Om anslag till Järnvägar m.m. (prop. 1983/84:100 bil. 8)

TU 1983/84:17

Trafikutskottets betänkande 1983/84:17

om anslag till Järnvägar m.m. (prop. 1983/84:100 bil. 8)

SJÄTTE HUVUDTITELN Järnvägar m. m.

Statens järnvägar m. fl. anslag. I proposition 1983/84:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) återfinns regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1984/85 under avsnittet D. Järnvägar (s. 70-88). Förslagen innebär

att till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisas ett reservationsanslag på 1898800000 kr. (punkt D 1.), att statens järnvägar får träffa hyresköpsavtal och långtidsförhyra (leasa) godsvagnar motsvarande ett anskaffningsvärde på 60000000 kr. (punkt D 1).

att till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster för budgetåret 1984/85 anvisas ett anslag på 1511400000 kr. (punkt D 2.), att till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisas ett reservationsanslag på 11500000 kr. (punkt D 3.).

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen

att godkänna vad som i propositionen förordats beträffande finansiering av investeringar för busstrafiken vid statens järnvägar, liksom investeringar i motorvagnar och annan rullande materiel samt anläggningar och inventarier avsedda för trafik enligt avtal med länshuvudmännen (punkt Dl.), att godkänna att statens järnvägar, intill ett belopp av totalt 300 milj. kr., får lämna statlig kreditgaranti till ett av statens järnvägars dotterföretag till följd av den föreslagna nya finansieringsformen för busstrafikinvesteringar m.m., och den utökade rätten för statens järnvägar att leasa godsvagnar (punkt D 1.),

att godkänna de av föredragande departementschefen förordade riktlinjerna för separatredovisningar (punkt D 2. i denna del).

Regeringens förslag att godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall (punkt D 2. i denna del) behandlas i betänkande TU 1983/84:18.

1 Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 17

TU 1983/84:17

2 Motionerna

I motion 1983/84:317 av Paul Lestander m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av upprustning av malmbanans södra inlopp.

I motion 1983/84:357 av Lennart Brunander m.fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala sig för att järnvägen Borås-Varberg förs till riksnätet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen i övrigt anförs angående trafiken på järnvägen Borås-Varberg.

I motion 1983/84:358 av Arne Fransson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen uttalar sig tor att järnvägen Nässjö-Nybro på vilken godsoch persontrafiken skall bibehållas hänförs till SJ:s riksnät,

2. att riksdagen uttalar sig för att järnvägsansluta Pauliström till banan Nässjö-Nybro.

I motion 1983/84:414 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 8-9, 11-13 och 19),

8. att riksdagen beslutar begära att regeringen grundligt utreder SJ:s struktur och verksamhet med hänsyn till verkets fortgående stora förluster,

9. att riksdagen beslutar att till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 200 milj. kr. förhöjt reservationsanslag på 2 098 800 000 kr.,

11. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en särskild ledning för det ersättningsberättigade järnvägsnätet,

12. att riksdagen beslutar att hela inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hällnäs och Hoting-Forsmo hänförs till SJ:s riksnät fr. o.m. budgetåret 1984/85,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om investeringsmedel till inlandsbanan,

19. att riksdagen beslutar att begära att regeringen utreder transportrådets verksamhet i enlighet med vad som i motionen anförs.

I motion 1983/84:415 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkas

1. att riksdagen i första hand beslutar uttala sig för att järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik hänförs till SJ :s riksbanenät på vilket gods- och persontrafik skall behållas och att SJ aktivt medverkar till en upprustning av banan och genomför en effektivare marknadsföring av banan,

2. att riksdagen i andra hand - om yrkandet under 1 inte bifalls - beslutar att ett statsbidrag skall utgå till de berörda länstrafikbolagen på 20 kr. per tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer lördag-söndag så att länsbolaget kan svara för driften på järnvägslinjen Växjö-Hultsfred-Västervik.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

22-24

24-25

22-24

10 e

12 a

13 a

12 b 15

15-17 6

12-13 1 a

15 5

22-23 11 a-d

19-20 9 a

26-27 16 a

22-24 12 c

24-25 13 b

se TU 1983/84:18

TU 1983/84:17

3 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:450 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen som sin 20 9 b

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om inlandsbanans elektrifiering.

I motion 1983/84:500 av John Andersson (vpk) yrkas att riksdagen som sin 21 10 d

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om järnvägsinvesteringar i Västerbotten.

I motion 1983/84:501 av Stina Gustavsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående järnvägslinjen Älmhult-Sölvesborg.

22-24

12 d

I motion 1983/84:503 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om begränsning av transportrådets roll vid järnvägsnedläggningar.

I motion 1983/84:552 av Lars-Ove Hagberg (vpk) yrkas

16 a

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att persontrafiken på bandelen Borlänge-Malung bör överföras till riksnätet,

22-24

12 c

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bandelen Malungsfors-Särna bör återuppbyggas,

24-25

13 g

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bandelen Borlänge(Repbäcken)-Malung bör upprustas enligt vad som i motionen anförs,

24-25

13 f

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hela västerdalsbanan bör elektrifieras.

24-25

13 f

I motion 1983/84:661 av Stina Gustavsson och Rune Gustavsson (båda c) yrkas att riksdagen beslutar att järnvägslinjen Nässjö-Nybro förs till SJ:s riksnät.

22-24

12 b

I motion 1983/84:662 av Sven Henricsson och Marie-Ann Johansson (båda

10 j

vpk) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförs om upprustning av järnvägsstationerna och förbättrad service för tågresenärerna.

18 c

I motion 1983/84:666 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (båda c) yrkas att

22-24

11 e

regeringen måtte uttala sig för nödvändigheten av att de i motionen nämnda

22-24

12 f

järnvägslinjer i Värmland tillförs riksnätet.

22-24

12 i-

I motion 1983/84:668 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen hos

21-22

10 g

regeringen hemställer om förslag till åtgärder för att trygga sysselsättningen och den fortsatta produktionen vid SJ:s dotterföretag Gävle Vagnverkstad.

TU 1983/84:17

4 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:673 av Anders Svärd och Britta Hammarbacken (båda c) yrkas att riksdagen beslutar att persontrafiken på linjen Ställdalen-Kil skall tillhöra SJ:s riksnät.

I motion 1983/84:817 av Tore Claeson m. fl. (vpk, s, m, c) yrkas att riksdagen uttalar att en omfattande upprustning av Södertälje Södra järnvägsstation snarast bör komma till stånd och hemställer till regeringen om förslag härom.

I motion 1983/84:823 av Blenda Littmarck (m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att åstadkomma smidigare kundservice från SJ:s sida vad gäller i motionen nämnda fall.

I motion 1983/84:829 av Hans Petersson i Röstånga och Karin Ahrland (båda fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast utreder om transportrådet kan avvecklas och dess arbetsuppgifter överföras till SJ och länshuvudmännen.

I motion 1983/84:831 av Ulla Tillander och Sigvard Persson (båda c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående upprustning och utbyggnad av partiellt dubbelspår på västkustbanan.

I motion 1983/84:1005 av John Andersson (vpk) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om överförande av bandelen Hällnäs-Storuman till riksnätet.

I motion 1983/84:1007 av Alexander Chrisopoulos (vpk) yrkas att riksdagen uttalar sig för att den personförande tågtrafiken bör återupptas vid Vårgårda station.

I motion 1983/84:1009 av Sven Henricsson och Bertil Måbrink (båda vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande en särskild handläggning av järnvägslinjerna Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en samtidig bedömning av de båda banorna på grund av deras betydelse framför allt för Uppvidinge kommun.

I motion 1983/84:1010 av Per Israelsson (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för upprustning och bevarande av järnvägen Hjortkvarn-Finspång i enlighet med vad som i motionen anförs,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder syftande till att vagnverkstaden vid SJ:s verkstad i Örebro åter öppnas.

22-24

28-29

18-19

22-23

24-25

12 f-g

18 a

16 a

8 a

11 b

13 1

13 d

10 h

TU 1983/84:17

5 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:1011 av Marie-Ann Johansson (vpk) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bandelarna Borås-Varberg och Falköping-Landeryd bör överföras till riksnätet.

I motion 1983/84:1012 av Paul Lestander (vpk) yrkas att riksdagen uttalar sig för att järnvägssträckan Jörn-Arvidsjaur bör överföras till riksnätet.

I motion 1983/84:1016 av Björn Samuelson (vpk) yrkas att riksdagen uttalar sig för att till riksnätet bör överföras bandelarna Torsby-Kil, Lesjöfors-Kristinehamn, Ställdalen-Kil och Arvika-Mellerud.

I motion 1983/84:1017 av Oswald Söderqvist m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för en utbyggnad av norra stambanans första del i enlighet med vad som föreslås i motionen.

I motion 1983/84:1096 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga (båda fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 delvis), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1983/84:1094 anförs angående järnvägarna i Malmöhus län.

I motion 1983/84:1261 av Hugo Bergdahl m. fl. (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheten att införa ett system med snabbtåg i en ringlinje runt Mälaren.

I motion 1983/84:1264 av Karl Boo m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att västerdalsbanan Borlänge-Malung, inlandsbanan Mora via Orsa till Brunflo och linjen Mora-Älvdalen elektrifieras och införlivas i riksnätet.

I motion 1983/84:1271 av Åke Gustavsson och Catarina Rönnung (båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att överföra bandelen Nässjö-Nybro till riksnätet.

I motion 1983/84:1275 av Karin Israelsson (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de planerade 34 milj. kr. för investeringar på inlandsbanan bibehålls.

I motion 1983/84:1276 av Karin Israelsson (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en ortsanpassad arrendeavgift i de fall SJ arrenderar ut mark.

I motion 1983/84:1277 av Karin Israelsson och Per-Ola Eriksson (båda c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att hela inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hällnäs hänförs till SJ:s riksnät fr.o.m. budgetåret 1984/85,

22-24

22-24

22-23

22-24

22-24

22-24

24-25

22-24

22-24

24-25

22-24

19-20

12 a 12 h

11 c

11 e

12 f-g 12 i-j

10 c

13 i-j

10 a

9 c

11 f

12 e, k

13 h

12 b

9 a

22-23

11 a-c

TU 1983/84:17

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en särskild ledning för det ersättningsberättigade järnvägsnätet.

I motion 1983/84:1278 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (båda fp) yrkas att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om att bygga ut och säkerställa spårbunden kollektivtrafik i den västsvenska regionen.

I motion 1983/84:1281 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om bandelen Hudiksvall-Ljusdal.

I motion 1983/84:1284 av Erik Olsson m. fl. (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om Norrlandstågens standard.

I motion 1983/84:1287 av Oswald Söderqvist och Sven Henricsson (båda vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett program för renovering och ombyggnad av ånglok igångsätts.

I motion 1983/84:1289 av Jörgen Ullenhag (fp) och Rosa Östh (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av principerna för avgiftsbeläggning av SJ:s parkeringsplatser.

I motion 1983/84:1290 av Inger Wickzén m. fl. (m, s, c, fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om prioritering av dubbelspår och pendeltrafik på västkustbanan.

I motion 1983/84:1759 av Karin Ahrland och Eric Hägelmark (båda fp) yrkas att riksdagen beslutar att persontrafiken å bandelen ÄlmhultSölvesborg f. n. icke nedläggs.

I motion 1983/84:1760 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s, m, c, fp, vpk) yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att bandelen Bjärka Säby-Västervik tillförs riksnätet.

I motion 1983/84:1761 av Axel Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om tillverkning av godsvagnar och annan rullande järnvägsmateriel vid SJ:s dotterföretag Ageve.

I motion 1983/84:1762 av Georg Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av upprustning av järnvägsnätet i Västerbottens län.

I motion 1983/84:1763 av Georg Andersson m.fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar att bandelen Storuman-Hällnäs skall tillföras riksnätet.

Behandlas i utskottets

yttr. s. hemst. p. 15 5

22-24

24-25

18-19

24-25

22-24

21-22

22-23

8b

12 r

13 e

18 d 10 i 21 8 a 13 c 12 1 10 g

10 d

11 b

TU 1983/84:17

7 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:1764 av Kerstin Andersson m.fl. (c, m, fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en utökning av antalet orter med tåguppehåll.

I motion 1983/84:1765 av Rune Backlund (c) yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att järnvägen Jönköping-Vaggeryd skall ingå i SJ:s riksnät.

I motion 1983/84:1767 av Görel Bohlin och Ingrid Hemmingsson (båda m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om museitåg på inlandsbanan.

I motion 1983/84:1772 av Rune Carlstein och Lahja Exner (båda s) yrkas att riksdagen beslutar att hänföra järnvägslinjen Borås-Varberg till SJ:s riksnät på vilket gods- och persontrafik skall bibehållas.

I motion 1983/84:1773 av Tore Claeson och Hans Petersson i Hallstahammar (båda vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att persontrafiken på järnvägslinjen Åkers styckebruk-Strängnäs bör bibehållas och begär att regeringen tar initiativ till utredning härom i enlighet med vad som anförs i motionen.

I motion 1983/84:1778 av Bo Finnkvist m. fl. (s) yrkas att riksdagen begär att regeringen rekommenderar transportrådet att i sin slutliga prövning av alternativa trafiklösningar t. v. undanta inlandsbanans nedre del, dvs. linjen Les jöfors-Kristinehamn.

I motion 1983/84:1779 av Jan Fransson och Anders Nilsson (båda s) yrkas att riksdagen beslutar att järnvägslinjen Gårdsjö-Håkantorp hänförs till riksnätet.

I motion 1983/84:1780 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det alternativ till utbyggnaden av Grödingebanan som redovisas i motionen blir föremål för närmare utredning.

I motion 1983/84:1781 av Sven Henricsson m.fl. (vpk, s, c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om bandelen Forsmo-Hotings överförande till riksnätet.

I motion 1983/84:1783 av Larz Johansson och Tage Sundkvist (båda c) yrkas att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt SJ att skapa förutsättningar för en bättre spårbunden kollektivtrafik i Södermanlands län.

22-24

20-21

22-24

22-24

22-23

13 1

12 m

9 e

12 a

13 r

9 d

12 p

2b

11 d

13 o

I motion 1983/84:1785 av Ove Karlsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen i 22-24 12 e

enlighet med vad som i motionen anförs beslutar att överföra 24-25 13 f

västerdalsbanan till riksnätet.

TU 1983/84:17

8 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:1786 av Sture Korpås m.fl. (c, fp) yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att tåg som går igenom en kommuns centralort normalt skall göra uppehåll där i en utsträckning som gör det möjligt för kommunens invånare att i rimlig grad ha den egna kommunen som utgångspunkt för resor,

2. att riksdagen uttalar sig för att regeringen med situationen i Uppsala län som exempel bör låta utreda vilken effekt på en missgynnad kommuns utveckling den påtalade trafikpolitiken har.

I motion 1983/84:1788 av Gunnel Liljegren och Birgitta Rydle (båda m) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar sig för att åtgärder i enlighet med motionen vidtas vid trafikplaneringen i syfte att häva den regionala obalansen i Stockholms län.

I motion 1983/84:1789 av Anna Lindh (s) yrkas att riksdagen uttalar det önskvärda i att SJ på nordiskt plan verkar för införandet av ett nordiskt tågluffarkort för ungdomar.

I motion 1983/84:1790 av Anna Lindh (s) yrkas att riksdagen uttalar det angelägna i att SJ avskaffar avgiften för SJ:s rabattkort för studerande.

I motion 1983/84:1797 av Elvy Nilsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att bandelen Kil-Torsby (Fryksdalsbanan) överförs till riksnätet.

I motion 1983/84:1805 av Arne Svensson och Hans Nyhage (båda m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bandelen Borås-Varberg upptas i SJ:s riksnät.

I motion 1983/84:1806 av Jörn Svensson och Bertil Måbrink (båda vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till elektrifiering och upprustning av järnvägslinjen Karlskrona-Kristianstad.

I motion 1983/84:1807 av Olle Svensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en förbättring av den interregionala kollektivtrafiken för Eskilstuna.

I motion 1983/84:1810 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 410 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 2308800000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om bibehållande av investeringsnivån 1984/85 i enlighet med 1980 års strukturplan innebärande att upprustningsprogram för bl. a. västkustbanan och inlandsbanan fullföljs,

13 n

13 n

2 b

32-33 26

22-24 12 i

22-24 12 a

10 f

13 p

12-13 1 a

12-13 1 a

19 8 a

19-20 9 a

TU 1983/84:17

3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om ett nytt system för SJ:s betalningsansvar vad gäller infrastrukturen.

I motion 1983/84:1811 av Anna Wohlin-Andersson och Per-Ola Eriksson (båda c) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om kostnaderna för godstrafik på vissa järnvägslinjer.

I motion 1983/84:2023 av Karl Björzén och Anders Andersson (båda m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att SJ bör prioritera investeringar i dubbelspår m. m. för att skapa snabbare och säkrare tågförbindelser i Mälardalen i första hand på linjen Stockholm-Västerås.

