Om telekommunikationer m.m. (prop. 1983/84:100 bil. 8)
TU 1983/84:16
Trafikutskottets betänkande 1983/84:16
om telekommunikationer m.m. (prop. 1983/84:100 bil. 8)
SJÄTTE HUVUDTITELN
Telekommunikationer m. m.
Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) under avsnitt H. Telekommunikationer (s. 134-160) föreslagit riksdagen
att bemyndiga regeringen att medge att televerket finansierar icke konkurrensutsatta abonnentutrustningar via Telefinans AB, att bemyndiga regeringen att fastställa ram för televerkets garantiåtaganden gentemot Teleinvest AB, att godkänna formen för finansiell styrning av televerket och utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87, att godkänna televerkets investeringsplan för budgetåren 1984/85-1986/87, att bemyndiga regeringen att besluta om höjningar av aktiekapitalet i Teleinvest AB,
att bemyndiga regeringen att besluta om aktieförvärv som görs av televerket,
att godkänna att televerkets statskapital per den 30 juni 1984 omvandlas till ett amorteringsfritt statslån på det sätt som har redovisats i propositionen, att godkänna vad som i propositionen har anförts om ett nytt statskapital, att godkänna vad som i propositionen har anförts om televerkets rätt att disponera realisationsvinster vid fastighetsförsäljning, att till Försvarsinvesteringar vid televerket för budgetåret 1984/85 anvisas ett reservationsanslag på 11 000 000 kr.
Vidare har regeringen under rubricerade avsnitt berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande departementschefen har anfört dels om finansieringen av televerkets verksamhet, dels under rubriken Övriga frågor.
Motionerna
I motion 1983/84:414 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 14 delvis, 15-18),
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående investeringsbeslut inom de statliga affärsverken,
15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om fortsatt avveckling av televerkets monopolställning,
1 Riksdagen 1983184.15sami. Nr 16
TU 1983/84:16
16. att riksdagen beslutar avslå den av regeringen föreslagna formen (3-årsplan) för finansiell styrning av televerket och utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87,
17. att riksdagen beslutar att Teli överförs till bolag den 1 juli 1984,
18. att riksdagen beslutar om en sådan uppskrivning av televerkets statskapital att inleveranserna till statsbudgeten blir ytterligare 200 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.
I motion 1983/84:674 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Börje Stensson (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana initiativ att samtliga abonnenter inom Östergötlands län återfinns i någon av länets katalogdelar.
I motion 1983/84:833 av Jan-Eric Virgin (m) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs angående televerkets s. k. heta linje.
I motion 1983/84:1088 av Björn Molin m. fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1983/84:1086 anförs om uppluckring av televerkets monopolställning.
I motion 1983/84:1268 av Elisabeth Fleetwood och Erik Olsson (båda m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att televerket bör beakta de i motionen anförda synpunkterna på den enskildes kostnader för textförmedlade telefonsamtal.
I motion 1983/84:1291 av Jan-Eric Virgin (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av televerkets service i enlighet med de förslag som angivits i motionen.
I motion 1983/84:1793 av Björn Molin (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om framtagande av telefonapparater med fast monterade telefonlurar.
I motion 1983/84:1795 av Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående borttagande av extraavgiften för innehav av texttelefon.
I motion 1983/84:1799 av Erik Olsson och Elisabeth Fleetwood (båda m) yrkas att riksdagen begär att regeringen som sin mening ger televerket till känna vad som i motionen anförs om behov av växlingsautomater vid sjukhusen.
I motion 1983/84:1802 av Per Petersson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte uttala att regeringen skall verka för sänkta telekostnader för längre avstånd i Sverige.
I motion 1983/84:2442 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om de handikappades möjligheter att använda telefon.
TU 1983/84:16
3 I motion 1983/84:2491 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 6), att riksdagen beslutar att Teli överförs till bolag den 1 juli 1984.
I motion 1983/84:2500 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om trafikinvesteringar i Stockholmsregionen.
I motion 1983/84:2509 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 28-35),
28. att riksdagen beslutar godkänna den i motionen föreslagna utvecklingen av televerkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85- 1986/87,
29. att riksdagen beslutar avslå den i propositionen för televerket föreslagna räntabiliteten och soliditeten under budgetåren 1984/85-1986/87,
30. att riksdagen beslutar uttala sig för att televerket bör ges som målsättning att årligen justera sina priser för att uppnå de uppsatta målen,
31. att riksdagen beslutar avslå vad som i propositionen anförs beträffande tidsintervallerna mellan televerkets justeringar av sina priser,
32. att riksdagen beslutar uttala sig för att televerkets monopol enbart bör omfatta själva telenätet,
33. att riksdagen beslutar uttala sig för att televerket bör forcera införandet av bl. a. trådlösa telefoner resp. programmerbara telefoner,
34. att riksdagen vidhåller sitt tidigare fattade beslut om att Teli skall överföras till aktiebolag m. m. senast 1 juli 1984,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen under avsnittet Televerket.
Utskottet 1 Inledning
Televerkets uppgift är att tillgodose samhällets och enskildas behov av telekommunikationer. Verksamheten beräknas innevarande budgetår omsluta ca 13 miljarder kronor. I budgetpropositionen lämnas förslag till en ny form för behandling av televerkets investeringar och övriga verksamhet. Som bakgrund till förslaget erinras om förändringar av teknik och marknader som skett under senare år och de beslut om förändringar av televerkets arbetsförutsättningar som därför har fattats av regering och riksdag. Vidare redovisas den treårsplan för verket som föreslås ersätta den traditionella anslagsframställningen och ett förslag till nytt system för finansiering av televerkets verksamhet.
Hösten 1980 fattade riksdagen beslut (prop. 1980/81:66, TU 1980/81:9, rskr 1980/81:132) om vissa åtgärder på teleområdet i syfte att underlätta för televerket att aktivt bidra till införandet av modern informationsteknologi i
TU 1983/84:16
4 Sverige. En åtgärd var bildandet av Teleinvest AB sorn holdingbolag för televerkets bolagssektor. Televerket fick också förbättrade möjligheter att finansiera vissa abonnentutrustningar. För detta ändamål ställdes en särskild rörlig kredit i riksgäldskontoret till televerkets förfogande. Verket kunde därmed erbjuda kunderna likartade betalningsvillkor som dess konkurrenter. Riksdagsbeslutet omfattade också andra åtgärder, t. ex. godkändes en preciserad avgränsning av televerkets monopolområde och en ny hanteringsordning för verkets provningsverksamhet.
