Om kilometerskatten m. m. prop. 1985/86:92)
Skatteutskottets betänkande 1985/86:31
om kilometerskatten m. m. prop. 1985/86:92)
SkU
1985/86:31
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet ett bibehållande tills vidare av kilometerskattesystemet och vissa ändringar i vägtrafikskattelagen (1973:601). Motioner om avslag på propositionen och om ersättande av kilometerskattesystemet med en särskild skatt på brännolja avstyrks. Vidare avstyrker utskottet motioner om handikappfordon och differentierad bensinskatt.
Reservationer har avgivits beträffande frågan om kilometerskattens bibehållande och nivån på kilometerskatten (m och fp) samt beträffande olika frågor angående beskattningen av handikappfordon (fp resp. vpk).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:92 att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601).
I propositionen föreslås att kilometerskatten för dieseldrivna personbilar, lastbilar, bussar och deras släpvagnar behålls. Däremot föreslås att kilometerskatten på inte dieseldrivna fordon, t. ex. eldrivna eller gengasdrivna fordon, slopas.
Vidare föreslås att särskilda avstämplingar och skattedebiteringar skall göras när kilometerskattepliktiga fordon byter ägare. Bestämmelserna om förseningsavgift föreslås uppmjukade. Slutligen föreslås vissa ändringar beträffande kilometerskattemärket. formerna för fastställelse av kilometerskatt, avrundning av skattebelopp, avkortning och avräkning av vägtrafikskatt i vissa fall samt brukandeförbudet för fordon med obetald vägtrafikskatt och som tillhör eller säljs från konkursbon.
Ändringarna beträffande eldrivna m. fl. fordon, kilometerskattemärket och avrundning av skattebelopp föreslås träda i kraft den I juni 1986. De övriga ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1986.
Lagförslaget har följande lydelse.
i
1 Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr31
Förslag till
SkU 1985/86:31
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)
Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973: 601)'
dets att 12 b § skall upphöra att gälla,
dels att 2, 12, 12a, 16—18, 20-22 och 28-31 SS samt bilagorna I och 2 skall ha följande lydelse,'
dels att rubriken närmast före 24 S skall lyda "Efterbeskattning m. m.",
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 25aS, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 S
Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och inte är avställt (skattepliktigt fordon). En påhängsvagn med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktig om den dras uteslutande av bilar som inte är bensineller gasoldrivna.
Utöver fordonsskatt utgår kilo- Utöver fordonsskatt utgår kilometerskatt för skattepliktig bil, som meterskatt för skattepliktig bil som
är inrättad för att drivas med annat drivs med brännolja samt för skat drivmedel
än bensin eller gåsö! tepliktig släpvagn med skattevikt
samt för skattepliktig släpvagn med över 3000 kilogram, som dras av
skattevikt över 3 000 kilogram, som sådan bil (kilometerskattepliktigt
dras av sådan bil (kilometerskatte- fordon),
pliktigt fordon).
Om undantag från skatteplikt föreskrivs i 6§.
12 ä
Fordonsskatt utgår för skatteår Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga I till denna lag. om inte enligt bilaga 1 till denna lag. om inte
annat följer av 12a eller 12b §. annat följer av 12a S. Skatten utgår
Skatten utgår för skatteperiod med för skatteperiod med en tredjedel,
en tredjedel, för kalendermånad för kalendermånad med en tolftedel
med en tolftedel och för dag med och för dag med 1/360 av skatten
1/360 av skatten för helt år. Över- för helt år. Överstiger fordonsskat stiger
fordonsskatten för ett fordon ten för ett fordon 1 500 kronor för
1 500 kronor för helt år utgår for- helt år utgår fordonsskatt för skat donsskatt
för skatteperiod. teperiod.
Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordonsskatten uppgår till minst 4800 kronor för helt skatteår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.
Fordonsskatt erläggs före ingången av skatteår eller skatteperiod. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag härifrån för grupp av fordon.
1 Lagen omtryckt 1984:256.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.
2 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1985/86:31
12 a 82
Fordonsskatten för en personbil skall utgå med ett 276 kronor lägre belopp per år än som anges i bilaga 1 till denna lag, om bilen hör hemma i en kommun som anges i bilaga 3 till denna lag.
Fordonsskatten för en personbil skall utgå med ett 276 kronor lägre belopp per år än som anges i bilaga I till denna lag, om bilen hör hemma i en kommun som anges i bilaga 3 till denna lag. Della gäller dock inte om skatten för bilen skall beräknas enligt 12 b§.
En personbil anses höra hemma i den kommun, där den skattskyldige har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt, som anges i 14 8 första eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 14 8 tredje stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress som borde vara antecknad i bilregistret.
Den lägre fordonsskatten tillämpas när fordonsskatt påförs för helt skatteår eller hel skatteperiod. när skatt påförs därför att skatteplikt inträder för ett fordon eller vid efterbeskattning.
16 §
Skattepliktigt fordon får ej brukas, om till betalning förfallen fordonsskatt ej erlagts. Detta gäller ej i fråga om skatt som avser tid före det närmast föregående skatteåret och ej heller i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut oni efterbeskattning enligt 24 8.