Motiveringen till motionsyrkandet finns i motion 1983/84:2022.

I motion 1983/84:2116 av Per Stenmarck m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående en förbättring av kollektivtrafiken bl. a. vad avser vissa järnvägslinjer samt om införande av biltåg.

I motion 1983/84:2421 av Gunilla André m.fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar att järnvägslinjerna Hallsberg-Mariestad, Lidköping-Herrljunga och Skövde-Karlsborg hänförs till SJ:s riksnät fr. o. m. budgetåret 1984/85.

I motion 1983/84:2422 av Anders Björck (m) yrkas att riksdagen uttalar sig för att persontrafiken på järnvägslinjen Nässjö-Nybro bör bibehållas.

I motion 1983/84:2424 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att i lämplig organisation ändra statens järnvägars företagsform från affärsverk till aktiebolag.

I motion 1983/84:2426 av Ingemar Eliasson (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om samordning mellan tåg- och busstransporter.

I motion 1983/84:2429 av Eric Hägelmark och Karin Ahrland (båda fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär omfördelning av befintliga medel så att SJ kan elektrifiera bandelen Karlskrona-Kristianstad så snart som möjligt.

I motion 1983/84:2431 av Kjell Johansson (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av förbättrade järnvägsförbindelser i Södermanland.

I motion 1983/84:2434 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 3),

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bevara Ljusdal-Hudiksvall-banans person- och godstrafik,

Behandlas i utskottets

yttr. s. hemst. p. 16-17 6

27-28

24-26

22-24

22-24

22-24

17-18

28-29

16 b

10 b

8 a 13 k 19

12 n-o 12 q

12 b

18 b

10 f

13 q

24-25

13 e

TU 1983/84:17

10 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

3. att riksdagen uttalar sig för att vissa tågstopp görs inom Nordanstigs kommun.

I motion 1983/84:2435 av Stig Josefson och Sigvard Persson (båda c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om åtgärder för att åter starta persontrafik och även utökad godstrafik längs järnvägslinjen Malmö-Sjöbo,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om järnvägslinjen Ystad-Tomelilla-Simrishamn.

I motion 1983/84:2437 av Gullan Lindblad och Görel Bohlin (båda m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att SJ skall ordna trivsammare väntsalar för resenärerna genom någon form av avgiftsfinansiering.

I motion 1983/84:2438 av Bertil Måbrink och Jörn Svensson (båda vpk) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående bandelen Älmhult-Sölvesborg.

I motion 1983/84:2439 av Birgitta Rydle (m) yrkas att riksdagen beslutar uttala att SJ vid den fortsatta utbyggnaden av handikappanpassningen av trafiken utökar och förbättrar rullstolsservicen på stationerna.

I motion 1983/84:2443 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen beslutar att hela inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hällnäs och Hoting-Forsmo skall överföras till SJ:s riksnät.

I motion 1983/84:2491 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 4 och 5),

4. att riksdagen begär att regeringen inom ramen för en parlamentarisk utredning låter utreda frågan om en uppdelning av SJ i ett banverk och ett driftverk,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av transportrådet.

I motion 1983/84:2496 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 6 och 7),

6. att riksdagen till Statens järnvägar anslår 1750000000 kr., varav 300 milj. kr. skall utgöras av likvid för försäljning av ett antal dotterbolag,

7. att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster anslår 1400000000 kr.

I motion 1983/84:2500 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om trafikinvesteringar i Stockholmsregionen.

24-25

24-25

22-24

30-31

22-23

16-17

12-13 31-32

13-14

13 m

13 i

13 i

12 d

11 a-d

16 a

1 a 24

2 a

TU 1983/84:17 11

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:2509 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 25-27),

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen i uppdrag att utforma 16-17 6

entydiga mål för SJ baserade på att företagets järnvägar skall bära sina

kostnader och ge förräntning på det satsade kapitalet,

26. att riksdagen beslutar uttala sig för att SJ ges ökad självständighet 16-17 6

gentemot riksdag och regering,

27. att riksdagen beslutar uttala sig för att SJ ges möjlighet att minska 13 1 b

turtätheten på mindre trafikerade linjer, till minimum tre stycken dagliga dubbelriktade turer på ett flertal av de minst trafikerade linjerna.

Utskottet

1 Anslaget Statens järnvägar

1.1 Investeringsram för nästa budgetår samt vissa organisationsfrågor m. m.

Enligt riksdagsbeslutet år 1980 om strukturplan för SJ skulle SJ under en femårsperiod erhålla en årlig uppräkning av investeringsvolymen med 5 % i reala termer under förutsättning att SJ uppnådde full förräntning senast budgetåret 1983/84. Den period som avsågs i beslutet var 1981/82 - 1985/86.

SJ har nu i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 begärt att investeringsramen skall höjas från 2 016 milj. kr. till 2 330 milj. kr., dvs. med 314 milj. kr. Ökningen består av dels en antagen prisnivåförändring på 213 milj. kr., dels en real volymökning med 5 % i enlighet med strukturplanen.

En fortsatt hög investeringsnivå är enligt föredragande departementschefens mening en grundförutsättning för att SJ skall kunna leva upp till de trafikpolitiska mål som ställts upp för verksamheten och för att verket skall kunna nå upp till sitt ekonomiska mål. Stora satsningar behöver sålunda göras för att rusta upp infrastrukturen. Den rullande materielen behöver moderniseras och förnyas. Fortsatta satsningar på säkerhet och på åtgärder för att öka rationaliseringstakten betecknas också som nödvändiga.

Föredraganden erinrar vidare om att regeringen, i enlighet med vad som anförts i den i oktober förra året framlagda propositionen (prop. 1983/84:40) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m., bedömt det nödvändigt att under nuvarande omständigheter sänka investeringsnivån. Flärvid har räknats med en neddragning av investeringsramen för budgetåret 1984/85 med netto 200 milj. kr. Detta belopp kvarstår sedan hänsyn tagits med 100 milj. kr. till behovet av medel för investeringar i lokaltågstrafiken i Stockholmsregionen under budgetåret 1984/85 enligt uppgörelsen mellan Stockholms läns landsting, SJ och staten (prop. 1983/84:54).

TU 1983/84:17

12 Investeringsramen för nästa budgetår föreslås som följd härav böra fastställas till 1 920 milj. kr. Föredraganden har därvid räknat med en prisnivåförändring på 4 % samt med en real ökning av investeringsvolymen på 5 % i enlighet med strukturplanen för SJ.

Den sålunda förordade investeringsramen innebär att anslaget Statens järnvägar enligt det följande bör tas upp med 1 898,8 milj. kr. Härvid har hänsyn tagits till att det bör finnas en viss marginal utöver den beräknade medelsförbrukningen.

I motion 1983/84:414 (c) avvisas förslaget om en nedskärning av investeringsprogrammet med 200 milj. kr. Genom en sådan nedskärning blir det enligt motionärerna i realiteten så att det finansiella utrymmet för Stockholmsinvesteringarna skapas genom att investeringar i andra delar av landet undanträngs. Motionärerna yrkar därför och under hänvisning även till strukturplanen en höjning av anslaget till 2 098,8 milj. kr. I motion 1983/84:1810 (vpk) yrkas - likaledes under hänvisning till strukturplanen och de stora investeringsbehoven inom SJ - en höjning av anslaget med 410 milj. kr. till 2 308,8 milj. kr. Vidare begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om bibehållande av investeringsnivån 1984/85 i enlighet med 1980 års strukturplan innebärande att upprustningsprogrammet för bl. a. västkustbanan och inlandsbanan fullföljs.

I motion 1983/84:2496 (m) däremot yrkas en minskning av anslaget till 1 750 milj. kr., varav 300 milj. kr. skall utgöras av beräknad inflytande likvid för försäljning av ett antal dotterbolag inom SJ.

Såsom i propositionen framhålls har vid anslagsberäkningarna hänsyn redan tagits till Stockholmsinvesteringarna. I sitt betänkande över förslaget om dessa (jfr TU 1983/84:10) förutsatte f. ö. också utskottet att järnvägsinvesteringarna i landet i övrigt inte skulle drabbas av den träffade överenskommelsen om lokaltågen i Storstockholm.

En sänkt investeringsnivå möjliggörs enligt propositionen bl. a. genom att vissa av de av SJ planerade investeringarna senareläggs något. Neddragningen får dock enligt föredraganden inte innebära att investeringar inom de mest angelägna områdena eftersätts. Detta gäller bl. a. säkerhetsinvesteringarna. Fortsatt utbyggnad av fjärrblockeringssystemet och fortsatta satsningar för att lösa kapacitetsproblemen på vissa delar av bannätet anges vidare vara nödvändiga. Satsningen på offensiva åtgärder i syfte att öka järnvägens

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1984/85 5 % marginal

Avgår beräknad ingående balans 1984-07-01

Milj. kr. 1 920,0

96,0

117,2

Anslag budgetåret 1984/85

1 898,8

TU 1983/84:17

marknadsandelar förutsätts fortsätta. Den rullande materielen måste också successivt förnyas och moderniseras.

Föredraganden framhåller vidare att investeringsnivån kan bli högre än den angivna om sysselsättningsläget eller andra skäl motiverar särskilda insatser. SJ har sedan regeringsskiftet 1982, enligt en i propositionen intagen sammanställning, utöver ordinarie investeringsram tilldelats investeringsmedel om ca 450 milj. kr.

Enligt föredragandens mening är det möjligt för SJ att ytterligare öka beredskapen för att kunna tidigarelägga planerade investeringar och i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen snabbt sätta i gång investeringar och underhållsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte. För att kunna motsvara dessa krav bygger SJ upp en särskild objektbank. Föredraganden räknar därför med ökade möjligheter att, när sysselsättningsläget motiverar det, tilldela järnvägstrafiken mer investeringsmedel.

Utskottet finner med beaktande av det anförda den i propositionen föreslagna investeringsramen innebära en rimlig avvägning mellan å ena sidan SJ:s investeringsbehov och -möjligheter, å andra sidan behovet i nuvarande statsfinansiella läge att begränsa utgifterna på statsbudgeten. Utskottet tillstyrker alltså en investeringsram för nästa budgetår om 1 920 milj. kr. samt den häremot svarande anslagsberäkningen. Härav följer att utskottet avstyrker de i de båda förstnämnda motionerna föreslagna anslagshöj ningarna.

Utskottet avstyrker vidare den i motion 1983/84:2496 (m) föreslagna sänkningen av anslaget, som skulle möjliggöras bl. a. genom att SJ direkt tillförs medel från försäljning av vissa dotterbolag inom SJ. Förslaget om sådan försäljning har f. ö. aktualiserats i vissa andra moderatmotioner som numera avstyrkts av riksdagen (se FiU 1983/84:25). Såsom i samband därmed framhållits strider metoden att sälja ut företag för att finansiera investeringar utan att dessa inkomster redovisas över statsbudgeten mot de allmänna redovisningsprinciper som tillämpas för denna. Inkomster av försåld egendom skall redovisas under särskild titel på statsbudgeten.

Utskottet finner sig inte kunna tillstyrka att, såsom förordas i motion 1983/84:2509 (m), riksdagen uttalar sig för att SJ - i syfte att åstadkomma de av motionärerna föreslagna besparingarna - ges möjligheter att minska turtätheten på mindre trafikerade linjer till minimum tre stycken dagliga dubbelriktade turer på de minst trafikerade linjerna. Enligt gällande beslutsordning ankommer det f. ö. redan nu på SJ att avgöra frågor om turtätheten på olika banor. Utskottet som anser denna ordning ändamålsenlig finner bl. a. därför ingen anledning föreligga för riksdagen att göra det av motionärerna begärda uttalandet. Motionen avstyrks därför i denna del.

I motion 1983/84:2500 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om trafikinvesteringar i Stockholmsregionen. Motionärerna har därvid framhållit att förutsättningarna för fjärr -

TU 1983/84:17

och närtrafik på järnvägsnätet kommer att förbättras väsentligt i takt med att de investeringar som ingår i den nya överenskommelsen mellan staten och Stockholms läns landsting genomförs. Det är enligt motionen viktigt att utbyggnadsprogrammet verkställs i så snabb takt som möjligt och att i olika avseenden förhållandena på Stockholms Central förbättras. I motion 1983/ 84:1780 (c) begärs att riksdagen ger regeringen till känna att det alternativ till utbyggnaden av Grödingebanan som redovisas i motionen blir föremål för närmare utredning. I motion 1983/84:1788 (m) begärs att riksdagen uttalar sig för att åtgärder i enlighet med motionen vidtas vid trafikplaneringen i syfte att häva den regionala obalansen i Stockholms län. Motionärerna tar i denna del upp planerna på en järnvägssträckning direkt från Flemingsberg till Järna förbi centralorten Södertälje. Centralorten i länets näst största kommun måste enligt motionärerna liksom tidigare vara huvudstation för SJ-tågen.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden hänvisa till det förut nämnda riksdagsbeslut om lokaltågen i Storstockholm som fattades så sent som i december 1983. Beslutet innebar att riksdagen godkände den överenskommelse om lokaltågstrafiken som träffats mellan företrädare för staten, SJ och Stockholms läns landstingskommun. Överenskommelsen ansågs tillgodose både SJ:s och landstingets intressen. Utrymme skulle sålunda enligt densamma skapas för en utbyggd lokaltågstrafik samtidigt som SJ:s kapacitetsproblem för den långväga person- och godstrafiken kunde lösas.

Utskottet förutsätter för sin del att SJ ur trafikekonomiska synpunkter noggrant kommer att pröva förläggningen av det nya dubbelspåret söder om Flemingsberg. Under hänvisning till det nu anförda avstyrks yrkandena i fråga.

I motion 1983/84:817 (vpk, s, m, c) begärs att riksdagen uttalar sig för att en omfattande upprustning och utbyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation snarast kommer till stånd samt hos regeringen begär förslag därom.

Som utskottet senast i sitt betänkande TU 1983/84:10 framhållit får frågan om en sådan upprustning och ombyggnad prövas av SJ i samband med den fortlöpande investeringsplanering som sker inom verket. Motionen avstyrks därför.

Sedan budgetåret 1977/78 har SJ erhållit bemyndigande att träffa avtal med EUROFIMA beträffande hyresköp av godsvagnar. EUROFIMA tar upp lån i olika valutor och ställer medlen till anslutna järnvägsföretags disposition genom finansieringsavtal. Fr. o.m. budgetåret 1980/81 får SJ inom vissa av statsmakterna angivna ramar bestämma fördelningen mellan hyresköpsavtal med EUROFIMA och sedvanlig långtidsförhyrning, dvs. leasing. För budgetåret 1984/85 begär SJ att få träffa ytterligare finansieringsavtal med EUROFIMA motsvarande ett anskaffningsvärde på 40 milj. kr., dvs. oförändrad ram i förhållande till innevarande budgetår. Föredraganden föreslår att SJ ges ett sådant bemyndigande.

TU 1983/84:17

15 Vidare föreslås i propositionen att SJ under budgetåret 1984/85 får en leasingram, utöver EUROFIMA, motsvarande ett anskaffningsvärde på 20 milj. kr. Denna del av den totala leasingramen avses skola administreras av ett inom SJ-koncernen vilande dotterföretag. Det förutsätts få ankomma på regeringen att vid behov medge att leasingramen höjs om detta kan innebära väsentligt ökade möjligheter till resultatförbättringar i godstrafiken.

Föredraganden föreslår också att den fortsatta anskaffningen och finansieringen av bussar till SJ, liksom anläggningar och inventarier i övrigt för busstrafiken, likaledes görs av ett inom SJ vilande dotterföretag. Företaget föreslås sedan leasa utrustningen till SJ-koncernen på affärsmässiga villkor. Detta innebär att för aktiebolag sedvanliga ränte-, avskrivnings- och fonderingsprinciper kan tillämpas.

Vidare föreslås att SJ får möjlighet att på motsvarande sätt finansiera motorvagnar och annan spårbunden rullande materiel liksom anläggningar och inventarier avsedda för trafik enligt avtal med länshuvudmännen.

Leasingalternativet ger enligt föredragandens mening förutsättningar för en mer marknadsmässig prissättning från SJ :s sida och flexibilitet i kapitalanskaffningen. Dessutom får SJ lägre kostnader för kapitalet, vilket innebär att bussdivisionens resultat totalt sett inte försämras.

Den nya finansieringsformen föreslås gälla senast fr. o. m. den 1 juli 1984. SJ förutsätts vid behov, och intill ett belopp av totalt 300 milj. kr., få lämna statlig kreditgaranti för dotterföretagets räkning. Det skall ankomma på regeringen att fatta de ytterligare beslut som är nödvändiga för förslagens genomförande.

Utskottet finner föredragandens förslag i dessa delar väl motiverade och ägnade att skapa den bl. a. därmed åsyftade flexibiliteten i kapitalanskaffningen för SJ:s del. Utskottet tillstyrker därför desamma.

