Om bevarande av röntgenarkivet vid Malmö allmänna sjukhus

KrU 1982/83:7

Kulturutskottets betänkande 1982/83:7

om bevarande av röntgenarkivet vid Malmö allmänna sjukhus Motionsyrkande

I motion 1981/82:1335 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s,m,c,fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att bevara Malmö allmänna sjukhus röntgenarkiv.

Uppgifter om röntgenarkivet, m. m.

Vid Malmö allmänna sjukhus (MAS) finns medicinsk dokumentation som i vissa fall sträcker sig mycket långt tillbaka.

Då det gäller röntgenfilmer har med undantag av två årsproduktioner från 1930-talet den totala dokumentationen bevarats sedan 1918. Enstaka bilder finns bevarade från 1908, då röntgendiagnostik började bedrivas i Malmö. Röntgenarkivet förvaras nu i flera olika lokaler inom och utom sjukhuset. Arkivet omfattar ca 5 800 hyllmeter film. Härtill kommer ca 1 350 hyllmeter remissvar, som avser tiden fr. o. m. 1950. Remissvaren innehåller - förutom röntgenutlåtande - operationsbilder och obduktionsprotokoll. Det sålunda tillämpade arkiveringssystemet gör det möjligt att röntgenfilm kan tas fram efter såväl undersökt organ som efter individ. Röntgenarkivet växer till med ca 250 hyllmeter per år.

Beträffande värdet av att bevara MAS arkiv anförs följande i en skrivelse som Malmö sjukvårdsförvaltning i slutet av år 1980 tillställde socialdepartementet.

Malmöarkiven är, vilket omvittnats från många håll, ägnade för studier av bl. a. sjukdomars naturalhistoria, epidemiologi, missbildningsfrekvens, miljöfaktorer exempelvis olycksfallsorsaker och inre faktorer med långsam verkan som leder till sjukliga manifestationer för vilket krävs lång observationstid. Arkivet har med framgång använts för att studera förlopp från födelsen in i ålderdomen. Som exempel kan nämnas höft- och knäsjukdomar hos barn och degenerativa ledsjukdomar. Mer än hälften av samtliga frakturepidemiologiska data i världslitteraturen utgår från Malmö. Andra områden inom vilka man från Malmö beskrivit sekulära förändringar är hjärtsjukdomar, speciellt reumatiska hjärtfel, och diabetes.

Malmö är ur arkivsynpunkt unikt i landet. I världen i övrigt finns endast en likartad resurs, nämligen Rochester med omgivningar, i dag omfattande approximativt 120 000 invånare. På Mayokliniken har dock ej röntgenfilmer bevarats. Malmös arkiv har kommit att bli en nationell tillgång. Såsom sådan är arkiven så värdefulla att sjukvårdsförvaltningen i Malmö inte anser sig kunna fritt förfoga över dem, resp. ta det fulla ansvaret för deras vård och tillsyn.

1 Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 7

KrU 1982/83:7

2 I yttrandet över sjukvårdsförvaltningens skrivelse anförde journalutredningen (S 1980:03) - som har till uppgift att göra en översyn av gällande råd i fråga om gallring av vissa medicinska arkiv m. m. - att den särskilda utredaren efter besök i Malmö delade den uppfattning om arkivens värde från i första hand forskningssynpunkt som sjukvårdsförvaltningen uttrycker i sin skrivelse.

Utskottet har inhämtat att det genom skrivelsen från Malmö sjukvårdsförvaltning aktualiserade ärendet är föremål för fortsatt beredning inom socialdepartementet. Ärendet har den 12 oktober i år remitterats till arbetarskyddsstyreisen, medicinska forskningsrådet och Svenska läkaresällskapet.

Allmänna råd av riksarkivet om gallring i vissa medicinska arkiv

Riksarkivet utfärdade i februari 1978 efter uppdrag av regeringen ett cirkulär med allmänna råd om gallring i vissa medicinska arkiv (SOSFS/ M/1978:19). Råden är resultatet av ett mångårigt arbete som inleddes 1963 av landstingens arkivutredning, som hade i huvuduppgift att söka lösa de problem som de snabbt växande journal- och röntgenarkiven utgjorde för sjukvårdshuvudmännen.

