Betänkande 1983/84:TU18
TU 1983/84:18
Trafikutskottets betänkande 1983/84:18
om anslag till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik m.m. (prop. 1983/84:100 bil. 8)
SJÄTTE HUVUDTITELN Propositionen
I proposition 1983/84:100 bilaga 8 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet), såvitt nu är i fråga, dels att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen förordade riktlinjerna för bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall (avsnittet D. Järnvägar punkt D2., s. 82-87), dels att riksdagen till Ersättning till lokal och regional persontrafik för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag på 251 800 000 kr. (avsnittet I. Institut m.m., punkt 15. s. 179-180),
dels att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken (avsnittet Särskilda frågor, C. Åtgärder för att främja kollektivtrafiken, punkterna 1, 3 och 4, s. 201-204 och 208-212).
Motionerna
1 motion 1983/84:414 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 10, 21 och 22),
10. att riksdagen beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen på 20 kr. per tågkm för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer lördag-söndag i de fall de övertagit betalningsansvaret för driften av viss tågtrafik,
21. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om länshuvudmännens ansvarsområde,
22. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om ändrade riktlinjer för statsbidragsgivningen till kollektivtrafik.
I motion 1983/84:415 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkas
1. att riksdagen i första hand beslutar uttala sig för att järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik hänförs till SJ:s riksbanenät på vilket gods- och persontrafik skall behållas och att SJ aktivt medverkar till en upprustning av banan och genomför en effektivare marknadsföring av banan,
2. att riksdagen i andra hand - om yrkandet under 1 inte bifalls - beslutar att ett statsbidrag skall utgå till de berörda länstrafikbolagen på 20 kr. per
1 Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 18
TU 1983/84:18
tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer lördag-söndag så att länsbolaget kan svara för driften på järnvägslinjen Växjö-Hultsfred-Västervik.
Yrkande 1 i motionen behandlas i betänkandet TU 1983/84:17.
I motion 1983/84:503 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att det extra statsbidraget även skall utgå vid val av tågtrafik.
I motion 1983/84:667 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Kerstin Andersson (båda c) yrkas att riksdagen beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen på 20 kr. per tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer lördag-söndag i de fall de övertar betalningsansvaret för driften av viss tågtrafik.
I motion 1983/84:828 av Hans Petersson i Röstånga och Karin Ahrland (båda fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för det statliga ersättningsbidraget ändras så att det även kan utgå för fortsatt järnvägstrafik.
I motion 1983/84:1006 av Lennart Brunander och Inger Josefsson (båda c) yrkas att riksdagen uttalar sig för järnvägstrafikens betydelse i linje med vad som anförs i motionen.
I motion 1983/84:1009 av Sven Henricsson och Bertil Måbrink (båda vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande speciellt gynnsamma villkor för berörda länshuvudmän vid ett övertagande av persontrafiken på banorna Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro.
I motion 1983/84:1801 av Hans Petersson i Röstånga och Karin Ahrland (båda fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen kompletterar gällande riktlinjer för ersättning till SJ vid länshuvudmans köp av särskilda tåg i enlighet med vad som uttalas i motionen.
I motion 1983/84:1808 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om storleken på bidraget till SJ:s gemensamma kostnader vid huvudmans köp av trafiktjänster.
I motion 1983/84:2423 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas att riksdagen till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik anslår 5 319000 kr.
I motion 1983/84:2432 av Elver Jonsson och Eric Hägelmark (båda fp) yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att det särskilda bidraget till ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik begränsas och utgår under högst tre år,
TU 1983/84:18
2. att riksdagen hos regeringen begär att ett särskilt bidrag införs för spårtrafik och ersättning utgår med 50 kr./mil och i övrigt efter samma princip som nuvarande bidrag.
I motion 1983/84:2434 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 4),
2. att riksdagen uttalar sig för att driftbidrag utgår till länstrafikbolagen med 20 kr. per tågkilometer om de behåller nedläggningshotade järnvägslinjer,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om länshuvudmännens ansvarsområde och verksamhet.