I motionerna 1983/84:414 (c) och 1983/84:1277 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en särskild ledning inom SJ tillsätts för det ersättningsberättigade järnvägsnätet. Det är enligt förstnämnda motion helt uppenbart att SJ:s ledning varken har tid eller intresse för de lokala banorna. Det måste därför direkt under SJ:s generaldirektör tillsättas en särskild ledning för det ersättningsberättigade nätet, en ledning som helt och fullt kan ägna sin kraft åt de lokala och regionala järnvägarna.

Motionärerna har inte närmare gått in på hur en sådan organisation skulle genomföras och kunna fungera. Utskottet, som vill erinra om att en genomgripande omorganisation av SJ nyligen skett (prop. 1981/82:100, bil. 8, TU 1981/82:22, rskr 1981/82:245), kan för sin del inte finna det rimligen motiverat att på de av motionärerna anförda skälen begära att en sådan särskild ledning tillsätts och avvisar därför förslaget härom. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

I motion 1983/84:414 (c) yrkas att riksdagen begär att regeringen grundligt utreder SJ:s struktur och verksamhet med hänsyn till verkets fortgående stora

TU 1983/84:17

förluster. I motion 1983/84:2509 (m) yrkas dels att riksdagen hos regeringen begär att entydiga mål utformas för SJ baserade på att företagets järnvägar skall bära sina kostnader och ge förräntning på det satsade kapitalet, dels att riksdagen uttalar sig för att SJ ges ökad självständighet gentemot riksdag och regering. I motion 1983/84:2491 (fp) yrkas att regeringen inom ramen för en parlamentarisk utredning låter utreda frågan om en uppdelning av SJ i ett ”banverk” och ett ”driftverk”. Frågorna härom tas även upp i motion 1983/84:1810 (vpk), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om ett nytt system för SJ:s betalningsansvar vad gäller infrastrukturen, m. m.

Utskottet hyser i och för sig förståelse för syftet med de angivna motionsyrkandena och vill med anledning av desamma anföra följande.

Redan i anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 ansåg SJ det vara nödvändigt att statsmakternas utformning av SJ:s kostnadsansvar omprövas. 1 1983 års anslagsframställning för SJ fram idén om en ”vägtrafikmodell” för investeringar i järnvägens infrastruktur. Modellen innebär att kostnaden för infrastrukturen liksom på vägsidan skulle bäras av staten. SJ skulle vidare i likhet med vägtrafiken få betala en avgift för utnyttjande av infrastrukturen.

Föredraganden erinrar i propositionen om att staten, genom den finansiella rekonstruktion som riksdagen (prop. 1982/83:100, bilaga 8, TU 1982/ 83:15, rskr 1982/83:293) beslutade om våren 1983, fr. o. m. budgetåret 1983/84 tar ansvaret för sådana investeringar och sådan service som SJ inte kan ta det företagsekonomiska ansvaret för men som är nödvändiga för att SJ skall kunna tillgodose statsmakternas krav beträffande järnvägstrafikens omfattning och standard. Ett exempel på detta är de statliga insatser som görs i enlighet med uppgörelsen mellan Stockholms läns landsting, SJ och staten beträffande lokaltågstrafiken i Stockholmsregionen och som innebär ett delat finansieringsansvar för de fortsatta investeringarna i området.

De företagsekonomiska principer som utgör grunden för SJ:s agerande på transportmarknaden ligger därmed enligt föredraganden helt i linje med den samhällsekonomiska syn på järnvägen som lades fast i 1979 års trafikpolitiska beslut.

Den finansiella rekonstruktionen innebär vidare att ett steg tagits i riktning mot större likabehandling av de olika trafikgrenarna. Inom kommunikationsdepartementet pågår, bl. a. mot den här bakgrunden, två projekt som syftar till en bättre resursanvändning inom transportsektorn. Det ena projektet skall bl. a. klarlägga vilka skillnader som finns mellan de olika trafikgrenarna i fråga om kostnadsstrukturen och finansieringen av fasta kostnader. En bedömning skall göras av vilka eventuella konkurrenssnedvridande effekter som kan finnas mellan trafikgrenarna och vilken betydelse dessa kan ha för trafikfördelningen.

Det andra projektet syftar till att få till stånd gemensamma utgångspunkter för lönsamhetsbedömningar av investeringar inom transportsektorn, främst infrastrukturinvesteringar. Härigenom avser man att få fram ett bättre

TU 1983/84:17

underlag för resursfördelningen mellan trafikgrenarna.

Sedan man tagit det grundläggande steg som den finansiella rekonstruktionen innebär så är det enligt föredraganden SJ:s sak att helt ansvara ekonomiskt för affärsverksdelen. Detta innebär att verksamheten bör uppvisa så stort överskott att statens insatser i form av investeringsmedel kan förräntas fullt ut.

I 1980 års strukturplan för SJ uttalades vidare att åtgärder snabbt måste vidtas för att åstadkomma effektivitet och lönsamhet i styckegodstrafiken. De nödvändiga förändringarna kunde ske genom t. ex. ökat samarbete mellan SJ och andra transportföretag. I 1979 års trafikpolitiska beslut underströks betydelsen av ett ökat samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående företagen i syfte att effektivisera transportsystemet. Mot bl. a. denna bakgrund fattade SJ beslutet att tillsammans med dotterbolaget Svelast försöka vända den då ogynnsamma trenden. I budgetpropositionen erinras härom.

Vidare understryks i propositionen att det - för att SJ skall kunna förränta det av staten satsade statskapitalet fullt ut - krävs att SJ vidtar kraftfulla åtgärder även på andra områden. Bl. a. berörs därvid utlandstrafiken, malmtrafiken, systemtransporter inom landet och persontrafiken m.m.

En annan viktig förutsättning för en smidig anpassning av de ordinarie investeringsmedlen är enligt föredraganden att det görs möjligt för SJ att vara mer flexibelt i sin resursanskaffning. Så sker bl. a. genom det förut nämnda systemet för finansiering av nya bussar och godsvagnar m. m.

Vad i dessa frågor i propositionen anförts är enligt utskottets uppfattning av väsentlig betydelse med avseende på de frågeställningar som aktualiserats

1 de förut nämnda motionsyrkandena. Även den genomförda omorganisationen av SJ:s verksamhet är i sammanhanget av stor vikt. Den fortsatta omprövning av statsmakternas utformning av SJ :s kostnadsansvar m. m. som mot bakgrund härav i motionerna begärts och även enligt utskottets uppfattning framstår som angelägen bör kunna komma till stånd med utgångspunkt i det ovan nämnda översyns- och utredningsarbetet. Det är därför av stor vikt att verksamheten härmed bedrivs med all den skyndsamhet som befinns möjlig samt att förslag i ämnet snarast föreläggs riksdagen. Utskottet förutsätter att så sker.

Under hänvisning till vad utskottet nu anfört, vilket till väsentliga delar synes tillgodose syftet med här berörda yrkanden i motionerna 1983/84:414 (c), 1983/84:2509 (m), 1983/84:2491 (fp) och 1983/84:1810 (vpk) finner utskottet desamma nu inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 1983/84:2424 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att i lämplig organisation ändra SJ:s företagsform från affärsverk till aktiebolag.

Såsom motionärerna därvid själva anfört har tidigare utredningsförslag i denna fråga inte lett till något beslut från statsmakternas sida. De vid

2 Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 17

TU 1983/84:17

innevarande års början väckta motionerna i fråga om ombildning till aktiebolag av affärsverken har vidare avstyrkts av finansutskottet i dess betänkande FiU 1983/84:25. Nämnda utskott har därvid bl. a. ansett att statsmakterna bör kunna utöva ett effektivt inflytande över alla större investeringar. En utveckling som innebär att affärsverken ombildas till aktiebolag skulle som motionärerna anfört medföra att detta inflytande utövades av bolagens styrelser. Utskottet har under hänvisning bl. a. härtill avstyrkt ifrågavarande motionsyrkanden.

Finansutskottets förslag i denna fråga har numera godtagits av riksdagen.

Trafikutskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i juli 1983 tillsatte en särskild kommitté för att utreda frågan om ledningen av de statliga myndigheterna (C 1984:0).

En inventering bör enligt direktiven för utredningen göras av de olika formerna för att organisera ledningsfunktionen med utgångspunkt i en indelning av myndigheterna efter deras uppgifter i stort, t. ex. affärsdrivande myndigheter, myndigheter som svarar för s. k. faktiskt handlande (forskning, undervisning, vård, tillverkning, byggande etc.), myndigheter med utpräglat förvaltande uppgifter samt stabsmyndigheter.

Även när det gäller finansieringsformerna måste, sägs det vidare, i sammanhanget vissa betydelsefulla skillnader uppmärksammas. Därvid avses - utöver distinktionen anslagsfinansiering/intäktsfinansiering - främst skillnaden mellan å ena sidan myndigheter med sådan ”egentlig”näringsverksamhet som ger intäkter utifrån och som helt eller delvis bedrivs under konkurrens, t. ex. vissa affärsverk och deras koncerner, och å andra sidan myndigheter där uppdrags- och avgiftsfinansieringen inte har kommersiella orsaker.

Utredningen bör belysa hur olika skillnader i fråga om uppgifter, finansieringsformer etc. bör påverka organisationen och sammansättningen av verksledningen. Lösningen bör anpassas till skilda förutsättningar. En grundläggande utgångspunkt skall härvid vara att det är regeringen som i varje enskild situation skall bedöma, ta initiativ till och avgöra hur ledningsfunktionen skall vara utformad i de olika myndigheterna.

En viktig fråga i denna del är, sägs det också, om stabsmyndigheterna på grund av sin särskilda ställning bör ha en annorlunda ledning än andra statliga förvaltningsmyndigheter.

Under hänvisning till här relaterade omständigheter ävensom till vad som anförts i det föregående beträffande motionsyrkandena om SJ:s ledning och organisation m. m. avstyrker trafikutskottet motion 1983/84:2424 (m).

1.2 Västkustbanan m. m.

I motionerna 1983/84:831 (c) och 1983/84:1290 (m, s, c, fp) begärs ökade investeringsresurser för upprustning och utbyggnad av västkustbanan. I båda motionerna understryks vikten härav för befolkningen och näringslivet inom

TU 1983/84:17

regionen. I sistnämnda motion, vars yrkande även avser pendeltrafiken på banan, begärs en omprioritering till förmån för banan inom ramen för de investeringsmedel som tilldelas SJ.

I motion 1983/84:1810 (vpk) begärs också att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om bibehållande av investeringsnivån 1984/85 i enlighet med 1980 års strukturplan, innebärande att upprustningsprogrammet för bl. a. västkustbanan fullföljs.

I motion 1983/84:2116 (m) begärs likaledes ett uttalande från riksdagens sida till förmån för bl. a. utbyggnaden av västkustbanan och anslutande förbindelser. Slutligen begärs i motion 1983/84:1278 (fp) utbyggnad och säkerställande av spårbunden kollektivtrafik i den västsvenska regionen.

Av propositionen (s. 72) framgår bl. a. att kapaciteten på västkustbanan successivt förbättras genom bättre mötesmöjligheter. Arbetena med linjeomläggningen mellan Halmstad och Getinge fortsätter. I samband med omläggningen anlägger SJ dubbelspår på en del av sträckan.

Enligt vad utskottet erfarit har emellertid SJ numera - på grund av det begränsade investeringsutrymmet - beslutat inställa nämnda dubbelspårsarbeten (etapp2). Arbetena ingår dock i den objektbank för beredskapsarbeten som enligt propositionen byggts upp av SJ.

Utskottet anser nu liksom tidigare (jfr TU 1982/83:15) att det är synnerligen angeläget att förbättra kapaciteten på västkustbanan. Mot bakgrund av att även SJ tidigare prioriterat denna fråga högt förutsätter utskottet att arbetena med den fortsatta utbyggnaden av banan kommer till stånd i all den utsträckning och så snart så befinns möjligt med anlitande av såväl ordinarie investeringsmedel som de beredskapsmedel som kan komma att anvisas för ändamålet.

Fr. o. m. den 1 juli 1983 har länshuvudmännen ansvaret för kollektivtrafiken. Det ankommer sålunda på dessa att förhandla med SJ om hur pendeltågstrafiken skall organiseras inom de skilda regionerna samt vilken ersättning SJ skall ha härför.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet samtliga här berörda motionsyrkanden.

1.3 Inlandsbanan

I motion 1983/84:414 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om investeringsmedel till inlandsbanan. De planerade investeringarna på denna måste enligt motionärerna fullföljas. SJ bör därför inom sin totala investeringsram få anslå 28 milj. kr. till banan, dvs. 4 milj. kr. mer än vad regeringen föreslår. I motion 1983/84:1275 (c) begärs att investeringarna bibehålls på tidigare planerad nivå om 34 milj. kr. I motion 1983/84:1810 (vpk) betonas att inlandsbanan är ett system av banor, där sidobanorna spelar en stor roll - inte minst med hänsyn till nedlagd flottning. Motionärerna vill bl. a. därför inte acceptera den minskning av investeringsbeloppet i förhållande till SJ:s förslag som förutsätts i propositionen.

TU 1983/84:17

20 För inlandsbanan med bibanor har föredraganden vid beräkningen av investeringsbehovet räknat med ett medelsbehov på 24 milj. kr. En del av beloppet avser den pågående upprustningen av bandelen Hoting-Forsmo. I sammanhanget erinras om att regeringen i oktober 1983 i sysselsättningsbefrämjande syfte beslutade tidigarelägga vissa arbeten på inlandsbanan. Detta innebär att av de för 1984/85 ursprungligen planerade investeringarna på inlandsbanan på 34 milj. kr., investeringar för 30 milj. kr. kan genomföras.

Utskottet finner sig för sin del böra godta den relativt begränsade minskning av medelsförbrukningen som i denna del sålunda föreslås och vill i anslutning härtill också erinra om de möjligheter till en ökning via beredskapsmedel som även fortsättningsvis kan komma att ske. Under hänvisning härtill avstyrks motionsyrkandena i fråga.

Utskottet finner sig inte heller kunna tillstyrka yrkandet i motion 1983/84:450 (vpk) om elektrifiering av inlandsbanan.

Detsamma gäller yrkandet i motion 1983/84:1264 (c) om elektrifiering av inlandsbanan Mora via Orsa till Brunflo.

Ej heller är utskottet berett tillstyrka att - på sätt som begärs i motion 1983/84:1778 (s) - riksdagen hos regeringen begär att transportrådet rekommenderas att i sin slutliga prövning av alternativa trafiklösningar t. v. undanta inlandsbanans nedre del, dvs. sträckan Lesjöfors-Kristinehamn. Motionen avstyrks därför.

I motion 1983/84:1767 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om museitåg på inlandsbanan.

Riksdagen beslutade år 1980 om riktlinjer för hur staten skall stödja museijärnvägar (prop. 1979/80:100 bil. 12, KrU 1979/80:26, rskr 1979/ 80:249). Enligt dessa skall de resurser som behövs för verksamheten huvudsakligen komma från aktiva föreningsmedlemmar, biljettintäkter, överskott av varuförsäljning m. m. samt från kommuner och landstingskommuner. Staten stödjer musei järn vägarna genom ett särskilt projektbidrag till sammanslutning eller stiftelse som driver sådan järnväg. Bidraget utgår för större investeringar och som villkor gäller bl. a. att sammanslutningen i väsentlig utsträckning bidrar till projektets genomförande genom egen arbetsinsats.

Utskottet är för sin del positivt inställt till verksamheten med museijärnvägar men anser - nu som tidigare - att den bör bedrivas enligt de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om den turistsatsning på inlandsbanan som kommer att ske till sommaren. Bakom denna satsning står - delvis även ekonomiskt - förutom SJ de 20 kommunerna längs banan, berörda landsting och länsstyrelser, glesbygdsdelegationen och turistrådet samt Stiftelsen Turismutveckling i Östersund. Ett av SJ framtaget inlandsbanekort ger bl. a. resenärerna möjlighet att till lågpris under 14 dagar

TU 1983/84:17

obegränsat resa på banan från Kristinehamn till Gällivare - inkl. bussturen mellan Lesjöfors och Mora. Tillsammans med kommunerna kommer SJ också att bemanna tågen med tågvärdar/tågvärdinnor. Såsom f. ö. i annat sammanhang (motion 1983/84:662) erinrats om har på senare tid i samband med kampanjen för ungdomsarbete - särskild serveringsservice på denna linje - liksom på en del andra håll - återupptagits, vilken verksamhet även utskottet finner böra uppmuntras och understödjas.

1.4 Vissa övriga investeringsfrågor

I motion 1983/84:1261 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheten att införa ett system med snabbtåg i en ringlinje runt Mälaren. I motion 1983/84:2023 (m) begärs att SJ skall prioritera investeringar i dubbelspår m. m. för att skapa snabbare och säkrare tågförbindelser i Mälardalen, i första hand på sträckan Stockholm-Västerås.

De frågor som i nämnda motioner tagits upp är av sådan karaktär och omfattning att de torde få prövas i den fortlöpande investeringsplanering som sker inom SJ. Under hänvisning härtill och då utskottet inte finner anledning nu föreligga att hos regeringen göra någon framställning i ämnet avstyrks motionerna i fråga.

