Om allmän fastighetstaxering uppdelad på skilda år för olika fastighetstyper

Skatteutskottets betänkande 1985/86:2

om allmän fastighetstaxering uppdelad på skilda år SkU

för olika fastighetstyper 1985/86:2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas bl. a. regeringens förslag att den allmänna fastighetstaxeringen skall äga rum under en sexårig omloppstid och i tre olika omgångar avseende lika många fastighetgrupper.

Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker ett yrkande av (m) om avslag på propositionen. Utskottet avstyrker också motionsyrkanden om en allmän och förutsättningslös översyn av den allmänna fastighetstaxeringen och om ändringar i de grunder som gäller för särskild fastighetstaxering.

Vid betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:222 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2. lag om upphävande av lagen (1984:362) om tid för allmän fastighetstaxering.

I propositionen föreslås att den allmänna fastighetstaxeringen delas upp så att olika fastighetstyper blir föremål för allmän fastighetstaxering skilda år. Enligt förslaget skall hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter taxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år 1992. Sedan sker taxering vartannat år i samma ordningsföljd. Under mellanliggande år då en fastighet inte är föremål för allmän fastighetstaxering kan liksom f. n. särskild fastighetstaxering ske av fastigheten.

Vidare föreslås att indelningen av taxeringsdistrikt vid den allmänna fastighetstaxeringen anpassas till förslaget om uppdelad allmän fastighetstaxering.

Även tidpunkter för fastighetstaxeringsnämndens och den lokala skattemyndighetens uppgifter vid den allmänna fastighetstaxeringen ändras i anledning av förslaget så att de blir desamma vid den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen. Detta gäller också tidpunkterna för att anföra besvär över fastighetstaxeringsnämndens beslut om taxering.

1 propositionen föreslås vidare en behörighet för ordförande i fastighetstaxeringsnämnd att ensam fatta beslut om taxering om avvikelse inte sker från deklarationen eller annan uppgift som lämnats av ägaren och taxering åsätts enligt utfärdade anvisningar för taxeringen, t. ex. om riktvärde.

1 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr2

Det utställningsförfarande som ingick i förberedelsearbetet för 1981 års SkU 1985/86:2 allmänna fastighetstaxering föreslås bli slopat.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) dels att 19 kap. 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 7 §, 5 kap. 4 §, 16 kap. 1 och 6 §§, 17 kap. 2 §, 20 kap. 7,

11, 14, 16-18,21 och 22 §§,21 kap. 3-6 och 10 §§, 23 kap. 1 §, 28 kap. 5- 7 §§, 29 kap. 2 § samt 31 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

7 §

Allmän fastighetstaxering skall ske vart femte år. Beslut vid allmän fastighetstaxering skall, om inte annat föranleds av föreskrifterna i 16 kap., gälla från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång (den löpande taxeringsperioden).

Ar 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter,

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt följande ordning.

år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt

år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Beslut vid allmän fastighetstaxering skall, om inte annat föranleds av föreskrifterna i 16 kap., gälla från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång (den löpande taxeringsperioden).

5 kap.

4 §2

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då allmän fastighetstaxering sker.

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.

1 Senaste lydelse 1981: II19.

2 Senaste lydelse 1981: 1119.

2 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

16 kap.

1 §3

Särskild fastighetstaxering skall verkställas de år då allmän fastighetstaxering inte äger rum.

Särskild fastighetstaxering skall verkställas varje år. Sådan taxering skall dock ej ske av taxeringsenhet som taxeras genom allmän fastighetstaxering samma år.

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års taxering oförändrad om ny taxering enligt 2—5 §§ inte skall ske.

6 §4

Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen.

Taxering som har åsatts enligt bestämmelserna i detta kapitel gäller från ingången av det taxeringsår då taxeringen åsatts, till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång eller ny taxering ånyo sker till följd av bestämmelserna i detta kapitel.

Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.

Taxering som har åsatts enligt bestämmelserna i detta kapitel gäller från ingången av det taxeringsår då taxeringen åsatts, till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång eller ny taxering ånyo sker till följd av bestämmelserna i detta kapitel.

17 kap.