I motion 1983/84:2509 av Rolf Clarkson m. fl. (m), yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 8-9 och 10 delvis),
8. att riksdagen uttalar sig för att de regionala trafikhuvudmännen i ökad utsträckning baserar sin verksamhet på befintliga trafikföretag, i stället för att bedriva verksamheten i egen regi,
9. att riksdagen beslutar att avslå den i propositionen föreslagna utvidgningen av länstrafikhuvudmännens ansvarsområde till att omfatta nästan all lokal och regional kollektivtrafik i länen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs under avsnittet Kollektivtrafik.
Utskottet 1 Inledning
Från den 1 juli 1983 finns i varje län en huvudman med ansvar för den lokala och regionala kollektivtrafiken på väg. Principbeslut härom fattades av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:92, TU 1977/78:28, rskr 1977/78:364). Samtidigt beslöt man införa ett förändrat statligt bidragssystem för trafik som anordnas av huvudmannen. Bestämmelser om huvudmannaskapet finns i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Bestämmelser om bidragsgivningen finns i förordningen (1978:443) om statligt stöd till viss kollektiv persontrafik. Bidrag utgår i form av s. k. vägmilsersättning- främst för ett visst antal dubbelturer - och kan bl. a. även avse sådan järnvägstrafik som fyller utpräglade lokala och regionala trafikbehov.
1979 års trafikpolitiska beslut (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419) innebar bl. a. att länshuvudmännen - förutom vägmilsersättning - även skulle kunna få ett särskilt statsbidrag för ersättningstrafik vid nedläggning av persontrafik på järnväg. I propositionen förutskickades att det särskilda statsbidraget normalt skulle upphöra efter fem år. Riksdagen fann emellertid att en sådan ordning skulle innebära en uppenbar risk för
Rättelse: S. 13, rad 4 Står: innebär statsbidraget Rättat till: innebär det slopade statsbidraget
TU 1983/84:18
övervältring av kostnaderna för trafiken på berörda bandelar från staten till länshuvudmännen. En utvärdering av bidraget borde därför ske efter fem år, varpå detta fortlöpande borde förändras med hänsyn till ändrade förutsättningar och förhållanden.
År 1983 uttalade sig riksdagen för ett vidgat ansvar för länshuvudmännen (prop. 1982/83:100 bil. 8, TU 1982/83:15, rskr 1982/83:293). Riksdagens beslut innebär att länshuvudmännen fr. o. m. den 1 juli 1985 får ansvaret för lokal och regional persontrafik på bandelar utanför riksnätet, dvs. sådana bandelar som genom 1979 års trafikpolitiska beslut har gjorts till föremål för nedläggningsprövning enligt en av riksdagen fastställd handläggningsordning. För sådana trafiksvaga delar av riksnätet som berättigar SJ till underskottstäckning från staten (dvs. de delar av riksnätet som ingår i det s. k. ersättningsberättigade bannätet) innebär riksdagens beslut vidare att huvudmännen får ansvaret för det trafikutbud som, efter särskilt regeringsbeslut, avgränsas till att vara av lokal eller regional karaktär.
I samband med nedläggningsprövningen kan länshuvudmännen välja att låta trafiken vara kvar på järnväg. Han får då betala viss ersättning till SJ för driften, medan staten svarar för investeringar i infrastrukturen. Detsamma gäller om huvudmannen på bandel som tillhör riksnätets ersättningsberättigade del vill ha ett större utbud av lokal eller regional persontrafik än vad som ryms inom den ram för antalet interregionala tåg varom regeringen beslutar. Riktlinjer för regleringen av dessa ersättningar har angivits i regeringsbeslut i december 1981 och i juni 1983.
Om länshuvudmännen väljer att ersätta trafiken på en bandel utanför riksnätet med busstrafik erhåller han - i enlighet med 1979 års trafikpolitiska beslut - ett särskilt statsbidrag. Regler om bidraget finns i förordningen (1983:535) om statsbidrag för viss kollektiv ersättningstrafik på väg. Av förordningen framgår bl. a. att bidrag lämnas för en tid av fem år, om inte regeringen vid periodens utgång bestämmer annat.
Av förordningen (1983:722) om ändring i förordningen (1978:448) om statligt stöd till viss kollektiv persontrafik framgår att statsbidrag i form av milersättning kan utgå även för trafik som ersätter indragen lokal eller regional järnvägstrafik på sådana delar av det ersättningsberättigade bannätet som tillhör riksnätet. Bidraget får utgå under längst fem år.