Av samma skäl och under hänvisning jämväl till vad som anförts om en särskild objektbank hos SJ för arbeten av sysselsättningskaraktär avstyrks motionerna 1983/84:1017 (vpk) om utbyggnad av norra stambanans första del samt 1983/84:500 (vpk) och 1983/84:1762 (s) om upprustning av järnvägsnätet i Västerbotten.

Detsamma gäller yrkandet i motion 1983/84:317 (vpk) om behovet av upprustning av malmbanans södra omlopp. Utskottet vill dock i detta sammanhang erinra om de investeringar som under senare år tillkommit på malmbanans olika delar och där behovet ansetts vara störst.

Likaledes av samma skäl avstyrks yrkandena i motion 1983/84:1806 (vpk) att riksdagen hos regeringen begär förslag till elektrifiering och upprustning av järnvägen Karlskrona-Kristianstad samt 1983/84:2429 (fp) att riksdagen begär omfördelning av befintliga medel så att SJ kan elektrifiera nämnda bandel så snart som möjligt.

I motion 1983/84:668 (vpk) begärs åtgärder för att trygga sysselsättningen och den fortsatta produktionen vid SJ:s dotterföretag Gävle Vagnverkstad (AGV). Även i motion 1983/84:1761 (s) begärs ett uttalande från riksdagens sida om tillverkning av godsvagnar och annan rullande materiel vid nämnda verkstad.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang understrukit vikten av att den sakkunskap som finns inom landet beträffande vagntillverkning m. m. tillvaratas och understöds och finner alltjämt angeläget att så sker. Verksamheten vid AGV är dock i hög grad beroende såväl av de investeringsresurser

TU 1983/84:17

som i dessa avseenden ställs till SJ:s förfogande som marknadsutvecklingen i övrigt för företaget. Vissa förutsättningar för en ökad produktion vid verkstaden synes dock skapas genom den utökade förhyrnings- och leasingverksamhet i fråga om vagnmateriel m. m. som avses ske, och utskottet utgår också från att möjligheterna härför tillvaratas. Även i övrigt bör för företaget möjligheter föreligga att erhålla sådana order att sysselsättningen på sikt kan tryggas. Någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida finner utskottet för sin del ej erforderlig.

Utskottet finner det inte heller påkallat att - som yrkas i motion 1983/84:1010 (vpk) - ett uttalande görs från riksdagens sida om att åter öppna vagnverkstaden vid SJ:s verkstad i Örebro. Med hänsyn inte minst till att en sådan åtgärd med all sannolikhet skulle medföra negativa återverkningar på annat håll inom verkstadsrörelsen avstyrks således motionen i denna del.

I motion 1983/84:1287 (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett program för renovering och ombyggnad av ånglok igångsätts. Motionärerna framhåller därvid att under kris- och krigsförhållanden järnvägen kunde bli det uthålliga och långsiktiga transportalternativet, under förutsättning att det finns tillgång till lok oberoende av elström. En mer bestämd satsning på ånglok i transportberedskapen föreslås därför ske. De ånglok som ännu finns kvar bör bl. a. därför rustas upp och renoveras. Indirekt blir enligt motionen lönsamheten för samhället stor genom att ett sådant program skapar arbetstillfällen och industribeställningar.

Utskottet är för sin del inte berett tillstyrka att av begränsade investeringsresurser medel i enlighet med motionärernas förslag används i det angivna syftet. I fråga om beredskapsaspekterna m. m. måste det f. ö. enligt utskottets uppfattning ankomma på företagets ledning att avgöra vilken grad av beredskap och utformning av denna som skall förberedas för en sårbarhetssituation. Utskottet, som givetvis förutsätter att sådana överväganden sker, avstyrker under hänvisning till det anförda motionen i fråga.

I motion 1983/84:662 (vpk) yrkas i denna del att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om upprustning av järnvägsstationerna. Såsom utskottet vid flera tillfällen tidigare anfört framstår det som angeläget att stationshusen rustas upp och får en mera tidsenlig gestaltning. Utskottet förutsätter emellertid att SJ i sin fortlöpande investeringsplanering och årliga anslagsframställningar beaktar behovet härav. Under hänvisning härtill finner utskottet någon framställning i ämnet från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför yrkandet i fråga.

1.5 Frågor om anslutning till riksnätet av vissa bandelar

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslut skulle persontrafiken på riksnätet behållas under överblickbar framtid. Avgränsningen av riksnätet gjordes för att skapa förutsättningar för långsiktiga investeringar i syfte att öka

TU 1983/84:17

järnvägens attraktivitet. Vid övervägandena om vilka banor som skulle tillföras riksnätet beaktades en rad faktorer. Hänsyn togs till möjligheterna att passa in en framtida järnvägs- och/eller landsvägstrafik i ett rationellt utformat trafiksystem. Trafiksäkerhet, miljö, tidsåtgång och bekvämlighet för resenärerna beaktades liksom regional- och näringspolitiska effekter. De i riksnätet ingående banorna bedömdes utgöra betydelsefulla länkar i interregionala eller internationella förbindelser eller förbinda primära centra med stambanorna.

Det riksnät som fastställdes i det trafikpolitiska beslutet ansågs av riksdagsmajoriteten då väl avvägt. Behov av vissa justeringar har dock sedan uppkommit. Vid förra årets riksdagsbehandling beslöts sålunda på regeringens förslag att bandelarna Boden-Haparanda och Landskrona-Kävlinge skulle tillföras nätet medan bandelen Landskrona-Billeberga skulle utgå ur detsamma.

Ändrade förhållanden kan även fortsättningsvis motivera smärre justeringar av riksnätet. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att sistnämnda riksdagsbeslut också innebär att länshuvudmännen fr. o. m. den 1 juli 1985 får ansvaret för lokal och regional persontrafik på bandelar utanför riksnätet, dvs. sådana bandelar som genom 1979 års trafikpolitiska beslut har gjorts till föremål för nedläggningsprövning enligt den av riksdagen tidigare fastställda handlingsordningen. För sådana trafiksvaga delar av riksnätet som berättigar SJ till underskottstäckning från staten (dvs. de delar av riksnätet som ingår i det s. k. ersättningsberättigade bannätet) innebär riksdagens beslut vidare att huvudmännen får ansvaret för det trafikutbud som, efter särskilt regeringsbeslut, avgränsas till att vara av lokal eller regional karaktär.

Arbetet med prövningen av härigenom aktualiserade frågor pågår f. n. Utskottet förutsätter att transportrådet, som närmast har att bereda ärendena härom, skyndsamt prövar desamma samt vill för sin del inte utesluta att ytterligare bandelar kan komma att tillföras riksnätet. Upplysningsvis må också nämnas att transportrådet nyligen beslutat föreslå regeringen dels att persontrafiken på bandelen Växjö-Västervik skall läggas ned, dels att bandelen Bjärka/Säby-Västervik skall tillföras riksnätet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att följande motionsyrkanden om intagning i riksnätet av resp. bandelar bör lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

Det gäller motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/ 84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i denna del om inlandsbanan, 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1005 (vpk), 1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del, 1983/84:1763 (s) och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen Hällnäs-Storuman, 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1012 (vpk), 1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen Jörn-Arvidsjaur, 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1781 (vpk) och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen Forsmo-Hoting, 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016

TU 1983/84:17

(vpk) i denna del om järnvägen Lesjöfors-Kristinehamn samt 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del om inlandsbanan Mora-Orsa-Brunflo.

Det gäller vidare motionerna 1983/84:357 (c) yrkande 1, 1983/84:1011 (vpk) i denna del, 1983/84:1772 (s) och 1983/84:1805 (m) om järnvägen Boräs-Varberg, 1983/84:358 (c) yrkande 1,1983/84:661 (c), 1983/84:1271 (s) och 1983/84:2422 (m) om järnvägen Nässjö-Nybro, 1983/84:415 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik, 1983/84:501 (c) och 1983/84:2438 (vpk) om järnvägen Älmhult-Sölvesborg, 1983/84:552 (vpk) yrkande 1,1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:1785 (s) i denna del om järnvägen Borlänge-Malung, 1983/84:666 (c) i denna del, 1983/84:673 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Kil-Daglösen, 1983/84:673 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Ställdalen-Daglösen, 1983/84:1011 (vpk) i denna del om järnvägen Falköping-Landeryd, 1983/84:666 (c) i denna del, 1983/84:1016 (vpk) i denna del och 1983/84:1797 (s) om järnvägen Torsby-Kil, 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen ArvikaMellerud samt 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen Mora-Alvdalen.

Detsamma gäller motionerna 1983/84:1760 (s, m, c, fp) om järnvägen Bjärka!Säby-Vöstervik, 1983/84:1765 (c) om järnvägen Jönköping-Vaggeryd, 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen Hallsberg-Mariestad, 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen Lidköping-Herrljunga, 1983/ 84:1779 (s) om järnvägen Gärdsjö-Håkantorp, 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen Skövde-Karlsborg samt 1983/84:1281 (vpk) i denna del om järnvägen Hudiksvall-Ljusdal.

1.6 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, m. m.

I en rad motioner har yrkanden framförts om upprustning av och utökad trafik på skilda banor samt tågstopp vid olika stationer. Såsom utskottet framhållit tidigare bör riksdagen inte ta ställning till denna typ av frågor. Enskilda investeringsobjekt bör avgöras av SJ inom de av riksdag och regering angivna ramarna. I sitt betänkande TU 1981/82:22 underströk utskottet att vid bedömningen av olika investeringsobjekt särskild hänsyn måste tas till industrins och kollektivtrafikens behov samt att en avvägning måste ske med hänsyn till möjligheten att utnyttja sjötransporter. Dessa uttalanden äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet.

Affärsverksprincipen innebär att SJ skall utgå från ett företagsekonomiskt betraktelsesätt vid valet mellan olika investeringsalternativ. SJ skall dock i sina anslagsframställningar redovisa vilka olönsamma investeringar som SJ anser nödvändiga för att statsmakternas krav på ett väl fungerande järnvägssystem skall kunna uppfyllas. Det ankommer därefter på regeringen att i samband med budgetarbetet göra de samhällsekonomiska övervägandena.

TU 1983/84:17

25 Resultatet av dessa bedömningar skall redovisas för riksdagen.

Länshuvudmännen har ansvaret för all lokal och regional kollektivtrafik på väg. Detta ansvar har numera utvidgats till att gälla all sådan persontrafik på järnväg som huvudsakligen är av lokal och regional karaktär. I de fall huvudmännen vill driva sådan trafik får de uppta förhandlingar med SJ om villkoren härför.

Ett flertal av motionsyrkandena om upprustning av enskilda bandelar berör det trafiksvaga nätet. Länshuvudmännen skall senast under innevarande år ta ställning till om persontrafiken skall bibehållas på dessa banor. Detta innebär att det under de närmaste åren är svårt att bedöma investeringsbehovet på det trafiksvaga nätet då huvudmännens ställningstagande i många fall måste avvaktas.

Den nyligen genomförda finansiella rekonstruktionen av SJ, handläggningsordningen beträffande samhällsekonomiskt lönsamma men för SJ olönsamma investeringar samt principerna beträffande prövningen av persontrafiken på de trafiksvagaste banorna innebär, enligt utskottets mening, förbättrade möjligheter att ge investeringarna en sådan inriktning att statsmakternas krav på ett väl fungerande järn vägssystem i enlighet med 1979 års trafikpolitiska beslut skall kunna uppfyllas.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet följande motionsyrkanden.

Det gäller motionerna 1983/84:357 (c) yrkande 2 om järnvägen BoråsVarberg, 1983/84:415 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen VäxjöHultsfred-Västervik, 1983/84:1759 (fp) om järnvägen Älmhult-Sölvesborg, 1983/84:1010 (vpk) yrkande 1 om upprustning av järnvägen HjortkvarnFinspång samt 1983/84:1281 (vpk) i denna del och 1983/84:2434 (c) yrkande 1 om upprustning av järnvägen Hudiksvall-Ljusdal.

Detsamma gäller motionerna 1983/84:552 (vpk) yrkandena 3 och 4 och 1983/84:1785 (s) i denna del om upprustning av järnvägen Borlänge (Repbäcken)-Malung, 1983/84:552 (vpk) yrkande 2 om järnvägen Malungsfors-Särna, samt 1983/84:1264 yrkande 1 i vad avser elektrifiering av västerdalsbanan Borlänge-Malung och bandelen Mora-Älvdalen.

Det gäller vidare yrkandena i motionerna 1983/84:1096 (fp) och 1983/ 84:2435 (c) om upprustning m. m. av bandelarna Malmö-Sjöbo och YstadTomelilla-Simrishamn samt yrkandena i förstnämnda motion beträffande elektrifiering av bandelen Malmö-Ystad och pendeltågstrafik på denna sträcka samt på sträckorna Malmö-Trelleborg, Arlöv-Lomma-Kävlinge och Eslöv-Höör. Nämnda motionsyrkanden berör främst frågor om de regionala och lokala förbindelserna inom landskapet. Som framgår av den tidigare redovisningen skall länshuvudmännen överta ansvaret för lokal och regional persontrafik på järnväg. De har möjlighet att genom avtal med SJ påverka trafikutbudet och låta SJ ombesörja trafiken.

I anslutning härtill avstyrks också yrkandet i motion 1983/84:2116 (m) om förbättringar av viss järnvägstrafik i Malmöhus län (anknytningsmöjligheter

TU 1983/84:17

till västkustbanan m. m.).

Utskottet finner sig vidare inte kunna biträda yrkandena i motionerna 1983/84:1007 (vpk) och 1983/84:1764 (c, m, fp) om Vårgårdas järnvägsförbindelser och tåguppehåll i Vårgårda samt 1983/84:2434 (c) yrkande 3 om tågstopp inom Nordanstigs kommun eftersom dessa frågor ligger inom ramen för SJ:s driftansvar.

Utskottet avstyrker likaledes yrkandena i motion 1983/84:1786 (c) om ett särskilt uttalande från riksdagens sida om nödvändigheten av tåguppehåll i viss utsträckning i kommuns centralort m. m.

Av likaledes samma skäl som tidigare anförts avstyrks motionerna 1983/84:1783 (c) om trafiksituationen i Södermanlands län, 1983/84:1807 (s) om upprustning av Eskilstunabanan, 1983/84:2431 (fp) om förbättrade järnvägsförbindelser i Södermanland och 1983/84:1773 (vpk) i vad avser återupptagande av persontrafiken på järnvägen Åkers styckebrukSträngnäs.

I motion 1983/84:1009 begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om en särskild handläggning av frågorna om järnvägslinjerna Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro samt om en samtidig bedömning av de båda banorna på grund av deras betydelse för Uppvidinge kommun.

De båda banorna utgör tillsammans enligt motionen en mycket viktig faktor inte bara för lokaltrafiken utan också regionalt och interregionalt och berör så många intressenter att de borde bli föremål för särskild handläggning. En handläggning där, vidare enligt motionen, inte minst regionalpolitiska synpunkter vägs in och där man också - för en gångs skull - försöker få fram på vilket sätt samhällsekonomi, energi- och miljöaspekter påverkar den slutliga bedömningen.

Utskottet är emellertid för sin del inte berett att tillstyrka någon sådan särbehandling eller gemensam bedömning av just dessa båda banor. Frågorna härom bör sålunda enligt utskottets uppfattning prövas i den ordning och genom bl. a. transportrådets försorg som förutsatts för andra liknande bandelar. Motionen avstyrks därför i dessa delar.

Utskottet avstyrker också yrkandet i motion 1983/84:358 (c) att riksdagen nu skall uttala sig för att järnvägsansluta Pauliström till banan Nässjö-Nybro. I anslutning härtill vill utskottet dock erinra om att kommunikationsministern nyligen i riksdagen meddelat att vissa härmed sammanhängande frågor hänskjutits till SJ för ytterligare utredning och överväganden.

1.7 Transportrådets roll, m. m.

I motion 1983/84:414 (c) förordas att regeringen - för att minska byråkratiseringen och decentralisera beslutsfattandet - låter utreda vilka av

TU 1983/84:17

transportrådets uppgifter som kan avvecklas och vilka som kan överföras till befintliga regionala organ såsom länstrafikbolag och länsstyrelser. Målsättningen anses därvid böra vara att avveckla rådet. I motion 1983/84:829 (fp) yrkas att regeringen snarast utreder om transportrådet i dess helhet kan avvecklas och dess arbetsuppgifter överföras till statens järnvägar och länshuvudmännen. I motion 1983/84:2491 (fp) yrkas likaledes att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av transportrådet. I motion 1983/84:503 (vpk) slutligen begärs en begränsning av transportrådets roll vid järnvägsnedläggningar.

Såsom utskottet framhöll redan i sitt betänkande TU 1982/83:15 finner utskottet det naturligt att transportrådet deltar i prövningen av den framtida persontrafiken på järnväg. Därigenom torde en samordning av kollektivtrafiken i olika län lättare kunna åstadkommas och resurskrävande dubbelinvesteringar kunna undvikas.