Sedan år 1980 har regering och riksdag beslutat om ytterligare åtgärder för att successivt anpassa den formella ramen för televerksamheten till de nya tekniska och marknadsmässiga förutsättningarna. Televerkets styrelse har utökats och givits nya uppgifter med anledning av bildandet av Teleinvest AB. Televerkets möjligheter att finansiera abonnentutrustningar har utökats genom riksdagens medgivande att de konkurrensutsatta utrustningarna får finansieras via finansbolaget Telefinans AB (prop. 1982/83:101, TU 1982/ 83:7, rskr 1982/83:163).
I budgetpropositionen erinras om att den årliga riksdagsbehandlingen av televerksamheten hittills i princip har avsett en prövning av förslag angående begränsade delar av televerkets investeringsprogram. Det är framför allt investeringar i telenätet och byggnader, vilka inte kan sägas vara marknadsstyrda fullt ut, som har prövats. För budgetåret 1983/84 uppgår dessa investeringar till ca 1 800 milj. kr. Televerkets totala investeringar uppgår däremot till ca 4 600 milj .kr. De investeringar på 2 800 milj. kr. som således inte redovisas över statsbudgeten avser investeringar i lokallinjenät, terminaler hos kunderna samt bilar, maskiner m. m. för verkets egen driftverksamhet.
I propositionen anförs att det numera är andra frågor på teleområdet som är av politiskt intresse än den årliga volymen av en begränsad del av televerkets investeringar. Styrningen av utvecklingen när det gäller telekommunikationerna bör anpassas härtill. En arbetsgrupp med företrädare för kommunikationsdepartementet, finansdepartementet, televerket och riksrevisionsverket har diskuterat finansieringen av televerkets verksamhet och formerna för statsmakternas styrning av verket.
Med utgångspunkt häri har televerkets anslagsframställning givits en delvis ny utformning. Den nuvarande bindningen till statsbudgeten av investeringar i teleanläggningar föreslås upphöra och det gamla statskapitalet göras om till ett amorteringsfritt lån. Samtidigt föreslår televerket att verket fr. o. m. budgetåret 1984/85 tillgodoser sitt kapitalbehov via lån på den allmänna kreditmarknaden. Vidare föreslås att verkets skuld på rörlig kredit i riksgäldskontoret avvecklas successivt under 1984/85 samt att vissa fastigheter uppvärderas och uppvärderingen redovisas som nytt statskapital. Televerket har i stället för den traditionella anslagsframställningen lagt fram en treårsplan för tiden 1984/85-1986/87 för televerkskoncernen. Det har varit en strävan från televerkets sida att genom den nya, rullande treårsplanen ge
TU 1983/84:16
statsmakterna ett bättre underlag än tidigare för den övergripande styrningen av televerkskoncernens verksamhet.
2 Finansiering, investeringar, statskapital m. m.
Föredragande departementschefen föreslår att televerket bör få låna på kreditmarknaden. Därigenom kan televerkets finansieringskostnader minskas. Föredraganden fäster stor vikt vid att en effektiv och ändamålsenlig finansfunktion skapas inom televerkskoncernen så att koncernen själv tar det fulla ansvaret för sin upplåning. Det är angeläget att televerket och dess dotterbolag har det avgörande inflytandet över koncernens finansieringsverksamhet och kontakterna med kreditgivare. De närmare formerna för upplåningen inom televerket och relationerna till riksgäldskontoret och riksbanken bör enligt föredraganden behandlas i en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och berörda parter. När gruppen har avslutat sitt arbete bör det ankomma på regeringen att besluta om de praktiska arrangemangen kring låneverksamheten. En redovisning av resultaten bör lämnas till riksdagen.
Riksdagen har den 5 mars 1984 (FiU 1983/84:25) beslutat att bemyndiga regeringen att för televerkets verksamhet ta upp lån på den allmänna kreditmarknaden. I finansutskottets betänkande anförs bl. a. att verket därigenom ges möjlighet att sänka sina finansiella kostnader och få en rationell hantering av finansieringsfrågorna. Det stora investeringsbehovet och den snabba tekniska utvecklingen innebär skärpta krav på en smidig finansieringsform.
I budgetpropositionen föreslås att investeringar i telenätet inkl. lokallinjenätet i första hand självfinansieras av televerket i den utsträckning som svarar mot avskrivningar beräknade på anläggningstillgångarnas återanskaffningsvärden. Resterande finansieringsbehov bör televerket få täcka med ytterligare självfinansiering och/eller lån på den allmänna kreditmarknaden. Föredraganden tillstyrker verkets förslag att Telefinans AB, som redan nu finansierar televerkets anskaffning av bilar, maskiner, datorer och konkurrensutsatta abonnentutrustningar även får finansiera anskaffningen av ej konkurrensutsatta utrustningar vilka f. n. finansieras med den särskilda rörliga krediten i riksgäldskontoret. Flärigenom skapas ett enhetligt finansieringssystem för alla abonnentutrustningar. Omläggningen kan beräknas medföra en ökning av bolagets omslutning med ca 900 milj. kr.
Televerkets behov av rörelsemedel som f. n. täcks genom en rörlig kredit i riksgäldskontoret bör också enligt föredraganden få täckas genom att televerkskoncernen får ta upp lån på kreditmarknaden. Därmed kan hela koncernens kapitalbehov ingå i de finansiella övervägandena. Teleinvestgruppens eget lånebehov förutsätts täckas genom upplåning i bolagens regi.
I budgetpropositionen har det totala ackumulerade lånebehovet för koncernen fram t. o. m. 1986/87 angivits till ca 6 000 milj. kr. Under
1* Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 16
TU 1983/84:16
budgetåret 1984/85 beräknas koncernen behöva ta upp lån med 3 574 milj. kr. varav 2 417 milj. kr. avser avlösning av de rörliga krediterna i riksgäldskontoret. Nämnvärda avvikelser under löpande budgetår från de bedömningar av finansieringsbehovet som televerket gjort för år 1, dvs. 1984/85, bör enligt föredraganden underställas regeringen.
Som konstaterats i det föregående har riksdagen numera beslutat att finansieringen av televerkets investeringar inte behöver ske över statsbudgeten utan kan ske genom självfinansiering och/eller på den allmänna kreditmarknaden på det sätt som angivits i propositionen. Utskottet har för sin del inte heller några erinringar mot att finansieringen av alla abonnentutrustningar sker genom Telefinans AB.