Har fordon sålts vid exekutiv försäljning får det brukas av den nye ägaren utan hinder av att fordonsskatt, för vilken tidigare ägare är skattskyldig, inte har erlagts. Föreligger annars särskilda skäl får riksskatteverket medge att visst fordon får brukas utan hinder av första stycket.
Ett skattepliktigt fordon får inte användas, om till betalning förfallen fordonsskatt ej erlagts. Detta gäller inte i fråga om skatt som avser tid före det närmast föregående skatteåret och inte heller i fråga om skatt som åvilar en tidigare ägare av fordonet och som har fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 8.
Har ett fordon sålts vid exekutiv försäljning eller av ett konkursbo får det användas av den nye ägaren även om fordonsskatt, för vilken en tidigare ägare är skattskyldig, inte har erlagts. Detsamma gäller för ett fordon som tillhör ett konkursbo i fråga om skatt som konkursgäldenären eller en tidigare ägare är ska 11 sky Idi g för.
Om det Jöms särskilda skäl får riksskatteverket medge att ett visst fordon får brukas utan hinder av första stycket.
17 8
Kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med särskild, godkänd räknare för registrering av fordonets körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion (kilo :
Senaste lydelse 1984: 872.
Kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med särskild, godkänd räknare för registrering av fordonets körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion (kilo -
1* Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr31
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1985/86:31
meterräknarapparatur). Apparaturen skall vara plomberad. Kilometerskattepliktig personbil som användes utom riket skall vidare vara försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från skyldighet att förse personbil med sådant märke.
meterräknarapparatur). Apparaturen skall vara plomberad. Kilometerskattepliktig personbil skall vidare vara försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från skyldighet att förse personbil med sådant märke.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om godkännande, montering, plombering, renovering, reparation, kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur. beräkning av körsträcka på grundval av registreringar i kilometerräknare samt om märke som avses i första stycket.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan medge att kilometerskattepliktigt fordon inte behöver vara försett med kilometerräknarapparatur.
18 §
Kilometerskatt utgår för den körsträcka som fordon tillryggalagt under tid, då det varit kilometerskattepliktigt.
Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de skattesatser som anges i bilaga 2 till denna lag.
Kilometerskatt utgår för den körsträcka som ett fordon tillryggalagt under den tid då det varit kilometerskattepliktigt.
Skattskyldig skall för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för beräkning av skatt. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag härifrån. Uppgift till ledning för beräkning av skatt skall lämnas även i annat fall. i den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar därom. Kilometerskatt erläggs i efterhand för skatteperiod. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag härifrån för grupp av fordon.
Den skattskyldige skall för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för beräkning av skatten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från detta. Uppgift till ledning för beräkning av skatt skall lämnas även i andra fall, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar om detta.
Kilometerskatt betalas i efterhand för skatteperiod. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från detta för grupper av fordon. / sådana fall som avses i 20§ andra —fjärde styckena betalas dock kilometerskatt även för en del av en skatteperiod.
20 §
Skattskyldig i fråga om kilometerskatt är, om ej annat följer av andra stycket, den som ägde fordonet vid ingången av den kalender -
Skattskyldig i fråga om kilometerskatt är, om inte annat följer av andra - fjärde styckena, den som ägde fordonet vid ingången av den
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1985/86:31
månad under vilken skatten skall betalas eller skulle ha betalats.
I fråga om kilometerskatt som fastställes genom beslut enligt 24 eller 25 § är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser. I fråga om kilometerskatt för skatteperiod under vilken fordon avregistrerats eller eljest av annan anledning än avställning upphört att vara skattepliktigt är den skattskyldig som då ägde fordonet.
kalendermånad under vilken skatten skall betalas eller skulle ha betalats.
Har ett fordon övergått till en ny ägare, är den förre ägaren skattskyldig för den kilometerskatt sorn utgår för den körsträcka under skatteperioden som fordonet tillryggalagt före äganderättens övergång. Den nye ägaren är skattskyldig för den kilometerskatt som utgår för körsträckan därefter.
Har den skattskyldige försatts i konkurs, är konkursgäldenären skattskyldig för den kilometerskatt som utgår för den körsträcka under skatteperioden som fordonet tillryggalagt före beslutet om konkurs. Konkursboet är skattskyldigt för den kilometerskatt som utgår för körsträckan därefter.
I fråga om kilometerskatt som fastställs genom ett beslut enligt 24-25 a§§ är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser. 1 fråga om kilometerskatt för skatteperiod under vilken ett fordon avregistrerats, eller annars av annan anledning än avställning upphört att vara skattepliktigt, är den skattskyldig som då ägde fordonet.
21 §
fordon
Ett kilometerskattepliktigt don får inte användas
for -
Kilometerskattepliktigt får ej brukas
1. om det inte är försett med kilometerräknarapparatur av godkänt slag som är plomberad och godkänd vid besiktning samt fungerar tillfredsställande,
2. om till betalning förfallen kilometerskatt ej erlagts.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge att fordon, utan hinder av första stycket 1, får brukas i avvaktan på reparation eller besiktning av kilometerräknarapparatur.