En viktig uppgift för transportrådet bör sålunda vara att se till att förhandlingarna mellan SJ och länshuvudmännen genomförs utan dröjsmål samt att de därför angivna tidsgränserna inte överskrids. Rådets uppgift skall vara av medlande och förmedlande karaktär. Det ankommer på transportrådet att i förekommande fall till regeringen lägga fram förslag beträffande den fortsatta trafiken. Utskottet förutsätter f. ö. att det underlagsmaterial som används vid bedömningen av framtida järnvägsdrift är aktuellt och rättvisande.

Det är vidare såsom framhålls i budgetpropositionen angeläget att ha en viss framförhållning i här berörda frågor, där erfarenhetsmässigt en rad problem kan försena hanteringen. I transportrådets beredning av frågorna ingår också överväganden om de olika linjernas karaktär m. m. Rådet har därvid att beakta av riksdagen tidigare gjorda uttalanden härom. Slutligen vill utskottet erinra om att rådet utöver här berörda arbetsuppgifter har en rad andra frågor att handlägga.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att biträda motionärernas yrkanden. Samtliga motionsyrkanden i frågan avstyrks följaktligen.

I motion 1983/84:1811 (c) framhålls att - vid prövning av fortsatt persontrafik på vissa järnvägslinjer - gällande handläggningsordning innebär att godstrafiken inte skall beröras i den samhällsekonomiska jämförelse som transportrådet har att göra mellan tåg resp. bussalternativ. I stället förutsätts att godstrafik kan bibehållas trots att denna då ensam får bära den bankostnad som kvarstår även efter det persontrafiken lagts ned. Enligt motionärernas uppfattning bör emellertid godstrafiken och kostnaden för denna efter en eventuellt nedlagd persontrafik utredas i samband med prövningen av fortsatt persontrafik för att få en samhällsekonomisk helhetsbild.

Utskottet är för sin del inte berett att biträda motionärernas yrkande härom. Såsom framhölls redan i 1983 års budgetproposition (s. 180) kan det förekomma fall där godstrafiken är integrerad i persontrafiken på sådant sätt

TU 1983/84:17

att det är svårt att behandla den ena trafikformen utan att komma in på den andra. Därför bör enligt propositionen transportrådet vid behov och i samråd med SJ även kunna behandla de frågor om bandelarnas godstrafik som kan aktualiseras under prövningen av persontrafiken. Under hänvisning härtill och då även utskottet förutsätter att vid den fortlöpande prövningen av hithörande frågor också synpunkter av den art motionärerna anfört vederbörligen uppmärksammas avstyrks motionen i fråga.

1.8 Service och tidtabellsfrågor m. m.

1 motion 1983/84:662 (vpk) begärs bl. a. förbättrat underhåll och modernisering av SJ.s stationslokaler samt förbättrad service i olika avseenden för tågresenärerna.

1 motion 1983/84:2437 (m) begärs åtgärder för att SJ skall ordna trivsammare väntsalar för resenärerna genom någon form av avgiftsfinansiering.

Utskottet har under investeringsavsnittet understrukit vikten av att järnvägsstationerna upprustas och får en tidsenligare gestaltning. Detta gäller givetvis även med avseende på underhållet och skötseln av desamma. Enligt vad utskottet erfarit har emellertid SJ i samarbete med bl. a. Arkitekternas riksförbund låtit utarbeta ett särskilt åtgärdsprogram i syfte att åstadkomma en förbättring av stationslokalerna i olika delar av landet och därmed även förbättra servicen i skilda avseenden. Under hänvisning härtill finner utskottet motionsyrkandena inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1983/84:823 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att åstadkomma smidigare kundservice från statens järnvägars sida beträffande samordningen av viss tåg- och busstrafik m. m. Motionären finner det vara ett rimligt krav på service att man på SJ:s stationer kan ge uppgifter om förbindelser till orter som regelbundet trafikeras av järnväg även i de särfall då en aktuell förbindelse på samma sträcka vid någon tidpunkt på dagen i stället utförs av landsvägsbuss. På samma sätt anses det vara rimligt för länstrafikbolagen att kunna uppnå avtal om att returbiljetter, lösta från orter längs järnvägslinjer som förutsätter byte, skall vara giltiga på anslutande sträckor även i de fall en del av resan måste företas med buss.

I motion 1983/84:2426 (fp) aktualiseras vissa liknande frågor. Motionären erinrar sålunda om att i Norrlands kustland ett samarbete tillämpas mellan SJ:s tåg och bussar vilket avsevärt har förkortat restiden söderut. Samarbetet innebär att man reser med buss till Sundsvall från kuststäderna norr därom och därigenom slipper den ”omväg” som kustbanan innebär. SJ bör enligt motionären pröva att tillämpa denna lösning på fler sträckor, när tidsvinster därigenom skulle kunna uppnås.

TU 1983/84:17

29 Även utskottet anser för sin del att det är väsentligt att resenärerna kan ges en så god information som möjligt. Det gäller såväl dem som färdas på tågen som dem som väntar vid stationerna. De frågor som motionärerna aktualiserat är därvid viktiga.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om de regionala informationscentraler för trafikanterna som inrättats inom Jönköpings-, Uppsala- och Göteborgsområdena i syfte att underlätta och förbättra trafikinformationen därstädes. Vidare må erinras om de möjligheter som torde föreligga att genom avtal mellan SJ och länshuvudmännen uppnå överenskommelse beträffande giltighet av tågbiljett för busstransport och vice versa. Utskottet förutsätter att såväl SJ som länstrafikbolagen med all kraft söker uppnå förbättringar i här berörda avseenden. Under hänvisning härtill synes motionerna i fråga nu kunna lämnas utan åtgärd.

I motion 1983/84:662 (vpk) krävs förbättringar a \ servicen för tågresenärer.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare understrukit betydelsen av att även andra åtgärder än taxeåtgärder vidtas för att åstadkomma ett mer effektivt utnyttjande av järnvägen och öka dess attraktivitet och konkurrensförmåga. Därvid har bl. a. berörts restaurangservicen och städningen på tågen.

SJ:s nya organisation är mer marknadsinriktad än den tidigare och innebär bl. a. en ökad satsning på servicen till resenärerna. Som ett led i strävandena att förbättra kundservicen har tågserveringen byggts ut. Försök har också gjorts med dryckesautomater.

Utskottet anser liksom tidigare att det är angeläget att såväl städningen som servicen i övrigt på SJ förbättras i skilda hänseenden. Detta torde vara nödvändigt om SJ skall kunna hävda sig i konkurrensen med andra trafikgrenar. Utskottet förutsätter att SJ:s nya organisation kommer att medföra att större uppmärksamhet ägnas åt serviceförhållandena samt att SJ i det sammanhanget noga överväger frågor av det slag som förs fram i motionen.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet något särskilt uttalande från riksdagen sida med anledning av motionen ej nu påkallat varför den i denna del bör lämnas utan åtgärd.

I motion 1983/84:1284 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om Norrlandstågens standard. Enligt motionärerna är vagnarnas standard i tågen i södra Sverige ofta betydligt högre än i Norrland. Bra vagnstandard ökar tågens konkurrenskraft, särskilt på långa reseavstånd, och motionärerna föreslår bl. a. därför att minst en ny eller ombyggd vagn medföljer tågsätten i Norrland.

Enligt utskottets uppfattning måste det helt få ankomma på SJ att pröva frågor av detta slag. Utskottet anser sig för sin del kunna utgå från att företaget därvid även beaktar synpunkter av det slag motionärerna anfört och finner därför motionen kunna lämnas utan åtgärd.

TU 1983/84:17

1.9 Övriga frågor

I motion 1983/84:2116 (m) begärs bl. a. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om införande av biltäg.

Enligt vad utskottet erfarit avser SJ att redan till sommaren igångsätta sådan trafik bl. a. mellan Skåne och Norrland. Projektet betecknas t. v. som försöksverksamhet. Syftet med motionsyrkandet synes dock därmed tillgodosett, varför detsamma ej påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1983/84:1276 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en ortsanpassad arrendeavgift i de fall SJ arrenderar ut mark. Motionärerna har därvid aktualiserat ett enskilt fall i Sorsele kommun, där SJ ansetts inte ha tagit hänsyn till det kostnadsläge som finns i kommunen innan man bestämt storleken av viss arrendeavgift.

Utskottet anser sig för sin del inte kunna gå in på en bedömning av det konkreta fallet. Inte heller finner sig utskottet berett att göra det av motionärerna begärda principuttalandet att arrendeavgift i sådana fall varom här är fråga skall vara ortsanpassad. Under hänvisning härtill och då utskottet utgår från att SJ i dylika fall tillämpar allmänt vedertagna principer om skäliga priser och affärsmässigt agerande avstyrker utskottet motionen i fråga.

I motion 1983/84:1289 (fp, c) begärs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av principerna för avgiftsbeläggning av SJ:s parkeringsplatser. Motionärerna anser att SJ vid bestämmandet av parkeringsavgifter skall göra en trafikteknisk prövning av varje enskilt fall. Detta är enligt motionen bättre än att följa en storstadsprincip över hela landet. En sådan kan visserligen komma att öka SJ:s intäkter något men detta sker i så fall på bekostnad av ökade utgifter för berörda kommuner, som vid alltför höga avgifter hos SJ får svara för parkeringsbesvären på gatumark.

Utskottet kan för sin del inte finna det rimligt att riksdagen prövar frågan härom. Det bör sålunda få ankomma på SJ att som affärsdrivande verk utifrån allmänt affärsekonomiska och servicebetingade synpunkter fastställa de avgifter som kan anses lämpliga och motiverade. Utskottet förutsätter också att SJ vederbörligen prövar frågorna härom. Under hänvisning bl. a. härtill avstyrks motionen i fråga.

I motion 1983/84:2439 (m) yrkas att riksdagen beslutar uttala att SJ vid den fortsatta utbyggnaden av handikappanpassningen av trafiken utökar och förbättrar rullstolsservicen pä stationerna.

Enligt vad utskottet erfarit pågår en fortsatt utbyggnad av handikappanpassningen vid SJ planenligt liksom av den i samband därmed stående rullstolsservicen. Utskottet anser det vara mycket angeläget att så sker och vill i sammanhanget understryka vikten av att underlättandet av resor för de handikappade - såväl beträffande rullstolsservicen som i övrigt - både

TU 1983/84:17

personellt och tekniskt förbättras, såsom exempelvis skett på flygets område.

Under hänvisning till det anförda synes motionsyrkandet kunna lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

2 Anslaget Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster

Från anslaget betalas fr. o. m. budgetåret 1983/84 ersättning till SJ för samtliga sådana tjänster som är önskvärda från samhällsekonomiska utgångspunkter men som inte är företagsekonomiskt motiverade för SJ som affärsföretag.

Under denna punkt tar föredraganden upp vissa frågor om separatredovisningarna.

Den driftersättning som SJ sedan budgetåret 1958/59 erhållit för underskott på det trafiksvaga bannätet har baserats på de vart tredje år återkommande separatredovisningarna. Den första redovisningen av detta slag lades fram år 1956 och avsåg 1952 års trafik.

Separatredovisningarna genomförs av SJ och granskas sedan av särskilda sakkunniga som tillkallas av regeringen.

Metodiken vid redovisningarna har successivt förfinats. Den trafikpolitiska utredningen gjorde en fullständig genomgång av dessa frågor i sitt betänkande (SOU 1975:66) Trafikpolitik - behov och möjligheter. På grundval av betänkandet framfördes förslag till principer för ersättning till SJ:s trafiksvaga bannät i prop. 1978/79:99. Förslagen godtogs av riksdagen.

De sakkunniga som granskade 1981 års separatredovisning gjorde en förnyad genomlysning av dessa frågor i sin granskningsredogörelse (Ds K 1981:7). Bl. a. förfinades metodiken när det gäller beräkning av kostnaderna för grenstationer mellan det ersättningsberättigade bannätet och affärsbanenätet.

En stor del av arbetet med granskningen av dessa har enligt föredraganden bestått i att söka förbättra metodiken i en strävan att komma fram till ett ersättningsbelopp som är så rättvisande som möjligt. Granskningsarbetet har vidare präglats av diskussioner om gränsdragningen mellan affärsbanenätet och det ersättningsberättigade bannätet. Sedan den 1 juli 1983 har denna avgränsning fått en mer långsiktig utformning. Därmed har de två viktigaste motiven för separatredovisningar och särskild granskning av dessa bortfallit.

I stället för fortsatta separatredovisningar bör enligt föredragandens mening den nivå på driftersättningens storlek under budgetåret 1984/85 som förordas i propositionen kunna tjäna som utgångspunkt för årsvisa justeringar av beloppet. Detta kan göras på grundval av inträffade och förväntade ändringar i kostnadsläget samt genom att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av t. ex. förändringar i trafiken och i taxeläget.

Av betydelse anges t. ex. vara att regeringen senare kommer att fastställa

TU 1983/84:17

ett basutbud av persontrafik på bandelar som tillhör riksnätsdelen av det ersättningsberättigade bannätet. Möjligheterna att i det sammanhanget göra erforderliga kostnadsberäkningar anses också goda.

Föredraganden anser det mot den här bakgrunden tillräckligt att regeringen fortsättningsvis i samband med det årliga budgetarbetet begär in erforderligt underlag från SJ för att kunna göra bedömningar av driftersättningens storlek. Han utesluter emellertid inte att behov av särskilda kontroller av anslagsnivån kan komma att uppstå efter en tid. När tillräckliga erfarenheter vunnits kan därför frågan om särskilda redovisningar komma att aktualiseras på nytt.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot föredragandens förslag i denna del och tillstyrker därför detsamma.

Det sammanlagda medelsbehovet för ersättning till SJ för vissa tjänster under budgetåret 1984/85 beräknas enligt nedanstående, från propositionen hämtade sammanställning till 1 511,4 milj. kr. Beloppet skall inte föras till statskapitalet

Milj. kr.

- drift av det ersättningsberättigade bannätet 1 244,0

- förstärkt banunderhåll utanför riksnätet 10,0

- bibehållande av vissa olönsamma stationer 2,0

- trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

järnvägskorsningar 13,9

- vissa övriga kostnader för järnvägskorsningar 36,5

- fortsatta rabattåtgärder i persontrafik på

järnväg 205,0

1 511,4

Utskottet tillstyrker den sålunda föreslagna medelsanvisningen. Härav följer att yrkandet i motion 1983/84:2496 (m) om en begränsning av anslaget till 1 400 milj. kr. avstyrks.

I motion 1983/84:1790 (s) begärs att riksdagen uttalar det angelägna i att SJ avskaffar avgiften för SJ:s rabattkort för studerande.

I likhet med föredraganden (s. 87 i budgetpropositionen) ser utskottet f. n. inga skäl att ta bort stödet till pensionärs- och studeranderesoma. Rabattsystemet anses dock även i dessa delar böra utformas så att behovet av statligt bidrag minskar på längre sikt. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker därför motionen i fråga.

I motion 1983/84:1789 (s) yrkas att riksdagen uttalar det önskvärda i att SJ på nordiskt plan verkar för införande av ett nordiskt tågluffarkort för ungdomar.

Härmed sammanhängande frågor har sedan flera år diskuterats inom Nordiska rådet, som bl. a. beslutat en rekommendation i ämnet. Under

TU 1983/84:17

hänvisning härtill och då enligt utskottets uppfattning resultatet av de fortsatta övervägandena inom rådet bör avvaktas avstyrks motionen i fråga.

3 Anslaget Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar

Från anslaget Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar betalas vissa investeringar inom det ekonomiska försvaret. Föredraganden beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 11,5 milj. kr. Beloppet skall inte tillföras statskapitalet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i dessa delar.

4 Hemställan

Utskottet hemställer Investeringsram för budgetåret 1984/85, m. m.

