ett slutligt beslut om etablerandet av ett permanent satellitsystem skall kunna fattas på grundval av studien.
Utskottet har inledningsvis redovisat de riktlinjer för arbetet under studiefasen som lämnas i propositionen. Av denna framgår bl. a. att det nu aktuella samarbetet i fråga om radio- och TV-överföring har en annan och mer begränsad omfattning än Nordsat-utredningens totalalternativ. Andra viktiga skillnader är att telesamarbete planeras och att man fortlöpande skall pröva för vilka andra ändamål satellitsystemet bör utformas. Ytterligare en viktig skillnad är det nära sambandet mellan den experimentella Tele-X-satelliten och det permanenta satellitsystemet.
I fråga om kostnaden för studiefasen har ministerrådet angivit en ram på 55 milj. svenska kronor. Beroende på om samma tekniska lösningar kan väljas för det permanenta systemet som för Tele-X kan, enligt föredragande statsrådet, kostnaden bli väsentligt lägre — de tänkbara alternativen sägs ligga i latituden 15—55 milj. svenska kronor. I propositionen föreslås att ett anslag om 1,6 milj. svenska kronor skall anvisas för den svenska andelen av kostnaden för arbetet i studiefasen under återstoden av år 1982.
1 motion 2491 (yrkande 1) föreslår vänsterpartiet kommunisterna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att planerna på en nordisk radio- och TV-satellit bör avskrivas. Samma förslag har partiet fört fram i motion 958, väckt under allmänna motionstiden 1981. Som skäl för yrkandet i den först nämnda motionen anförs att förslagen i propositionen innebär att frågan om Nordsat ånyo aktualiseras.
Av det Nordiska ministerrådets beslut om en studiefas och riktlinjer härför framgår att ambitionsnivån för det nu aktuella nordiska samarbetet på radio- och TV-området är begränsat i förhållande till Nordsat. Så anges i riktlinjerna för studiefasen att samarbetet inledningsvis omfattar TVsändningar över två eller tre kanaler och att kapaciteten för överföring av radio- och TV-sändningar stegvis skall byggas upp.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motion 2509 (s) avvisas de förslag till riktlinjer för arbetet i studiefasen som läggs fram i propositionen (yrkande 1) samt den föreslagna medelsan -
KrU 1981/82:27
visningen för budgetåret 1982/83 (yrkande 2). Detta innebär emellertid inte att motionärerna motsätter sig att frågan om ett ökat nordiskt samarbete på radio- och TV-området blir föremål för fortsatt utredning. De anser att regeringen bör lägga fram ett nytt förslag med riktlinjer för utredningsarbetet och förordar att riksdagen i ett uttalande till regeringen ställer sig bakom motionärernas synpunkter på den fortsatta beredningen (yrkande 3). Enligt dessa bör ett mera utförligt underlag i fråga om kostnaderna för studiefasen presenteras och en klar gränsdragning göras mellan studiefas och genomförandefas i projektet. Vidare bör de kulturpolitiska konsekvenserna av ett genomförande av satellitprojektet belysas. Ministerrådet bör i sitt fortsatta arbete även pröva andra lösningar än ett permanent satellitprojekt för att öka det nordiska samarbetet inom radio- och TV-området.
Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att det är viktigt att åtgärder vidtas i syfte att öka det nordiska samarbetet. I samband med diskussionen hösten 1980 om Nordsat-projektet uttalade utskottet emellertid (KrU 1980/ 81:13) att en satsning på en gemensam nordisk satellit kan beräknas komma att medföra så stora kostnader att det av den anledningen måste anses tveksamt om projektet kan och bör realiseras. Vad beträffar den kulturpolitiska bedömningen av projektet konstaterade utskottet att remissbehandlingen i de olika länderna gett vid handen att uppfattningarna går vitt isär. Utskottet uttalade mot bakgrund av det anförda som sin uppfattning att ministerrådet i sitt arbete på att öka det nordiska kultursamarbetet även bör pröva andra lösningar innan slutlig ställning tas till Nordsat-projektet.