2 §

Län indelas i fastighetstaxerings- Län indelas i fastighetstaxerings distrikt

för taxering av småhus-, distrikt. För hyreshusenheter får

lantbruks-, hyreshus- och industri- särskild distriktsindelning ske.

enheter. I distrikt för industrienheter taxeras även special- och exploateringsenheter.

Taxeringsenhet får utan hinder av vad som sägs i första stycket hänföras till annat fastighetstaxeringsdistrikt om det erfordras med hänsyn till behovet av lokalkännedom i nämnden eller eljest för taxeringsarbetet.

Alla taxeringsenheter, som bildas av samma fastighet, hänförs till samma fastighetstaxeringsdistrikt.

5 Senaste lydelse 1981: 1119. 4 Senaste lydelse 1981: 1119.

3 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

20 kap.

7 §

Om det inte är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten nämnd, är fastighetstaxeringsnämnd beslutför med ordföranden ensam vid

1. beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak

2. beslut om fördelning av taxeringsvärde enligt 15 §

3. beslut om rättelse av tidigare 3. beslut om rättelse av tidigare

beslut, som till följd av skrivfel, beslut, som till följd av skrivfel,

räknefel eller annat sådant förbi- räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar orik- seende innehåller uppenbar oriktighet. tighet

4. beslut om taxering utan avvikelse frän allmän fastighetsdeklaration eller annan av ägaren till ledning för taxering av fastigheten lämnad uppgift och taxeringen sker med direkt tillämpning av behörig myndighets anvisning för taxering -

11 §

Fastighetstaxeringsnämnden Fastighetstaxeringsnämnden

skall senast den 31 januari under skall senast den 31 maj under taxe taxeringsåret

meddela beslut om ringsåret meddela beslut om taxe taxering

av fastighet, som ingår i ring av fastighet, som ingår i disdistriktet. triktet.

14 §

Lokal skattemyndighet skall se- Lokal skattemyndighet skall senast den 15 mars under taxerings- nast den 30 juni under taxeringsåret

året underrätta ägare av fastighet underrätta ägare av fastighet om om

1. innehållet i fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering,

2. att ägaren senast den 10 april 2. att ägaren senast deni/ augus till

fastighetstaxeringsnämndens ti till fastighetstaxeringsnämndens

ordförande får avge skriftliga erin- ordförande får avge skriftliga erinringar mot beslutet, ringar mot beslutet,

3. att ny underrättelse kommer att sändas ut endast om ägaren har avgett erinringar mot beslutet eller fastighetstaxeringsnämnden, utan att erinringar har avgetts, har beslutat åsätta annan taxering än som framgår av 11 § eller annars har frångått sådant beslut,

4. vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering,

5. innehållet i skiljaktig mening.

16 §

Fastighetstaxeringsnämnden Fastighetstaxeringsnämnden

skall ompröva beslut när fastighets- skall ompröva beslut när fastighets -

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

ägaren avger erinringar eller skäl annars föreligger. Fråga om nytt beslut får inte prövas av nämnden efter den 5 maj under taxeringsåret.

ägaren avger erinringar eller skäl annars föreligger. Fråga om nytt beslut får inte prövas av nämnden efter den 30 september under taxeringsåret.

17 §

Fastighetstaxeringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen skall vara avslutat senast den 5 maj under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen skall vara avslutat senast den 30 september under taxeringsåret.

18 §

Lokal skattemyndighet skall senast den 31 oktober under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om fastighetstaxeringsnämndens avgörande enligt 16 §. Vidare skall lokal skattemyndighet senast samma dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 15 §.

Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering samt om innehållet i skiljaktig mening.

Lokal skattemyndighet skall senast den 15 juni under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om fastighetstaxeringsnämndens avgörande enligt 16 §. Vidare skall lokal skattemyndighet senast samma dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 15 §.

Underrättelse skall sändas till ägare som före utgången av mars månad under taxeringsåret inte erhållit underrättelse enligt 14 §. Ägaren skall senast den 25 april under taxeringsåret anmäla att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.

Underrättelse skall sändas till ägare som före utgången av juli månad under taxeringsåret inte erhållit underrättelse enligt 14 §. Ägaren skall senast den 25 augusti under taxeringsåret anmäla att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.