1. att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 9,1983/84:1810 (vpk) yrkandena 1 samt 2 i denna del och 1983/84:2496 (m) yrkandena 6 till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 1 898 800 000 kr.,

b. avslår motion 1983/84:2509 (m) yrkande 27,

2. beträffande SJ:s investeringar i Stockholmsregionen att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:2500 (fp) i denna del,

b. avslår motionerna 1983/84:1780 (c) och 1983/84:1788 (m) i denna del,

3. beträffande upprustning och utbyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation att

riksdagen avslår motion 1983/84:817 (vpk, s, m, c),

4. att riksdagen

a. godkänner att statens järnvägar i enlighet med föredragande departementschefens förslag får träffa hyresköpsavtal och långtidsförhyra (leasa) godsvagnar motsvarande ett anskaffningsvärde på 60 000 000 kr.,

b. godkänner vad föredragande departementschefen förordat beträffande finansiering av investeringar för busstrafiken vid statens järnvägar, liksom investeringar i motorvagnar och annan rullande materiel samt anläggningar och inventarier avsedda för trafik enligt avtal med länshuvudmännen,

c. godkänner att statens järnvägar, intill ett belopp av totalt 300 milj. kr., får lämna statlig kreditgaranti till ett av statens järnvägars dotterföretag till följd av den i propositionen föreslagna nya

3 Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 17

TU 1983/84:17

finansieringsformen för busstrafikinvesteringar m.m., och den utökade rätten för statens järnvägar att leasa godsvagnar,

5. beträffande särskild ledning inom SJ för det ersättningsberättigade järnvägsnätet

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 11 och 1983/84:1277 (c) yrkande 2,

6. beträffande SJ:s struktur och verksamhet samt kostnadsansvar m. m.

att riksdagen lämnar motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 8, 1983/84:1810 (vpk) yrkande 3, 1983/84:2491 (fp) yrkande 4 samt 1983/84:2509 (m) yrkandena 25 och 26 utan åtgärd,

7. beträffande ändring av SJ:s företagsform från affärsverk till aktiebolag att

riksdagen avslår motion 1983/84:2424 (m),

8. beträffande västkustbanan, m. m. att riksdagen

a. avslår motionerna 1983/84:831 (c), 1983/84:1290 (m, s, c, fp), 1983/84:1810 (vpk) yrkande 2 i denna del och 1983/84:2116 (m) yrkande 1 i denna del,

b. avslår motion 1983/84:1278 (fp),

9. beträffande inlandsbanan att riksdagen

a. avslår motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 13,1983/84:1275 (c) och 1983/84:1810 (vpk) yrkande 2 i denna del,

b. avslår motion 1983/84:450 (vpk),

c. avslår motion 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del,

d. avslår motion 1983/84:1778 (s),

e. avslår motion 1983/84:1767 (m),

10. beträffande vissa övriga investeringsfrågor att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:1261 (fp) om snabbtåg i en ringlinje runt Mälaren,

b. avslår motion 1983/84:2023 (m) om viss prioritering av SJ:s investeringar avseende i första hand järnvägen Stockholm-Västerås,

c. avslår motion 1983/84:1017 (vpk) om utbyggnad av norra stambanans första del,

d. avslår motionerna 1983/84:500 (vpk) och 1983/84:1762 (s) om upprustning av järnvägsnätet i Västerbotten,

e. avslår motion 1983/84:317 (vpk) yrkande 2 om upprustning av malmbanans södra omlopp,

f. avslår motion 1983/84:1806 (vpk) och 1983/84:2429 (fp) om elektrifiering av järnvägen Karlskrona-Kristianstad,

TU 1983/84:17

g. lämnar motionerna 1983/84:668 (vpk) och 1983/84:1761 (s) om sysselsättningen vid Gävle Vagnverkstad utan åtgärd,

h. avslår motion 1983/84:1010 (vpk) yrkande 2 om SJ:s verkstad i Örebro,

i. avslår motion 1983/84:1287 (vpk) om renovering och ombyggnad av ånglok,

j. avslår motion 1983/84:662 (vpk) i denna del om upprustning av järnvägsstationerna,

Beträffande anslutning till riksnätet av vissa bandelar

11. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i denna del om inlandsbanan,

b. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1005 (vpk), 1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del, 1983/84:1763 (s) och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen Hällnäs-Storuman,

c. 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1012 (vpk), 1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen Jörn-Arvidsjaur,

d. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1781 (vpk) och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen ForsmoHoting,

e. 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Lesjöfors-Kristinehamn,

f. 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del om inlandsbanan Mora-Orsa-Brunflo,

12. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionerna 1983/84:357 (c) yrkande 1, 1983/84:1011 (vpk) i denna del, 1983/84:1772 (s) och 1983/84:1805 (m) om järnvägen Borås-Varberg,

b. motionerna 1983/84:358 (c) yrkande 1, 1983/84:661 (c), 1983/ 84:1271 (s) och 1983/84:2422 (m) om järnvägen Nässjö-Nybro,

c. motionerna 1983/84:415 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik,

d. 1983/84:501 (c) och 1983/84:2438 (vpk) om järnvägen ÄlmhultSölvesborg,

e. 1983/84:552 (vpk) yrkande 1,1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:1785 (s) i denna del om järnvägen BorlängeMalung,

f. 1983/84:666 (c) i denna del, 1983/84:673 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Kil-Daglösen,

TU 1983/84:17

g. motionerna 1983/84:673 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Ställdalen-Daglösen,

h. motion 1983/84:1011 (vpk) i denna del om järnvägen FalköpingLanderyd,

i. motionerna 1983/84:666 (c) i denna del, 1983/84:1016 (vpk) i denna del och 1983/84:1797 (s) om järnvägen Torsby-Kil,

j. motionerna 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Arvika-Mellerud, k. motion 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen Mora-Älvdalen,

1. motion 1983/84:1760 (s, m, c, fp) om järnvägen Bjärka/SäbyVästervik,

m. motion 1983/84:1765 (c) om järnvägen Jönköping-Vaggeryd, n. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen HallsbergMariestad,

o. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen LidköpingHerrljunga,

p. motion 1983/84:1779 (s) om järnvägen Gårdsjö-Håkantorp, q. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen SkövdeKarlsborg,

r. motion 1983/84:1281 (vpk) i denna del om järnvägen HudiksvallLjusdal,

Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, utökad trafik m. m.

13. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m. m. att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:357 (c) yrkande 2 om järnvägen BoråsVarberg,

b. avslår motion 1983/84:415 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik,

c. avslår motion 1983/84:1759 (fp) om järnvägen Älmhult-Sölvesborg,

d. avslår motion 1983/84:1010 (vpk) yrkande 1 om upprustning av järnvägen Hjortkvam-Finspång,

e. avslår motion 1983/84:1281 (vpk) i denna del och 1983/84:2434 (c) yrkande 1 om upprustning av järnvägen Hudiksvall-Ljusdal,

f. avslår motion 1983/84:552 (vpk) yrkandena 3 och 4 samt 1983/84:1785 (s) i denna del om upprustning av järnvägen Borlänge (Repbäcken)-Malung,

g. avslår motion 1983/84:552 (vpk) yrkande 2 om järnvägen Malungsfors-Särna,

h. avslår motion 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i vad avser elektrifiering av västerdalsbanan och bandelen Mora-Älvdalen,

TU 1983/84:17

i. avslår motionerna 1983/84:1096 (fp) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2435 (c) yrkandena 1 och 2 beträffande järnvägstrafik Malmö-Sjöbo och Ystad-Tomelilla-Simrishamn, j. avslår motion 1983/84:1096 (fp) yrkande 1 i vad avser elektrifiering av bandelen Malmö-Ystad och pendeltågstrafiken på denna sträcka samt på linjerna Malmö-Trelleborg, Arlöv-Lomma-Kävlinge och Eslöv-Höör,

k. avslår motion 1983/84:2116 (m) yrkande 1 i denna del om viss järnvägstrafik i Malmöhus län,

1. avslår motionerna 1983/84:1007 (vpk) och 1983/84:1764 (c, m, fp) om Vårgårdas järnvägsförbindelser och tåguppehåll i Vårgårda, m. m.,

m. avslår motion 1983/84:2434 (c) yrkande 3 om tågstopp inom Nordanstigs kommun,

n. avslår motion 1983/84:1786 (c) om tåguppehåll i kommuns centralort m. m.,

o. avslår motion 1983/84:1783 (c) om trafiksituationen i Södermanlands län,

p. avslår motion 1983/84:1807 (s) om upprustning av Eskilstunabanan,

q. avslår motion 1983/84:2431 (fp) om förbättrade järnvägsförbindelser i Södermanland,

r. avslår motion 1983/84:1773 (vpk) i vad avser återupptagande av persontrafik på järnvägen Åkers Styckebruk-Strängnäs,

14. beträffande särskild handläggning av frågorna om järnvägslinjerna Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro, m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:1009 (vpk) yrkandena 1 och 2,

15. beträffande järnvägsanslutning av Pauliström till banan NässjöNybro att

riksdagen avslår motion 1983/84:358 (c) yrkande 2,

16. beträffande transportrådets roll m. m., att riksdagen

a. avslår motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 19,1983/84:503 (vpk) i denna del, 1983/84:829 (fp) och 1983/84:2491 (fp) yrkande 5,

b. avslår motion 1983/84:1811 (c),

17. beträffande upprustning av stationslokalerna, m. m.

att riksdagen lämnar motionerna 1983/84:662 (vpk) i denna del och 1983/84:2437 (m) utan åtgärd,

18. beträffande SJ:s kundservice ifråga om resandeinformation m. m. att riksdagen

a. lämnar motion 1983/84:823 (m) om samordningen av viss tågoch busstrafik m. m. utan åtgärd,

b. lämnar motion 1983/84:2426 (fp) om samordning mellan tåg- och busstransporter utan åtgärd,

4 Riksdagen 1983/84. 15 sami. Nr 17

Rättelse: S. 38, dateringen Står: 27 april Rättat till: 27 mars

TU 1983/84:17

c. lämnar motion 1983/84:662 (vpk) i denna del om servicen för tågresenärer utan åtgärd,

d. lämnar motion 1983/84:1284 (m) om Norrlandstågens standard utan åtgärd,

Övriga frågor

19. beträffande införande av biltåg

att riksdagen lämnar motion 1983/84:2116 (m) yrkande 1 i denna del utan åtgärd,

20. beträffande ortsanpassad arrendeavgift

att riksdagen avslår motion 1983/84:1276 (c),

21. beträffande avgiftsbeläggning av SJ.s parkeringsplatser att riksdagen avslår motion 1983/84:1289 (fp, c),

22. beträffande rullstolsservicen på stationerna

att riksdagen lämnar motion 1983/84:2439 (m) utan åtgärd,

23. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen i propositionen förordade riktlinjerna för separatredovisningar,

24. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:2496 (m) yrkande 7 till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag på 1 511 400 000 kr.,

25. beträffande SJ. s rabattkort för studerande att riksdagen avslår motion 1983/84:1790 (s),

26. beträffande nordiskt tågluffarkort för ungdomar att riksdagen avslår motion 1983/84:1789 (s),

27. att riksdagen till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisare» reservationsanslag på 11 500 000 kr.

Stockholm den 27 mars 1984

På trafikutskottets vägnar KURT HUGOSSON

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Rune Johansson (s), Rune Torwald (c). Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk), Göran Riegnell (m), Sören Lekberg (s). Anna Wohlin-Andersson (c) och Per-Richard Molén (m).

Reservationer

1. Anslaget Statens järnvägar (mom. la)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla m) anser

TU 1983/84:17

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet finner med” och slutar med ”på statsbudgeten.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Vad i propositionen i här berörda frågor anförts finner sig utskottet i väsentliga delar kunna ansluta sig till. Med beaktande av det statsfinansiella läget bör dock såsom framhölls i motion 1983/84:2496 (m) en viss minskning av den föreslagna medelstilldelningen ske. Motionärerna hänvisar därvid till besparingseffekterna av sina förslag om att bl. a. ge företaget ökad självständighet, om möjligheten att minska turtätheten, och om en förnyad omprövning av omfattningen av det ersättningsberättigade nätet m. m. Vidare föreslås dämpade investeringar främst i fasta anläggningar, ökade möjligheter till leasing av nya vagnar samt nya initiativ gentemot SJ:s största kunder, m. m. Utskottet delar motionärernas uppfattning och tillstyrker följaktligen att anslaget tas upp med det i motionen föreslagna beloppet om 1 750 milj. kr. Ett belopp av 300 milj. kr. förutsätts därvid tillföras stadsbudgetens inkomstsida genom den av motionärerna föreslagna försäljningen av ett antal dotterbolag inom SJ.

Vad nu anförts innebär vidare att utskottet avstyrker de i motionerna 1983/84:414 (c) och 1983/84:1810 (vpk) framställda yrkandena om anslagshöjningar m. m.

dels att utskottets hemställan under la bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

a. med avslag på regeringens förslag och motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 9, 1983/84:1810 (vpk) yrkande 1 samt 2 i denna del samt med anledning av motion 1983/84:2496 (m) yrkande 6 till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 1 750 000 000 kr.,

2. Anslaget Statens järnvägar (mom. la)

Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet finner med” och slutar med ”på statsbudgeten.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet vill för sin del i likhet med vad som görs i motion 1983/84:414 (c) kraftigt understryka järnvägarnas stora vikt i trafiknätet. Utöver en allmän upprustning av SJ bör särskild uppmärksamhet fästas vid de trafiksvaga bandelarna, eftersom dessa undantagslöst finns i mera glest befolkade områden. Att bevara dessa banor utgör visserligen en kostnad för samhället men har stor regionalpolitisk betydelse. Detta gäller såväl person- som godstrafik. För de småföretag som ofta är den lilla ortens livsnerv kan det ibland vara avgörande för lokalisering att det finns möjlighet att frakta gods på järnväg.

TU 1983/84:17

40 Utskottet vill vidare erinra om att under första hälften av 1970-talet SJ i det närmaste var utsatt för ett totalt investeringsstopp. Ett stort uppdämt behov skapades. Därför är det viktigt att det av riksdagen tidigare beslutade investeringsprogrammet fullföljs. Utskottet avvisar således förslaget om en nedskärning med 200 milj. kr. Genom densamma blir det såsom framhålls i motionen i realiteten dock så att det finansiella utrymmet för Stockholmsinvesteringarna skapas genom att investeringar i andra delar av landet undanträngs.

Anslaget för nästa budgetår bör i enlighet med det anförda tas upp med det i motion 1983/84:414 (c) föreslagna beloppet om 2 098,8 milj. kr. Härigenom tillgodoses till viss del också yrkandet i motion 1983/84:1810 (vpk) om en höjning av anslaget till 2 308,8 milj. kr.

Utskottet avstyrker lika med utskottet på statsbudgeten.

dels att utskottets hemställan under la bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och motion 1983/84:1810 (vpk) yrkande 1 samt 2 i denna del och med bifall till motion 1983/84:414 (c) yrkande 9 samt med avslag på motion 1983/84:2496 (m) yrkande 6 till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 2 098 800 000 kr.,

3. Anslaget Statens järnvägar (mom. 1 a)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet finner med” och slutar med ”på statsbudgeten.” bort ersättas med text av följande lydelse:

I likhet med vad som görs i motion 1983/84:1810 (vpk) konstaterar utskottet att budgetpropositionens förslag innebär en i förhållande till SJ:s anslagsframställning med 410 milj. kr. sänkt medelstilldelning för investeringar. Detta måste betecknas som en kraftig reducering som får påtagliga negativa konsekvenser.

En stor del av investeringarna är avsedd för redan gjorda beställningar eller igångsatta projekt, varför den volym som kan bli föremål för nedskärning är relativt begränsad. Viktiga delar av planerat investeringsprogram måste sannolikt strykas. Det kan gälla byggandet av dubbelspår där klara kapacitetsproblem sedan lång tid finns. Det kan gälla mycket angelägna arbeten för höjd spårstandard, vilket i sin tur är ägnat att sänka driftkostnaderna på förslitna banor. Någonstans måste nedskärningarna ske. Detta får konsekvenser i form av minskat antal reguljära arbeten såväl direkt i själva byggnadsverksamheten som i den materiellevererande industrin - den må heta Kalmar Verkstad eller något annat.

Det är vidare som i motionen framhålls av största vikt att tidigare beslut om

TU 1983/84:17

långsiktig förstärkning av järnvägsinvesteringarna fullföljs. Om så inte sker blir följden ett fortsatt gynnande av tung trafik på landsvägarna, med fortsatt hård förslitning av vägnätet och ständigt höjda vägkostnader som följd. En sådan ny inriktning kan leda till ett dåligt utnyttjande av den betydande kapacitet för långväga tung trafik som järnvägen fortfarande representerar. Propositionen söker göra gällande att den sänkta investeringsnivån endast innebär en senareläggning. Man vill alltså förespegla att anslaget, som nu sänks med ca 400 milj. kr., skall återkomma i kommande investeringsanslag samtidigt som en återgång till tidigare nivå skall ske. Man måste uttala stor tveksamhet inför detta sorglösa tal och uttrycka stark oro för att regeringen med årets förslag förbereder en ny och lägre investeringsnivå för järnvägarna.

Utskottet kan mot bakgrund bl. a. av det nu anförda inte godta regeringens förslag. Såsom i motion 1983/84:1810 (vpk) föreslås bör anslaget för nästa budgetår tas upp med ett belopp av 2 308,8 milj. kr. Det är vidare som i motionen framhålls av största vikt att investeringsnivån för budgetåret 1984/85 bibehålls i enlighet med 1980 års strukturplan.

Vad utskottet nu anfört innebär också ett tillgodoseende av det i motion 1983/84:414 (c) framlagda förslaget om en anslagshöjning med 200 milj. kr.