2 Bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall
Av förordningen (1983:535) om statsbidrag för viss kollektiv ersättningstrafik på väg framgår, som nämnts inledningsvis, att bidrag lämnas för en tid av fem år, om inte regeringen vid periodens utgång bestämmer annat.
Föredraganden framhåller att detta särskilda bidrag är avsett att täcka länshuvudmännens merkostnader för ersättningstrafiken. Efter en period av fem år torde enligt föredraganden ersättningstrafiken vara helt integrerad med länshuvudmännens övriga trafik. Bidraget bör därför inte utgå efter denna femårsperiod. Om synnerliga skäl föreligger bör dock transportrådet
TU 1983/84:18
kunna få besluta om visst statsbidrag utöver gängse bidrag till kollektivtrafiken.
I motion 1983/84:2432 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att det särskilda bidraget begränsas och utgår under högst tre år. Till stöd för yrkandet anförs att statsmakterna bör söka skapa konkurrensneutralitet mellan järnvägs- och busstrafik.
I motion 1983/84:1006 (c) framhålls att det statliga bidraget till persontrafiken bör vara utformat så att det är neutralt mellan tåg och buss.
I motion 1983/84:503 (vpk) framhålls, såvitt nu är i fråga, att det särskilda bidraget - i syfte att skapa konkurrensneutralitet i valet mellan järnvägs- och busstrafik - även bör utgå vid val av tågtrafikalternativet.
I motion 1983/84:828 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för det särskilda bidraget skall ändras så att det även kan utgå för fortsatt järnvägstrafik.
I motion 1983/84:1009 (vpk) framhålls att systemet med vägmilsersättning bör vidareutvecklas så att det för länstrafiken blir helt kostnadsneutralt oavsett vilken modell man väljer.
I motion 1983/84:414 (c) yrkas att riksdagen beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen på 20 kr. per tågkilometer för tre dubbelturer måndagfredag och två dubbelturer lördag-söndag i de fall de övertagit betalningsansvaret för driften av viss tågtrafik. Till stöd för yrkandet anförs att länshuvudmännens nuvarande valfrihet endast är formell och att de bör få två i reell mening jämförbara alternativ att välja mellan.
Yrkanden med samma eller liknande innebörd återfinns även i motionerna 1983/84:415 (c), 1983/84:667 (c) och 1983/84:2434 (c). Yrkandet i den förstnämnda av dessa tre motioner är ett andrahandsyrkande. Förstahandsyrkandet behandlas - och avstyrks - i utskottets betänkande TU 1983/84:17.
I motion 1983/84:2432 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att ett särskilt bidrag införs för spårtrafik och att ersättning skall utgå med 50 kr. per mil efter samma principer som gäller för nuvarande bidrag.
Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden till en början erinra om föredragandens uttalande att en tid av fem år torde erfordras för att ersättningstrafiken skall hinna integreras i länshuvudmannens övriga trafik.
Enligt föredraganden är vidare förslaget att slopa det särskilda bidraget efter fem år att se som ett led i strävandena att nå ökad konkurrensneutralitet i valet mellan järnvägs- och busstrafik på de trafiksvagaste linjerna. I sammanhanget erinras om det delade betalningsansvar som gäller i och med att staten svarar för upprustning och förstärkt underhåll vid de nedläggnings -
TU 1983/84:18
prövade linjer där länshuvudman köper fortsatt tågtrafik av SJ.
Utskottet ansluter sig till föredragandens uppfattning att det särskilda bidraget bör slopas efter fem år. En period av tre år torde enligt utskottets mening inte generellt vara tillräcklig för att ersättningstrafiken skall hinna integreras i länshuvudmannens övriga trafik. Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motion 1983/84:2432 (fp) om att slopa det särskilda bidraget efter tre år.
