Om anslag m. m. på tilläggsbudget I inom industridepartementets område (prop. 1985/ 86:25 delvis)
Näringsutskottets betänkande 1985/86: 9
om anslag m. m. på tilläggsbudget I inom industridepartementets område (prop. 1985/ 86: 25 delvis)
Ärendet
Proposition 1985/86:25 med förslag om tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 behandlas i detta betänkande såvitt gäller bilaga 7 (industridepartementet) punkterna 1 och 4-7. Förutom anslag föreslås där vissa bemyndiganden m. m.
Vidare behandlas fyra motioner som har väckts med anledning av propositionen. Motionerna gäller bl. a. djupgasprojektet i Siljansringen och ett avtal mellan statens vattenfallsverk och Bålforsens Kraftaktiebolag (BAKAB) om byte av krafttillgångar.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens begäran om bemyndigande att medge att statens vattenfallsverk deltar i bildande av bolag för prospektering och utvinning av djupgas i samverkan med andra svenska finansiärer. En reservation (vpk) föreligger till förmån för ett motionsyrkande om att projektet skall drivas i helstatlig regi. Vissa frågor om bolagsbildningen har också föranlett reservationer (m, fp, c).
Utskottet avstyrker en motion om inhemsk produktion av metangas som komplement till beredskapslagring. Reservation (c, vpk) har anmälts.
Vidare tillstyrker utskottet att regeringen bemyndigas att godkänna ett avtal mellan vattenfallsverket och BÅKAB som innebär bl. a. att verket blir den dominerande fallhöjdsinnehavaren i Råneälven. Motionsyrkanden om att avtalet inte skall godkännas får stöd i reservationer (fp, c; vpk).
TOLFTE HUVUDTITELN Industri m. m.
1. Ändring av 5 § lagen (1980: 1097) om Svenska skeppshypotekskassan
Regeringen har i proposition 1985/86:25 bilaga 7 under punkt 1 (s. 64) föreslagit riksdagen att anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1980: 1097) om Svenska skeppshypotekskassan.
NU
1985/86:9
l
1 Riksdagen 1985186. 17 sami. Nr 9
Propositionen
NU 1985/86:9
Den föreslagna lagändringen innebär att Svenska skeppshypotekskassan som säkerhet får godta inteckningar i fartyg som är upp till 20 — mot för närvarande 15 - år gamla.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen antar det i proposition 1985/86:25 bilaga 7 under punkt 1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan.
Mineralförsörjning m. m.
2. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m. m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt 4 (s. 66) och hemställer att
riksdagen med bifall till proposition 1985/86:25 bilaga 7 punkt 4 till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 161000 kr.
Energi
3. Djupgasprojektet i Siljansringen
Regeringen har under punkt 5 (s. 66—69) lämnat en redogörelse för projektet och under punkt 7 (s. 75), såvitt här är i fråga, föreslagit riksdagen att
(2) bemyndiga regeringen att medge att statens vattenfallsverk deltar i bildande av bolag för prospektering och utvinning av djupgas.
Regeringens förslag har föranlett yrkanden i följande två motioner:
1985/86:145 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att prospekteringen och utvinningen av djupgas i Siljansområdet skall i sin helhet finansieras genom statens vattenfallsverk.
1985/86:160 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari, såvitt här är i fråga, hemställs (1) att riksdagen som sin mening uttalar vad som i motionen anförts angående statens vattenfallsverks medverkan vid bildande av bolag för prospektering och utvinning av djupgas i Siljansringen.
Propositionen
I propositionen redovisas ett förslag från statens vattenfallsverk om bildande av två bolag för genomförande av djupgasprojektet i samverkan med andra intressenter. Enligt förslaget skall bildas dels ett kommanditbolag 2
för prospektering, Dala Djupgas Provborrningar KB, dels ett aktiebolag NU 1985/86:9 för utvinning, Dala Djupgas Produktions AB. Kommanditbolaget avses genomföra provborrning i Siljansområdet med vattenfallsverket som operatör. Endast ett djuphål skall borras, till en beräknad total kostnad av ca 150 milj. kr. Häri ingår ca 30 milj. kr. som vattenfallsverket redan har lagt ned på förberedande undersökningar. Gas Research Institute (GRI) i Förenta staterna har förklarat sig berett att bidra med ca 22 milj. kr. till vattenfailsverkets kostnader för projektet. Därmed uppgår det återstående finansieringsbehovet till knappt 100 milj. kr. Avsikten är att kommanditbolaget efter avslutad borrning skall sälja sina rättigheter till aktiebolaget, som alltså skall svara för eventuell produktion.