I budgetpropositionen anförs att det inte skall behövas några formella säkerheter för den upplåning som kan komma att ske i televerkets namn då televerket ingår som en del i statsförvaltningen. Om upplåningen däremot sker i bolagssektorn för televerkets behov kan det uppstå behov av garantiåtaganden. Televerket har f. n. enligt riksdagens beslut möjlighet att teckna garantier upp till 300 milj. kr. för Teleinvest AB. Den exakta fördelningen av upplåningen mellan verket och dess bolag kan enligt föredraganden inte nu fastställas. Det går därför inte heller att i förväg fastställa en behövlig garantiram utan garantierna kan variera avsevärt med mycket kort varsel. Garantiåtaganden är även aktuella vid större entreprenader m. m. som bolagen åtar sig. Av denna anledning har televerket föreslagit att verket efter behov får teckna garantier. Föredraganden framhåller att också resultaten av den aviserade arbetsgruppens överväganden kan påverka behovet av garantier. Vidare kan beslut om att ställa garantier behöva fattas snabbt. Föredraganden anser att detta kan tillgodoses genom att regeringen i stället för riksdagen fastställer garantiramens storlek. Regeringen begär att riksdagens bemyndigande inhämtas.
Utskottet har ingenting att erinra mot att regeringen fastställer en garantiram för televerket. Utskottet delar således föredragandens uppfattning att det torde vara en praktisk ordning i detta fall.
I budgetpropositionen anges att den mer specifikt finansiella styrningen av televerket i fortsättningen bör ske genom att statsmakterna så långt möjligt tillämpar samma styrningskrav som används i andra större företag. Sådana krav är avkastning på eget kapital, dvs. räntabilitet och soliditet. Föredraganden anser att det nuvarande avkastningskravet, dvs. räntan på statskapitalet, är mindre lämpligt från styrningssynpunkt. Det tar t. ex. inte hänsyn till avkastningen på det kapital som genererats inom verket och som tillskjutits av kunderna. Avkastningskravet bör därför beräknas på ett vidgat kapitalbegrepp, verkskapitalet. Detta egna kapital bör inbegripa statskapitalet samt konsolideringsfond och övriga avsättningar. Det går visserligen inte att utan vidare jämställa det egna kapitalet i televerket med det egna kapitalet i ett privat företag. Samma metod för att formulera avkastningskrav bör dock enligt budgetpropositionen kunna tillämpas.
TU 1983/84:16
7 Föredraganden anser att avkastningsmåttet bör avse det egna kapitalet för att därigenom också verkets finansfunktion skall beaktas. Televerkets verksamhet under den närmaste treårsperioden bör enligt föredraganden inriktas i enlighet med de räntabilitets- och soliditetstal som televerket har angett i treårsplanen. Dessa är:
1983/84
Ber.
utfall
1984/85
1985/86
1986/87
Räntabilitet
10,6
9,1
9,2
9,0
Soliditet
76 De redovisade talen bör tolkas med viss försiktighet bl. a. eftersom det är första gången som de beräknas i den nya finansieringssituationen. Vissa åtgärder av engångskaraktär i samband med systemändringen påverkar t. ex. beräkningarna.
Föredraganden anser att den långsiktiga målsättningen vid den nya finansieringssituationen bör vara att räntabiliteten skall vara tillräckligt hög för att den reala avkastningen på eget kapital skall uppgå till 3 % och att televerket även i fortsättningen skall kunna hålla en tillräckligt låg skuldsättningsgrad. Televerket har antagit en inflationstakt på 6% per år. Vid den antagna inflationstakten uppgår målet för avkastningen till nominellt 9 % under perioden 1984/85-1986/87.
I budgetpropositionen anförs att de förslag som redovisats ger ökade möjligheter att hålla nere taxorna. Således beräknas de generella taxorna inte behöva höjas förrän i början av år 1986.
I motion 1983/84:414 (c) föreslås att riksdagen avvisar den av regeringen förslagna formen för finansiell styrning av televerket samt vad därvid anförts om utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87. Vidare anförs att affärsverkens monopolställning kräver att statsmakterna kan utöva effektivt inflytande över alla större investeringar. Motionärerna tvivlar på att den föreslagna ordningen med televerkets treårsplaner kommer att ge riksdagen något verkligt inflytande över verkets verksamhetsinriktning. Man föreslår därför att större investeringsbeslut liksom tidigare underställs riksdag och regering.
I motion 1983/84:2509 (m) framhålls att de finansiella målen för den kommande treårsperioden bör justeras. Motionärerna frågar sig varför televerket till skillnad från likartade företag skall ha en så utomordentligt stark soliditet. Man menar också att flera faktorer pekar på en högre inflationstakt än den som angivits av regeringen. Televerkets räntabilitet för 1984/85, 1985/86 och 1986/87 bör därför anges till 10,1%, 10,2% resp. 10,0 %. Televerket bör ges som målsättning att årligen justera sina priser för att uppnå målen.
TU 1983/84:16
8 Utskottet godtar den form för finansiell styrning av televerket som anges i budgetpropositionen. Motion 1983/84:414 (c) innebär ett ifrågasättande av statsmakternas möjligheter att få ett tillräckligt effektivt inflytande över investeringarna om de frigörs från den finansiella styrningen via televerkets investeringsanslag. Utskottet vill därvid peka på att styrningen i det nuvarande systemet endast avser en mindre del av verkets investeringar och att styrningen har inriktats på att säkerställa att vissa investeringar inte belastar statsbudgeten under ett visst budgetår. I och med att den nya treårsplanen redovisas för statsmakterna erhålls en översikt över hela investeringsprogrammet. Utskottet vill också betona att en del viktigare investeringsfrågor som rör televerkets utveckling även fortsättningsvis skall underställas statsmakternas prövning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i berörda delar.
Utskottet anser beträffande förslagen i motion 1983/84:2509 (m) att föredragandens avvägningar i fråga om räntabilitets- och soliditetstal för televerket under den närmaste treårsperioden är rimliga. Som anges i motionen är soliditeten visserligen hög jämfört med företag i allmänhet, men utskottet delar föredragandens bedömning och vill inte nu förorda någon sänkning av de soliditetstal som anges i budgetpropositionen. När det gäller räntabilitetstalet pekar föredraganden främst på att den reala avkastningen på eget kapital skall uppgå till 3%. Därtill läggs ett antagande av en viss inflationstakt. Utskottet finner inte anledning att närmare gå in på frågan om inflationstakten under den närmaste treårsperioden utan godtar härvid föredragandens redovisning. Utskottet avstyrker med anledning härav motionen i dessa delar (yrkandena 28-31 och 35).