Vad som sägs i första stycket I gäller ej i fall som avses i 17 § tredje stycket.
Vad som sägs i första stycket 2 gäller ej i fråga om skatt som avser tid före det närmast föregående
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge att fordon, utan hinder av första stycket 1, får användas i avvaktan på reparation eller besiktning av kilometerräknarapparaturen.
Vad som sägs i första stycket 1 gäller inte i fall som avses i 17 § tredje stycket.
Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte i fråga om skatt som avser tid före det närmast föregåen -
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1985/86:31
skatteåret och ej heller i fråga om de skatteåret och inte heller i fråga
skatt som åvilar tidigare ägare av om skatt som åvilar en tidigare
fordonet och som fastställts genom ägare av fordonet om skatten inte
beslut om efterbeskattning enligt 24 har förfallit till betalning vid ägar eller
25 §. Har fordon sålts vid exe- bytet eller om skatten har fastställts
kutiv försäljning får det brukas av genom ett beslut enligt 24-25«§#.
den nye ägaren utan hinder av att Har ett fordon sålts vid exekutiv
kilometerskatt, för vilken tidigare försäljning eller av ett konkursbo
ägare är skattskyldig, inte har er- får det brukas av den nye ägaren
lagts. Föreligger annars särskilda även om kilometerskatt, för vilken
skäl får riksskatteverket medge att en tidigare ägare är skattskyldig,
visst fordon får brukas utan hinder inte har erlagts. Detsamma gäller
av första stycket 2. för fordon som tillhör ett konkursbo
i fråga om skatt som konkursgäldenären eller en tidigare ägare är skattskyldig för.
Om det finns särskilda skäl får riksskatteverket medge att ett visst fordon får brukas utan hinder av första stycket 2.
22 §
Vägtrafikskatt påförs, om inte annat följer av 23 — 25 a §§, genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Om det i bilregistret saknas uppgifter som behövs för påförande av skatten, påförs den enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
25 a §
Har ett kilometerskattepliktigt fordon brukats i strid mot 21 § första stycket I, får be skatt ningsmyndigheten även för pågående skatteperiod fastställa kilometerskatten för den vägsträcka som fordonet brukats på sådant sätt. Därvid tilllämpas 23 § tredje stycket samt 26 §.
28 §
Har vederbörlig uppgift för skatteperiod om körsträcka för kilometerskattepliktigt fordon inte kommit in inom föreskriven tid skall erinran om uppgiftsskyldigheten och om förseningsavgift sändas till den som ägde fordonet vid utgången av skatteperioden, om ej annat följer av andra stycket.
Vägtrafikskatt påföres, om ej annat följer av 23 - 25 §§, genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Saknas i bilregistret uppgift som behövs för påförande av skatten, påföres den enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
6 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1985/86:31
Har i fall som avses i första stycket ägaren underlåtit att inom föreskriven tid lämna uppgift för skatteperiod om fordonets körsträcka för minst en av de tre närmast föregående skatteperioderna påför beskattningsmyndigheten ägaren förseningsavgift. Detsamma gäller om ägaren har anmanats att lämna uppgift om körsträcka men ej efterkommit anmaningen inom tid som har föreskrivits i denna.
Förseningsavgift enligt andra stycket utgår med 100 kronor. Avgiften bestäms dock till 200 kronor om förseningsavgift har påförts för minst en av de tre närmast föregående skatteperioderna eller om förseningen avser uppgift som ägaren har anmanats att lämna.
Om ägaren i fall som avses i första stycket har underlåtit att inom föreskriven tid lämna uppgift om fordonets körsträcka för två på varandra följande skatteperioder skall beskattningsmyndigheten påföra ägaren förseningsavgift. Detsamma gäller om ägaren har anmanats att lämna uppgift om körsträcka men inte följt anmaningen inom den tid som har föreskrivits i denna.
Förseningsavgift enligt andra stycket utgår med 100 kronor. Avgiften bestäms dock till 200 kronor om förseningsavgift har påförts även för den närmast föregående skatteperioden eller om förseningen avser en uppgift som ägaren har anmanats att lämna.
Fråga om förseningsavgift prövas av beskattningsmyndigheten. I fråga om förseningsavgift skall 7 kap. 6§ första och tredje styckena samt 7 kap. 8§ lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter tillämpas. Därutöver gäller att förseningsavgifter avseende samma fordonsägare för en och samma skatteperiod får nedsättas till 500 kronor eller, i fall som avses i tredje stycket andra meningen, 1 000 kronor.
29 §
Skatt och skattetillägg anges i Vid beräkning av skatt eller skat helt
krontal, så att öretal bortfaller. tetillägg som skall påföras eller
återbetalas skall beloppet avrundas till närmast lägre hela krontal.
Skattebelopp under 25 kronor behöver inte betalas in till staten och återbetalas inte heller.