Enligt förslaget skall kommanditbolaget ha ett insatskapital av 149,5 milj. kr., fördelat på 115 andelar om vardera 1,3 milj. kr. Vattenfallsverket avses tillskjuta 52 milj. kr., motsvarande verkets tidigare insatser och bidraget från GRI, med fördelning på 40 andelar. Återstående 75 andelar har bjudits ut till andra svenska finansiärer. Vattenfallsverket är enligt förslaget komplementär i kommanditbolaget och därmed obegränsat ansvarigt för bolagets förpliktelser, medan övriga delägare svarar enbart med sin insats. Genom att varje andel som tillskjuts av vattenfallsverket berättigar till två röster vid bolagsstämma tillförsäkras staten majoritet vid stämman.
Aktiekapitalet i aktiebolaget avses uppgå till 100000 kr. fördelat på 1 000 aktier, varav 550 A-aktier som tecknas av staten och 450 B-aktier som tecknas av övriga parter. Enligt förslaget skall varje A-aktie ha ett röstvärde av tio röster och varje B-aktie ett röstvärde av en röst.
Samarbetet mellan staten genom vattenfallsverket och övriga parter föreslås bli reglerat i ett konsortialavtal. Enligt detta skall ägarstrukturen i de båda bolagen vara densamma, vilket innebär att varje andel i kommanditbolaget medför skyldighet att teckna aktier i aktiebolaget.
I propositionen framhåller föredraganden, statsrådet Birgitta Dahl, att djupgasprojektet är av högriskkaraktär. Med hänvisning till att undersökningarna kan vara ett värdefullt inslag i arbetet med att hitta alternativa inhemska energikällor för framtiden godtar hon dock att vattenfallsverket går vidare med projektet och att verket inbjuder svenska finansiärer att delta. Därvid förutsätts att vattenfailsverkets insats i projektet inte blir större än vad som redan har satsats, dvs. 30 milj. kr. jämte bidraget från GRI.
Motionerna
Genomförandet av djupgasprojektet är angeläget, sägs det i motion 1985/
86:160 (c). Motionärerna riktar emellertid kritik mot den föreslagna uppläggningen av projektet i två hänseenden. De anser att det skulle underlätta finansieringen om vattenfallsverket fick svara för en större andel av kostnaderna. Som en rimlig andel anges att verket bidrar med 75 milj. kr., inkl. redan satsade medel och bidraget från GRI. Vidare påpekas att den föreslagna skillnaden i röstvärde mellan aktierna i produktionsbolaget skulle medföra att staten fick drygt 92% av rösterna i bolaget. En sådan röstfördelning verkar hämmande på möjligheterna att få andra finansiärer att 3
delta i projektet, menar motionärerna. De anser att A- och B-aktierna bör NU 1985/86: 9 få samma röstvärde.
En positiv inställning till djupgasprojektet kommer till uttryck även i motion 1985/86:145 (vpk). Projektet är av nationellt intresse, anser motionärerna. Med hänsyn härtill borde staten genom vattenfallsverket svara för hela finansieringen av projektet. Med en sådan uppläggning skulle också samhällsintresset tryggas mot privata och utländska intressen. Därmed skulle vattenfallsverket befrias från att bilda de två bolagen, anförs det.
Utskottet
Utskottet tar först upp kritiken från vänsterpartiet kommunisternas sida mot förslaget om djupgasprojektet. Kritiken riktar sig inte mot projektet som sådant utan mot den av regeringen förordade modellen för finansieringen av projektet. Denna modell baseras på samverkan mellan staten och andra svenska finansiärer. I motion 1985/86:145 (vpk) avvisas en sådan samverkan på principiella grunder.
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning. Den föreslagna samarbetsmodellen innebär enligt utskottets mening klara praktiska fördelar jämfört med ett projekt i helstatlig regi. Om kommuner och enskilda företag deltar kan projektet ges såväl ökad teknisk och affärsmässig styrka som starkare regional förankring. Utskottet ser heller inga principiella skäl mot att utforskandet av en nationell resurs sker i samverkan mellan staten och andra svenska intressenter. En liknande modell valdes år 1969 för konventionell prospektering efter olja och naturgas genom bildandet av Oljeprospektering AB (prop. 1968:51, SU 1968:86). Statens intressen bör kunna tillgodoses genom dels ägarinflytande i bolagen, dels villkor i de tillstånd som meddelas för verksamheten med stöd av gällande koncessionslagstiftning. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet regeringens förslag beträffande vattenfallsverkets deltagande i djupgasprojektet i samverkan med andra intressenter. Motionen avstyrks.