I. budgetpropositionen anförs följande om inriktningen och omfattningen av televerkets investeringsprogram.
Investeringarna spelar en viktig roll från ekonomisk och strategisk planeringssynpunkt genom att de binder resurser och påverkar verkets utveckling under lång tidsrymd. De har också stor betydelse för utvecklingen i allmänhet på telekommunikationsområdet. Därutöver gäller att åtminstone vissa delar av investeringsverksamheten kan användas av statsmakterna i stabiliseringspolitiskt syfte. Statsmakternas inflytande över investeringsverksamhetens inriktning och omfattning samt tidsmässiga fördelning bör därför bestå.
Televerket har i treårsplanen redovisat sitt planerade investeringsprogram fördelat på olika rörelsegrenar. Föredraganden föreslår att investeringsplanen godkänns. Den närmare fördelningen mellan rörelsegrenarna bör få avgöras av televerket självt. Även fördelningen mellan budgetåren bör kunna göras med viss flexibilitet.
Vissa viktigare investeringar som rör utvecklingen av koncernen bör enligt föredraganden inte heller i det nya finansieringssystemet få avgöras av televerket självt. Detta bör gälla för beslut om höjningar av aktiekapitalet i
TU 1983/84:16
9 Teleinvest AB och beslut om aktieförvärv av verket. Sådana beslut skall f. n. underställas riksdagen. I syfte att uppnå en smidigare och snabbare beslutsprocess förordas att regeringen bör kunna avgöra dessa frågor under förutsättning att besluten inte innebär någon ökad belastning på statsbudgeten. Ett bemyndigande med denna innebörd begärs. Överföring av verksamhet som f. n. drivs i verksform till bolagsform skall givetvis liksom hittills inte kunna ske utan riksdagens prövning. Någon ändring av gällande bestämmelser är föredraganden f. n. inte heller beredd att förorda när det gäller televerkets lokalförsörjning.
I motion 1983/84:2500 (fp) anförs bl. a. att investeringar i telenätet torde vara den viktigaste förbättringen i Stockholmsregionens infrastruktur.
Utskottet ansluter sig till föredragandens förslag att godkänna treårsplanens investeringsrogram. Utskottet delar också föredragandens bedömning att det kan vara praktiskt att regeringen får besluta om höjningar av aktiekapitalet i Teleinvest AB och om aktieförvärv som görs av televerket så länge besluten inte innebär någon ökad belastning på statsbudgeten. Med hänvisning till att televerket härmed ges bättre möjligheter till investeringar bör enligt utskottets mening motionen i denna del kunna lämnas utan åtgärd.
Televerket levererar f. n. in ett årligt belopp till statsbudgeten som motsvarar 12% förräntning på det statskapital som verket disponerar. Genom det nya finansieringssystemet minskar de finansiella kostnaderna för televerket. Föredraganden har bedömt det rimligt att en del av det ekonomiska utrymme som därvid skapas bör användas för att stärka statsbudgeten. Taxenivån för verkets tjänster behöver inte höjas för att uppnå detta. De åtgärder som föreslås och som leder till en årlig budgetförstärkning med totalt sett ca 300 milj. kr. jämfört med det gamla systemet är följande.
Televerkets statskapital per den 30 juni 1984 föreslås omvandlas till ett amorteringsfritt statslån och redovisas som en långfristig skuld i televerkets räkenskaper. Räntan på detta lån bör vara statens utlåningsränta.
Ett nytt fast statskapital bildas genom att vissa av televerkets fastigheter som kan anses ha ett marknadsvärde uppvärderas med 1 760 milj. kr. Statens krav på överskott bör baseras på detta statskapital. Räntesatsen bör vara statens avkastningsränta. Med hänsyn till att statsbudgeten tillgodoräknas de värdestegringar på televerkets fastigheter som uppkommit t. o. m. budgetåret 1983/84 anser föredraganden att verket skall få disponera uppkommande realisationsvinster vid eventuella framtida fastighetsförsäljningar. Dock bör dispositionen av realisationsvinster som överstiger 20 milj. kr. underställas regeringens prövning.
I samband med omläggningen till det nya finansieringssystemet bör enligt budgetpropostionen den nuvarande bindningen av televerkets anslagsfrågor till statsbudgeten ändras. Anslaget Teleanläggningar m. m. och inkomstposten Televerkets avskrivningar bör utgå. Endast en inkomstpost för telever -
TU 1983/84:16
kets inlevererade medel erfordras i fortsättningen. Ränta på det nya statslånet bör redovisas som en finansiell kostnad i televerkets resultaträkning och under posten ränteinkomster i statsbudgeten.
I motion 1983/84:414 (c) förordas att televerkets inleveranser till staten bör vara 200 milj. kr. högre än vad regeringen föreslagit.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag i vad avser omvandlingen av televerkets nuvarande statskapital till ett amorteringsfritt statslån samt bildandet av ett nytt fast statskapital. Utskottet anser också det vara rimligt att televerket får disponera uppkommande realisationsvinster vid eventuella framtida fastighetsförsäljningar. Den årliga budgetförstärkning med totalt sett ca 300 milj. kr. som föreslås i budgetpropositionen är ett resultat främst av att vissa av televerkets fastigheter uppvärderas till ett marknadsvärde.
Med hänvisning till det anförda ser utskottet inget skäl till att i detta sammanhang kräva en ytterligare inleverans till staten, varför motionen i denna del avstyrks.
Utskottet vill i anslutning härtill ta upp en i särskild ordning väckt fråga.
Med anledning av resultatet av de nyligen genomförda partiledaröverläggningarna om försvarsutgifterna förordas sålunda att televerket i budgetförstärkande syfte under budgetåren 1984/85-1986/87 gör en årlig inleverans av överskottsmedel med 100 milj. kr. som medför ett ökat avkastningskrav på televerkets statskapital. Utskottet vill därvid betona att denna åtgärd inte innebär någon ändrad syn på affärsverkens roll och uppgifter utan endast är motiverad av det speciella finansieringsbehov som nu föreligger. Det är alltjämt angeläget att verksamheten och därmed teleabonnenterna inte belastas med kostnader som verket självt inte kan påverka eller förutse.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
I budgetpropositionen anförs att för investeringar avseende försvarsberedskap krävs även fortsättningsvis ett anslag. Detta bör benämnas Hl. Försvarsinvesteringar vid televerket.