30 §
Vad i uppbördslagen (1953:272) stadgas om indrivning, avkortning och avskrivning av skatt skall i tilllämpliga delar gälla fordonsskatt, kilometerskatt, skattetillägg och förseningsavgift. Vid återbetalning av skatt skall avräknas endast sådan til! betalning förfallen fordonsskatt eller kilometerskatt som ej erlagts, restavgift som belöper på sådan skatt samt sådan avgift enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) som uppbäres i samband med uppbörd av vägtrafikskatt. I fråga om avräkning av avgifter som nu har
Vad som föreskrivs i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkortning och avskrivning av skatt skall i tillämpliga delar gälla fordonsskatt, kilometerskatt, skattetillägg och förseningsavgift. Fordonsskatt som förfallit till betalning men inte har erlagts får dock avkortas genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret, utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Vid återbetalning av skatt skall avräknas endast sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kilometer -
1** Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr31
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1985/86:31
sagts äger 23 och 31 §§ motsvaran- skatt som ej erlagts, restavgift och de tillämpning. skattetillägg som belöper på sådan
skatt, förseningsavgift enligt 28§ samt sådan avgift enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) som uppbärs i samband med uppbörd av vägtrafikskatt. I fråga om avräkningen skall 23 och 31 §§ tillämpas.
Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av fordonsskatt, kilometerskatt, restavgift, skattetillägg och förseningsavgift.
Mot beslut som avses i 23 — 27 §§, 28 § andra eller tredje stycket eller 40 § eller som avser rättelse får skattskyldig och allmänt ombud föra talan genom besvär hos kammarrätt. Allmänna ombudets besvärstid räknas från beslutets dag.
Mot beslut enligt 16 § andra stycket andra meningen eller 21 § fjärde stycket tredje meningen får skattskyldig föra talan genom besvär hos regeringen.
§
Beslut som avses i 23-27 §§, 28 § andra eller tredje stycket eller 40 § eller som avser rättelse får överklagas av den skattskyldige och av allmänna ombudet genom besvär hos kammarrätten. Allmänna ombudets besvärstid räknas från beslutets dag.
Beslut enligt 16 § tredje stycket eller 21 § sjätte stycket får överklagas av den skattskyldige genom besvär hos regeringen.
Bestämmelserna i 8kap. 2, 3 , 4, 6, 11 och 13 §§ lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad där sägs om allmänt ombud gäller då allmänt ombud enligt 3 §. Vid tillämpningen av 8 kap. 6§ är motpartens besvärstid dock två veckor.
8 Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)3
Nuvarande lydelse Fordonsskatt
SkU 1985/86:31
Fordonsslag Skattevikt,
kilogram
Skatt, kronor
grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel
0-
utan sidvagn
76-
2 Annan motorcykel
0-
0 B Personbilar
0- 901 —
90 C Bussar
1 Buss som är
0-
1 600
inrättad för
1 601 —
3 000
drift endast med bensin eller gasol
3 001 —
2 Annan buss
0-
1 601 —
3001 —
7001-
10001 — 30001-
2505 14 705
0 D Lastbilar
1 Lastbil som är
0-
1 600
inrättad för
1 601 —
3 000
drift endast
3 001 —
med bensin eller gasol 2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn med
två hjulaxlar -
med tre eller flera hjulaxlar -
0- 1600
1601- 3000
3001- 6000
6001-10000
2 235
10001-14000
14001 —
0- 1600
1601- 3 000
3001- 6000
6001-11 000
11001-15000
15001-18000
18001-23000
II 155
23001-27000
27 001 —
24 595
3 Senaste lydelse 1984:872.
Fordonsslag Skattevikt,
kilogram
Skatt, kronor
grund- tilläggsbelopp
belopp för vatje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2.2 utan anordning för påhängs- vagn
med två hjul-
0- 1600
axlar
1601- 3000
3001- 6000
6001-10000
1 105
10001-14000
14001-17000
17001-
med tre eller
0- 1600
flera hjul-
1601- 3000
axlar
3001- 6000
6001-11000
11 001 -15000
15001-18000
18001-27 000
27 001 —
0 Traktorer och lotorredskap
Trafiktraktor
0- 1 300
och registrerat
1301- 3000
motorredskap
3001- 7000
som inrättats
7001-
5 160
för drift med annat drivmedel än brännolja Trafiktraktor
0- 1300
och registrerat
1301- 3 000
motorredskap
3001- 7000
som inrättats
7001-
för drift med brännolja Traktor klass II
0- 2 500
2501-
0 Släpvagnar
Släpvagnar med
0- 1000
skattevikt högst
1001- 3000
3 000 kilogram Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil' med en hjulaxel
3001-
med två hjul-
3001-13000
axlar
13001 —
med tre eller
3001-13000
flera hjul-
13001 —
1 180
axlar
1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av ett kilometerskattepliktigt fordon tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.