I motion 1985/86:160 (c) föreslås en ökad statlig andel i finansieringen av djupgasprojektet i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna, som är positiva till den föreslagna samverkansmodellen som sådan, hävdar att finansieringen skulle underlättas om vattenfallsverket fick svara för upp till hälften av kostnaderna.
Utskottet anser att den fördelning som föreslås av regeringen är rimlig med hänsyn bl. a. till vattenfallsverkets ställning som komplementär med obegränsat ansvar för kommanditbolagets förpliktelser. Motionen avstyrks alltså i denna del.
I nämnda motion föreslås också att A- och B-aktierna i produktionsbolaget ges samma röstvärde. Enligt vad utskottet har erfarit har frågan om röstvärdet nyligen tagits upp under hand av vattenfallsverket hos regeringen. I samband med den pågående teckningen av andelar i djupgasprojektet har kritik nämligen riktats från flera håll inom näringslivet och kommunerna mot att vattenfallsverket skulle få en röstmajoritet av drygt 92% i aktiebolaget. Mot bakgrund härav har vattenfallsverket begärt att få ändra det föreslagna röstvärdet för A-aktierna så att verket får en lägre majoritet.
Därjämte har verket ställt i utsikt att intressenter eller grupper av intressenter som tecknar minst tio ”units” — vardera bestående av en andel i kommanditbolaget och sex aktier i aktiebolaget — skall få en styrelseplats i bolagen. Teckningstiden har också förlängts till den 19 december 1985.
Den senaste utvecklingen ger alltså viss tyngd åt de synpunkter som framförs i motionen. Utskottet ser för sin del ingen anledning till erinran mot att röstvärdet för A-aktierna minskas om detta utgör en förutsättning för att tillräcklig anslutning till djupgasprojektet skall kunna nås. Frågan bör emellertid lämpligen avgöras av regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen därvid tar hänsyn såväl till möjligheterna att genomföra teckningen av andelar i projektet som till statens berättigade intresse av ett dominerande ägarinflytande i produktionsbolaget. Vad utskottet nu har anfört bör ges regeringen till känna som riksdagens mening. Därmed skulle yrkandet i motion 1985/86:160 (c) i viss mån tillgodoses såvitt gäller frågan om röstvärde.
Utskottet hemställer
1. beträffande bildande av bolag
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86: 25 bilaga 7 punkt 7 moment 2 och med avslag på motion 1985/86: 145 bemyndigar regeringen att medge att statens vattenfallsverk deltar i bildande av bolag för prospektering och utvinning av djupgas,
2. beträffande statens fmansieringsandel
att riksdagen avslår motion 1985/86: 160 yrkande 1 i frågavarande del,
3. beträffande röstvärde på aktier
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:160 yrkande 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Övriga gasfrågor
Regeringen har under punkt 6 (s. 69 f.) gett riksdagen till känna vad som i propositionen anförts om
1. användning av 1975 års garantiram för utvinning m. m. av olja, naturgas eller kol,
2. beredskapslagringsfrågan.
I motion 1985/86:160 av Ivar Franzén m.fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga, (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om försörjningsberedskapen för gas.
Propositionen
I propositionen anmäls att Sydgas AB - i vilket bolag staten är hälftendelägare - kommer att begära borgen av sina ägare i relation till deras aktieinnehav för finansiering av bolagets väntade resultatunderskott under år 1986. En sådan begäran, anförs det, står i överensstämmelse med 1983 års konsortialavtal om Sydgasprojektet, i vilket stadgas att behov av ytterligare finansieringsmedel skall täckas genom extern upplåning mot
NU 1985/86:9
delägarborgen (prop. 1983/84:47, NU 1983/84:10). Enligt föredragande statsrådets uppfattning är det lämpligt att den år 1975 införda garantin för utvinning av olja, naturgas och kol används i nu aktuellt sammanhang.
Beträffande beredskapslagringsfrågan erinras i propositionen om att lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet innebär en provisorisk lösning av frågan. Bl. a. är vissa naturgaskonsumenter — framför allt inom småindustrin — tills vidare undantagna från kravet på beredskapsåtgärder. Vid riksdagsbeslutet om den nya lagen förutsattes att en utjämning av kostnaderna för olika kategorier av naturgaskonsumenter skulle åstadkommas senast i samband med ikraftträdandet den 1 januari 1986 av den nya lagen (FöU 1984/85:13). Nu anmäls emellertid att pågående arbete med att finna en mer permanent lösning av beredskapsfrågan kommer att kunna redovisas först i 1986 års budgetproposition. Ett ställningstagande till frågan om kostnadsutjämning bör lämpligen anstå till dess, anförs det.