För budgetåret 1984/85 föreslås att 11,0 milj. kr. anvisas för ändamålet. Medelsbehovet avser investeringar för reservtelefonnätet, förbättrade lokaler, radio, materielförsörjning i krig och televerkets ledning i krig. Beloppet skall inte tillföras statskapitalet.
Utskottet ansluter sig till föredragandens uppfattning och godtar den angivna anslagsberäkningen.
3 Televerkets monopolområde
I motion 1983/84:414 (c) förordas att regeringen ges till känna att riksdagen ställer sig bakom den avveckling av televerkets monopol som nu pågår och anser att detta arbete bör drivas vidare.
TU 1983/84:16
11 I motion 1983/84:1088 (fp) hemställs att televerkets monopolställning bör luckras upp. Det allvarligaste inslaget i monopolet är att detta alltjämt omfattar höghastighetsmodem. Enligt motionärerna har televerkets monopolställning medfört en bristande anpassning till marknadens behov av teletjänster.
I motion 1983/84:2509 (m) anförs att riksdagen beslutar uttala sig för att televerkets monopol enbart bör omfatta själva telenätet.
Enligt riksdagsbeslutet år 1980 (prop. 1980/81:66, TU 1980/81:9, rskr 1980/81:132) skall televerket - utifrån den av riksdagen beslutade inriktningen av verksamheten - följa den tekniska utvecklingen och anpassa monopolgränsen efter denna. Under budgetåret 1982/83 fattade verket beslut om att överföra vissa modemer för datahastigheter upp till 1 200 bits/s till konkurrenssektorn. Modemer för högre datahastigheter har ansetts alltjämt böra höra till monopolområdet av tekniska skäl. Denna ordning tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1983. I treårsplanen har televerket anmält sin avsikt att i enlighet med intentionerna i riksdagsbeslutet pröva när utvecklingen motiverar ytterligare inskränkningar i nu gällande monopolavgränsning.
Fr. o. m. den 1 mars 1984 har televerket öppnat möjligheten till extern provning som alternativ till provning vid televerkets laboratorier. Godkännandet kommer dock alltjämt att utfärdas av televerkets godkännandekontor. Till grund för godkännandet kan ligga ett mätprotokoll från ett externt laboratorium som bedöms ha erforderlig kompetens och självständighet. Fördelen med att anlita externa laboratorier är kortare handläggningstid om mätprotokollet är tillfredsställande och minskad belastning på televerkets laboratorieresurer. Detta är särskilt fördelaktigt när allt fler produkter kan anslutas till telenätet. Speciella önskemål om sekretess kan också lättare tillgodoses.
Televerket har vidare beslutat avveckla terminalmonopolet när det gäller telexnätet fr. o. m. den 1 november 1984.
Utskottet behandlade televerkets monopolområde även under år 1983 (TU 1982/83:9) och anförde då att det inte förelåg något behov av översyn. Utskottet ser ingen anledning att inta en annan uppfattning nu. Fortfarande gäller att monopolavgränsningen kan behöva anpassas till den tekniska utvecklingen och till de nya tjänster som kommer att introduceras på teleområdet. Utskottet förutsätter därför att regeringen och televerket noga följer utvecklingen och gör de anpassningar av monopolet som ter sig nödvändiga.
Utskottet vill beträffande motion 1983/84:2509 (m) upprepa sitt tidigare uttalande att det inte kan vara godtagbart att televerkets roll skall begränsas till att i första hand svara för att ett väl fungerande telenät finns i vårt land. En sådan nollambition skulle vara till nackdel för både de svenska konsumenterna och den svenska teleindustrin.
TU 1983/84:16
12 Med hänvisning till det anförda lämnar utskottet motion 1983/84:414 (c) yrkande 15 utan åtgärd. Motionerna 1983/84:1088 (fp) och 1983/84:2509 (m) yrkande 32 avstyrks.
4 Teletaxor
I motion 1983/84:1268 (m) anförs att det inte bör vara dyrare för döva att utnyttja texttelefonförmedlade samtal än för de hörande att på vanligt sätt nå kontakt per telefon. Motionärerna hemställer därvid att regeringen ges till känna att televerket bör beakta de anförda synpunkterna på den enskildes kostnader för texttelefonförmedlade samtal.
I motion 1983/84:1795 (s) anförs att extraavgiften för innehav av texttelefon bör tas bort. Socialstyrelsens bidrag till den hörselskadade inbegriper enligt motionärerna inte den förhöjda abonnemangsavgiften.
I motion 1983/84:2442 (vpk) anförs att kostnaderna för innehav av texttelefon skall motsvara vad som gäller för andra telefonabonnenter. Vidare föreslås att de handikappgrupper som har behov av telefoneringshjälpmedel bör erhålla dessa utan kostnader. Motionärerna vill också erinra om det i proposition 1976/77:87 om insatser för handikappades kulturella verksamhet till televerket lämnade uppdraget att utarbeta en detaljplan för hur olika grupper handikappade skall få tillgång till telefon.
Texttelefon är ett utmärkt hjälpmedel för hörselskadade personer och televerket tillhandahåller nödvändig service vid installation och underhåll av texttelefonapparater. Utgiften för de hörselskadade att få texttelefon installerad är inte högre än motsvarande utgift för en vanlig telefon. Den hörselskadades merutgifter för abonnemang och samtal avses täckas av handikappersättningen. Televerkets merkostnader för tillhandahållandet av texttelefoner och handikappersättningen bestrids med medel från socialhuvudtiteln och bör prövas i den ordning som gäller härför. Även om utskottet delar motionärernas uppfattning att texttelefonen är ett angeläget hjälpmedel för hörselskadade personer kan det ändå inte vara rimligt att televerket som ett affärsverk ges i uppgift att pröva frågor av detta slag.
Med hänvisning härtill finner utskottet att motionsyrkandena bör kunna lämnas utan någon riksdagens åtgärd.
I motion 1983/84:1802 (m) uttalas att regeringen skall verka för sänkta telekostnader för längre avstånd i Sverige. Motionärerna anser att bl. a. dataterminalkontakter är en stor kostnad för norrländska företag.
