Näringsutskottets betänkande om cement- och kalkproduktion
Näringsutskottets betänkande
om cement- och kalkproduktion
NU
1985/86:2
Ärendet
I detta betänkande behandlas två motioner från allmänna motionstiden år 1985. Motionerna rör cementproduktionen i Degerhamn resp. ägarförhållandena inom kalkbranschen.
Sammanfattning
Utskottet avstyrker en motion (s) om åtgärder av regeringen för att verksamheten vid cementfabriken i Degerhamn skall bevaras och utvecklas. Härvid understryker utskottet vikten av fortsatta ansträngningar i syfte att nya arbetstillfällen skall tillskapas på Öland. Vidare avstyrks, med hänvisning till att undersökning pågår, en motion (s) med begäran att ägarförhållandena inom kalkbranschen skall utredas.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som behandlas här är följande:
1984/85:1437 av Lena Öhrsvik (s) och Bengt Kronblad (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att bevara och utveckla verksamheten vid cementfabriken i Degerhamn.
1984/85:640 av Ingvar Johnsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning av ägarförhållandena inom kalkbranschen så att ytterligare ägarkoncentration kan stoppas.
Motivering
Vid cementfabriken i Degerhamn på Öland, vilken ägs av Cementa AB, sker för närvarande viss tillverkning av specialcement. I motion 1984/85:1437 (s) erinras om att Cementa, som har monopol på tillverkningen av cement i Sverige, har velat lägga ned hela fabriken med hänsyn till överproduktion av cement i landet. Den nämnda tillverkningen av specialcement sker försöksvis och med reducerad arbetsstyrka. Motionärerna anser att Cementa med
1 Riksdagen 1985/86.17sami. Nr2
hänsyn till sin monopolsituation bör ta ansvar för de anställdas och bygdens framtid. Då försöksverksamheten hittills har utfallit positivt förutsätter de att produktionen i Degerhamn får fortsätta, att ansträngningar görs för att exporten skall öka och att en planering för full produktion påbörjas. De förutsätter också att staten utnyttjar sin ägarandel i företaget till att noga bevaka samhällets intressen från beredskapssynpunkt. Om önskvärda resultat för samhället inte kan uppnås på dessa vägar måste monopolsituationen ses över.
I motion 1984/85:640 (s) uttrycks oro över de allvarliga skador på skogar, åkrar och vattendrag som försurningen medför. Kalkning måste i framtiden genomföras i stor utsträckning för att försurningens skadeverkningar skall kunna minskas, framhåller motionärerna. Behovet av kalk är stort också inom jordbruket. Det är viktigt både för miljövården och från ekonomisk synpunkt att kalk finns att tillgå av rätt kvalitet och till rätt pris. Mot denna bakgrund inger vissa tendenser till ökande ägarkoncentration inom kalkbranschen oro. Som exempel nämner motionärerna företagssamarbete och företagsförvärv som har genomförts av Cementa AB och Stråbruken AB. De befarar prishöjningar på kalk som följd av en fortsatt ägarkoncentration. Statens bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag skulle därvid räcka till färre insatser. Priset på matvaror skulle vidare öka, eftersom jordbrukarna finge betala mer för jordbrukskalken. Företag som enbart ägnar sig åt att sprida kalk kan också få svårt att existera om de inte är knutna till företag som kontrollerar kalkbrytningen.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Cement
Försäljnings- och produktionsförhållanden
Den sammanlagda cementförsäljningen i Sverige sjönk år 1984 för fjortonde året i följd. Från år 1970 till år 1984 har försäljningen gått ned från 4 miljoner ton till knappt 1,8 miljoner ton. Exporten har ökat under 1980-talet och har under de senaste åren legat på nivån 0,7-0,8 miljoner ton per år.
