Om ändrad beskattning av gasol (prop. 1985/86:53)
Skatteutskottets betänkande 1985/86:12
om ändrad beskattning av gasol (prop. 1985/86:53)
SkU
1985/86:12
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet en proposition och några motioner om stegvisa höjningar av skatten på gasol. Utskottet förordar en mera begränsad höjning än vad regeringen föreslagit och tillstyrker därmed förslag från fp och vpk. I övrigt avstyrks motionerna.
Reservationer har lämnats angående gasolskatten av s och beträffande övriga frågor av m, c och vpk.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:53 att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
I propositionen föreslås att skatten på den gasol som används för annat än motordrift och stadsgasframställning skall höjas till 220 kr. per ton fr. o. m. den 1 januari år 1986 och till 370 kr. per ton fr. o. m. den 1 januari 1987.
Lagförslaget har följande lydelse.
1 Riksdagen 1985186.12 sami. Nr 12
1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt1 skall ha följande lydelse.
Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Nuvarande lydelse
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas
Tulltaxe- Bränsle Skattesats
nummer
ur 27.01,
eller
27.04 Kolbränslen 140 kr. per ton
ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av
snabbgående dieselmotorer 411 kr. per m3
ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 411kr. perm3
ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1 000 m3
ur 27.11 eller
38.19 Gasol som används för
a) motordrift 92 öre per liter
b) framställning av stadsgas 24 kr. per ton
c) annat ändamål än motordrift eller
stadsgasframställning 70 kr. per ton
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
SkU 1985/86:12
1 Lagen omtryckt 1984:994.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.
2 Föreslagen lydelse
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas
Tulltaxe- Bränsle Skattesats
nummer
ur 27.01,
eller
27.04 Kolbränslen 140 kr. per ton
ur 27.10 Fotogen med tillsats som
möjliggör drift av snabbgående
dieselmotorer 411kr. perm3
ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor
och bunkeroljor 411 kr. per m3
ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1 000 m3
ur 27.11 eller
38.19 Gasol som används för
a) motordrift 92 öre per liter
b) framställning av stadsgas 24 kr. per ton
c) annat ändamål än motordrift eller
stadsgasframställning 370 kr. per ton
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Under år 1986 skall dock skatten för gasol som används för annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning utgå med 220 kr. per ton.
SkU 1985/86:12
3 Motionerna
1985/86:168 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen beslutar att skatten på naturgas och gasol för annan användning än motordrift och stadsgas bestämms till 123 kr. per ton att gälla fr.o.m. den 1 januari 1986.
1985/86:169 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas att
1. riksdagen avslår propositionen,
2. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om principerna för den framtida energibeskattningen.
1985/86:170 av Hadar Cars m.fl. (fp), vari yrkas att riksdagen beslutar att godkänna en höjning av skatten på gasol fr.o.m. den 1 januari 1986, dock endast upp till en nivå om 25 % av skatten för olja.
1985/86:171 av Ivar Franzén m.fl. (c) vari - med hänvisning till motion 160 - yrkas att
1. riksdagen beslutar att skatten på naturgas skall vara 205 kr. per 1000
m3,
2. riksdagen beslutar att avslå propositionen.
Skrivelse
Till utskottet har inkommit en skrivelse från Svenska Petroleum Institutet.
Utskottet
Riksdagens energiskattepolitiska beslut hösten 1983 innebar bl.a. att skatten på naturgas bör vara tre fjärdedelar av skatten på olja per energienhet (prop. 1983/84:28, SkU 1983/84:9). I enlighet härmed infördes den 1 januari 1985 en skatt på naturgas med 308 kr./lOOO m3, vilket motsvarar den angivna nivån (prop. 1984/85:64, SkU 1984/85:19). Samtidigt inleddes en utbyggnad av skatten på gasol — här och i fortsättningen bortses från gasol som används för motordrift eller stadsgasframställning - som ansågs på sikt böra bära samma skattebelastning per energienhet som naturgas. Inledningsvis bestämdes skatten på gasol till 70 kr./ton, men i propositionen aviserades successiva höjningar upp till 370 kr./ton, vilket motsvarar skatten på naturgas.
I föreliggande proposition föreslås att beskattningen av gasol fullföljs genom en höjning den 1 januari 1986 till 220 kr./ton och den 1 januari 1987 till 370 kr./ton.