I det föregående har utskottet konstaterat att det föreligger avsevärda skillnader mellan det nu aktuella nordiska samarbetsprojektet och Nordsat-projektet.
Ett vägande skäl för att nu söka utveckla ett nordiskt radio- och TVsamarbete är den snabba tekniska utvecklingen. Internationellt räknar man med att det under 1980-talet kan bli möjligt att i Sverige ta emot radio- och TV-program överförda med satellit från bl. a. flera västeuropeiska länder. Om inte inför denna utveckling de nordiska ländernas kulturella gemenskap förstärks med etermediernas och satellitteknikens hjälp finns det enligt föredragande statsrådets uppfattning på sikt risk för att vi i Norden kommer att utsättas för en alltför stark och obalanserad påverkan från ett kvalitativt likgiltigt massutbud.
Mot den bakgrund som nu angivits tillstyrker utskottet att den av Nordiska ministerrådet på grundval av en rekommendation i Nordiska rådet beslutade studiefasen snarast påböijas. Detta är önskvärt bl. a. med hänsyn till samordningen med Tele-X-projektet där definitionsfasen beräknas avslutad i juni 1982. De riktlinjer för studiefasen som anges i propositionen finner utskottet vara väl avvägda. Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag till riktlinjer för studiefasen och avstyrker yrkandena 1 och 3 i motion 2509.
KrU 1981/82:27
10 Vad gäller beräkningen av kostnaderna för studiefasen vill utskottet påpeka att i den inledande delen av denna ingår att ett mer detaljerat underlag skall utarbetas för att ett förslag till totalram för studiefasen skall kunna presenteras under riksmötet 1982/83. Med hänsyn till att Danmark inte deltar i studiefasen föreslås medlen anvisade under ett särskilt anslag och inte som en del av den gemensamma nordiska kulturbudgeten. Fördelningen av kostnaderna kommer att bli en annan än i sådan verksamhet där de fem nordiska länderna deltar. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet att medel på det sätt som föreslagits i propositionen anvisas för den del av studiefasen som beräknas äga rum under år 1982. Härav följer att yrkande 2 i motionerna 2491 och 2509 avstyrks.
1 motion 1258 (m), väckt under allmänna motionstiden 1981, föreslås att riksdagen ger regeringen till känna att Nordsat bör förverkligas. Motionärerna påpekar att ett genomförande av Nordsat-projektet kommer att ta tid. Det är därför viktigt, anför de, att nu säga ja till projektet så att det kan genomföras under tidsmässigt goda villkor.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det nordiska radio- och TV-samarbete som skall utvecklas genom arbetet i studiefasen ligger väl i linje med motionärernas önskemål. Av det föregående framgår dock att genomförandet av Nordsat enligt det s. k. totalaltemativet ej nu är aktuellt. Det är därför inte motiverat att riksdagen i dagens läge gör ett uttalande enligt motionen.
I motion 1272 (m), även den väckt under allmänna motionstiden 1981, yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den kommitté som utreder Nordsat-projektets konsekvenser för svensk hemelektronikindustri skall lägga fram sitt slutbetänkande under innevarande år.
Motionären torde åsyfta den utredning om elektronikindustrin i Sverige som på regeringens uppdrag bedrivs av statens industriverk i samarbete med styrelsen för teknisk utveckling. Utredningsarbetet har under åren 1979-1981 resulterat i fyra rapporter som rör olika aspekter av elektronikindustrin i Sverige. I en femte rapport (SIND 1982:1) behandlas kommunikationselektronik. Rapporten är begränsad till två produktområden: dataterminalindustri för administrativa tillämpningar och telekommunikationsindustri. Enligt vad utskottet inhämtat avser utredningen att under år 1982 lämna en sammanfattande rapport om den svenska hemelektronikindustrin. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna 1980/81:958 och 1981/82:2491, yrkande 1 beträffande planerna på en nordisk radio- och TVsatellit,
2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:200 och med avslag på motion 1981/82:2509, yrkandena 1 och 3, godkänner i propositionen angivna riktlinjer för genomförandet av den av
KrU 1981/82:27
11 Nordiska ministerrådet beslutade studiefasen för ett nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m.,
3. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:200 och med avslag på motionerna 1981/82:2491 yrkande 2 och 1981/82:2509 yrkande 2 till Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m.m. för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett anslag av 1650000 kr.,
4. att riksdagen avslår motion 1980/81:1258 beträffande förverkligande av Nordsat,
5. att riksdagen avslår motion 1980/81:1272 beträffande arbetet inom elektronikutredningen.