Tre leverantörer av cement finns på den svenska marknaden: Cementa AB som ensamt tillverkar cement, Nordic Industrial Cement (NIC) som importerar polsk cement och Skandinaviska Cement AB som importerar cement från Östtyskland. Som framgår av tabellen överst på nästa sida är Cementa helt dominerande på marknaden. Cementa äger också en tredjedel av aktierna i Skandinaviska Cement (se vidare s. 4).
Under år 1984 har Östtyskland och Polen förklarat att de begränsar sin export till Sverige av cement till vartdera högst 120 000 ton per år.
NU 1985/86:2
2 Försäljning av cement åren 1980 och 1984 (tusen ton)
NU 1985/86:2
1984 Andel i % 1984
Cementa
Sverige
2 189
1 540
87,6
Export
767 Totalt
2 583
2 307
NIC
Sverige
5,1
Skandinaviska Cement
Sverige
-
7,3
Export
-
14 Totalt
-
142 S:a Cementa, NIC och Skandinaviska Cement
Sverige
2 304
1 758
100,0
Cementas tillverkningskapacitet och produktion år 1984 med fördelning
på arbetsställen framgår av följande tabell:
Kapacitet
Produktion 1984
tusen ton
tusen ton
Slite
1 800
1 640
Degerhamn
43 Skövde
441 Summa
2 410
2 124
1 Angivet värde bygger på användning av en ugn under delar av året.
Cementfabriken i Degerhamn
Med anledning av minskad efterfrågan på cement genomförde Cementa under åren 1982 och 1983 en kapacitetsanpassning som innebar avställning av en cementugn i vartdera Slite och Degerhamn. Ursprungligen hade man planerat att stänga ytterligare en ugnslinje i Degerhamn och därmed helt lägga ned driften där. Emellertid förklarade sig företagsledningen sedermera beredd att fortsätta driften för tillverkning av 60 000 ton specialcement. Produktionen skulle i ett första steg pågå två år, fram till årsskiftet 1985-1986. En förutsättning för att tillverkningen skulle fortsätta därefter var att nyss angivna 60 000 ton cement kunde avsättas på marknaden. I samband med driftsinskränkningen i Degerhamn friställdes ca halva arbetsstyrkan eller ett åttiotal personer.
Vid fabriken i Degerhamn tillverkas nu ett specialcement som kallas anläggningscement. Denna cementkvalitet används framför allt för grövre konstruktioner, såsom bro- och dammbyggen. De viktigaste köparna i Sverige är statens vägverk och statens vattenfallsverk. Export förekommer sporadiskt, men tillverkningen bedöms inte varaktigt kunna konkurrera på exportmarknaderna. År 1984 var produktionsvolymen 43 000 ton. Innevarande år beräknas den bli något mindre, 40 000 ton. Den önskade produktionsnivån på 60 000 ton har således inte kunnat nås inom den tvåårsperiod
1* Riksdagen 1985186.17sami. Nr2
som ursprungligen var beslutad för försökstillverkningen.
Cementas styrelse har nyligen godkänt att försökstiden förlängs efter den 31 december 1985. Någon ny tidsgräns är inte satt, men sannolikt kommer beslut om fabrikens framtid att aktualiseras under år 1986. Försök har också påbörjats med tillverkning av kalkprodukter som skall användas vid stålframställning.
Konkurrens- och ägarförhållanden på cementmarknaden
I och med övertagandet år 1973 av det statligt ägda AB Gullhögens Bruk blev Cementa ensam tillverkare av cement i Sverige. Under åren 1974-1977 levererade Cementa all cement i Sverige. I början av 1978 bildades det cementimporterande företaget Nordic Industrial Cement (NIC). I november 1981 tillkom ytterligare ett importföretag, Skandinaviska Cement AB.