Det särskilda bidraget och det delade betalningsansvar som föredraganden erinar om säkerställer enligt utskottets mening länshuvudmännens rätt att i fråga om fortsatt tågtrafik eller ersättningstrafik på väg på de trafiksvagaste linjerna träffa ett fritt val inom ramen för de samhällsekonomiska överväganden som enligt 1979 års riksdagsbeslut skall vara vägledande för trafikpolitiken. Genom att det särskilda bidraget slopas efter fem år synes vidare kraven på konkurrensneutralitet mellan järnvägs- och busstrafik på ifrågavarande linjer bli tillgodosedda.
Av det nu anförda framgår att utskottet f. n. inte heller i övrigt ser något behov av att ändra eller komplettera bidragsreglerna på sätt som begärs i de motioner som nu är i fråga. Utskottet avstyrker följaktligen även samtliga övriga här berörda motionsyrkanden. Regeringens förslag tillstyrks.
3 Anslaget Ersättning til lokal och regional kollektiv persontrafik
Från anslaget ges ersättning till lokal och regional kollektivtrafik i samtliga län.
Av propositionen framgår att transportrådet har beräknat nästa budgetårs medelsbehov för linje- och kompletteringstrafik till 229 milj. kr., för skärgårdstrafik till 6,5 milj. kr., för den trafik som Waxholms Ångfartygs AB utför i Stockholms skärgård till 9,5 milj.kr. och för fjällflygtrafik till 0,5 milj. kr.
Från anslaget lämnas också stöd till esättningstrafik för nedlagd persontrafik på järnväg, dvs. det i föregående avsnitt nämnda ”särskilda stödet” enligt förordningen (1983:535) om statsbidrag för viss kollektiv ersättningstrafik på väg. För detta stöd har transportrådet beräknat nästa budgetårs medelsbehov till 5 319 000 kr.
Föredraganden ansluter sig i huvudsak till transportrådets anslagsberäkningar. Med hänsyn till förhållanden som blivit kända efter anslagsframställningens överlämnande till regeringen beräknar emellertid föredraganden anspråken på statsbidrag till ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik till ca 6,4 milj. kr. Totalt föreslås en medelsanvisning på 251,8 milj. kr.
I motion 1983/84:2423 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 5 319 000 kr. Motionärerna framhåller att ca en fjärdedel av de sammanlagda kommunala utgifterna - eller omkring 50 miljarder kronor - täcks av statsbidrag och att volymökningen i kommuner och landsting beräknas
TU 1983/84:18
uppgå till 2% under år 1984. I ett läge med stort underskott inom den offentliga sektorn är det - heter det vidare i motionen - helt oacceptabelt med en volymexpansion på det kommunala området. Enligt motionärerna har kommunernas likviditet på senare år varit osedvanligt god. Besparingsförslaget sägs därför komma att medföra endast en successiv förändring av verksamheten i kommuner och landsting.
Det i motionen framförda förslaget innebär i realiteten att statsbidragsgivningen till lokal och regional persontrafik skulle upphöra. Detta vill utskottet på det bestämdaste avvisa, varför motionen avstyrks.
Utskottet godtar för sin del föredragandens anslagsberäkning och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
4 Länshuvudmännens ansvarsområde m. m.
Föredraganden erinrar om att länshuvudmännens obligatoriska ansvarsområde enligt nu gällande lagstiftning är begränsat till lokal och regional linjetrafik på väg. Flera länshuvudmän har dock självmant tagit på sig ansvar också för kompletteringstrafik, skärgårdstrafik och viss järnvägstrafik. I många län har även - fortsätter föredraganden - ett nära samarbete utvecklats mellan skolskjutstrafiken och den reguljära kollektivtrafiken. För att anpassa lagstiftningen till dagens förhållanden och för att stimulera till en fortsatt samverkan - och därmed ett effektivare resursutnyttjande - anser föredraganden att man nu bör överväga en utvidgning av länshuvudmännens ansvarsområde till att i princip omfatta all lokal och regional kollektivtrafik i länen.
I sammanhanget erinras om riksdagens beslut år 1983 om ett vidgat ansvar för länshuvudmännen i fråga om järnvägstrafik.
Mot den sålunda angivna bakgrunden säger sig föredraganden i annat sammanhang ämna återkomma med förslag till ändringar i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.
I motionerna 1983/84:414 (c), 1983/84:2434 (c) och 1983/84:2509 (m) framhålls att man motsätter sig den av föredraganden förordade utvidgningen av länshuvudmännens ansvarsområde.