SkU 1985/86:31
Fordonsslag
Skattevikt,
kilogram
Skatt, kronor
grund-
belopp
tilläggsbelopp för vaije helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen
3 Kilometerskatte- pliktiga släpvagnar 3.1 styraxel för påhängsvagn
med en hjul-
3001- 5000
axel
5001- 8000
8001-
med två eller
3001- 8000
flera hjul-
8001-11000
axlar
11001-14000
14 001 —
3.2 andra släp- vagnar
med en hjul-
3001- 5000
axel
5001- 8000
8001-
med två hjul-
3001- 8000
axlar
8001-11000
1 160
11001-14000
14001-17000
3 500
17001 —
5 360
med tre eller
3001-11000
flera hjul-
11001-17000
1 180
axlar
17001-25 000
25001-32000
5 820
32001-
4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller ett regi- strerat motor- redskap2
med en hjulaxel
3001- 8000
8001-
3 890
med två hjul-
3001- 8000
axlar
8001-11000
11001-17000
5 330
17 001 —
med tre eller
3001-11000
flera hjul-
11001-14000
axlar
14001-20000
5 430
20001-25000
25 001-30000
30001-35000
27 630
35001-
2 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskaltepliktigt fordon tas skatt ut enligt 3.
SkU 1985/86:31
11 Föreslagen lydelse Fordonsskatt
SkU 1985/86:31
Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor
kilogram
grund- tilläggsbelopp
belopp för vaije helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel
0- 75
utan sidvagn
76-
2 Annan motorcykel
0-
0 B Personbilar
0- 900
901 —
90 C Bussar
1 Buss som är
0- 1600
inrättad för
1601- 3000
drift endast
3001 —
med bensin eller gasol
2 Annan buss
0- 1600
1601- 3000
3001- 7000
7001-10000
10001-30000
30001-
0 D Lastbilar
I Lastbil som är
0- 1600
inrättad för
1601- 3000
drift endast
3001 —
med bensin eller gasol 2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängs- vagn
med två hjul-
0- 1600
axlar
1601- 3000
3001- 6000
6001-10000
10001-14000
4 475
14001 —
med tre eller
0- 1600
flera hjul-
1601- 3000
axlar
3001- 6000
6001-11000
11001-15000
15001-18000
18001-23000
11 155
23 001-27 000
27001-
2.2 utan anordning för påhängs- vagn
med två hjul-
0- 1600
axlar
1601- 3000
3001- 6000
6001-10000
1 105
10001-14000
14001-17000
4 985
17001 —
169 Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor
kilogram
grund- tilläggsbelopp
belopp för vaije helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
med tre eller
0- 1600
flera hjul-
1601- 3000
axlar
3001- 6000
6001-11000
11001-15000
15001-18000
3 945
18001-27 000
126 E Traktorer och motorredskap
27001-
1 Trafiktraktor
0- 1300
och registrerat
1 301- 3 000
motorredskap
3001- 7000
som inrättats för drift med annat drivmedel än brännolja
7001-
5 160
2 Trafiktraktor
0- 1300
och registrerat
1301- 3000
motorredskap
3001- 7000
som inrättats för drift med brännolja
7001-
3 Traktor klass II
0- 2500
0 F Släpvagnar
2501-
1 Släpvagnar med
0- 1000
skattevikt högst 3 000 kilogram 2 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil1
1001- 3000
med en hjulaxel
3001-
med två hjul-
3 001-13000
axlar
13001 —
med tre eller
3001-13000
flera hjul- axlar 3 Kilometerskatte- pliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven
13001 —
1 180
1 Dras annan släpvagn än påhängs vagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.
SkU 1985/86:31
Fordonsslag
Skattevikt,
kilogram
Skatt, kronor
grund-
belopp
tilläggsbelopp för vaije helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen
3.1 styraxel för påhängsvagn
med en hjul-
3001- 5000
axel
5001- 8000
8001-
4 380
med två eller
3001- 8000
flera hjul-
8001-11000
axlar
11001-14000
14001 —
3.2 andra släp- vagnar
med en hjul-
3001- 5000
axel
5001- 8000
8001 —
med två hjul-
3001- 8000
axlar
8001-11000
1 160
11001-14000
14001-17000
3 500
17001 —
5 360
med tre eller
3001-11000
flera hjul-
11001-17000
1 180
axlar
17001-25000
25001-32000
32001-
4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller ett regi- strerat motor- redskap2
med en hjulaxel
3001- 8000
8001-
3 890
med två hjul-
3001- 8000
axlar
8001-11000
11001-17000
5 330
17001 —
med tre eller
3001-11000
flera hjul-
11001-14000
3 180
axlar
14001-20000
20001-25000
25 001-30000
30001-35000
35 001-
33 130
2 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.
SkU 1985/86:31
14 Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601 )4
Nuvarande lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre för 10 kilometer
kilogram
grund- tilläggsbelopp
belopp för vaije helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
1 Personbil
0- 900
901 —
2 Buss
0- 1600
3 Lastbil
1 601 —
153,3
0,3
3.1 med anordning
0- 1600
för påhängs- vagn
1 601-
1,65
3.2 annan lastbil
0- 1600
4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av ett kilometers katte- pliktigt fordon
4.1 styraxel för påhängsvagn
1 601 —
1,10
med en hjul- axel
3001 —
2,15
med två eller flera hjul- axlar
4.2 annan släpvagn
3001-
1,50
med en hjul- axel
3001-
0,65
med två hjul-
3001-11 000
. 0,50
axlar
11001-
0,95
med tre eller
3001-11000
0,40
flera hjul-
11001-
0,75
axlar
Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.