Under år 1984 förvärvade Euroc-koncernen, vari Cementa ingår, 70 % av aktierna i Skandinaviska Cement. Näringsfrihetsombudsmannen (NO) beslöt i november 1984 att genomföra en undersökning av förvärvet med hänvisning till 20 § konkurrenslagen (1982:279). Slutsatsen från den utredningsgrupp som tillsattes var att åtgärder måste vidtas för att befarade skadeverkningar av förvärvet och ingångna leveransavtal skulle undanröjas. Vid överläggningar mellan NO och parterna enades man om att Eurockoncernens ägarengagemang i Skandinaviska Cement (med viss ändring av bolagsbildningen) skulle begränsas till att omfatta högst en tredjedel av aktierna och röstetalet. I uppgörelsen ingick också vissa åtaganden beträffande fortsatt försäljning av cement från Östtyskland samt ändringar beträffande giltighetstiden för vissa bestämmelser i ingångna förvärvs- och leveransavtal.
Euroc äger 19 % av aktierna i Norcem A/S, som i sin tur innehar ca 40 % av aktierna i Conus Trading AB, moderbolag till NIC.
Riktlinjer för samarbetet mellan Cementa och staten
I samband med Cementas förvärv av AB Gullhögens Bruk utarbetades riktlinjer för det framtida samarbetet mellan Cementa och staten (se prop. 1974:85 bil. 11 s. 45 f., NU 1974:19). Avtalet kan sammanfattas i följande punkter:
- Parterna är överens om att rörelsen i Cementa skall drivas efter normala företagsekonomiska principer.
- Cementa skall tillämpa en prissättning som innebär att dess ställning på den svenska marknaden inte missbrukas. Rationaliseringsmöjligheter skall tillvaratas i rimlig utsträckning med hänsyn till Euroc-koncernens finansiella resurser. De ekonomiska effekterna härav skall påverka prissättningen.
- Cementa förbinder sig att fortlöpande informera statens pris- och kartellnämnd om sin kostnads- och marknadssituation och till nämnden meddela planer på prishöjningar.
- Cementa får inte diskriminera några kunder eller kategorier av kunder i Sverige.
NU 1985/86:2
- Nedläggningar skall ske med vederbörligt hänsynstagande till de anställdas och samhällets intressen.
- Avveckling skall ske i enlighet med en kontinuerligt reviderad plan som fastställs av Cementas styrelse i samråd med representanter för de anställda.
- Vid nedläggningar skall Cementa aktivt verka för att friställd arbetskraft bereds annan sysselsättning inom företaget eller Euroc-koncernen i övrigt samt genom lämpliga åtgärder aktivt verka för att ny sysselsättning skapas på berörd ort för den händelse alternativa anställningsmöjligheter där saknas.
- Staten äger rätt att efter samråd med Euroc anvisa två personer att ingå såsom ordinarie ledamöter i Cementas styrelse, två suppleanter för dessa, en person som ordinarie revisor samt personlig suppleant för denne.
- Euroc överlåter till staten 50 000 B-aktier i Cementa på nominellt tillhopa 5 milj. kr. utgörande 5 % av aktierna i bolaget.
SPK:s och NO:s bevakning av cementmarknaden
Som framgår av nyss angivna avtal skall Cementa fortlöpande informera statens pris- och kartellnämnd (SPK) om sin kostnads- och marknadssituation och till nämnden meddela planer på prishöjningar.
Med hänvisning till den starka ställning som Cementa intar på marknaden för cement samt till Euroc-koncernens inflytande i betongvaru- och fabriksbetongindustrin begärde NO i skrivelse den 14 maj 1974 biträde av SPK med att inhämta uppgifter från Euroc. NO hemställde att SPK fortlöpande skulle rapportera om kostnads-, pris- och marknadssituationen inom cementindustrin samt om eventuella diskriminerande priser och andra försäljningsvillkor.
SPK redovisar årligen i en rapport till NO cementindustrins utveckling. Tidigare riksdagsbehandling
Våren 1983 väcktes två motioner (s; c) med anledning av Cementas då aviserade planer på nedläggning av cementfabriken i Degerhamn. I motionerna begärdes att regeringen genom överläggningar med Cementa skulle medverka till att företaget även i fortsättningen upprätthöll produktionen i Degerhamn.