I motion 169 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen. Samtidigt yrkar motionärerna att riksdagen godkänner en annan inriktning av principerna för energibeskattningen än den som gäller för närvarande. Motionärerna förordar en övergång till mervärdeskatt på energiområdet i kombination med en särskild energineutral punktskatt på förhållandevis låg nivå. Med en sådan ordning främjas enligt deras mening rationella investeringsbeslut, och de anser att det aktuella förslaget om höjda skatter på gasol motverkar en sådan övergång.
Även i motion 171 av Ivar Franzén m.fl. (c) yrkas — med hänvisning till
SkU 1985/86:12
motion 160 — avslag på propositionen. Avslagsyrkandet är kombinerat med ett yrkande att skatten på naturgas sänks till 205 kr./lOOO m3. Motionärerna åberopar att miljöfördelarna hos såväl naturgas som gasol motiverar en lägre skattenivå än tre fjärdedelar av oljeskatten per energienhet.
Lars Werner m.fl. (vpk) yrkar med liknande motiveringar i motion 168 att skatten på gasol bestäms till 123 kr./ton fr.o.m. den 1 januari 1986, vilket motsvarar en fjärdedel av oljeskatten per energienhet, och att skatten på naturgas läggs på motsvarande nivå. Även i motion 170 av Hadar Cars m.fl. (fp) yrkas en begränsad höjning av skatten på gasol fr.o.m. nästa årsskifte så att den motsvarar 25 % av skatten på olja räknat per energienhet.
Utskottet har i samband med beredningen av riksdagens energiskattepolitiska beslut och därefter behandlat motionsyrkanden om att inrikta energibeskattningen på det sätt som m-motionärerna nu förespråkar. Utskottet har därvid framhållit att ett bifall till motionärernas förslag skulle innebära att man frånhänder sig möjligheterna till en lämplig styrning av energikonsumtionen. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion 169 i ifrågavarande del.
Utskottet har även under förra riksmötet tagit ställning till frågan om en lägre beskattning av naturgas än som nu gäller. Nu liksom då finner utskottet att en sådan skattesänkning skulle strida mot riksdagens energiskattepolitiska beslut, och tillräckliga skäl saknas enligt utskottets mening att göra ett sådant avsteg. Utskottet avstyrker därför även motionerna 168 och 171 i denna del.
När det sedan gäller frågan om en skattehöjning på gasol finner utskottet att starka skäl talar för att man går mera försiktigt fram än vad regeringen föreslagit. Gasolbränslet erbjuder enligt utskottets mening överlägsna miljömässiga fördelar. En skattehöjning av den storleksordning regeringen föreslår skulle särskilt drabba stålindustrin i mellersta Sverige, som är en stor förbrukare av gasol och som skulle få vidkännas inte obetydliga produktionskostnadsökningar och sämre konkurrensförmåga. Det skulle enligt utskottets mening vara olyckligt om man genom ett alltför högt skatteuttag på gasol tvingade industrin att gå över till andra, mindre miljövänliga och från teknisk synpunkt mindre effektiva och ändamålsenliga bränslen.
Däremot är utskottet inte berett att gå så långt som att förorda att den nuvarande låga skattenivån skall behållas oförändrad. Förslaget i fp- och vpk-motionerna, som innebär att skatten från årsskiftet bestäms till en nivå som motsvarar en fjärdedel av skatten på olja räknat per energienhet, innebär enligt utskottet en lämplig avvägning. I krontal bör skatten efter avrundning bestämmas till 125 kr./ton.
Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 168 i denna del och 170 samt avstyrker propositionen och motionerna 169 och 171 i motsvarande del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande principerna för energibeskattningen att riksdagen avslår motion 1985/86:169 yrkande 2,
SkU 1985/86:12
2. beträffande skatten på naturgas
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:168 i denna del och 1985/ 86:171 yrkande 1,
3. beträffande skatten pä gasol
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:170 och med anledning av motionerna 1985/86:168 i denna del, 1985/86:169 yrkande 1 och 1985/86:171 yrkande 2 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt med de ändringarna att skattesatsen för gasol som används för annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning skall vara 125 kr. per ton och att andra meningen i ikraftträdandebestämmelserna utgår.
Stockholm den 3 december 1985 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s)*, Marianne Andersson (c) och Paul Lestander (vpk)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
Principerna för energibeskattningen (mom. 1)
1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har i” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:
De nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen innebär att man på en gång försöker tillgodose flera motstridiga syften, och detta har gjort skattesystemet på energiområdet ologiskt. Utskottet förordar i stället en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå. En sådan ordning gör enligt utskottet skattesystemet mer hanterligt och dessutom mera ägnat att främja rationella investeringsbeslut av industrier, kommuner och enskilda konsumenter. En alltför kraftig höjning av skatten på gasol motverkar en övergång till en energineutral beskattning. Vad nu anförts bör ges regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 169 yrkande 2.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa
1. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:169 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjerna för den framtida energibeskattningen.