Stockholm den 6 maj 1982
På kulturutskottets vägnar GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric Norrby (c), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Lars Ahlmark (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Elisabeth Fleetwood (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Bertil Hansson (fp), Ing-Marie Hansson (s) och Gunnel Liljegren (m).
Reservation (punkt 2, morn. 2 och 3)
Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (aila s) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”1 det” och på s. 10 slutar ”2509 avstyrks” bort ha följande lydelse:
De uppgifter som lämnas i propositionen angående den föreslagna studiefasen är enligt utskottet helt otillräckliga för att ligga till grund för ställningstagande i riksdagen. Det kan därvid noteras att kostnaderna för studiefasen anges komma att uppgå till mellan 15 och 55 milj. svenska kronor. Regeringen avser att återkomma med en närmare kostnadsberäkning under hösten 1982. Utskottet anser att riksdagen inte nu kan fatta ett beslut för vilket ett fullständigt underlag kan presenteras först senare under hösten.
Utskottet vill vidare framhålla att det nära sambandet melian Tele-Xprojektet och den tekniska utformningen av ett eventuellt permanent satellitsystem gör att den teknisk-ekonomiska utvärderingen av industrins förslag till ett genomförande av Tele-X bör avvaktas innan ställning tas till utformningen av fortsatt studiearbete. Enligt vad utskottet inhämtat kom -
KrU 1981/82:27
mer denna utvärdering att föreligga under sommaren 1982. Regeringen bör när nytt förslag presenteras redovisa en mer preciserad beräkning av kostnaderna för studiefasen. Enligt utskottets mening föreligger oklarheter i propositionen i vad avser bl. a. gränserna mellan studiefas och genomförandefas i projektet. Vidare saknas en belysning av de kulturpolitiska konsekvenserna av ett eventuellt genomförande av ett permanent satellitprojekt. I det kommande förslaget bör därför även ingå nya riktlinjer, utformade med beaktande av de synpunkter som förs fram i motion 2509.
Utskottets ställningstagande innebär att det inte nu finns skäl att bevilja de medel som föreslås anvisade för den inledande delen av studiefasen. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 2509 och avstyrker propositionen i nu aktuell del.
dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen dels med bifall till motion 1981/82:2509 yrkande 1 avslår proposition 1981/82:200, såvitt nu är i fråga, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motion 1981/82:2509 yrkande 3 anfört om riktlinjer för det fortsatta utredningsarbetet rörande ökat samarbete på radio- och TV-området,
3. att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2491 yrkande 2 och 1981/82:2509 yrkande 2 avslår proposition 1981/82:200 i vad avser anslag till Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m.
Särskilt yttrande (punkt 2)
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anför:
Starka skäl talar för ett fast etablerat, väl utvecklat nordiskt radio- och TV-samarbete via ett satellitsystem. Som framhålls i motion 1980/81:1258 (m) skulle den omständigheten att en nordisk medborgare kunde koppla in vilket nordiskt TV-program som helst komma att i sig förstärka upplevelsen av nordisk gemenskap och därmed medverka till en fortsatt utbyggnad av det allmänna nordiska samarbetet.