21 Stomme till fastighetslängd skall under en tid av minst 10 dagar före den 10 april hållas tillgänglig inom kommunen på lämplig expedition. Lokal skattemyndighet skall senast den 15 mars utfärda kungörelse härom.

22 Fastighetslängden skall i bestyrkt avskrift under en tid av minst sex veckor före den 15 augusti under taxeringsåret finnas offentligen framlagd inom kommunen i den

§

Stomme till fastighetslängd skall under en tid av minst 10 dagar före den 31 augusti hållas tillgänglig inom kommunen på lämplig expedition. Lokal skattemyndighet skall senast den 30 juni utfärda kungörelse härom.

§

Fastighetslängden skall i bestyrkt avskrift under en tid av minst sex veckor före den 15 december under taxeringsåret finnas offentligen framlagd inom kommunen i den

5 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

21 kap.

3 §5

Besvär av ägare av fastighet skall ha inkommit senast den 15 september under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall anföras före utgången av oktober månad under taxeringsåret.

Besvär av ägare av fastighet skall ha inkommit senast den 15 december under taxeringsåret.

4 §6

Kommuns besvär skall anföras före utgången av januari året efter taxeringsåret.

Taxeringsintendent har rätt att anföra besvär intill utgången av november månad under taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för bevärstalan, om inte med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd.

Inkommer besvär från ägare av fastighet efter den i 3 8 angivna tiden men före utgången av november månad under taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

Taxeringsintendent har rätt att anföra besvär intill utgången av maj året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan, om inte med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd.

6 §8

Inkommer besvär från ägare av fastighet efter den i 3 § angivna tiden men före utgången av maj året efter taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

Nämndeman som avses i 8 § utses för tiden från och med den 1 juli det år, då allmän fastighetstaxering äger rum, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång.

Nämndeman som avses i 8 § utses för tiden från och med den 1 juli det år, då allmän fastighetstaxering äger rum av hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång.

5 Senaste lydelse 1981

6 Senaste lydelse 1981

7 Senaste lydelse 1981

8 Senaste lydelse 1981

’ Senaste lydelse 1981

280.

280.

280.

280.

1119.

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av regeringen för tid som sägs i första stycket. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid som återstår.

23 kap.

1 §10

Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 20 kap. 18 §, inte fått sådan underrättelse senast den 15 augusti under taxeringsåret, får ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret.

Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 20 kap. 18 §, inte fått sådan underrättelse senast den 15 november under taxeringsåret, får ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret.

Har underrättelse som avses i 20 kap. 14 eller 18 § haft felaktigt innehåll, får ägaren anföra besvär före utgången av femte året efter taxeringsåret.

28 kap.

5 Den särskilda fastighetstaxe ringsnämnden

skall senast den 15 september under taxeringsåret ompröva beslut när fastighetsägaren avger erinringar eller skäl annars föreligger.

6 Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen skall vara avslutat senast den 15 september under taxeringsåret.

ii

Den särskilda fastighetstaxeringsnämnden skall senast den 30 september under taxeringsåret ompröva beslut när fastighetsägaren avger erinringar eller skäl annars föreligger.

.12

Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen skall vara avslutat senast den 30 september under taxeringsåret.

Den lokala skattemyndigheten skall senast den 15 oktober under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens avgörande enligt 5 §. Vidare skall den lokala skattemyndigheten senast samma dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 1 §.

Den lokala skattemyndigheten skall senast den 31 oktober under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens avgörande enligt 5 §. Vidare skall den lokala skattemyndigheten senast samma dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 1 §.

10 Senaste lydelse 1981: 1119.

'1 Senaste lydelse 1981: 1119.

12 Senaste lydelse 1981: 1119.

13 Senaste lydelse 1981:1119.

7 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut samt om innehållet i skiljaktig mening.

Underrättelse enligt första stycket skall vidare sändas till ägare som före utgången av juli månad under taxeringsåret inte har erhållit underrättelse enligt 4 § och som senast den 25 augusti under taxeringsåret anmält att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.

29 kap.

2 §14

Besvär av ägare av fastighet skall ha kommit in senast den 30 november under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha kommit in före den 15 januari året efter taxeringsåret.