Motionen
Den bästa vägen att lösa lagringsfrågan för naturgas är självklart att förbättra försörjningsberedskapen genom inhemsk gasproduktion, sägs det i motion 1985/86: 160 (c). Insatser bör därför göras t. ex. för utvinning av gas ur torvmossar genom den s. k. vyrmetanmetoden. Vidare bör jordbrukets och industrins möjligheter till metanjäsning ur organiskt material och avfall tillvaratas bättre än för närvarande. Motionärerna anser att satsningar på inhemsk gasproduktion bör göras samtidigt med arbetet på att utveckla metoder för lagring av naturgas. En ökad inhemsk produktion kan minska lagringsbehovet, anförs det.
Utskottet
Beträffande Sydgasprojektet delar utskottet regeringens uppfattning om att 1975 års garantisystem för utvinning av olja, naturgas eller kol lämpligen bör utnyttjas för statliga borgensåtaganden i samband med Sydgas AB:s finansiering av sina resultatunderskott. Såsom påpekas i propositionen har sådan garanti tidigare ställts för Sydgas upplåning för bolagets investeringar i Sydgasprojektet. Enligt utskottets mening bör garanti kunna ställas även för det nu aktuella ändamålet.
Beträffande beredskapslagring av gas har utskottet ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om visst uppskov med ett ställningstagande till frågan om åtgärder för utjämning av kostnader för olika konsumenter. I anslutning till denna punkt förespråkas i motion 1985/86:160 (c) ökade insatser för inhemsk gasproduktion som ett komplement till lagring.
Riksdagen har tidigare i år, på förslag av försvarsutskottet (FöU 1984/ 85:13), avslagit en motion av samma innebörd. I yttrandet NU 1984/ 85:11 y till nämnda utskott anförde näringsutskottet bl. a. att åtgärder för att främja de i motionen angivna metoderna för gasframställning borde prövas i ett allmänt energipolitiskt sammanhang. Centerpartiets företrädare i utskottet anmälde avvikande mening.
Med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande avstyrker utskottet motion 1985/86: 160 (c) i berörd del.
NU 1985/86:9
6 Utskottet hemställer NU 1985/86:9
1. beträffande Sydgasprojektet
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:25 bilaga 7 punkt 6 moment 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande beredskapslagring
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:25 bilaga 7 punkt 6 moment 2 och med avslag på motion 1985/86:160 yrkande 2 som sin mening ger regeringen til! känna vad utskottet anfört.
5. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.
Regeringen har under punkt 7 (s. 71-75), såvitt här är i fråga, föreslagit att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att godkänna ett mellan statens vattenfallsverk och Bålforsens Kraftaktiebolag träffat avtal om byte av krafttillgångar,
3. godkänner vad som anförts i propositionen om ytterligare investeringsändamål under reservationsanslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.
Regeringens förslag under denna punkt har föranlett yrkanden i följande tre motioner:
1985/86:146 av Paul Lestander (vpk) och Tore Claeson (vpk), vari hemställs att riksdagen avslår proposition 1985/86:25 vad avser bemyndigande för regeringen att godkänna det mellan statens vattenfallsverk och Bålforsens Kraftaktiebolag träffade avtalet om byte av krafttillgångar.
1985/86:151 av Kerstin Ekman (fp) och Siw Persson (fp), vari hemställs att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att godkänna avtalet mellan vattenfallsverket och BÅKAB om byte av krafttillgångar i vad avser Råneälven.
1985/86:160 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari, såvitt här är i fråga, hemställs
(3) att riksdagen avslår proposition 1985/86:25 i den del som rör avtal om byte av krafttillgångar mellan statens vattenfallsverk och Bålforsens Kraftaktiebolag.