I den förstnämnda motionen betonas att skolskjutsarna bör förbli en kommunal angelägenhet. Vidare erinras om att kompletteringstrafik, skolskjutsar och skärgårdstrafik är viktiga komplement i verksamheten för många privata buss- och taxiföretag. Om all sådan trafik överförs till länsbolagen riskerar enligt motionärerna många trafikföretag att få lägga ned.
Liknande synpunkter anförs i de båda övriga motionerna.
I motion 1983/84:2509 (m) framhålls även att länshuvudmännen i ökad
TU 1983/84:18
utsträckning bör basera sin verksamhet på befintliga trafikföretag i stället för att bedriva verksamheten i egen regi.
Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden erinra om att grundtanken bakom 1978 års lag är att länshuvudmännen - som är landstingskommunala och/eller kommunala organ - skall ha det politiska och ekonomiska ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken på väg. Det står länshuvudmännen fritt att tillgodose trafikbehoven genom trafik i egen regi eller genom att anlita entreprenörer. I det stora flertalet fall har länshuvudmännen valt det sistnämnda alternativet.
Med hänvisning till det anförda avstyrks det sistnämnda yrkandet i motion 1983/84:2509 (m).
Enligt utskottets mening bör ett ställningstagande till frågan om att utvidga länshuvudmännens ansvarsområde - på sätt som föredraganden förordar - anstå till dess förslag härom föreläggs riksdagen. I avvaktan härpå bör de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga lämnas utan åtgärd.
5 Statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken
Föredraganden erinrar om att nuvarande statliga bidragssystem omfattar sex olika stödformer, nämligen stöd till linjetrafik, till kompletteringstrafik, till skärgårdstrafik med fartyg, till fjälltrafik med flyg, särskilt stöd till den trafik som bedrivs av Waxholms Ångfartygs AB, enligt avtal mellan staten och Stockholms läns landsting, och särskilt stöd till ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik. Stödet till linjetrafiken och till ersättningstrafiken lämnas till länshuvudmännen, medan stödet till kompletteringtrafik, skärgårdstrafik och fjällflygtrafik lämnas till länshuvudman eller kommun.
Föredraganden framhåller att de fem förstnämnda stödformerna bör ses mot bakgrund av samhällets målsättning att trygga en grundläggande trafikförsörjning i hela landet. Den sjätte stödformen - avseende ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik - har däremot införts dels för att förhindra kostnadsövervältringar när tågtrafiken dras in till dess ersättningstrafiken integrerats med länshuvudmännens övriga trafik, dels för att stimulera till en övergång till samhällsekonomiskt effektiva trafiklösningar.
För de fem förstnämnda stödformerna förordar föredraganden en successiv övergång till ett nytt generellt bidragssystem. Med tanke på länshuvudmännens politiska och ekonomiska ansvar för trafiken bör - framhåller föredraganden - statsbidrag även i form av ett schablonbidrag medverka till att garantera en viss minimistandard. Statsbidragets nuvarande konstruktion, med ett stöd för vissa specificerade lokala och regionala transporter, kan därför inte längre anses nödvändig för att uppfylla samhällets målsättning att trygga en grundläggande trafikförsörjning.
Situationen är däremot något annorlunda - fortsätter föredraganden - i de län där ansvaret för kompletteringstrafiken, skärgårdstrafiken och fjällflyg -
TU 1983/84:18
trafiken ännu inte ingår i länshuvudmännens ansvarsområde. Med hänsyn till att trafiken i dessa fall är en kommunal angelägenhet torde bidraget i flera fall t. v. spela en roll för att uppnå en tillfredsställande trafikförsörjning.
Den successiva övergången till en mer generell bidragsgivning bör enligt föredraganden ske fr. o. m. budgetåret 1985/86. Genom övergången främjas en rationellt uppbyggd kollektivtrafik. Vidare minskas administrationskostnaderna både för stat och kommun.
Dessutom bör enligt föredraganden nuvarande statliga granskning av länshuvudmännens trafikförsörjningsplaner slopas samtidigt som den mer generella bidragsgivningen träder i kraft.