Besvär av taxeringsintendent skall ha kommit in senast den 15 maj året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid ha angivit yrkanden och grunder för besvärstalan, om ej med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd, dock längst intill utgången av september månad samma år.

Kommer besvär från ägare in efter den i första stycket angivna tiden men före den 15 maj året efter taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

Besvär av ägare av fastighet skall ha kommit in senast den 15 december under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha kommit in före utgången av januari året efter taxeringsåret.

Besvär av taxeringsintendent skall ha kommit in före utgången av maj året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid ha angivit yrkanden och grunder för besvärstalan, om ej med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd dock längst intill den 15 oktober samma år.

Kommer besvär från ägare in efter den i första stycket angivna tiden men före utgången av maj året efter taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

31 kap.

2 §13

Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 28 kap. 7 §, inte fått sådan underrättelse senast den 30 oktober under taxeringsåret, får ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret.

Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 28 kap. 7 §, inte fått sådan underrättelse senast den 15 november under taxeringsåret, får ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret.

14 Senaste lydelse 1981:1119.

15 Senaste lydelse 1981: 1119.

8 Har underrättelse som avses i 28 kap. 4 eller 7 § haft felaktigt innehåll, får ägaren anföra besvär före utgången av femte året efter taxeringsåret.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.

2 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1984:362) om tid för allmän fastighetstaxering Härigenom

föreskrivs att lagen (1984: 362) om tid för allmän fastighetstaxering skall upphöra att gälla två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionerna

1985/86:30 av Stig Josefson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen yrkar att den av 1981/82 års riksdag begärda utredningen om förenklad fastighetstaxering skyndsamt tillkallas.

1985/86:31 av Kjell Johansson (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att i 16 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen införa ett tillägg av följande lydelse: Ny taxering skal även ske om taxeringsenhet tidigare taxeringsår åsatts en felaktig taxering, så att åsatt taxeringsvärde bör förändras med minst 25 000 kr.

1985/86:32 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande en utredning om reglerna för den allmänna fastighetstaxeringen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Allmän fastighetstaxering skall enligt gällande regler ske med femårsintervaller. Den senaste allmänna fastighetstaxeringen ägde rum 1981 och nästa skulle alltså egentligen ha verkställts år 1986. Enligt tidigare riksdagsbeslut har denna flyttats fram vid två tillfällen och nästa taxering skall nu genomföras 1988.

Fastighetstaxeringskommittén har i sitt i februari 1984 framlagda slutbetänkande (SOU 1984:37) Rullande fastighetstaxering m.m. föreslagit att man inför ett rullande fastighetstaxeringssystem, som i fråga om värderingen och taxeringen bygger på tre parallella förfaranden, avstämning, omtaxering och omräkning. Avstämningen, som enligt förslaget skall ersätta den allmänna fastighetstaxeringen, innebär en återkommande, på olika fastig -

SkU 1985/86:2

hetstyper uppdelad omprövning av taxeringarna. Avsikten med omtaxeringen är att kontinuerligt anpassa fastigheternas taxeringsvärden efter de förändringar som skett av fastigheternas användning och beskaffenhet, medan omräkningen går ut på att årligen anpassa taxeringsvärdena till en aktuell marknadsvärdesnivå.

I propositionen tar finansministern inte upp de delar av kommittéförslaget som gäller omtaxering och omräkning. Han föreslår däremot att den allmänna fastighetstaxeringen skall ske i tre omgångar under en sexårig omloppstid. I sådant syfte föreslår han en uppdelning av fastighetsbeståndet i tre grupper, vilka taxeras skilda år med början 1988 för bl. a. hyreshus och industrienheter. År 1990 skall småhusenheter taxeras och 1992 lantbruksenheter. Avsikten är att vissa följdfrågor, bl. a. rörande fördelning av köpeskilling i avskrivnings- och reavinsthänseende i samband med försäljning av olika slag av taxeringsenheter till en gemensam köpare, skall tas upp i en proposition till riksdagen i god tid före 1988 års fastighetstaxering.