Näringsutskottet noterade i sitt betänkande (NU 1982/83:28) att ett förslag om produktion av specialcement i Degerhamn (se s. 3) hade aktualiserats efter det att motionerna hade väckts. Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet motionärernas förslag att riksdagen skulle göra en framställning till regeringen om särskilda åtgärder för fortsatt cementtillverkning i Degerhamn. Utskottet förutsatte emellertid att Cementa vidtog alla rimliga åtgärder för att skapa alternativ produktion på orten för att kompensera det bortfall av sysselsättningstillfällen som skulle komma att ske.
I ett särskilt yttrande av de borgerliga partiernas företrädare i utskottet anfördes att det i det rådande läget inte syntes finnas någon annan lösning av problemen i Degerhamn än den dellösning som Cementa AB erbjöd. Enligt
NU 1985/86:2
deras mening kunde situationen ha varit betydligt gynnsammare om Cementa - där staten har ett medansvar som delägare med styrelserepresentation - på ett tidigt stadium hade inriktat sig på att sälja anläggningen i Degerhamn till någon intressent som mera förutsättningslöst än Cementa, med dess dominans på cementmarknaden i Sverige, hade kunnat överväga olika produktionsalternativ.
Mörbylånga kommuns näringspolitiska stiftelse
För att näringslivsutvecklingen på södra Öland skall stimuleras har Mörbylånga kommuns näringspolitiska stiftelse bildats. Stiftelsen påbörjade sin verksamhet den 1 januari 1984.
Enligt stiftelsens stadgar skall den vara ett konsultativt organ för att planera, bereda och genomföra åtgärder för att utveckla nya verksamheter inom kommunen eller utökade verksamheter hos befintliga industrier. Stiftelsens huvudmän är Mörbylånga kommun, Cementa AB, Föreningsbanken Mörbylånga och Färjestaden samt Svenska Sockerfabriks AB. Dessutom deltar Svenska Handelsbanken som stödjande part, dock utan att vara huvudman. De ekonomiska bidragen till stiftelsens verksamhet, av vilka kommunen och Cementa svarar för de huvudsakliga delarna, utgör under innevarande treårsperiod totalt ca 900 000 kr. årligen.
Som mål för stiftelsens verksamhet har uppställts att minst 100 nya arbetstillfällen skall tillföras kommunen under en treårsperiod.
Under åren 1984 och 1985 har stiftelsen tagit del av eller i olika utsträckning behandlat ett 60-tal idéer och projekt av varierande karaktär, kvalitet och omfattning. Tillgången på verkligt bärkraftiga idéer och, framför allt, på uthålliga och i övrigt lämpliga entreprenörer är enligt vad stiftelsen uppger mycket begränsad. Endast ett fåtal projekt har bedömts vara lönsamma. Hittills har några nyetableringar innebärande vardera ett till fem nya arbetstillfällen kommit till stånd.
Kalkstens- och kalkmarknaden
Statsbidrag till sjökalkning
Försöksverksamhet med kalkning av sjöar och vattendrag pågick åren 1977-1982. Härefter har kalkning skett i större skala. Sedan år 1982 pågår försöksverksamhet med kalkning också av skogsmark och grundvatten. Länsstyrelserna svarar för planering av kalkningen och fördelar de statliga bidragen till verksamheten. I det sammanhållna program mot luftföroreningar och försurning som riksdagen beslutade om i juni 1985 (prop. 1984/85:127, JoU 1984/85:28, rskr. 1984/85:275) ingår bl. a. att kalkningen av sjöar och vattendrag skall utökas och försöksverksamheten avseende skogsmark och grundvatten fortsättas. Under anslaget Åtgärder mot försurningen (jordbruksdepartementet) har för budgetåret 1985/86 anvisats 135 milj. kr., varav 90 milj. kr. har beräknats för statsbidrag till kalkning. Det är 20 milj. kr. mer än vad som anslogs för föregående budgetår. Det statliga bidraget uppgår normalt till 85 % av kostnaderna för ett kalkningsprojekt.