Utskottet avstyrker vidare lika med utskottet på statsbudgeten.

dels att utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och motion 1983/84:414 (c) yrkande 9 samt med bifall till motion 1983/84:1810 (vpk) yrkande 1 samt 2 i denna del och med avslag på motion 1983/ 84:2496 (m) yrkande 6 till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 2 308 800 000 kr.,

4. SJ:s investeringar i Stockholmsregionen (mom. 2b)

Rune Torwald (c), Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson (c) anser

dels att den del i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”yrkandena i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter som i motion 1983/84:1780 (c) anförts om vikten av att det alternativ till utbyggnaden av Grödingebanan som redovisas i motionen blir föremål för närmare utredning. Starka miljöskäl talar nämligen även enligt utskottets uppfattning för en annan linjedragning än den planerade. Likaså är det, som i motion 1983/84:1788 (m) framförts viktigt att åtgärder vidtas i trafikplaneringen i det av motionärerna angivna syftet att häva den regionala obalansen i Stockholms län.

Vad utskottet nu anfört, vilket i huvudsak innebär ett tillgodoseende av syftet med de båda motionerna, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

TU 1983/84:17

42 Vad beträffar yrkandet i motion 1983/84:2500 (fp) vill utskottet hänvisa till det förut nämnda riksdagsbeslutet om lokaltågen i Storstockholm som fattades så sent som i december 1983 samt till innebörden härav. Motionsyrkandet avstyrks under hänvisning härtill.

dels att utskottets hemställan under 2 b bort ha följande lydelse:

2. beträffande SJ:s investeringar i Stockholmsregionen att riksdagen

b. med anledning av motionerna 1983/84:1780 (c) och 1983/ 84:1788 (m) i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

5. Upprustning och utbyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation (mom. 3)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”avstyrks därför”, bort ersättas med text av följande lydelse:

Riksdagen och dess trafikutskott har under flera år ställt sig positiva så till vida att man uttalat att de dåliga förhållandena skulle beaktas och i princip instämt i förslagen om upprustning av Södertälje Södra. I regeringens budgetförslag för 1984/85 finns dock inte några konkreta förslag och det ger, som motionärerna framhåller, anledning till oro mot bakgrund av det stora behov av nödvändiga förbättringar som föreligger. Framför allt är det behovet av handikappanpassning och ökad säkerhet som behöver tillgodoses. Även i övrigt behöver enligt motionärerna mycket göras för att öka bekvämligheten och trivseln bl. a. för barnfamiljer och åldringar. Det gäller t. ex. bättre regn- och vindskydd genom en förlängning av plattformstaken, särskilt vid plattform 3, där nästan all lokaltrafik sker, sittplatserna i väntsalen, ett rökfritt utrymme, möjligheten till förtäring vid väntan på tåg, bussar och taxi.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nu borde vara möjligt att snabbt få fram ett förslag till en ombyggnad och upprustning av järnvägsstationen Södertälje Södra samt tillstyrker därför motionen i fråga.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande upprustning och utbyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:817 (vpk, s, m, c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

TU 1983/84:17

6. Särskild ledning inom SJ för det ersättningsberättigade nätet (mom. 5)

Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Motionärerna har” och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning i denna fråga. Ledningens bristande intresse för de lokala banorna leder helt naturligt till att servicen sjunker, resandeantalet minskar och förlusten ökar. De lokala banorna representerar emellertid ett stort värde. En av huvuduppgifterna för den nye chefen för det ersättningsberättigade nätet måste, som i motionen framhålls, bli att internt inom SJ:s centrala ledning bevaka ersättningsbanornas intressen och resultatutveckling.

Vad utskottet nu anfört, som innebär ett tillstyrkande av motionsyrkandena i fråga, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande särskild ledning inom SJ för det ersättningsberättigade järnvägsnätet

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:414 (c), yrkande 11 och 1983/84:1277 (c) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

7. Ändring av SJ:s företagsform från affärsverk till aktiebolag (mom. 7)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Såsom motionärerna” och på s. 18 slutar med "motion 1983/84:2424 (m).” bort ha följande lydelse:

Såsom motionärerna framhåller har man för SJ: s del under de senaste åren försökt lösa problemen med strukturplanering innebärande bl. a. en massiv investeringsvåg och omorganisation för att få ett mer affärsmässigt tänkande till stånd. Mycket talar emellertid för att den nya uppgiften är orimlig att klara med nu existerande järnvägsnät och företagsform. Om statens järnvägars verksamhet i stället bedrivits som ett privat affärsföretag hade strukturförändringar av företaget säkerligen gått mycket snabbare och med all sannolikhet fått en mer strikt affärsmässig inriktning.

Både för att ge SJ en möjlighet till snabbare strukturanpassning, anpassning till dagens krav och för att stimulera till en konkurrens på mer lika villkor inom transportsektorn skulle ett byte av företagsform från verk till aktiebolag vara fördelaktigt. Byte av affärsform innebär dels eget resultatansvar, dels minskad detaljreglering från politiker och departement. Dessutom får styrelsen en starkare och mer ansvarsfylld ställning. SJ:s nya

TU 1983/84:17

organisation skulle kunna vara utgångspunkten för ett mera marknadsinriktat företag, ett särskilt aktiebolag. Finansieringen av investeringar kan då ske utifrån likartade förutsättningar som för andra kommersiella företag. Som aktiebolag skulle verket ha egna tillgångar, vilket ökar möjligheterna att låna externt samtidigt som ägarna - på samma villkor som dess konkurrenter - kan bestå med kapital. För statens del uppnår man den fördelen att både slippa hanteringen av upplåning och belastningen på skuldsidan. De för aktiebolagen förmånliga reglerna för avskrivningar, värdering av tillgångar m. m. kan utnyttjas. Möjligheterna till olika skattefria avsättningar till investeringsfonder, lagerreserv m. m. likaså.

Självklart skall fortfarande möjligheten för staten finnas att ålägga det nya bolaget speciella samhällsuppgifter, varvid företaget bör få sådan ersättning som kan betraktas som rimlig. Dock måste förutsättas att en mer affärsmässigt utformad organisation ger möjlighet till och leder till bättre företagsekonomiska resultat. Därmed behövs mindre eller inget stöd alls från staten.

Under hänvisning jämväl i övrigt till vad som anförts i motionen föreslår utskottet i likhet med motionärerna att statens järnvägar ombildas till aktiebolag och att samtidigt en utredning görs för att finna lämplig uppdelning av SJ på sätt som skisserats i motionen, dvs. antingen i flera aktiebolag eller i form av uppdelning på divisioner med eget resultatansvar.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionen tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande ändring av SJ:s företagsform från affärsverk till aktiebolag att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:2424 (m) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Västkustbanan, m.m. (mom. 8 a)

Rune Torwald (c), Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

Utskottet framhöll senast 1983 att det är synnerligen angeläget att förbättra kapaciteten på västkustbanan. Mot bakgrund av att SJ prioriterar denna fråga högt förutsatte utskottet att en utbyggnad av banan kan ske utan onödigt dröjsmål.

Såsom vidare framhölls i motion 1983/84:1290 (m, s, c, fp) finns inom SJ en klar viljeinriktning att bygga ut västkustbanan till ett dubbelspår.

Inom SJ:s centralförvaltning har vid olika tillfällen frågan om en kapacitetsutbyggnad av västkustbanan utretts. I en s. k. västkustbaneutredning (daterad 1981-03-04) konstaterades att banan har otillräcklig kapacitet

TU 1983/84:17

med hänsyn till den stora trafikbelastningen (ca 55 tåg per vardagsdygn Göteborg-Veinge) som också medför en dålig tågföring. Resandetrafiken ökade under perioden 1968-1980 med 90% jämfört med 70 % för SJ totalt. Behov finns av ett ökat antal resandetåg. Till detta kommer godstrafiken att beräknas öka under 1980-talet. Mot denna bakgrund föreslog utredningen att dubbelspår byggs ut på hela sträckan Göteborg-Veinge. Med hänsyn till de stora kostnader och den tid som utbyggnaden kräver förordades partiella dubbelspår i första hand. Mot bakgrund av utredningen gjordes ett förslag till prioriteringar av investeringar. Dessa finns i stora drag redovisade i SJ:s anslagsframställning för budgetåret 1984/85 med tillhörande investeringsplan.

Inom SJ håller nu Göteborgs och Malmö marknadsregioner på att se över planeringen av västkustbanan. Det torde enligt motionärerna inte råda någon tvekan om att man från SJ:s marknadssida avgjort pläderar för en fortsatt dubbelspårsutbyggnad på västkustbanan. Investering i dubbelspår på västkustbanan är enligt motionen en riktig framtidssatsning, som på sikt kommer att ge en mycket god återbäring.

Även utskottet anser att ett sådant projekt varom här är fråga väl behövs för att öka sysselsättningen och ge en stimulans åt näringslivet i övrigt. I dagens statsfinansiella läge är utskottet medvetet om att det inte kan anvisas särskilda pengar för detta ändamål utan att det i första hand måste prioriteras inom den investeringsram som fastställs för SJ. Utskottet förutsätter därför att så sker.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär ett tillgodoseende av här berörda motionsyrkanden, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Fr. o. m. den 1 juli 1983 har länshuvudmännen ansvaret för kollektivtrafiken. Det ankommer sålunda på dessa att förhandla med SJ om hur pendeltågstrafiken skall organiseras inom de skilda regionerna samt vilken ersättning SJ skall ha härför.

dels att utskottets hemställan under 8 a bort ha följande lydelse:

8. beträffande västkustbanan, m. m. att riksdagen

a. med anledning av motionerna 1983/84:831 (c), 1983/84:1290 (m, s, c, fp), 1983/84:1810 (vpk) yrkande 2 i denna del och 1983/84:2116 (m) yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

9. Inlandsbanan (mom. 9 a)

Rune Torwald (c), Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson (c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet finner sig för” och slutar med ”i fråga.” bort ersättas med text av följande lydelse:

5 Riksdagen 1983/84.15 sami. Nr 17

TU 1983/84:17

46 Såsom bl. a. framhålls i motionerna har inlandsbanan en stor militärstrategisk betydelse i de omgivande vägfattiga landsdelarna med stora avstånd. I ett läge där det blir allt angelägnare att reducera oljeimporten genom användning av inhemska bränslen såsom ved och torv är det vidare uppenbart att inlandsbanans betydelse tilltar, då den har en sträckning just genom några av landets största tillgångar på skog resp. torv. Även när det gäller turismen är det uppenbart att inlandsbanan får en allt större betydelse.

Men för varje år som går utan att något beslut tas om hela inlandsbanans definitiva införlivande med riksnätet så blir banstandarden på ännu ej riksnätshänförliga bandelar allt sämre. Detta är naturligtvis från alla synpunkter olyckligt. Det är enligt utskottets mening uppenbart att inlandsbanan och dess tre norra bibanor har huvudsakligen interregional betydelse. Enligt det trafikpolitiska beslutet år 1979 skall staten svara för den interregionala trafiken.

Med hänsyn till alla de faktorer som i motionerna redovisats finner även utskottet det vara i hög grad angeläget att de planerade investeringarna på inlandsbanan fullföljs. Därför bör SJ inom sin totala investeringsram få anslå 28 milj. kr. till inlandsbanan, dvs. 4 milj. kr. mer än vad regeringen föreslår.

Vad utskottet nu anfört, vilket till huvudsaklig del innebär ett tillgodoseende av här berörda motionsyrkanden, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 a bort ha följande lydelse:

9. beträffande inlandsbanan att riksdagen

a. med anledning av motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 13, 1983/84:1275 (c) och 1983/84:1810 (vpk) yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

10. Inlandsbanan (mom. 9 b)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den mening i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet finner sig inte” och slutar med ”av inlandsbanan.” bort ersättas med text av följande lydelse:

1 motion 1983/84:450 (vpk) konstateras att inlandsbanesystemet efter hand får ökad användning för exempelvis långväga tunga transporter av rundvirke, malm och i framtiden även torvprodukter. Redan i dag framförs ca 95 % av den totala järnvägstrafikvolymen på elektrifierade bandelar. Fördelarna med elektrisk drift är enligt motionären uppenbara. Bl. a. nämns bättre energihushållning, bättre transportkapacitet, högre driftsäkerhet och större trafiksäkerhet.

Till detta kommer eldriftens stora miljövänlighet i jämförelse exempelvis med långtradartrafik genom dieseldrivna landsvägståg.

TU 1983/84:17

47 Ett elektrifieringsarbete med inlandsbanan skulle enligt motionären i första hand avse de bandelar som har eller kommer att få stor betydelse för exempelvis timmer- och malmtransporter. Såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiska vinster kan göras genom övergång till eldrift, t. ex. på bandelarna Hoting-Forsmo och Storuman-Hällnäs. Nya arbetstillfällen skulle skapas i anslutning till bygder där man har en omfattande arbetslöshet sedan lång tid tillbaka.

Utskottet delar motionärens uppfattning och tillstyrker därför motionen i fråga.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 b bort ha följande lydelse:

9. beträffande inlandsbanan att riksdagen

b. med bifall till motion 1983/84:450 (vpk) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

11. Vissa övriga investeringsfrågor (mom. 10 c-f)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Av samma” och slutar med ”sorn möjligt.” bort ha följande lydelse:

Däremot delar utskottet uppfattningen i motion 1983/84:1017 (vpk) att åtgärder i enlighet med motionärernas förslag bör vidtas för en utbyggnad av norra stambanans första del.

Norra stambanan mellan Stockholm och Gävle hör som motionärerna framhåller till en av landets mest trafikerade bandelar. Det gäller särskilt sträckan Stockholm-Uppsala och i än högre grad Stockholm-Märsta.

Ett ytterligare spår skulle ge en avlastning som direkt skulle lösa de värsta svårigheterna. I samband med den ombyggnad vid Stockholms Central, som SJ nu förbereder, bör den nya sträckningen av norra stambanan planeras in. Den i motionen föreslagna författningen är även enligt utskottets uppfattning mycket välmotiverad.

Även de i motionerna 1983/84:500 (vpk) och 1983/84:1762 (s) föreslagna järnvägsinvesteringarna i Västerbotten framstår som angelägna. En grundläggande förutsättning för varje region som vill satsa på industriell förnyelse och utveckling torde vara att infrastrukturen håller godtagbar standard. Detta äger sin giltighet även i fråga om Västerbotten. Bl. a. strukturförändringen av råvaruförsörjningen för länets näringsliv, speciellt för skogsråvaran, när flottningen upphört, ställer stora krav på ett väl fungerande transportsystem. I ett sådant transportsystem har järnvägen i Västerbotten en mycket stor betydelse.

Det av en arbetsgrupp inom Statsanställdas förbund, sektion järnväg i Västerbotten framlagda åtgärdspaketet bör kunna läggas till grund för en

TU 1983/84:17

förbättring av järnvägsnätet. Detta bör kunna ske genom SJ:s investeringsprogram eller genom särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser.

Den i motion 1983/84:317 (vpk) föreslagna upprustningen a\ malmbanans södra omlopp bör vidare snarast komma till stånd.

I motionerna 1983/84:1806 (vpk) och 1983/84:2429 (fp) begärs elektrifiering och upprustning av järnvägslinjen Karlskrona-Kristianstad. En förutsättning för bra person- och godstrafikservice till och från Blekinge är enligt motionärerna att kustbanan upprustas och elektrifieras. För att öka antalet resenärer på sträckan krävs således att SJ kan erbjuda en tillfredsställande trafikstandard. Fler resenärer på tågen minskar bilismen och därmed olycksrisker och miljöpåverkan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och tillstyrker därför motionsyrkandena i fråga.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 c-f bort ha följande lydelse:

10. beträffande vissa övriga investeringsfrägor att riksdagen

c. med anledning av motion 1983/84:1017 (vpk) om utbyggnad av norra stambanans första del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

d. med anledning av motionerna 1983/84:500 (vpk) och 1983/ 84:1762 (s) om upprustning av järnvägsnätet i Västerbotten som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

e. med anledning av motion 1983/84:317 (vpk) yrkande 2 om upprustning av malmbanans södra omlopp som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

f. med anledning av motionerna 1983/84:1806 (vpk) och 1983/ 84:2429 (fp) om elektrifiering av järnvägen Karlskrona-Kristianstad som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

12. Beträffande anslutning till riksnätet av vissa bandelar (mom. 11 och 12)

Rune Torwald (c), Sven Flenricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Enligt 1979” och på s. 24 slutar med ”Hudiksvall-Ljusdal.” bort ersättas med text av följande lydelse:

I 1979 års trafikpolitiska beslut fastställdes ett riksnät, omfattande 7 600 bankilometer, på vilket persontrafik skall behållas inom överblickbar framtid. På övriga banor skall en prövning ske av persontrafiken. Enligt utskottets mening har uppdelningen av järnvägsnätet fått mycket olyckliga konsekvenser. SJ synes ha tolkat beslutet så att man inte bör göra några

TU 1983/84:17

upprustningar på de bandelar som ej tillhör riksnätet. Detta har medfört att flera sådana banor är i så pass dåligt skick att hastighetsnedsättningar resp. lägre godsvagnsvikter fått tillgripas för att inte trafiksäkerheten skall äventyras.