I motion 32 yrkar Knut Wachtmeister m. fl. (m) avslag på propositionen. Motionärerna pekar på det enligt deras uppfattning anmärkningsvärda i att regeringen ännu inte vidtagit några åtgärder med anledning av riksdagens enhälliga begäran år 1982 om en förutsättningslös översyn av fastighetstaxeringen i bl. a. förenklingssyfte. En sådan översyn bör enligt motionärernas mening komma till stånd innan nästa fastighetstaxering genomförs och omfatta också frågan om en tidsmässig uppdelning av fastighetstaxeringen. Även i motion 30 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas att den av riksdagen tidigare begärda utredningen om en förenklad fastighetstaxering nu tillkallas. Motionärerna framhåller i sammanhanget bl. a. att regelsystemet i dess nuvarande detaljerade utformning stundom leder till orimliga resultat och att fastighetstaxeringarna därför av många uppfattas som felaktiga, orättvisa och ibland närmast integritetskränkande. Motionären bakom motion 31, Kjell Johansson (fp), slutligen, ger i motiveringen till motionen uttryck åt uppfattningen att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med uppgift att skyndsamt se över frågor gällande bl. a. värdering av fastigheter och förutsättningar för omtaxering.

Som tidigare nämnts har nästa allmänna fastighetstaxering - som skulle ha ägt rum 1986 - skjutits upp vid två tillfällen. Motionärerna bakom motion 32 menar att någon allmän fastighetstaxering inte bör genomföras innan en förutsättningslös utredning av fastighetstaxeringen kommit till stånd och att man vid en sådan allmän översyn av taxeringen också bör överväga den i propositionen aktualiserade tidsmässiga uppdelningen på olika taxeringsenheter. Ett bifall till detta yrkande förutsätter således att nästa allmänna fastighetstaxering ånyo måste skjutas upp, kanske på obestämd tid. Utskottet, som konstaterar att motionärerna i och för sig inte avvisar förslaget om en uppdelning av fastighetstaxeringen på skilda år för olika fastighetstyper, finner skäl för ett ytterligare uppskov inte föreligga. Det helt övervägande antal remissinstanser som yttrat sig över fastighetstaxeringskommitténs förslag har tillstyrkt att olika fastighetstyper blir föremål för allmän fastighetstaxering skilda år. En jämnare fördelning över åren av fastighetstaxeringen öppnar, som departementschefen framhåller, möjligheter att ha en fast organisation för fastighetstaxeringen och detta måste, såvitt utskottet

SkU 1985/86:2

kan bedöma, vara ägnat att väsentligt förbättra kvaliteten på taxeringsarbetet. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom en särskild projektgrupp hos riksskatteverket ett omfattande planerings- och utredningsarbete inför 1988 års taxering av bl. a. hyreshusenheter. Redan 1986 avser man börja förberedelsearbetet inför 1990 års taxering av småhus. Avsikten är att man med utgångspunkt i erfarenheterna från 1981 års fastighetstaxering skall söka åstadkomma förenklade taxeringsrutiner och materiellt riktigare taxeringar. Utskottet finner således - i likhet med departementschefen - en uppdelning av fastighetstaxeringen vara förenad med så uppenbara fördelar från bl. a. administrativ synpunkt att förslaget bör genomföras så snart som möjligt. Av propositionen framgår också att det i första hand är marknadsvärdet för hyreshusen - dessa skall taxeras i första omgången - som stigit från den nivå som låg till grund för 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motion 32 om avslag på propositionen.

Vad härefter angår frågan om en allmän och förutsättningslös översyn av fastighetstaxeringen vill utskottet anföra följande.

Riksdagens begäran om en översyn av fastighetstaxeringen tillkom i ett läge då resultatet av 1981 års allmänna fastighetstaxering ännu inte kunde överblickas. Efter riksdagens begäran om en översyn av fastighetstaxeringen tillsatte regeringen i december 1982 en utredning med uppdrag att göra en allmän översyn av bostadspolitiken. Utredningen, som antagit namnet bostadskommittén, har enligt sina direktiv (1982:94) bl. a. att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för en ändring av bostadsbeskattningens utformning och principerna för denna. Kommittén skall därvid också överväga om man bör lägga fastighetens värde från boendesynpunkt i stället för taxeringsvärdet till grund för beskattningen. Kommittén väntas avge sitt förslag under våren 1986.