Televerkets telefontaxa har sju avståndsintervall. Antalet intervall har så småningom minskats och gränsen för den högsta telefontaxan går vid 27 mil. Telefonsamtal över längre avstånd betingar således samma taxa som gäller för avståndet 27 mil. Taxan på det allmänna datanätet har tre avståndsintervall och för datakommunikationstjänster via TELEPAK gäller en svensk, en
TU 1983/84:16
nordisk och en internationell taxa. Enligt televerkets bedömning kommer avstånden att betyda allt mindre för kostnaderna. Kostnaderna och därmed taxorna blir i stället alltmer beroende av den tid nätet belastas. Den taxereform som genomfördes i januari 1983 är enligt utskottets mening ett steg i rätt riktning då den innebar en fortsatt utjämning av kostnaderna för lång- resp. kortväga teletrafik.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionen inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
5 Televerkets tjänster m. m.
I motion 1983/84:674 (c, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådana inititiv att uppgifter om samtliga abonnenter inom Östergötlands län återfinns i någon av länets katalogdelar. Uppgifter om de abonnenter som bor i länet bör återfinnas i både någon av Linköpings- resp. Norrköpingsdelen och den katalog där de nu finns.
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat frågor om telefonkatalogens utformning och därvid uttalat att bl. a. regionalpolitiska synpunkter talar för att systemet med en sammanhållen telefonkatalog för vissa större områden eller län tillämpas (TU 1979/80:14). Utskottet har förståelse för de svårigheter man i Östergötlands län kan ha med att få reda på telefonnummer till personer i vissa delar av länet. Hur än avgränsningar görs kan emellertid invändningar göras. En följd av ett bifall till motionärernas hemställan skulle vara att omfattningen av telefonkatalogerna skulle öka. Mer omfångsrika kataloger innebär ökade distributions- och tryckkostnader för televerket samtidigt som katalogerna blir mer ohanterliga för kunderna. Utskottet anser nu liksom tidigare att det bör ankomma på televerket att avväga önskemål om telefonkatalogens utformning mot kravet på rimliga kostnader.
Utskottet finner mot denna bakgrund att motionen bör lämnas utan riksdagens åtgärd.
I motion 1983/84:833 (m) framhålls att tiden är mogen för att införa nummer för gruppsamtal för speciella intresseområden som hobbies, språk och liknande. För att rättvisa att nå heta linjen utan alltför stor kostnad för teleabonnenterna skall åstadkommas bör, enligt motionären, nummer för gruppsamtal införas i varje län.
Televerkets tjänst, den s. k. heta linjen eller helautomatiskt gruppsamtal med icke på förhand bestämda deltagare, har på kort tid vuxit i omfattning. På mer än 30 orter har tjänsten inrättats. Utskottet förutsätter att televerket följer utvecklingen på detta område och gör en avvägning av kundernas önskemål i fråga om t. ex. ytterligare utbyggnader och låga kostnader.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
TU 1983/84:16
14 I motion 1983/84:1291 (m) anförs att televerkets regler för jourverksamheten bör ändras så att reparationer och iordningställande av telekablarna på landsbygden även kommer att ske på icke ordinarie arbetstid och utan extra kostnad. Motionären anger att vid fel får den abonnent som begär åtgärd på icke ordinarie arbetstid betala en utryckningsavgift, f. n. 560 kr., fastän felet kanske berör 10 eller 100 andra abonnenter.
En förbättring av rutinerna på detta område är enligt utskottets mening ett viktigt led i televerkets satsning på ökad kundservice. Enligt vad utskottet har inhämtat ses f. n. rutinerna över inom televerket när det gäller mottagning av felanmälan liksom organisationen härför. Den utryckningsavgift som omnämns i motionen har sänkts till 300 kr. Fortsättningsvis utgår normalt inte utryckningsavgift för fel som berör fler abonnenter, såvida abonnent inte begärt speciella åtgärder för sitt abonnemang. Avgift skall normalt inte heller tas ut om televerket inte lyckas avhjälpa felet inom rimlig tid.
Utskottet anser med anledning härav att motionen bör lämnas utan riksdagens åtgärd.
I motion 1983/84:1793 (fp) behandlas skadegörelsen på olika former av offentliga telefonapparater. Skadegörelsens negativa verkningar för allmänheten kan enligt motionären motverkas genom att man tar fram en telefonmodell med telefonluren fast monterad i själva telefonboxen.
Televerket söker på olika sätt motverka skadegörelsen av telefonapparater på offentlig plats. En insats har varit att bedriva en informationskampanj i skolorna, ”Stoppa sabbet”. En annan åtgärd från televerkets sida är att placera telefonerna på platser som står under viss bevakning, t. ex. vid bensinstationer och bussterminaler. Även telefoner med fast monterade telefonlurar har diskuterats men av främst två skäl har televerket inte genomfört en sådan lösning. För det första bör en fast mikrofon av bekvämlighetsskäl vara flyttbar i höjdled och en anordning härför skulle både bli dyr och mycket lätt att vandalisera. Det andra skälet mot en fast mikrofon är enligt televerket sekretessen. Telefonsamtalet, både det som sägs i mikrofonen och ljudet som kommer ur högtalaren, skulle bli hörbart för omgivningen. Dessutom tar en öppen mikrofon upp omgivande ljud i alltför hög grad.
Utskottet förutsätter att televerket även fortsättningsvis effektivt söker motverka skadegörelsen så att kunderna kan utnyttja telefonautomater på offentliga platser.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen kan lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.
I motion 1983/84:1799 (m) anförs att de flesta offentliga institutioner, t. ex. våra sjukhus, är utrustade med automattelefoner. Däremot saknas som regel växlingsautomater vid sjukhusen. Motionärerna vill fästa televerkets uppmärksamhet härpå och menar att telefonservicen härigenom reduceras.
TU 1983/84:16
15 Televerket söker så långt möjligt anpassa sin service efter olika kunders önskemål. Ett exempel på förbättrad service som börjat tillämpas är installation av patienttelefoner som ger patienter på vissa sjukhus tillgång till egen telefon och där samtalsmarkeringar e. d. förs upp på hemmatelefonen. Utskottet förutsätter att televerket prövar olika vägar, också i samverkan med t. ex. sjukvårdshuvudmännen, att se över sin service. Under hänvisning härtill finner utskottet att motionen bör kunna lämnas utan någon riksdagens åtgärd.
I motion 1983/84:2509 (m) framhålls att televerket bör forcera införandet av bl. a. trådlösa telefoner resp. programmerbara telefoner.
Enligt vad utskottet har inhämtat kommer sladdlösa telefoner att introduceras av televerket under år 1984 i konkurrens med privata leverantörer. Detta har möjliggjorts sedan en internationell överenskommelse har träffats om en europeisk standard för gemensamt frekvensband.