Det är oroande att en allt större del av godstrafiken förts över från järnväg till landsväg. Energiskäl, miljöhänsyn och trafiksäkerhetsaspekter talar starkt för att framför allt de långväga, tunga godstransporterna bör ske på järnväg eller med båt. Utskottet anser att en eventuell nedläggning av persontrafiken skulle negativt påverka förutsättningarna för godstrafik på järnväg.

Med hänsyn till alla de faktorer som redovisats finner utskottet det särskilt angeläget att hela inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hällnäs samt Hoting-Forsmo snarast hänförs till riksnätet.

Utskottet tillstyrker vidare följande motionsyrkanden om överföring till riksnätet av olika bandelar.

Det gäller motionerna lika med utskottet järnvägen Hudiksvall Ljusdal.

Detta innebär naturligtvis inte att vi motsätter oss nedläggning av persontrafik som resp. länshuvudmans styrelse enhälligt - efter gjorda trafikpolitiska bedömningar - anser bättre kunna ombesörjas med busstrafik.

dels att utskottets hemställan under 11 och 12 bort ha följande lydelse:

Beträffande anslutning till riksnätet av vissa bandelar

11. att riksdagen bifaller

a. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/ 84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i denna del om inlandsbanan,

b. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/ 84:1005 (vpk), 1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del, 1983/ 84:1763 (s) och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen Hällnäs-Storuman,

c. 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1012 (vpk), 1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen Jörn-Arvidsjaur,

d. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/ 84:1781 (vpk) och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen Forsmo-Hoting,

e. 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Lesjöfors-Kristinehamn,

f. 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del, om inlandsbanan Mora-Orsa-B runflo,

TU 1983/84:17

12. att riksdagen bifaller

a. motionerna 1983/84:357 (c) yrkande 1, 1983/84:1011 (vpk) i denna del, 1983/84:1772 (s) och 1983/84:1805 (m) om järnvägen Borås-Varberg,

b. motionerna 1983/84:358 (c) yrkande 1, 1983/84:661 (c), 1983/ 84:1271 (s) och 1983/84:2422 (m) om järnvägen Nässjö-Nybro,

c. motionerna 1983/84:415 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik,

d. 1983/84:501 (c) och 1983/84:2438 (vpk) om järnvägen ÄlmhultSölvesborg,

e. 1983/84:552 (vpk) yrkande 1,1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:1785 (s) i denna del om järnvägen BorlängeMalung,

f. 1983/84:666 (c) i denna del 1983/84:673 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Kil-Daglösen,

g. motionerna 1983/84:673 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Ställdalen-Daglösen,

h. motion 1983/84:1011 (vpk) i denna del om järnvägen Falköping-Landeryd,

i. motionerna 1983/84:666 (c) i denna del, 1983/84:1016 (vpk) i denna del och 1983/84:1797 (s) om järnvägen Torsby-Kil,

j. motionerna 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Arvika-Mellerud, k. motion 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen Mora-Älvdalen,

1. motion 1983/84:1760 (s, m, c, fp) om järnvägen Bjärka/SäbyVästervik,

m. motion 1983/84:1765 (c) om järnvägen Jönköping-Vaggeryd, n. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen HallsbergMariestad,

o. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen LidköpingHerrljunga,

p. motion 1983/84:1779 (s) om järnvägen Gårdsjö-Håkantorp, q. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen SkövdeKarlsborg,

r. motion 1983/84:1281 (vpk) i denna del om järnvägen Hudiksvall-Ljusdal,

13. Upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m.m. (mom. 13 f-h) Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Detsamma gäller” och slutar med ”Mora-Älvdalen. ” bort ersättas med text av följande lydelse:

TU 1983/84:17

51 Såsom framhålls i motion 1983/84:552 (vpk) är en utbyggnad av bandelen Borlänge-Malung till i första hand Sälen och sedan till Särna nödvändig. Motivet är naturligtvis turismen och den oerhörda vinst ur trafiksynpunkt som en direktförbindelse till fjällvärlden skulle vara. Ett annat motiv är den svaga arbetsmarknad som finns i denna del av landet. I första hand kommer det att bli anläggningsarbeten och på längre sikt nya jobb i turistnäringen. Ett återuppbyggande av bandelen Malung-Särna är dessutom ett utmärkt exempel på ett arbete som kan utföras med samhällsinsatser, t. ex. till viss del i AMS-regi.

I en sådan satsning bör enligt utskottets uppfattning ingå att elektrifiera banan Borlänge-Särna. Dessutom är bandelen mellan Borlänge (Repbäcken) och Malungsfors i stort behov av upprustning för att möjliggöra snabba och säkra förbindelser. Inte minst bör upprustningen gälla stationer och hållplatser.

En framtida och snabb person- och godsbefordran på järnväg i Västerdalarna är ett livsvillkor. För detta talar inte minst att ett totalt överförande av trafiken på landsväg innebär både stora kostnader och ökade trafikskaderisker. Ur regionalpolitisk synpunkt är en järnvägsförbindelse till Västerdalarna nödvändig. Utskottet tillstyrker därför motionärens yrkanden att bandelen i Malungsfors-Särna bör återuppbyggas, att bandelen Borlänge (Repbäcken)-Malung bör upprustas enligt vad i motionen anförs och att hela Västerdals banan bör elektrifieras.

I konsekvens härmed tillstyrks också yrkandena i motionerna 1983/ 84:1785 (s) i denna del om upprustning av järnvägen Borlänge (Repbacken)- Malung och 1983/84:1264 (c) i vad avser elektrifiering av västerdalsbanan och bandelen Mora-Älvdalen.

dels att utskottets hemställan under 13 f-h bort ha följande lydelse:

13. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m. m. att riksdagen

f. med anledning av motionerna 1983/84:552 (vpk) yrkandena 3 och 4 samt 1983/84:1785 (s) i denna del om upprustning av järnvägen Borlänge (Repbäcken)-Malung som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

g. med anledning av motion 1983/84:552 (vpk) yrkande 2 om järnvägen Malungsfors-Särna som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

h. med anledning av motion 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i vad avser elektrifiering av västerdalsbanan och bandelen Mora-Älvdalen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

TU 1983/84:17

14. Upprustning och utbyggnad av vissa bandeiar m.m. (mom. 13 1)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s.26 börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”SJ:s driftansvar.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Såsom framförts i motionerna 1983/84:1007 (vpk) och 1983/84:1764 (c, m, fp) stannar f. n. inga personförande tåg vid Vårgårda station. Som ett led i SJ:s strävan att erbjuda snabba förbindelser mellan Göteborg och Stockholm har åtskilliga stationer utefter linjen successivt förlorat sina tåguppehåll.

För en kommun är det en stor nackdel att inte ha järnvägsservice inom centralorten. En förbättrad järnvägsservice ger betydande samhälls- och regionalekonomiska fördelar. Järnvägstrafik medför vidare i allmänhet positiva samhällseffekter avseende trafiksäkerhet, vägunderhåll, miljö och energiförbrukning. För SJ skulle här lagda förslag ligga väl i linje med företagets nya marknadsföringsprofil, och kan skapa ett ytterligare höjt PR-värde.

Utskottet anser därför i likhet med motionären att riksdagen nu bör uttala sig för att den personförande tågtrafiken bör återupptas vid Vårgårda station.

Vad utskottet nu anfört, vilket till väsentlig del tillgodoser syftet med motionerna, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Däremot finner utskottet inte tillräckliga skäl för riksdagen föreligga att, som i motion 1983/84:2434 (c) yrkats, begära tågstopp inom Nordanstigs kommun. Motionen i fråga avstyrks därför i denna del.

dels att utskottets hemställan under 13 1 bort ha följande lydelse:

13. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandeiar m. m. att riksdagen

1. med anledning av motionerna 1983/84:1007 (vpk) och 1983/ 84:1764 (c, m, fp) om Vårgårdas järnvägsförbindelser och tåguppehåll i Vårgårda, m. m. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

15. Särskild handläggning av frågorna om järnvägslinjerna Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro, m. m. (mom. 14)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”dessa delar.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Även enligt utskottets uppfattning talar en rad skäl för att dessa båda banors framtid borde ges en särskild handläggning. Banan Nässjö-Nybro berör tre länstrafikbolag och fyra kommuner. För smalspåret är det två

TU 1983/84:17

länstrafikbolag och fem kommuner. Så många intressenter gör med nödvändighet den demokratiska beslutsprocessen utdragen. Fortsatt persontrafik kan ges olika ekonomiska lösningar och fördelning av kostnaderna. Dessa bedömningar bör få en rimlig möjlighet att diskuteras och övervägas inte bara av länstrafikbolagen utan också av kommunerna.

Eftersom regionen i fråga och inte minst Uppvidinge redan får och behöver än mer av regionalpolitisk! stöd, borde det, som motionärerna framhåller, vara ett rimligt krav att de båda banorna och deras framtid bedöms på en och samma gång. Det skulle göra det möjligt att få en samlad bedömning av alternativ och effekter. Utskottet finner det angeläget att så sker och tillstyrker därför motionen i här berörda delar.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande särskild handläggning av frågorna om järnvägslinjerna Växjö-Vöstervik och Nässjö-Nybro, m. m. att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1009 (vpk) yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

16. Transportrådets roll m. m. (mom. 16 a)

Rune Torwald (c), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Såsom utskottet” och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

I de fall länshuvudmännen önskar bibehålla lokal och regional järnvägstrafik på en nedläggningsprövad bandel skall förhandlingar upptas med SJ om de finansiella villkoren. Utskottet anser, i likhet med vad som framhålls i motionerna, att huvudmännen och SJ själva kan sköta dessa förhandlingar och ta de kontakter som behövs, t. ex. med länsstyrelser, vägförvaltning och totalförsvarsmyndigheter.

Såsom framhålls i motionerna lägger regeringen numera ut allt fler uppgifter på transportrådet. Denna myndighet har till stor del uppfattats som en omständlig central byråkrati. Inte sällan kan man notera konflikter mellan transportrådet och regionala och lokala intressen. För att minska byråkratiseringen och decentralisera beslutsfattandet bör regeringen därför även enligt utskottets uppfattning ges i uppdrag att utreda vilka av rådets uppgifter som kan avvecklas och vilka som kan överföras till befintliga regionala organ såsom länstrafikbolag och länsstyrelser. Målsättningen bör vidare vara att avveckla transportrådet.

Vad utskottet nu anfört, vilket i huvudsak innebär ett tillgodoseende av syftet med motionsyrkandena, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

TU 1983/84:17

dels att utskottets hemställan under 16 a bort ha följande lydelse:

16. beträffande transportrådets roll m. m. att riksdagen

a. med anledning av motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 19, 1983/84:503 (vpk) i denna del, 1983/84:829 (fp) och 1983/84:2491 (fp) yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

17. Anslaget Ersättning till statensjärnvägar för vissa tjänster (mom. 24)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den mening i utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”1400 milj. kr. avstyrks” bort ersättas med text av följande lydelse:

I motion 1983/84:2496 (m) föreslås ett lägre anslag. Den därvid föreslagna besparingen uppgår till ca lil milj. kr. Denna hänför sig tiil besparingseffekten av moderaternas förslag kring bl. a. att ge företaget ökad självständighet, möjligheten att minska turtätheten och en förnyad prövning av omfattningen av det ersättningsberättigade nätet. Utskottet delar den uppfattning motionärerna därvid givit uttryck åt och tillstyrker följaktligen motionsyrkandet i fråga.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. att riksdagen med avslag på regeringens förslag samt med bifall till motion 1983/84:2496 (m) yrkande 7 till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag på 1400000000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Vissa övriga investeringsfrågor (mom. 10 g-i)

Sven Henricsson (vpk) anför:

Vpk har i motionerna 1983/84:668 om Gävle Vagnverkstad, 1983/84:1010 yrkande 2 om SJ-verkstaden i Örebro och 1983/84:1287 om renovering och ombyggnad av ånglok behandlat några viktiga investeringsfrågor.

Trots en viss förbättring av läget för Gävle Vagnverkstad kännetecknas verksamheten ofta av oro. Den ryckighet i driften som kan noteras borde inte finnas i ett läge då behovet av rälsburen rullande materiel är växande.

SJ:s driftverkstad i Örebro har numera en begränsad verksamhet. Enligt vpk:s mening har centraliseringen på verkstadssidan vid SJ gått för långt. Det finns all anledning att allvarligt överväga möjligheterna till nya och utökade uppgifter för SJ-verkstaden i Örebro.

I både de nu nämnda verkstadsfrågorna finns ett samband med den fråga

TU 1983/84:17

vpk tar upp i motion 1983/84:1287 om renovering och ombyggnad av ånglok.

I landet finns f. n. ett betydande antal ånglok uppställda av beredskapsskäl. Inte minst sårbarheten i vårt samhälle motiverar en sådan åtgärd, men då måste loken i fråga vara i ett skick som innebär att de går att använda relativt snabbt vid krisläge. Så är inte fallet. Här finns betydande arbetsuppgifter för ledig verkstadskapacitet. Vpk har i annat sammanhang i särskild motion motsatt sig den av regeringen föreslagna prutningen av SJ:s investeringsvolym. Vi kommer nu att följa de här nämnda tre frågorna, vilka hör samman, och deras behandling vid SJ samt vid behov återkomma.

2. Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, utökad trafik m. m.

(mom. 13-15)

Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anför:

Utskottet har alltid understrukit vikten av att SJ måste ha rätten att kombinera sitt ansvar för driften med en möjlighet att själv styra sina investeringar till de områden som bedöms mest angelägna. Men lika uppenbart är att ett bifall till c-reservationen om ytterligare 200 miljoner för SJ-investeringar skulle ge SJ-ledningen möjlighet att öka sina investeringar på det olönsamma nätet.

Vi har i reservation 12 tillstyrkt samtliga motionsyrkanden om överföring till riksnätet av olika bandelar, bl. a. med motiveringen att SJ synes ha tolkat det trafikpolitiska beslutet så att man inte bör göra några upprustningar på de bandelar som ej tillhör riksnätet. Detta har medfört att flera sådana banor är i så pass dåligt skick att hastighetsnedsättningar resp. lägre godsvagnsvikter fått tillgripas för att inte trafiksäkerheten skall äventyras.

I det trafikpolitiska beslutet angavs som mål beträffande banstandarden på trafiksvaga bandelar som tillhör riksnätet att personförande tåg skall kunna framföras med en största tillåten hastighet av minst 90 km/tim. Därigenom ansågs en med buss likvärdig standard kunna erhållas. På bandelar som skall behållas för godstrafik är kravet på 20 tons axellast och en högsta tillåten hastighet på 70 km/tim.

Våra yrkanden om överföring av bandelar till riksnätet innebär därmed samtidigt krav på att dessa banor skall upprustas till minst den standard som angivits i det trafikpolitiska beslutet. Mot denna bakgrund anser vi det obehövligt att yrka bifall till alla de motionsledes framställda kraven på upprustning av enskilda bandelar.

3. Upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m. m. (mom. 13 d)

Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson (c) anför:

I likhet med länsstyrelserna i Örebro och Östergötlands län anser vi att järnvägssträckan Hjortkvarn - Finspång bör behållas och rustas upp av såväl

TU 1983/84:17

företagsekonomiska som samhällsekonomiska skäl. Vi vill därvid understryka vad som sägs i motion 1983/84:1010 (vpk) att en nedläggning av banan skulle få negativa effekter bl. a. för det moderna sågverket i Hjortkvarn, som har betydande leveranser av virke till centrala delar av Västeuropa. Vid lastning på annan järnvägsstation, förenad med terminaltransport på landsväg, uppstår tekniska svårigheter eftersom transporterat gods då får ha en högsta bredd av 2,5 m utvändigt. De standardiserade virkesbuntar som skall fraktas har emellertid större bredd. Järnvägstransport är klart billigast och en järnvägsnedläggning skulle kraftigt öka företagets transportkostnader samt hota sågverkets lönsamhet och därmed sysselsättningen för 200 man. Flera andra industrier i området är för sin framtid beroende av järnvägstransport. Genom aktiva åtgärder, exempelvis anläggande av industrispår, kan dock järnvägen få nya kunder och i framtiden fylla en än viktigare funktion än f. n. Vi utgår från att SJ tar särskild hänsyn till här nämnda förhållanden i den fortsatta bedömningen av hithörande frågor.

TU 1983/84:17

57 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Hemställan i propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 11

1 Anslaget Statensjärnvägar 11

1.1 Investeringsram för nästa budgetår samt vissa organisationsfrågor m. m 11

1.2 Västkustbanan m. m 18

1.3 Inlandsbanan 19

1.4 Vissa övriga investeringsfrågor 21

1.5 Frågor om änslutning till riksnätet av vissa bandelar 22

1.6 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, m.m 24

1.7 Transportrådets roll, m. m 26

1.8 Service och tidtabells frågor m.m 28

1.9 Övriga frågor 30

2 Anslaget Ersättning till statensjärnvägar för vissa tjänster 31

3 Anslaget Försvarsinvesteringar vid statensjärnvägar 33

4 Hemställan 33

Reservationer 38

Särskilda yttranden 54

minab/gotab Stockholm 1984 77964