De praktiska erfarenheterna av 1981 års fastighetstaxering visar entydigt att förbättringar och förenklingar av taxeringssystemet är nödvändiga. Vid sin prövning förra året av ett motionsyrkande om en omläggning av fastighetstaxeringen i bl. a. förenklingssyfte konstaterade också ett enigt skatteutskott att den av riksdagen begärda utredningen borde komma till stånd så snart som möjligt. Utskottet ansåg det emellertid naturligt att avvakta resultatet av fastighetstaxeringskommitténs och bostadskommitténs arbete innan man tog närmare ställning till vad som borde göras och vilken form den begärda översynen lämpligen borde ha.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och förutsätter, nu liksom tidigare, att frågorna kommer att prövas av regeringen så skyndsamt som möjligt, eftersom resultatet bör läggas till grund för den kommande fastighetstaxeringen 1988.

Med det anförda avstyrker utskottet utredningsyrkandet i motionerna 30 och 32 såvitt det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

I två motioner tar motionärerna upp frågor gällande den särskilda fastighetstaxeringen. Sålunda yrkas i motion 32 att sjunkande marknadsvärde införs som grund för särskild fastighetstaxering och att man för vissa fastighetstyper överväger en generell nedsättning av fastighetstaxeringsvärdena antingen för landet i dess helhet eller för vissa regioner. I motion 31

SkU 1985/86:2

yrkas att ny taxering, med visst förbehåll, skall äga rum också då en taxeringsenhet under ett tidigare taxeringsår åsatts en felaktig taxering.

Genom vad utskottet tidigare anfört anser utskottet sig ha besvarat också dessa yrkanden. Frågan om ändring av reglerna om särskild fastighetstaxering bör således enligt utskottets mening anstå i avvaktan på det slutliga resultatet av fastighetstaxeringskommitténs och bostadskommitténs arbete. Vad särskilt angår frågan om en generell nedsättning av fastighetstaxeringsvärdena under löpande taxeringsperiod vidhåller utskottet sin tidigare uttalade uppfattning att det inte kan anses lämpligt att på en omväg förändra den särskilda fastighetstaxeringen till en allmän fastighetstaxering. Utskottet avstyrker därför motion 31 och motion 32 i denna del.

De delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt tar i huvudsak upp vissa processuella frågor gällande allmän och särskild fastighetstaxering. Mot propositionen i dessa delar har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1985/86:32 yrkande 1,

2. beträffande översyn av fastighetstaxeringen

att riksdagen avslår motion 1985/86:32 yrkande 2 och motion 1985/ 86:30,

3. beträffande särskild fastighetstaxering

att riksdagen avslår motion 1985/86:32 yrkande 3 och motion 1985/ 86:31,

4. beträffande författningsförslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:222 antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

b) lag om upphävande av lagen (1984:362) om tid för allmän fastighetstaxering.

Stockholm den 22 oktober 1985

På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk) och Bruno Poromaa (s).

SkU 1985/86:2

12 Reservationer

SkU 1985/86:2

Särskild fastighetstaxering (mom. 3)

1. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders Petersson (c) har

dels anfört följande:

Vi delar utskottets uppfattning att en uppdelning av den allmänna fastighetstaxeringen på flera taxeringsomgångar är ägnad att leda till förbättringar från såväl materiell som administrativ synpunkt. Samtidigt måste, mot bakgrund av erfarenheterna från 1981 års allmänna fastighetstaxering, konstateras att ytterligare förbättringar och förenklingar av taxeringssystemet är synnerligen angelägna. Vi vill - i likhet med utskottet - gärna understryka vikten av att fastighetstaxeringsfrågorna prövas med stor skyndsamhet av regeringen så att resultatet kan läggas till grund för nästa allmänna fastighetstaxering.

En fråga som inte berörs i propositionen är den särskilda fastighetstaxeringen. Möjligheterna att under löpande taxeringsperiod få till stånd en ändring av taxeringsvärdet är i dag begränsade. Nytaxering kan exempelvis inte ske då en fastighet vid den allmänna fastighetstaxeringen blivit feltaxerad. Detta är enligt vår mening en brist. Vi anser oss därför böra biträda yrkandet i motion 31 att en tidigare felaktig taxering skall utgöra grund för särskild fastighetstaxering. Som motionären framhåller bör dock för nytaxering krävas att taxeringsvärdet till följd av felaktigheten bör ändras med visst minsta belopp.