SkU 1985/86:12
6 Skatten på naturgas (mom. 2)
2. Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har även” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Eftersom naturgas är en importerad och miljövänlig energikälla delar utskottet den uppfattning som framförts bl.a. av motionärerna bakom motion 171 att skatten bör vara lägre på naturgas än vad som för närvarande gäller. Utgångspunkten bör vara en skattenivå som per energienhet motsvarar halva oljeskatten, och utskottet finner 205 kr./l 000 m3 som föreslagits i motionen innebära en lämplig avvägning. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 171 i denna del och avstyrker motion 168 i denna del.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:171 yrkande 1 och med avslag på motion 168 i denna del gör den ändringen i bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt att den för naturgas angivna skattesatsen bestäms till 205 kr./l 000 m3 med ikraftträdande den 1 januari 1986.
3. Paul Lestander (vpk) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har även” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till de överlägsna miljöfördelarna hos naturgasen delar utskottet den uppfattning som framförts i motion 168 att skatten bör vara väsentligt lägre än vad den är för närvarande. Skattenivån på naturgas bör, som motionärerna framhåller, motsvara en fjärdedel av oljeskatten, och utskottet finner att 103 kr./l 000 m3 innebär en lämplig avvägning. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 168 i denna del och avstyrker motion 171 i denna del.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:168 i denna del och med avslag på motion 1985/86:171 yrkande 1 gör den ändringen i bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt att den för naturgas angivna skattesatsen bestäms till 103 kr./l 000 m3 med ikraftträdande den 1 januari 1986.
Skatten på gasol (mom. 3)
4. Jan Bergqvist, Bo Forslund, Torsten Karlsson, Egon Jacobsson, Anita Johansson, Lars Hedfors och Sverre Palm (alla s) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”När det” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att den i propositionen föreslagna skatten på gasol ligger helt i linje med de riktlinjer som med bred majoritet beslutats av riksdagen år 1983 och fullföljts år 1984. Vad som har anförts i motionerna utgör enligt utskottet ingen anledning för riksdagen att ändra sin uppfattning beträffande hur skatterna på de olika energislagen bör avvägas mot varandra. Den
SkU 1985/86:12
långsiktiga energiskattepolitik som riksdagen beslutat om innebär att gasol - i likhet med naturgas — får en skatterabatt i förhållande till olja om 25 % per energienhet. Rabatten motiveras av miljöskäl. Gasol, som är en petroleumprodukt, är från energi- och miljösynpunkt inte ett bättre bränsle än naturgas.
Utskottet vill också erinra om att hösten 1983 godkändes ett konsortialavtal jämte protokoll mellan staten och kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund samt Sydkraft AB. Genom avtalet ikläder sig staten vissa ekonomiska förpliktelser (prop. 1983/84:47, NU 10, rskr. 125). Enligt en protokollsanteckning gäller som en kalkylförutsättning för avtalet att energiskatten på gasol för annan användning än som drivmedel skall vara densamma som skatten på naturgas (prop. 1983/84:47 s. 9). Skulle skatten på naturgas komma att överstiga gasolskatten, är staten enligt protokollsanteckningen beredd att vidta åtgärder för att kompensera den negativa effekten härav på projektets ekonomi.
Ett bifall till motionerna - det gäller både m- och c-motionerna om avslag och fp- och vpk-motionerna om ett lägre skatteuttag än som föreslås i propositionen - innebär således inte bara ett bortfall av beräknade energiskatteinkomster utan även risk för att kompensationskrav kan komma att ställas mot staten.
I nuläget gynnas gasolen i förhållande till naturgas, och utskottet anser att denna obalans bör bringas att upphöra på sikt. Den beskattning som förordas i motionerna innebär ett avsteg från riksdagens fastlagda riktlinjer och måste uppfattas som en ryckig och illa planerad energiskattepolitik. Dessutom skapas osäkerhet när det gäller statsmakternas vilja och förmåga att hålla fast vid och konsekvent fullfölja riksdagens tidigare energiskattepolitiska beslut.
Mot bakgrund härav tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa
3. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1985/86:168 i denna del, 1985/86:169 yrkande 1, 1985/ 86:170 och 1985/86:171 yrkande 2 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
SkU 1985/86:12
gotab Stockholm 1985 83775