Utskottet anser mot denna bakgrund att motionen i denna del inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
6 Telis överförande till bolagsform
I motionerna 1983/84:414 (c), 1983/84:2491 (fp) och 1983/84:2509 (m) yrkas att Teli överförs till bolag den 1 juli 1984. Detta innebär en tidigareläggning jämfört med rådande riksdagsbeslut. Motionärerna vänder sig mot regeringens försök till förhalning av bolagsbildningen.
I budgetpropositionen redovisar föredraganden att regeringen har beslutat att förutsättningarna för det fortsatta samarbetet mellan televerket och främst LM Ericsson bör klarläggas av en särskild förhandlingsman. Denne bör överväga på vilka områden ömsesidiga fördelar kan uppnås genom ett samarbete. Överläggningarna skall också klarlägga i vilka organisatoriska former samarbetet i olika avseenden bör ske. Frågan om Telis framtida verksamhetsform bör därför enligt föredraganden inte slutligt avgöras förrän resultatet av överläggningarna föreligger.
Utskottet delar föredragandens bedömning att de överläggningar som skall ske mellan den särskilda förhandlingsmannen, televerket, L M Ericsson och eventuella andra intressenter är av betydelse för utvecklingen på telekommunikationsområdet. Det vore därför enligt utskottets uppfattning mindre lämpligt att nu ta ställning till hur Telis verksamhet skall organiseras innan överläggningarna är slutförda.
Med anledning härav avstyrker utskottet motionerna i berörda delar.
TU 1983/84:16
16 Hemställan
Utskottet hemställer
1.att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att televerket finansierar icke konkurrensutsatta abonnentutrustningar via Telefinans AB,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa ram för televerkets garantiåtaganden gentemot Teleinvest AB,
3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1983/84:414 (c) yrkandena 14 i denna del och 16 samt 1983/84:2509 (m) yrkandena 28-31 och 35 godkänner formen för finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87,
4. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:2500 (fp) i motsvarande del godkänner televerkets investeringsplan för budgetåren 1984/85-1986/87,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om höjningar av aktiekapitalet i Teleinvest AB,
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om aktieförvärv som görs av televerket,
7. att riksdagen godkänner regeringens förslag att televerkets statskapital per den 30 juni 1984 omvandlas till ett amorteringsfritt statslån på det sätt som redovisats i propositionen,
8. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:414 (c) yrkande 18 godkänner vad som i propositionen har anförts om ett nytt statskapital,
9. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har anförts om televerkets rätt att disponera realisationsvinster vid fastighetsförsäljning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om en extra årlig inleverans från televerket på 100 000 000 kr. under budgetåren 1984/85-1986/87,
11. att riksdagen till Försvarsinvesteringar vid televerket för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 11 000 000 kr.,
12. beträffande televerkets monopolområde att riksdagen
a. lämnar motion 1983/84:414 (c) yrkande 15 utan åtgärd,
b. avslår motionerna 1983/84:1088 (fp) och 1983/84:2509 (m) yrkande 32,
13. beträffande teletaxor m. m. att riksdagen
a. lämnar motionerna 1983/84:1268 (m), 1983/84:1795 (s) och 1983/84:2442 (vpk) yrkande 3 om texttelefon utan åtgärd,
b. lämnar motion 1983/84:1802 (m) i denna del om taxesättningen för telefon utan åtgärd,
TU 1983/84:16
14. beträffande televerkets tjänster m. m. att riksdagen
a. lämnar motion 1983/84:674 (c, fp) om telefonkatalog i Östergötlands län utan åtgärd,
b. lämnar motion 1983/84:833 (m) om televerkets s. k. heta linje utan åtgärd,
c. lämnar motion 1983/84:1291 (m) om televerkets regler för jourverksamheten utan åtgärd,
d. lämnar motion 1983/84:1793 (fp) om skadegörelse på telefonapparater utan åtgärd,
e. lämnar motion 1983/84:1799 (m) om växlingsautomater vid sjukhusen utan åtgärd,
f. lämnar motion 1983/84:2509 (m) yrkande 33 om trådlösa telefoner m.m. utan åtgärd,
15. beträffande Telis överförande till bolagsform
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 17, 1983/84:2491 (fp) yrkande 6 och 1983/84:2509 (m) yrkande 34.
Stockholm den 29 mars 1984
På trafikutskottets vägnar KURT HUGOSSON
Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m). Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Rune Torwald (c), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Görel Bohlin (m), Sven Henricsson (vpk). Göran Riegnell (m), Anna Wohlin-Andersson (c), Ingrid Hemmingsson (m), Lisbet Calner (s) och Linnea Hörlén (fp).
Reservationer
1. Finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87 (mom. 3)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet godtar” och slutar med ”(yrkandena 28-31 och 35).” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1983/84:2509 (m) att de finansiella målen för televerket under den kommande treårsperioden bör justeras. Det är enligt utskottets mening svårt att se några avgörande skäl till att televerket skall ha en till skillnad från likartade företag så utomordent -
TU 1983/84:16
ligt stark soliditet. Ett lägre soliditetskrav skulle ge televerket ett ökat utrymme för att ta upp lån på kapitalmarknaden. Samtidigt pekar flera faktorer på en högre inflationstakt än den som anges i budgetpropositionen. Utskottet anser därför att televerkets räntabilitet för budgtåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87 bör anges till 10,1%, 10,2% resp. 10,0%. Detta kommer såvitt utskottet kan bedöma att tvinga fram en justering av televerkets taxor vid en tidigare tidpunkt än vad som anges i telverkets treårsplan. Verket bör därför ges som målsättning att årligen justera sina priser för att uppnå de uppsatta målen. Vad utskottet här har anfört innebär att motion 1983/84:2509 (m) i dessa delar (yrkandena 28-31 och 35) tillstyrks och regeringens förslag i motsvarande del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen
a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:414 (c) yrkandena 14 i denna del och 16 godkänner formen för finansiell styrning av televerket,
b. med bifall till motion 1983/84:2509 (m) yrkandena 28-31 och 35 samt med avslag på regeringens förslag godkänner utvecklingen av televerkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85- 1986/87,
2. Finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87 (mom. 3)
Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet godtar” och slutar med ”(yrkandena 28-31 och 35).” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet tillstyrker yrkandena i motion 1983/84:414 (c) och motsätter sig regeringens föreslagna form för finansiell styrning av televerket. Det föreslagna systemet, att riksdagen endast skall ta ställning till allmänt formulerade målsättningar i de rullande treårsplanerna kommer enligt utskottets uppfattning inte att ge riksdagen något verkligt inflytande över televerkets verksamhetsinriktning. Utskottet anser därför att större investeringar liksom tidigare underställs riksdag och regering. Då motion 1983/ 84:2509 (m) i sina huvuddrag ansluter sig till regeringens förslag och endast avviker i fråga om bedömningen av televerkets soliditet och räntabilitet under den närmaste treårsperioden avstyrker utskottet motionen i dessa delar (yrkandena 28-31 och 35).