NU 1985/86:2
6 Utredningsuppdrag
NU 1985/86:2
NO har i februari 1985 hos SPK begärt en översiktlig beskrivning av konkurrensförhållandena på marknaden för kalk och kalkprodukter för olika ändamål samt på marknaden för sjökalkning. I uppdraget hänvisas bl. a. till uppgifter lämnade i den aktuella motionen 1984/85:640 (s).
En planeringspromemoria i ämnet kommer enligt vad SPK uppger att föreligga i december månad. Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört till sommaren 1986.
Utskottet
Cementfabriken i Degerhamn
Cementa AB, som är den enda tillverkaren av cement i Sverige, producerar cement vid tre anläggningar - i Slite på Gotland, i Skövde och i Degerhamn på Öland. I Degerhamn tillverkas numera på försök en särskild cementkvalitet avsedd för grövre betongkonstruktioner. Försöksverksamheten inleddes under år 1983 i syfte att cementfabriken skulle kunna delvis hållas i gång genom produktion av andra produkter än det standardcement som dittills hade tillverkats. Verksamheten skulle eljest, enligt Cementas ursprungliga planer, helt ha lagts ned. I motion 1984/85:1437 (s) begärs att regeringen skall vidta åtgärder för att verksamheten vid cementfabriken i Degerhamn skall bevaras och utvecklas.
Som har framgått av den inledande redovisningen (s. 2) har cementförsäljningen i Sverige minskat årligen sedan början på 1970-talet. Den utgör nu mindre än hälften mot vad den var för 15 år sedan. Utvecklingen har medfört krav på strukturanpassning inom den svenska cementindustrin. Cementa har minskat sin kapacitet väsentligt genom nedläggningar helt eller delvis av flera tillverkningsenheter. Omstruktureringen har senast drabbat Slite och Degerhamn. Två ugnslinjer, en på vardera orten, blev avställda under år 1982.
Utskottet konstaterar att den anpassning av Cementas tillverkningskapacitet som skett har varit en beklaglig men nödvändig konsekvens av den negativa marknadsutvecklingen för cement. Anpassningen har inneburit svåra omställningsproblem för de berörda orterna. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om sitt uttalande våren 1983 (se s. 5) om förväntningarna på Cementa att företaget skall vidta alla rimliga åtgärder för att skapa alternativ produktion för att kompensera det bortfall av sysselsättning som skedde i anslutning till kapacitetsneddragningen i Degerhamn. Som också har framgått av den inledande redovisningen har det bildats en särskild stiftelse - Mörbylånga kommuns näringspolitiska stiftelse med kommunen och Cementa som huvudsakliga bidragsgivare - för att näringslivsutvecklingen på södra Öland skall stimuleras. Denna åtgärd ligger i linje med utskottets nyss nämnda uttalande.
Vad gäller den cementtillverkning som sedan ett par år tillbaka sker på försök i Degerhamn och som motionärerna vill se permanentad och utbyggd kan följande konstateras. Det uppgivna försäljningsmålet, 60 000 ton cement per år, har ännu inte kunnat nås. Cementa har emellertid beslutat att
tillverkningen skall fortsätta även efter utgången av innevarande år för att ytterligare tid för marknadsbearbetning skall ges. Vissa försök med tillverkning av andra kalkstensbaserade produkter pågår också. Ett slutligt beslut om fabrikens framtid torde komma att aktualiseras under år 1986.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om ett par punkter i samarbetsavtalet mellan Cementa och staten (se s. 4). Cementa skall driva sin rörelse efter normala företagsekonomiska principer. Företaget skall vid nedläggningar aktivt verka för att friställd arbetskraft bereds annan sysselsättning. Med utgångspunkt häri förutsätter utskottet att Cementa vid sin utvärdering av de pågående försöken tar till vara alla möjligheter till en fortsättning och en positiv utveckling av verksamheten vid Degerhamnsfabriken. Detta skulle självfallet vara av synnerligen stor betydelse för sysselsättningsmöjligheterna på södra Öland.