I motion 1983/84:414 (c) framhålls att den föreslagna omläggningen av statsbidragssystemet innebär att bidragen blir mindre knutna till utfört transportarbete än f. n. En sådan omläggning kan enligt motionärerna leda till nedläggning av busslinjer i glesbygdsområden, eftersom resandeunderlaget är svagare där än på andra håll.
Den förordade omläggningen synes utskottet väl ägnad att förenkla bidragsgivningen och decentralisera administrationen av denna på ett sätt sorn står i överensstämmelse med länshuvudmännens ansvar för den trafik som kommer att omfattas av schablonbidraget. Någon risk för att en schabloniserad bidragsgivning skulle innebära en försämrad kollektivtrafik i glesbygdsområden föreligger inte enligt utskottets mening. Då utskottet även i övrigt ansluter sig till föredragandens överväganden och förslag tillstyrks de av denne förordade riktlinjerna och avstyrks motionsyrkandet.
6 SJ:s gemensamma kostnader vid länshuvudmans köp av trafiktjänster
Av inledningen till detta betänkande framgår att regeringen har beslutat att SJ skall tillämpa vissa riktlinjer för reglering av ersättning vid länshuvudmännens utnyttjande av tåg för lokal eller regional trafik.
Regeringens beslut - som baseras på riksdagsuttalanden - innebär såvitt nu är i fråga i huvudsak följande: Huvudman som önskar att persontrafik på järnväg upprätthålls på bandel som inte tillhör riksnätet skall betala SJ en ersättning som motsvarar särkostnaderna för trafiken samt ett tillägg för täckning av de gemensamma kostnaderna i järnvägstrafiken. Storleken på detta tillägg bör avpassas så att den lokala och regionala persontrafik som SJ bedriver enligt avtal med länshuvudmannen bär sin andel av SJ:s gemensamma kostnader. Tillägget får inte vara så stort att det täcker underskott i annan trafik eller kostnader för tjänster som länshuvudmannen inte efterfrågar. Vidare skall hänsyn tas till att huvudmannen inte skall belastas med kapitalkostnader för redan gjorda eller kommande investeringar i det ersättningsberättigade bannätet. Tillägget får utgå med högst 50% av särkostnaderna.
I motion 1983/84:1801 (fp) framhålls att SJ kräver för stort tillägg av
TU 1983/84:18
länshuvudmännen för täckning av de gemensamma kostnaderna. Enligt motionärernas beräkningar torde ett tillägg av 12-15 % på särkostnaderna vara tillräckligt som täckningsbidrag för gemensamma kostnader.
Även i motion 1983/84:1808 (c) framhålls att nuvarande regler innebär risker för att en länshuvudman kan få betala för stor del av SJ:s gemensamma kostnader. Enligt motionärerna bör tillägget inte vara högre än 10 eller högst 15 % av särkostnaderna.
Utskottet vill med anledning av dessa båda motioner erinra om att de av regeringen beslutade reglerna innebär att det tillägg som en länshuvudman har att betala för SJ:s gemensamma kostnader får uppgå till högst 50 % av särkostnaderna. Det är sålunda en förhandlingsfråga mellan vederbörande länshuvudman och SJ till vilken procentsiffra som tillägget skall fastställas. Utskottet förutsätter att regeringen följer ersättningsfrågorna och, om erforderligt, kompletterar reglerna. Enligt utskottets mening bör riksdagen - med hänsyn till att förutsättningarna synes kunna starkt variera från fall till fall - inte uttala sig om eller söka reglera ersättningsfrågorna på så detaljerat sätt som motionärerna aktualiserar.