SkU 1985/86:31
4 Senaste lydelse 1984:872.
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag
Skattevikt,
kilogram
Skatt, öre för 10 kilometer
grund-
belopp
tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen
1 Personbil
0- 900
901-
2 Buss
0- 1600
3 Lastbil
1 601 —
153,3
0,3
3.1 med anordning för påhängs- vagn
0- 1600
1 601 —
1,65
3.2 annan lastbil
0- 1600
4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av ett kilometerskatte- pliktigt fordon
4.1 styraxel för påhängsvagn
1601-
1,10
med en hjul- axel
3 001 -
2,15
med två eller flera hjul- axlar
4.2 annan släpvagn
3001 —
1,50
med en hjul- axel
3001 -
0,65
med två hjul-
3001-11000
axlar
11001-
0,95
med tre eller
3001-11000
flera hjul- axlar
11 001-
0,75
Denna lag träder i kraft, i fråga om 2, 12, 12 a, 12 b, 17 och 29 §§ samt bilagornal och 2 den 1 juni 1986, och i övrigt den 1 oktober 1986.
1. De nya bestämmelserna i 16 § andra stycket och 21 § femte stycket tillämpas, i fråga om fordon som säljs av ett konkursbo, för fordon som säljs efter ikraftträdandet.
2. De nya bestämmelserna i 20 § andra och tredje styckena och i 21 § fjärde stycket tillämpas i fråga om fordon som överlåts efter ikraftträdandet eller som tillhörde en skattskyldig som försatts i konkurs efter ikraftträdandet.
3. Den nya bestämmelsen i 25 a § tillämpas i fråga om skatteperiod som påbörjas efter ikraftträdandet.
4. Höjs fordonsskatten för ett fordon till följd av att 12 b § upphävs behöver, om fordonet är skattepliktigt den 1 juni 1986, tillkommande skattebelopp för skatteår eller skatteperiod som börjar vid ikraftträdandet eller närmast före ikraftträdandet inte betalas.
SkU 1985/86:31
16 Motionerna
SkU 1985/86:31
Motioner väckta med anledning av propositionen
1985/86:320 av Sivert Andersson (s) och Birgitta Johansson (s), vari yrkas att riksdagen uttalar att också miljöhänsyn vägs in vid reduceringen av kilometerskatten för fordon med bränslebesparande anordningar.
1985/86:321 av Britta Bjelle (fp) och Kjell Johansson (fp), vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen,
2. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt framlägger förslag till en brännoljeskatt.
1985/86:322 av Karin Israelsson (c), vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att brännoljeskatt bör införas med beaktande av det som anförts i motionen.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1985/86:Sk503 av Karin Ahrland (fp), vari yrkas att riksdagen beslutar ändra 13 § första stycket lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon enligt nedan.
Nuvarande lydelse
Har länsstyrelse enligt 40 § första stycket vägtrafikskattelagen (1973:
601) befriat fordon från skatteplikt i samband med att fordonet har registrerats eller, om det har avställts vid registreringen, när avställningen har upphört, skall riksskatteverket till fordonets ägare utbetala ett belopp som svarar mot försäljningsskatten på fordonet. Har utbetalning gjorts till fordonsägare för visst fordon, får ny utbetalning för annat fordon göras endast om detta har förvärvats mer än tre år efter förvärvet av förstnämnda fordon, om ej särskilda skäl för fordonsbytet visas föreligga.
1985/86:Sk513 av Margareta Palmqvist (s) och Anita Persson (s), vari — såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befrielse från vägtrafikskatt för icke förvärvsarbetande handikappade personer och om finansieringen av den reformen.
1985/86:Sk524 av Jarl Lander (s) och Ove Karlsson (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av regionalt differentierad bensinskatt.
Föreslagen lydelse
Har länsstyrelse enligt 40 § första stycket vägtrafikskattelagen (1973: 601) befriat fordon från skatteplikt, skall riksskatteverket till fordonets ägare utbetala ett belopp som svarar mot försäljningsskatten på fordonet. Har utbetalning gjorts till fordonsägare för visst fordon, får ny utbetalning för annat fordon göras endast om detta har förvärvats mer än tre år efter förvärvet av förstnämnda fordon, om ej särskilda skäl för fordonsbytet visas föreligga.
1985/86:Sk529 av Ingvar Björk (s) och Börje Nilsson (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skattebefrielse av handikappades motorfordon skall gälla oberoende av yrkesverksamhet eller yrkesutbildning.
1985/86:Sk532 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till differentiering av bensinskatten och — i motsvarande grad — kilometerskatten, så att glesbygdsbefolkningen får en rejäl kompensation för längre avstånd och dyrare transportkostnader.
1985/86:Sk539 av Elver Jonsson (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en reformerad dieselbeskattning.
1985/86:Sk543 av Nils G. Åsling (c) och Gunnar Björk i Gävle (c), vari yrkas att riksdagen begär att regeringen förelägger riksdagen förslag om att fordon med energilagringssystem befrias från kilometerskatt.
1985/86:Sk561 av Rolf Clarkson (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av beskattningen på dieseldrivna fordon så att den tidigare relationen i beskattningen mellan dieseldrivna och bensindrivna personbilar återställs.