En ökad valfrihet i fråga om radio- och TV-program är till fördel för lyssnare och tittare. Det vore ett underkännande av allmänhet och etermedieföretag om man förutsatte att denna frihet skulle ge negativa effekter. Tvärtom borde den sporra till produktion av värdefulla och intresseväckande program. Möjligheterna att rikta sig till smala intressegrupper vidgas. För de många nordiska invandrarna ges tillfällen att ta del av hemlandets radio- och TV-utbud.
Även industripolitiska skäl talar för ett nordiskt satellitsamarbete. Hemmamarknaden vidgas, och förutsättningar skapas för nordiska företag att följa med i den tekniska utvecklingen.
KrU 1981/82:27
13 I proposition 200 framläggs förslag i enlighet med rekommendationer och beslut på nordisk nivå. De innebär en begränsning av Nordsat-utredningens s. k. totalalternativ. Vi kan nu acceptera denna modell som ett uttryck för en strävan att nå största möjliga uppslutning kring samarbetet.
Vår bedömning är dock att intresset för att gå vidare kommer att visa sig stort. Motiven för detta är flera. Utomnordiska satellitsändningar kommer snart att kunna tas emot i Norden, vilket ökar behovet av nordiskt kulturutbyte. Satellitöverföring är tekniskt sett en naturligare lösning än marköverföring. Den marginella kostnaden för att ta steget över till totalalternativet blir relativt sett ringa.
Vi ansluter oss mot denna bakgrund till propositionens hemställan. Utvecklingen kommer enligt vår uppfattning att leda fram till ett samarbete i linje med det totalalternativ som förordas i motionen från moderata samlingspartiet. Det finns all anledning att från svensk sida aktivt verka för detta.
KrU 1981/82:27 Bilaga 14
Utbildningsutskottets yttrande 1981/82:3 y
över nordiskt kultursamarbete m. m. (prop. 1981/82:200)
Till kulturutskottet
Genom beslut den 27 april 1982 har kulturutskottet berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1981/82:200 om nordiskt kultursamarbete i de delar som berör utbildningsutskottets verksamhetsområde.
Propositionen
I proposition 1981/82:200 bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad chefen för utbildningsdepartementet anfört om bl. a. utvecklingen av samverkan mellan Sverige och andra nordiska länder i fråga om utbildning och forskning.
Utskottet
Genom beslut den 24 mars 1982 av Nordiska ministerrådet inrättas ett nordiskt forskningspolitiskt råd den 1 januari 1983. Uppbyggnadsfasen för rådet skall vara i högst tre år. Genom detta råd ges enligt föredragande statsrådet Nordiska ministerrådet väsentligt förbättrade möjligheter att planmässigt utveckla forskningssamarbetet mellan de nordiska länderna.
För rådets första verksamhetsår anvisas 2200000 danska kronor. Den grundläggande tanken bakom inrättandet av det forskningspolitiska rådet är att det aktivt skall söka och stimulera samarbetsobjekt inom forskning och forskarutbildning. Under förutsättning att rådet koncentrerar sina insatser på ett begränsat antal fält och systematiskt bearbetar dessa under ett par tre år anser föredragande statsrådet att man snart kommer att märka resultat, t. ex. genom förbättrad samordning av resurserna för forskarutbildning och för dyrbar vetenskaplig utrustning samt ett ökat samarbete inom ramen för tvärvetenskapliga och sektorsövergripande projekt. Det anses viktigt att verksamheten får utvecklas successivt, utan bestämda låsningar på förhand i fråga om arbetsformer m. m.
Utbildningsutskottet ser i likhet med föredragande statsrådet reformen som i hög grad utvecklingsbar och har inte något att erinra mot vad som anförts i ärendet i proposition 1981/82:200. Detsamma gäller de övriga
KrU 1981/82:27
förslag om utbildning och forskning i propositionen vilka berör utbildningsutskottets verksamhetsområde.
Stockholm den 29 april 1982
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Hans Nyhage (m), Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (-), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Torsten Karlsson (s), Iris Mårtensson (s) och Gunhild Bolander (c).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982