Då någon riksdagens åtgärd sålunda inte synes böra komma i fråga avstyrks motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall
att riksdagen med godkännande av de i propositionen förordade riktlinjerna avslår motionerna 1983/84:414 (c), yrkande 10, 1983/ 84:415 (c) yrkande 2, 1983/84:503 (vpk) i denna del, 1983/84:667 (c), 1983/84:828 (fp), 1983/84:1006 (c), 1983/84:1009 (vpk) yrkande 3, 1983/84:2432 (fp) och 1983/84:2434 (c) yrkande 2,
2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:2423 (m) till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag på 251 800 000 kr.,
3. beträffande länshuvudmännens ansvarsområde m. m. att riksdagen
a. avslår motion 1983/84:2509 (m) yrkandena 8 och 10 i denna del,
b. lämnar motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 21,1983/84:2434 (c) yrkande 4 och 1983/84:2509 (m) yrkandena 9 och 10 i denna del utan åtgärd,
4. beträffande statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken
att riksdagen med godkännande av de i propositionen förordade riktlinjerna avslår motion 1983/84:414 (c) yrkande 22,
TU 1983/84:18
5. beträffande SJ:s gemensamma kostnader vid länshuvudmans köp av trafiktjänster att riksdagen
a. avslår motion 1983/84:1801 (fp),
b. avslår motion 1983/84:1808 (c).
Stockholm den 27 mars 1984
På trafikutskottets vägnar KURT HUGOSSON
Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Rune Johansson (s), Rune Torwald (c), Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk), Göran Riegnell (m), Sören Lekberg (s), Anna Wohlin-Andersson (c) och Per-Richard Molén (m).
Reservationer
1. Bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall (mom. 1)
Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Det särskilda” och slutar med ”förslag tillstyrks.” bort ha följande lydelse:
Länshuvudmännens ansvar för lokal och regional kollektivtrafik på väg, utvidgningen av deras ansvarsområde till att kunna omfatta även viss järnvägstrafik och skyldigheten för dem att därvid svara för driftkostnaderna, handläggningsordningen för nedläggningsprövningen samt det generöst tilltagna särskilda bidraget till ersättningstrafik är faktorer som enligt utskottets mening allesammans medför att länshuvudmännen i själva verket har näst intill obefintliga möjligheter att kunna behålla järnvägstrafiken på de av nedläggningsprövningen omfattade bandelarna.
Med hänsyn till tidigare riksdagsuttalanden om bl. a. statens ansvar även för det regionala bannätet och om prioritering av spårbunden trafik synes åtgärder böra vidtas för att förbättra länshuvudmännens möjligheter till ett fritt val mellan fortsatt järnvägstrafik och ersättningstrafik på väg på de trafiksvagaste linjerna. Det i flera motioner föreslagna driftbidraget på 20 kr. per tågkilometer synes väl ägnat att stärka länshuvudmännens valmöjligheter. Härigenom tillgodoses också kraven på konkurrensneutralitet mellan sådan järnvägs- och busstrafik som är i fråga - utan den kostnadsövervältring
TU 1983/84:18
från staten till länshuvudmännen som förslaget att slopa det särskilda bidraget efter fem år kan komma att innebära, i strid mot 1979 års trafikpolitiska beslut. Utskottet vill understryka att det föreslagna bidraget skulle medföra en begränsad belastning på statsbudgeten. För de fall länshuvudmännen väljer att behålla tågtrafiken kommer nämligen det särskilda bidraget till ersättningstrafik inte att utgå.
I motionerna 1983/84:414 (c) och 1983/84:667 (c) är yrkandena att riksdagen beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen på 20 kr. per tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer lördagsöndag i de fall de övertagit betalningsansvaret för driften av viss tågtrafik. Yrkandet i motion 1983/84:415 (c) är praktiskt taget detsamma men med tillägget att bidraget skall utgå så att den berörda länshuvudmännen kan svara för driften på järnvägslinjen Växjö-Hultsfred-Västervik. I motion 1983/84:2434 (c) är yrkandet att riksdagen uttalar sig för att driftbidrag utgår till länstrafikbolagen med 20 kr. per tågkilometer om de behåller nedläggningshotade järnvägslinjer.
Enligt utskottets mening tillgodoses syftet med samtliga dessa motionsyrkanden genom att riksdagen uttalar att bidraget skall utgå i enlighet med yrkandena i de två förstnämnda motionerna. Det ankommer på regeringen att utfärda erforderliga föreskrifter.