Då det gäller sluten och öppen vård vid sjukhus innebär cirkuläret i huvudsak följande:

1. Klinikjournaler bör utgallras tidigast 20 år efter det att sista anteckningen däri gjorts. Slutanteckningar (epikriser) som ingår i journaler upprättade efter utgången av år 1977 bör inte utgallras.

2. För journaler som av medicinska skäl behöver sparas förlängs gallringsfristen i erforderlig utsträckning. Förlängning kan bl. a. behöva ske i fråga om journaler rörande konstaterade eller misstänkta fall av yrkesskada.

3. Journaler och kort över behandling med joniserande strålar bör om möjligt förvaras under minst 60 år.

4. Klinikjournaler upprättade vid sjukhus inom vissa sjukvårdsområden, däribland Malmö, eller vid vissa uppräknade sjukhus bör undantas från gallring.

5. Röntgenfilm bör utgallras tidigast tio år efter det att den senast framtagits för gallring. Tidsfristen förlängs på motsvarande sätt som enligt p. 2 om röntgenfilm av medicinska skäl behövs längre tid. Förlängning kan bl. a. behöva ske vid kronisk sjukdom i mage och tarmkanal samt vid konstaterade eller misstänkta fall av yrkesskada.

6. För EKG, EEG och visst annat arkivmaterial ges särskilda gallringsregler.

Samtidigt med att regeringen uppdrog åt riksarkivet att utfärda allmänna råd i ovan angivna hänseende uppdrog regeringen åt statens förhandlingsnämnd att ta upp förhandlingar med vederbörande sjukvårdshuvudmän om

KrU 1982/83:7

ersättning för de kostnader som kan föranledas av att vissa jornalhandlingar m. m. undantas från gallring med hänsyn bl. a. till den medicinska forskningens behov. Förhandlingarna har ännu inte slutförts.

Utskottet

Av den inledningsvis lämnade redovisningen framgår att röntgenarkivet vid Malmö allmänna sjukhus är unikt i landet. Motionärerna vill att åtgärder skall vidtas för att arkivet skall bevaras. De skäl som de anför för yrkandet överensstämmer med dem som kommit till uttryck i den ovan redovisade skrivelsen från sjukvårdsförvaltningen i Malmö. Motionärerna framhåller att det stora värdet av röntgenarkivet är hänförligt inte endast till sjukvård för den enskilda patienten. Arkivet är till nytta för hela samhället för retrospektiva studier av olika slag, t. ex. rörande sjukdomar betingade av miljön och när det gäller andra samband och sjukdomsförlopp. Motionärerna påpekar att en möjlighet att bevara röntgenarkivet skulle vara att mikrofilma materialet, något som dock skulle innebära stora kostnader för Malmö kommun.

Också enligt utskottets mening talar det utredningsmaterial som nu föreligger för att röntgenarkivet bör bevaras. Sjukvårdsförvaltningen har som nämnts hos regeringen aktualiserat frågan om bevarande av arkivet. Frågan om värdet av arkivet kan väntas bli ytterligare belyst under det remissförfarande som pågår i nämnda ärende.

Riksarkivet utfärdade år 1978 regler om gallring i vissa medicinska arkiv. Dessa regler innehåller bl. a. att klinikjournaler upprättade vid sjukhus inom vissa sjukvårdsområden, däribland Malmö, bör undantas från eljest gällande gallringsregler. Ersättning skall utgå till huvudmännen för de kostnader som kan föranledas härav. Något motsvarande undantag från gallring finns inte i fråga om röntgenfilm. Man kan därför inte utgå från att röntgenarkivet vid Malmö allmänna sjukhus kommer att bevaras om inte särskilda åtgärder vidtas. Utskottet förutsätter därför att regeringen vid sin kommande prövning av det ovan nämnda ärendet överväger vilka möjligheter som kan finnas att exempelvis genom stöd till mikrofotografering av arkivet medverka till att detta bevaras. Något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet är enligt utskottets mening inte erforderligt.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1981/82:1335.

Stockholm den 18 november 1982

På kulturutskottets vägnar BRITT MOGÅRD

KrU 1982/83:7 4

Närvarande: Britt Mogård (m), Ing-Marie Hansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Tore Nilsson (m), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren (m), Eva Hjelmström (vpk), Anders Nilsson (s), Stina Gustavsson (c) och Kerstin Anér (fp).

GOTAB 73010 Stockholm 1982