Propositionen
Beträffande avtalet mellan statens vattenfallsverk och Bålforsens Kraftaktiebolag (BÅKAB) framgår bl. a. följande. BÅKAB har ett antal kraftandelar i vattenkraftstationer som tillhör andra producenter, främst vattenfallsverket. Härigenom erhåller BÅKAB från vattenfallsverket eller genom dess förmedling totalt ca 375 gigawattimmar (GWh) per år. Eftersom systemet är administrativt betungande har parterna träffat ett avtal av innebörd att vattenfallsverket till BÅKAB överlåter sina aktier i Korsselbränna AB och Blåsjöns Kraftaktiebolag, motsvarande krafttillgångar av ca 395 GWh per år, mot att BÅKAB till vattenfallsverket överlåter ak- 7
tierna i Forsmoforsens Kraftaktiebolag. Detta bolag skall vid överlåtelsen NU 1985/86: 9 ha erhållit dels samtliga förenämnda kraftandelar, dels en majoritetsandel i projektet Mårdsel i Råneälven motsvarande minst 55 GWh vid utbyggnad.
Enligt en värdering av bl. a. skillnader i drifts- och kapitalkostnader är bytesobjekten likvärdiga.
Föredraganden, statsrådet Birgitta Dahl. menar att kraftbytet ger betydande strukturfördelar. De nuvarande förhållandena medför ett omfattande administrativt arbete. Bytet innebär vidare att vattenfallsverket blir den dominerande fallhöjdsinnehavaren i Råneälven och därmed får ett avgörande inflytande på älvens utbyggnad. En utbyggnad skulle innebära en direkt sysselsättning om 950 manår och skulle således förbättra sysselsättningsläget för vattenfallsverkets byggnadsorganisation inom Norrbotten, anförs det.
Vidare redovisas i propositionen förslag från statens vattenfallsverk om likströmsförbindelser dels mellan Sverige och Finland, dels mellan svenska fastlandet och Gotland. Verkets totalkostnader för dessa två projekt beräknas till 692 milj. kr. resp. 403,8 milj. kr. Regeringen förordar att projekten ingår som ytterligare investeringsändamål under anslaget, vilket föranleder en utvidgning av verkets investeringsram för budgetåret 1985/86 med 196 milj. kr. Ytterligare anslagsmedel behöver inte anvisas.
Motionerna
Råneälven skall inte byggas ut, sägs det i motion 1985/86:151 (fp). Den ingår tvärtom bland de älvar som bör skyddas genom lagstiftning mot utbyggnad. Motionärerna vänder sig mot att regeringen har anfört ökad sysselsättning som motiv för en utbyggnad. Energipolitiska motiv bör ges större vikt. Behovet av elkraft kan dock tillgodoses utan en utbyggnad av Råneälven, anser man.
Liknande kritik framförs i motion 1985/86:160 (c). Motionärerna betecknar regeringens förslag som ett sätt att förbigå den rättsliga prövningen av frågan om en utbyggnad av Råneälven. Ett bemyndigande från riksdagen skulle kunna uppfattas som ett ställningstagande för utbyggnad innan sådan prövning har skett, anförs det.
I motion 1985/86: 146 (vpk) hänvisas till att vänsterpartiet kommunisterna tidigare har motsatt sig att Råneälven byggs ut för vattenkraftsproduktion. Motionärerna anser det uppenbart att avtalet mellan vattenfallsverket och BÅKAB har tillkommit för att en utbyggnad skall komma i gång snabbt. Förslaget om bemyndigande för regeringen att godkänna avtalet kan därför inte accepteras, menar de. Kritik riktas också mot avtalet på affärsmässiga grunder. Motionärerna pekar på att vattenfallsverket i utbyte mot tillgångar om 395 GWh får endast 375 GWh utbyggd vattenkraft.
Förlusten för verket beräknas i motionen till minst 30 milj. kr. under förutsättning att Råneälven inte exploateras.
8 Utskottet
NU 1985/86:9
Mot förslaget om bemyndigande för regeringen att godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk och BÅKAB har stark kritik riktats i tre motioner. Kritiken avser främst den del av avtalet som gäller vattenfallsverkets övertagande av fallhöjd i Råneälven, varigenom verket skulle få ett avgörande inflytande på älvens utbyggnad. En sådan utbyggnad avvisas i motionerna 1985/86: 151 (fp) och 1985/86: 146 (vpk). Utan att ställning därmed tas till utbyggnadsfrågan i sig yrkas i motion 1985/86:160 (c) avslag på regeringens förslag med motiveringen att ett godkännande av avtalet skulle kunna föregripa den rättsliga prövningen enligt vattenlagen m.m. av utbyggnaden. Avtalet kritiseras i motion 1985/86:146 (vpk) även från affärsmässig synpunkt.