Genom utskottets ställningstagande synes vidare syftet även med alla de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga tillgodosett.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall att riksdagen
a. med anledning av de i propositionen förordade riktlinjerna samt motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 10,1983/84:415 (c) yrkande 2, 1983/84:503 (vpk) i denna del, 1983/84:667 (c), 1983/84:828 (fp), 1983/84:1006 (c), 1983/84:1009 (vpk) yrkande 3,1983/84:2432 (fp) yrkande 2 och 1983/84:2434 (c) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
b. avslår motion 1983/84:2432 (fp) yrkande 1.
2. Bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall (mom. 1)
Sven Henricsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Det särskilda” och slutar med ”förslag tillstyrks.” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte dela föredragandens uppfattning att det särskilda bidraget generellt bör slopas efter fem år. I samband med 1979 års
TU 1983/84:18
trafikpolitiska beslut blev klart uttalat av riksdagen att ingen kostnadsövervältring på kommunerna fick ske. Därför tillkom det särskilda bidraget. Om länshuvudman verkligen fortsätter med ersättningstrafik på landsväg i stället för den indragna tågtrafiken innebär det slopade statsbidraget en övervältring av kostnader från staten till kommunerna via länshuvudmännen.
Utskottet är av den meningen att det särskilda bidraget som f. n. endast utgår till ersättningstrafik med buss innebär att bussalternativet gynnas vid en kalkylmässig prövning. Tågtrafiken framstår som ekonomiskt ogynnsam för länshuvudmännen varför något i verklig mening fritt val mellan tåg- resp. busstrafik inte kommer till stånd.
Utskottet delar därför uppfattningen enligt motionerna 1983/84:503 (vpk) och 1983/84:1009 (vpk) att det särskilda bidraget även skall utgå i de fall länshuvudmännen önskar behålla tågtrafiken. Utskottet tillstyrker följaktligen dessa motionsyrkanden.
Genom utskottets ställningstagande synes syftet med samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga vara tillgodosett.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall
att riksdagen
a. med bifall till motionerna 1983/84:503 (vpk) i denna del och 1983/84:1009 (vpk) yrkande 3 samt med anledning av de i propositionen förordade riktlinjerna och motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 10, 1983/84:415 (c) yrkande 2, 1983/84:667 (c), 1983/84:828 (fp), 1983/84:1006 (c), 1983/84:2432 (fp) yrkande2och 1983/84:2434 (c) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
b. avslår motion 1983/84:2432 (fp) yrkande 1,
3. Anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik (mom. 2)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Det i” och slutar med ”till medelsanvisning.” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motionen talar för att begränsa medelsanvisningen till att omfatta 5 319 000 kr. Yrkandet härom tillstyrks följaktligen, medan regeringens förslag avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motion 1983/84:2423 (m) till Ersättning till lokal och regional
TU 1983/84:18
kollektiv persontrafik för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag på 5 319 000 kr.,
4. Statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken (moni. 4)
Rune Torwald (c), Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson (c) anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Den förordade” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening hör de av föredraganden aktualiserade frågorna nära samman med spörsmålet om en utvidgning av länshuvudmännens ansvarsområde till att i princip omfatta all lokal och regional kollektivtrafik i länen.
Härav följer att även i fråga om de i propositionen förordade riktlinjerna för statsbidragsangivningen till kollektivtrafiken riksdagens ställningstagande bör anstå till dess förslag om ansvarsområdet föreläggs riksdagen.
Utskottets ställningstagande innebär att syftet med yrkandet i motion 1983/84:414 (c) torde få anses vara i huvudsak tillgodosett.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken att riksdagen med anledning av de i propositionen förordade riktlinjerna och motion 1983/84:414 (c) yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
Särskilt yttrande
Statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken (mom. 4)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla m) anför:
Av vår motion 1983/84:2509 (m) framgår att vi motsätter oss ifrågavarande bidragsgivning utom såvitt den avser det till fem år begränsade särskilda stödet enligt förordningen (1983:535) om statsbidrag för viss kollektiv ersättningstrafik på väg. Det schablonbidrag som föreslås i propositionen är avsett att ersätta samtliga nuvarande statliga bidrag till lokal och regional kollektiv persontrafik utom det särskilda stödet enligt den nämnda förordningen.
På grund av de sålunda anförda omständigheterna har vi avstått från att ta ställning till frågan om schablonbidragets införande.
minab/gotab Stockholm 1984 77970