I avvaktan på resultatet av den av riksdagen begärda översynen bör ett förslag av angiven innebörd så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:31 och med avslag på motion 1985/86:32 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om ny grund för särskild fastighetstaxering.

2. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Genom vad” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

De taxeringsvärden som fastställdes vid 1981 års allmänna fastighetstaxering byggde i huvudsak på fastigheternas beräknade marknadsvärde 1979. Sedan dess torde - som framhålls i motion 32 - marknadsvärdena ha fallit på flera fastighetstyper och för många enskilda fastigheter. Följden har blivit en överbeskattning till följd av för höga taxeringsvärden.

Ny taxering av taxeringsenhet under löpande taxeringsperiod förutsätter i allmänhet att enhetens värde ökat eller minskat genom en förändring i enhetens fysiska beskaffenhet. Utskottet finner denna bestämmelse föråldrad. Man bör enligt utskottets mening rimligen kunna omtaxera en fastighet under taxeringsperioden till följd av förändringar också i marknadsvärdet. Utskottet finner således i likhet med motionärerna bakom motion 32 att

förändrat marknadsvärde bör införas som grund för särskild fastighetstaxering. För vissa fastighetstyper bör man överväga en generell nedsättning av fastighetstaxeringsvärdena, antingen för hela landet eller för vissa definierade regioner. Det senare kan gälla jordbruksfastigheter vilkas marknadsvärden bl. a. till följd av prisprövningsreglerna i förvärvslagstiftningen kan ha minskat högst betydligt.

Utskottet delar också den i motion 31 framförda uppfattningen att ny taxering under löpande taxeringsperiod bör kunna ske då någon vid den allmänna fastighetstaxeringen blivit feltaxerad.

I likhet med vad som nu gäller bör i de av utskottet aktualiserade fallen av ny taxering krävas att tidigare åsatt taxeringsvärde till följd av marknadsvärdesförändringen (resp. den tidigare feltaxeringen) bör sättas ned med ett belopp som är någorlunda betydande.

I avvaktan på resultatet av den av riksdagen begärda översynen av fastighetstaxeringen bör förslag av angiven innebörd snarast möjligt föreläggas riksdagen.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:32 yrkande 3 och motion 1985/86:31 -som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nya grunder för särskild fastighetstaxering.

Särskilt yttrande

Avslag på propositionen (mom. 1)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anför:

Riksdagen begärde redan 1982 en översyn av den allmänna fastighetstaxeringen. Översynen borde enligt uttryckligt uttalande vara allmän och förutsättningslös och avse såväl de materiella som de formella reglerna. Riksdagen framhöll i sammanhanget att fastighetstaxeringskommitténs överväganden i huvudsak avsett taxeringens tekniska utformning och inte de grundläggande fastighetsvärderingsreglerna. Riksdagen har vid tre tillfällen, 1983,1984 och 1985, erinrat om sin begäran om en översyn av fastighetstaxeringen utan att regeringen ännu tillgodosett riksdagens utredningsyrkande, vilket måste anses vara mycket anmärkningsvärt. Enligt vår uppfattning hade det varit till uppenbar fördel om riksdagen haft möjlighet att i ett sammanhang göra en fullständig bedömning av frågan hur fastighetstaxeringen bör vara utformad i framtiden. Vi vidhåller således i princip vår uppfattning att man hade bort avvakta resultatet av den av riksdagen begärda utredningen innan man tar ställning till olika delfrågor inom fastighetstaxeringen. Då vi med hänsyn till riksdagens tidigare ställningstaganden och utskottets uttalanden i det nu aktuella betänkandet utgår från att regeringen inte gärna längre kan underlåta att villfara riksdagens begäran om en övergripande översyn av fastighetstaxeringen före 1988 års allmänna fastighetstaxering har vi ansett oss inte behöva fullfölja avslagsyrkandet i motion 32.

SkU 1985/86:2

gotab Stockholm 1985 83448