Utskottet erinrar om att Råneälven ingick i den plan för utbyggnad av vattenkraften under en tioårsperiod som lades fast av riksdagen år 1984 (BoU 1983/84: 30). Planen omfattade ett energitillskott av 3,8 terawattimmar (TWh) i syfte att möjliggöra en utbyggnad av minst 2,5 TWh, varigenom den av riksdagen beslutade nivån för vattenkraftsproduktionen om 66 TWh per år skulle kunna uppnås under första hälften av 1990-talet. Råneälven beräknades i planen kunna ge ett tillskott motsvarande ca 250 GWh, dvs. en tiondel av den avsedda utbyggnaden. Vid behandlingen i bostadsutskottet reserverade sig vänsterpartiet kommunisternas företrädare för ett motionsyrkande om att bl. a. Råneälven skulle föras ur planen. En liknande reservation avgavs vid behandlingen våren 1985 av förslag om kompletteringar av vattenkraftsplanen (BoU 1984/85:25). Bostadsutskottets majoritet intog emellertid den ståndpunkten att Råneälven m.fl. utbyggnadsprojekt representerade ett så stort produktionstillskott att det inte fanns realistiska möjligheter att med bibehållande av den förutsatta omfattningen av planen undanta projekten. Riksdagen följde bostadsutskottet.
I yttrandet NU 1983/84:10 y till bostadsutskottet redovisade näringsutskottet sina synpunkter på planen för utbyggnad av vattenkraften främst i vad avsåg de energipolitiska aspekterna på planen som helhet. Utskottet gick därvid inte in på frågor om planens innehåll i dess olika detaljer.
I det aktuella sammanhanget vill utskottet påpeka att vattenkraftsplanen saknar rättsverkan. Bestämmelserna i vattenlagen (VL) om tillåtlighetsprövning av vattenföretag vid vattendomstol gäller även för projekt som ingår i planen. Den omständigheten att ett projekt har tagits upp i planen innebär inte att det kommer att erhålla tillstånd enligt VL.
Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet också understryka att statsmakternas godkännande av ett avtal om överlåtelse av outbyggd vattenkraft självfallet inte innebär något ställningstagande till frågan huruvida utbyggnaden skall genomföras eller inte. Motsvarande gäller i fall då investeringsmedel anvisas till vattenfallsverket för projekt som inte har prövats enligt VL.
Utskottet ser det från sina utgångspunkter som värdefullt att avtalet mellan vattenfallsverket och BÅKAB underlättar ett ställningstagande till frågan om ett framtida utnyttjande av krafttillgångarna i Råneälven. Som
framgått får tillåtligheten av varje särskilt projekt prövas i föreskriven NU 1985/86:9 ordning. Enligt vad som fastslogs vid behandlingen av vattenkraftsplanen år 1984 (BoU 1983/84:30 s. 12 f.) skall projekt som bedöms möjliga att genomföra med hänsyn till vattenlagsprövningen planeras så att största möjliga hänsyn tas till de lokala sysselsättningseffekterna.
Även i övrigt finner utskottet, i likhet med regeringen, att avtalet innebär betydande strukturfördelar. Den i motion 1985/86: 146 (vpk) åberopade omständigheten att vattenfallsverket genom kraftbytet avhänder sig krafttillgångar med något högre årsproduktion än vad som förvärvas kan inte tas till intäkt för att affären är ofördelaktig för staten. En rad andra faktorer, bl. a. skillnader i anläggningarnas drifts- och kapitalkostnader, spelar in.
Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag. De tre aktuella motionerna avstyrks, motion 1985/86:160 (c) i berörd del.
Vad som i propositionen föreslås om nya investeringsändamål under anslaget har inte föranlett några motionsyrkanden. Förslaget ger enligt utskottets mening ingen anledning till erinran.
Utskottet hemställer
1. beträffande avtal om byte av krafttillgångar
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:25 bilaga 7 punkt 7 moment 1 och med avslag på motion 1985/86:146, motion 1985/
86: 151 och motion 1985/86:160 yrkande 3 bemyndigar regeringen att godkänna det mellan statens vattenfallsverk och Bålforsens Kraftaktiebolag träffade avtalet om byte av krafttillgångar,
2. beträffande nya investeringsändamål
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86: 25 bilaga 7 punkt 7 moment 3 godkänner vad som anförs i propositionen om ytterligare investeringsändamål under reservationsanslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.
Stockholm den 5 december 1985
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lilly Hansson (s),
Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Erik Hovhammar (m), WiviAnne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Åke Wictorsson (s), Ivar Franzén (c), Jörn Svensson (vpk), Bo Finnkvist (s), Gudrun Norberg (fp), Per-Ola Eriksson (c) och Per-Richard Molén (m).