Med hänsyn till att tillverkningen av specialcement i Degerhamn skall fortsätta även efter utgången av år 1985 i avvaktan på slutlig utvärdering och mot här i övrigt angiven bakgrund finner utskottet inte anledning för riksdagen att av regeringen begära sådana åtgärder som efterlyses i motion 1984/85:1437 (s).
Vad beträffar Cementas monopolställning vill utskottet erinra om att utvecklingen på cementmarknaden är föremål för särskild uppmärksamhet från SPK:s och NO:s sida (se s. 5). Så fann exempelvis NO hösten 1984 skäl att ingripa för att undanröja befarade skadeverkningar av Cementas köp av en majoritetspost i det cementimporterande företaget Skandinaviska Cement AB. Vad slutligen gäller försörjningsberedskapsaspekter på cementtillverkningen - vilka också berörs av motionärerna - vill utskottet framhålla att dessa bevakas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF). Särskilda planer har utarbetats för cementförsörjningen i ett krigsläge. En sådan försörjning underlättas av men förutsätter, enligt vad ÖEF uppger, inte en fortsatt cementtillverkning i Degerhamn.
Kalkstens- och kalkmarknaden
I motion 1984/85:640 (s) begärs en utredning av ägarförhållandena inom kalkbranschen. Pågående ägarkoncentration inger oro, menar motionärerna, som särskilt uppmärksammar möjliga negativa effekter härav för den kalkning som sker inom miljövården och jordbruket.
Kalksten och kalk - som är bränd kalksten - har en mångsidig användning inom bl. a. cement-, stål-, byggnads-, gödselmedels- och glasindustrin. Kalkning för att motverka försurningen i sjöar och på skogsmark - vilken särskilt framhålls i motionen - är ett förhållandevis nytt användningsområde.
Som har framgått av den inledande redovisningen (s. 7) har NO i februari 1985 hos SPK begärt en översiktlig beskrivning av konkurrensförhållandena på marknaden för kalk och kalkprodukter för olika ändamål samt på marknaden för sjökalkning. I uppdraget hänvisas bl. a. till uppgifter lämnade i den aktuella motionen.
Med hänsyn härtill finner utskottet att syftet med motionen är tillgodosett och att något initiativ från riksdagens sida därför inte är påkallat. Motionen avstyrks därför.
NU 1985/86:2
8 Hemställan
NU 1985/86:2
Utskottet hemställer
1. beträffande cementfabriken i Degerhamn att riksdagen avslår motion 1984/85:1437,
2. beträffande ägarförhållandena inom kalkbranschen att riksdagen avslår motion 1984/85:640.
Stockholm den 5 november 1985
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson (s), Olof Johansson (c), Rune Jonsson (s), Birgitta Johansson (s), Sten Svensson (m), Åke Wictorsson (s), Ivar Franzén (c), Jörn Svensson (vpk), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m).
Särskilt yttrande Cementfabriken i Degerhamn
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Sten Svensson (m), Ivar Franzén (c), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anför:
Socialdemokraterna gick i valrörelsen år 1982 ut med löften om ökat bostadsbyggande och bättre tider för alla de branscher som berörs av byggandet, alltifrån cementindustrin till gardintillverkarna. Dessa löften har inte infriats, och företagen har blivit ordentligt vilseledda i sin planering. Vi vill med skärpa framhålla detta faktum i anslutning till den här aktuella motionen om cementfabriken i Degerhamn. Dessutom vill vi upprepa vårt tidigare uttalande (se s. 5 f.) att situationen i Degerhamn kunde ha varit betydligt gynnsammare om Cementa, där staten har ett medansvar som delägare med styrelserepresentation, på ett tidigt stadium hade inriktat sig på att sälja anläggningen i Degerhamn till någon intressent som mera förutsättningslöst än Cementa, med dess dominans på cementmarknaden i Sverige, hade kunnat överväga olika produktionsalternativ.