1985/86:Sk562 av Rolf Clarkson (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att Sverige övergår till samma system som tillämpas i andra länder, nämligen att kilometerskatten betalas vid pumpen.
Utskottet
Kilometerskatt eller brännoljeskatt m. m.
Kilometerskatten infördes den 1 januari 1974. Mot bakgrund av att systemet redan på ett tidigt stadium utsattes för viss kritik gav dåvarande budgetministern i februari 1979 vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05) i uppdrag att utvärdera kilometerskattesystemet och samtidigt bedöma alternativa skatteformer (dir. 1979:9). Sedan detta arbete fullgjorts överlämnade utredningen i december 1984 betänkandet Ds Fi 1984:22 Kilometerskatt eller brännoljeskatt. Som framgår av titeln på betänkandet var en särskild skatt på brännoljan det enda alternativ till kilometerskatten som utredningen fann realistiskt. Eftersom denna skatteform enligt utredningens mening inte hade uppenbara och odiskutabla fördelar framför kilometerskattesystemet stannade utredningen för att föreslå att kilometerskattesystemet skulle behållas tills vidare.
Enligt propositionen är finansministern, liksom majoriteten av remissinstanserna, av samma uppfattning, och han avvisar följaktligen tanken att ersätta kilometerskattesystemet med en särskild skatt på brännoljan. Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar av bestämmelserna om kilometerskatt och fordonsskatt. Kilometerskatten för gengasdrivna och eldrivna fordon slopas, samtidigt som den nuvarande nedsättningen av fordonsskatten för den senare kategorin upphävs. Vidare skall särskilda avstämplingar och skattedebiteringar göras när ett fordon övergår till ny ägare, och den nye
SkU 1985/86:31
ägaren skall inte längre vara skattskyldig för kilometerskatt som hänför sig till körd vägsträcka före äganderättsövergången. Bestämmelserna om förseningsavgift förenklas, liksom förfarandet vid fastställelse av kilometerskatt avseende fordon med bristfälligt fungerande räknare. Kilometerskattemärke skall i fortsättningen distribueras till alla ägare av kilometerskattepliktiga personbilar. Slutligen föreslås vissa ändringar gällande avrundning av vägtrafikskatt och brukandeförbud i samband med konkurs.
I motionerna 321 av Britta Bjelle och Kjell Johansson (båda fp) och 322 av Karin Israelsson (c) yrkas att kilometerskatten avskaffas och att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till brännoljeskatt. Även Elver Jonsson (fp) begär i motion Sk539 förslag om reformerad dieselbeskattning, och Rolf Clarkson (m) kräver i motion Sk562 ”skatt vid pumpen”. Genomgående kritiserar motionärerna kilometerskattesystemet för dess enligt deras mening krångliga uppbördsmetoder och det besvär som fordonsägarna åsamkas.
Utskottet är enigt med finansministern om att kilometerskattesystemet, som numera får anses vara väl inarbetat, inte bör överges om inte ett annat beskattningssystem framstår som klart bättre. Alternativet, en särskild skatt på brännolja i kombination med ett märkningsförfarande som gör lågbeskattad olja lätt att känna igen, har enligt utskottets mening inte sådana fördelar. Tvärtom erbjuder kilometerskatten betydligt bättre möjligheter än en särskild brännoljeskatt att avpassa skatteuttaget för olika typer av fordon till fordonens vägkostnadsansvar. Vidare framgår av propositionen att kontrollen av kilometerskatten numera fungerar tillfredsställande och att den kan komma att förbättras ytterligare, bl. a. med hjälp av nya navräknare. Utskottet vill inte bestrida att de skattskyldiga kan drabbas av vissa besvärligheter, t. ex. när en räknare går sönder, men — som framgår av propositionen — fordonsägarnas totala kostnader för kilometerskattesystemet torde snarare understiga än överstiga de kostnader som oljebolagen skulle få vidkännas genom en omläggning till brännoljebeskattning och som i sista hand måste betalas av oljekonsumenterna. Dessutom torde man, som finansministern framhåller, kunna utgå från att kilometerskattesystemet i framtiden kommer att fungera avsevärt bättre och till lägre kostnader än för närvarande.
Mot bakgrund av det anförda ansluter sig utskottet till finansministerns uppfattning att kilometerskattesystemet tills vidare bör behållas. Ett fortsatt utredande om alternativa skatteformer för dieseldrivna fordon kan således enligt utskottets mening för närvarande inte anses påkallat. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 321, 322 och Sk539 i denna del samt motion Sk562.
Vad gäller de i propositionen föreslagna lagändringarna i fråga om kilometerskatten och fordonsskatten har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker även i denna del motionerna 321 och 322.
SkU 1985/86:31
19 Fordon med bränslebesparande anordningar
I propositionen behandlas vidare kilometerskatten för fordon som försetts med bränslebesparande anordningar. Enligt finansministern föreligger inga principiella invändningar mot nedsättning eller befrielse från kilometerskatt för sådana fordon. En sänkning motsvarande den minskade bränsleförbrukningen i jämförelse med andra likvärdiga fordon utan sådana anordningar bör därför enligt hans mening medges i enskilda fall efter prövning av riksskatteverket (RSV) enligt dispensbestämmelsen i 39 § vägtrafikskattelagen (1973:601).