10 Reservationer
NU 1985/86:9
1. Bildande av bolag (punkt 3 mom. 1)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den principiella kritik som framförs i motion 1985/86:45 (vpk) mot regeringens förslag om organisation och finansiering av djupgasprojektet. Ett nationellt projekt av detta slag som går ut på tillvaratagande av en potentiell inhemsk naturtillgång bör enligt utskottets mening drivas i helstatlig regi. Regeringen bör snarast lägga fram förslag till en ny uppläggning av projektet, grundad på att vattenfallsverket svarar för såväl finansieringen som genomförandet. Om så behövs bör medel för ändamålet kunna anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av angiven innebörd. Motion 1985/86: 145 (vpk) tillstyrks därmed.
dels att utskottet under punkt 3 moment 1 bort hemställa
1. beträffande bildande av bolag
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:25 bilaga 7 punkt 7 moment 2 och med bifall till motion 1985/86:145 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Statens finansieringsandel (punkt 3 mom. 2)
Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp), Per-Ola Eriksson (c) och Per-Richard Molén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som sägs i motion 1985/86:160 (c) om en ökad finansieringsandel för staten. En ökning av den statliga insatsen från 52 milj. kr. till högst 75 milj. kr., dvs. till hälften av den beräknade projektkostnaden, är enligt utskottets mening rimlig med hänsyn till att vattenfallsverket kommer att vara den dominerande ägaren i bolagen. Utskottet tillstyrker alltså motionärernas begäran om att riksdagen uttalar sig för en sådan ökning. Liksom hittills torde vattenfallsverkets kostnader för verksamheten få bestridas med driftmedel.
dels att utskottet under punkt 3 moment 2 bort hemställa
2. beträffande statens finansieringsandel
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:160 yrkande 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Röstvärde på aktier (punkt 3 mom. 3)
NU 1985/86:9
Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp), Per-Ola Eriksson (c) och Per-Richard Molén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Den senaste” och slutar med ”om röstvärde” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen utan egentlig motivering lägger fram förslag om bildande av ett bolag med olika röstvärde för aktierna trots att regeringen i annat sammanhang har gett uttryck för en mycket restriktiv inställning till systemet med röstvärdesdifferenser. Sålunda har röstvärdeskommittén (Ju 1984:03) enligt sina direktiv (Dir.
1984:7) ålagts att inrikta sitt arbete på att lämna förslag som gör det möjligt att avskaffa röstvärdesdifferenserna. Vidare torde regeringens förslag i dess nuvarande form uppfattas som obilligt av de företag och kommuner som överväger att delta i djupgasprojektet, vilket kan äventyra genomförandet av projektet. Utskottet instämmer alltså i vad som sägs i motion 1985/86:160 (c) om att A- och B-aktierna i produktionsbolaget bör ges samma röstvärde. Även härefter kommer staten genom vattenfallsverket att ha röstmajoriteten i bolaget. Riksdagen bör i ett särskilt uttalande ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Motionen tillstyrks alltså i berörd del.
dels att utskottet under punkt 3 moment 3 bort hemställa
3. beträffande röstvärde på aktier att riksdagen med bifall till motion 1985/86:160 yrkande 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Beredskapslagring (punkt 4 mom. 2)
Ivar Franzén (c), Jörn Svensson (vpk) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som böljar med "Med hänvisning” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1985/86:160 (c) om ökade insatser för inhemsk produktion av metangas ur torvmossar eller organiskt material av olika slag. Utskottet anser att sådan produktion bör kunna utgöra ett värdefullt komplement till lagring. Vid kommande överväganden om en långsiktig lösning av beredskapsfrågan för naturgas bör hänsyn därför tas till olika möjligheter till produktion inom landet av metangas.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av angiven innebörd.
Motionsyrkandet tillstyrks sålunda.
dels att utskottet under punkt 4 moment 2 bort hemställa
2. beträffande beredskapslagring att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:25 bilaga 7 punkt 6 moment 2 och med bifall till motion 1985/86:160 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. 12
5. Avtal om byte av krafttillgångar (punkt 5 mom. 1) NU 1985/86:9
Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Med anledning” och slutar på s. 10 med "berörd del” bort ha följande lydelse:
Mot den angivna bakgrunden finnér utskottet det anmärkningsvärt att regeringen i propositionen har angett sysselsättning för vattenfallsverkets byggnadsorganisation som ett huvudmotiv för utbyggnad av Råneälven. Regeringen förefaller omedveten om att tillåtligheten av en utbyggnad skall prövas enligt vattenlagen på helt andra grunder. Med instämmande i vad som anförs härom i motion 1985/86: 160 (c) anser utskottet att ett godkännande av avtalet mellan vattenfallsverket och BÅKAB skulle kunna uppfattas som om statsmakterna därigenom hade tagit ställning för en utbyggnad av Råneälven. Enligt utskottets mening utgör detta ett tillräckligt skäl för avslag på regeringens förslag i denna del.