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen
a. med bifall till motion 1983/84:414 (c) yrkandena 14 i denna del
TU 1983/84:16
och 16 avslår regeringens förslag till formen för finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87,
b. avslår motion 1983/84:2509 (m) yrkandena 28-31 och 35,
3. Om ett nytt statskapital (mom. 8)
Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Med hänvisning” och slutar med ”del avstyrks.” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet delar dock den uppfattning som kommit till uttryck i motion 1983/84:414 (c) att televerket bör leverera in 200 milj. kr. mer än vad regeringen har föreslagit.
Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
I övrigt tillstyrker utskottet föredragandens förslag i här berörda del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. att riksdagen med anledning av vad föredragande departementschefen har anfört om ett nytt statskapital samt med bifall till motion 1983/84:414 (c) yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna att televerket bör leverera in 200 milj. kr. utöver vad som i propositionen har föreslagits,
4. Televerkets monopolområde (mom. 12 b)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell, Ingrid Hemmingsson (alla m) och Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet behandlade” och på s. 12 slutar med ”yrkande 32 avstyrks.” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet anser att avvecklingen av televerkets monopol bör drivas vidare. I och med att televerket släpper monopolet på fler områden förvandlas en större del av verket från en myndighet med myndighetsfunktioner till ett företag som verkar i konkurrens på en marknad. Det blir då enligt utskottets uppfattning svårare att avgöra om konkurrensdelen drar nytta av monopoldelen eller inte. Utskottet delar därför den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna 1983/84:1088 (fp) och 1983/84:2509 (m) att det på sikt är naturligt att televerket endast ansvarar för telenätet medan övrig produktion bör vara öppen för konkurrens. Vidare vill utskottet understryka vikten av att den verksamhet som bedrivs i myndighetsform redovisas separat från övrig verksamhet.
Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 1983/84:1088 (fp) och
TU 1983/84:16
1983/84:2509 (m) yrkande 32. Motion 1983/84:414 (c) yrkande 15 torde kunna lämnas utan riksdagens åtgärd.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12b bort ha följande lydelse:
12. beträffande televerkets monopolområde att riksdagen
b. med anledning av motionerna 1983/84:1088 (fp) och 1983/ 84:2509 (m) yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
5. Telis överförande till bolagsform (mom. 15)
Rolf Clarkson (m), Rune Torwald (c), Görel Bohlin (m), Göran Riegnell (m), Anna Wohlin-Andersson (c), Ingrid Hemmingsson (m) och Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”berörda delar.” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet ser ingen anledning till att frångå riksdagens tidigare beslut att överföra Teli till bolagsform. Regeringens försök till förhalning av bolagsbildningen kan ej accepteras. Utskottet vill därför understryka den uppfattning som framförs i motionerna 1983/84:414 (c) 1983/84:2491 (fp) och 1983/84:2509 (m) att Teli utan ytterligare fördröjning ombildas till bolag.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande Telis överförande till bolagsform
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 17, 1983/84:2491 (fp) yrkande 6 och 1983/84:2509 (m) yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.
Särskilda yttranden
1. Finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87 (mom. 3)
Linnea Hörlén (fp) anför:
Finansieringsformerna för affärsverken är f. n. olika för olika verk. Enligt min uppfattning finns det ingen anledning att motsätta sig utflyttning av affärsverkens investeringar från statsbudgeten. Riksdagen torde enligt min mening sakna kompetensen att göra detaljstyrning av affärsverkens investeringar. Det finns emellertid anledning att se över vilka olika finansieringsformer som i de skilda fallen kan vara mest ändamålsenliga samt om och i så fall varför skilda finansieringsformer är bäst för olika affärsverk. En sådan översyn bör snarast påbörjas.
TU 1983/84:16
2. Finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87 (mom. 3)
Sven Henricsson (vpk) anför:
I motion 1983/84:2444 (vpk) som tidigare behandlats i finansutskottet och riksdagen har vpk motsatt sig förslaget om nya finansieringsformer för televerkets finansiering. I motionen har vi bl. a. framhållit partiets grundinställning att samhället bör ha kontroll över kreditväsendet. Det förhållandet att de statliga verken själva får rättighet att gå ut på lånemarknaden och konkurrera om krediterna är ägnat att driva upp lånekostnaderna. I motionen framhålls vidare att en riktigare ordning är att riksgäldskontoret gör en samlad upplåning för att undvika konkurrens på lånemarknaden mellan olika statliga verk. I samband med motionens behandling i finansutskottet och kammaren har vpk också reserverat sig för en sådan bättre ordning, varför vi avstyrkt regeringens förslag om nya finansieringsformer för televerket. I sammanhanget har vi även föreslagit att regeringen borde verkställa en övergripande, långsiktig analys av de nya utvecklingstendenserna och frågan om de statliga verkens finansiering. Då vi nu avstår från reservation och nöjer oss med detta särskilda yttrande är det enbart betingat av det förhållandet att riksdagen inte bifallit våra förslag i samband med behandling av FiU 1983/84:25.
3. En extra årlig inleverans från televerket (mom. 10)
Sven Henricsson (vpk) anför:
Vänsterpartiet kommunisterna har inte fått möjlighet att delta i de s. k. partiledaröverläggningarna rörande försvarsutgifterna och därmed inte haft samma förutsättningar som övriga riksdagspartier till en ingående och allsidig bedömning av frågan.
4. Televerkets tjänster m. m. (mom. 14a)
Anna Wohlin-Andersson (c) anför:
Riksdagen har uttalat att bl. a. regionalpolitiska synpunkter talar för att systemet med en sammanhållen telefonkatalog för vissa större områden eller län tillämpas.
De regionala myndigheterna i Östergötlands län har under flera år uttalat sig för en bättre sammanhållen katalog för hela länet. Jag anser att abonnenter som har riktnummer på Vingåker, Katrineholm, Tranås och Eksjö och som är bosatta inom Östergötlands län också bör finnas med i någon av telefonkatalogens Norrköpings- eller Linköpingsdelar.
mlnab/gotmb 78056 Stockholm 1984