I motionerna 1985/86:151 (fp) och 1985/86:146 (vpk) uttalas att Råneälven inte bör byggas ut. Utskottet erinrar om att frågan om lagligt skydd för vissa vattenområden kommer att behandlas av riksdagen våren 1986 på grundval av proposition 1985/86:3 med förslag till lag om hushållning med naturresurser m. m. I 3 kap. 6 § lagförslaget anges ett antal vattenområden i vilka vattenkraftverk inte får utföras. I denna förteckning upptas Råneälven endast såvitt avser viss del av älven. Rörån-Livasälven, som inte ingår i 1984 års vattenkraftsplan. Med anledning av propositionen har i partimotionerna 1985/86:89 (fp) och 1985/86:93 (vpk) yrkats att Råneälven i dess helhet skall omfattas av utbyggnadsförbudet.
Ärendet bereds av bostadsutskottet. Näringsutskottet saknar anledning att uttala sig om vilka vattenområden som bör omfattas av den föreslagna lagen med hänsyn till hushållningen med naturresurser. Utskottet ser emellertid från energipolitiska synpunkter inget hinder för att Råneälven helt undantas från utbyggnad. Den av riksdagen fastlagda utbyggnadsnivån för vattenkraften kan nås utan det marginella produktionstillskott som en utbyggnad av älven skulle ge.
Ett avslag nu på regeringens förslag om bemyndigande att godkänna avtalet mellan vattenfallsverket och BÅKAB bör inte utesluta att vissa från struktursynpunkt motiverade byten av krafttillgångar mellan företagen genomförs. Regeringen bör därför uppdra åt vattenfallsverket att ta upp förhandlingar med BÅKAB om en ny uppgörelse, i vilken fallhöjd i Råneälven inte ingår. Ett eventuellt nytt avtal torde därefter få underställas riksdagen.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Motionerna 1985/86: 151 (fp) och 1985/86:160 (c) tillstyrks sålunda, den senare i berörd del. Genom utskottets förslag tillgodoses även motion 1985/86:146 (vpk) i huvudsak.
dels att utskottet under punkt 5 moment 1 bort hemställa NU 1985/86: 9
1. beträffande avtal om byte av krafttillgångar att riksdagen med bifall till motion 1985/86:151 och motion 1985/
86: 160 yrkande 3, med anledning av motion 1985/86: 146 och med avslag på proposition 1985/86: 25 bilaga 7 punkt 7 moment 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Avtal om byte av krafttillgångar (punkt 5 mom. 1)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Med anledning” och slutar på s. 10 med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Mot den (= reservation 5) skulle ge.
Dessutom kan betydande tillskott till vattenkraftsplanen erhållas genom att vissa nya projekt förs till planen. Utskottet hänvisar till vad som sägs härom i reservation 4 till bostadsutskottets förenämnda betänkande BoU 1984/85:25.
Vad beträffar den affärsmässiga bedömningen av avtalet mellan vattenfallsverket och BÅKAB instämmer utskottet i den kritik som framförs i motion 1985/86: 146 (vpk). Avtalet innebär en betydande förlust för vattenfallsverket. Vissa från struktursynpunkt motiverade byten av krafttillgångar mellan företagen borde dock kunna ske på villkor som är godtagbara för staten. Regeringen bör därför uppdra åt vattenfallsverket att ta upp förhandlingar med BÅKAB om en ny uppgörelse, i vilken fallhöjd i Råneälven inte ingår. Ett eventuellt nytt avtal torde därefter få underställas riksdagen.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Motion 1985/86:146 (vpk) tillstyrks sålunda. Enligt utskottets förslag tillgodoses i huvudsak även motionerna 1985/86: 151 (fp) och 1985/86:160 (c), den senare i berörd del.
dels att utskottet under punkt 5 moment 1 bort hemställa 1. beträffande avtal om byte av krafttillgångar att riksdagen med bifall till motion 1985/86:146, med anledning av motion 1985/86: 151 och motion 1985/86: 160 yrkande 3 samt med avslag på proposition 1985/86:25 bilaga 7 punkt 7 moment 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985