I motion Sk543 av Nils G. Åsling och Gunnar Björk i Gävle (båda c) begärs att fordon med s. k. energilagringssystem, som enligt motionärerna innebär en bränslebesparing på ca 30 %, skall befrias från kilometerskatt för att påskynda introduktionen av denna teknik. Sivert Andersson och Birgitta Johansson (båda s) föreslår i motion 320 att också miljöhänsyn skall beaktas vid reduceringen av kilometerskatten.
Enligt vad utskottet erfarit har hittills ingen dispensansökan inkommit, men utskottet vill inte motsätta sig att kilometerskatten i fortsättningen dispensvägen reduceras för fordon med bränslebesparande anordningar enligt de principer finansministern angett. En sådan ordning skulle enligt utskottets uppfattning ligga i linje med de allmänna strävandena att spara energi. Eftersom vägtrafikbeskattningen är ett uttryck för vägkostnaden och denna kostnad även inbegriper miljöstörningar innebär en reducering av skatten också en viss premiering av miljövinsterna till följd av den minskade bränsleförbrukningen. Både motion Sk543 och 320 får enligt utskottets uppfattning anses i viss mån tillgodosedda härigenom. Någon särskild åtgärd med anledning av motionerna finner utskottet inte påkallad, varför utskottet avstyrker dem.
Skattenivån
En annan fråga som berörs i propositionen och som tagits upp i två motioner är nivån på kilometerskatten. Något förslag till ändring av de nuvarande skattesatserna läggs inte fram i propositionen, och finansministern nämner att ett översynsprojekt inom kommunikationsdepartementet (rapporten Kostnader och avgifter inom trafiksektorn, Ds K 1985:2-3) visat att den rörliga beskattningen för flertalet fordonsslag nu är relativt väl avvägd. Ett undantag utgör bussarna, som för närvarande synes för lågt beskattade från kostnadsansvarighetssynpunkt.
I motion Sk539 kritiserar Elver Jonsson (fp) de enligt hans mening alltför höga skattesatserna. Han begär också förslag om en reformerad dieselbeskattning. Även Rolf Clarkson (m) anser att dieselbilar är för högt beskattade och yrkar i motion Sk561 att den tidigare relationen mellan dieseldrivna och bensindrivna bilar återställs.
Den rörliga beskattningen av dieseldrivna fordon sker dels genom kilometerskatten, dels genom allmän energiskatt och särskild avgift på brännoljan. Regeringen har nyligen i en proposition föreslagit en höjning av den allmänna energiskatten på olja med ca 20 öre per liter, och riksdagen
SkU 1985/86:31
kommer inom kort att behandla den propositionen. Det finns då anledning SkU 1985/86:31 att återkomma till de frågor motionärerna tagit upp, och i avvaktan härpå avstyrker utskottet motionerna.
Handikappfordon
I några motioner tas beskattningen av handikappfordon upp. Margareta Palmqvist och Anita Persson (båda s) yrkar i motion Sk513 att befrielsen från vägtrafikskatt för sådana fordon skall gälla även efter ägarens pensionering och att den härav föranledda kostnaden skall finansieras genom att man slopar den nuvarande skattebefrielsen för veteranbilar. Yrkandet i motion Sk529 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (båda s) har samma innebörd. Som motivering åberopas genomgående sociala skäl.
Utskottet vill erinra om att skattebefrielsen för veteranbilar är tillkommen av praktiska skäl och med hänsyn till att dessa fordon används mycket litet på de allmänna vägarna. Vad härefter gäller handikappfordon vill utskottet peka på att regeringen nyligen tillsatt en utredning angående bilstöd åt handikappade. Det åligger utredningen att bl. a. bedöma huruvida de nuvarande skatteanknutna förmånerna bör behållas eller om stödet skall utgå i annan form. I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete bör enligt utskottets mening ett ställningstagande till de frågor motionärerna tagit upp anstå. Utskottet avstyrker således motionerna Sk513 och Sk529.
I motion Sk503 av Karin Ahrland (fp) yrkas, också av sociala skäl, att befrielse från försäljningsskatt för handikappfordon skall medges, även om inte vägtrafikskattebefrielse medgetts i samband med registreringen.
Även denna skattefråga faller inom ramen för den ovan nämnda utredningens uppdrag, och utskottet anser således att ett ställningstagande i frågan bör anstå. Utskottet avstyrker följaktligen även denna motion.
Differentierad bensinskatt och kilometerskatt
I motionerna Sk524 av Jarl Lander och Ove Karlsson (båda s) och Sk532 av Alf Svensson (c) begärs en nedsättning av bensinskatten inom stödområdena A, B och C. Alf Svensson begär dessutom motsvarande sänkning av kilometerskatten. Motionärerna motiverar sitt yrkande med att en differentierad bensinskatt skulle upplevas som mera rättvis än den nuvarande fordonsskattenedsättningen för personbilar.
Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden, främst med hänsyn till de kontrollproblem, konkurrensrubbningar och administrativa kostnader ett sådant system skulle föra med sig. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och vill samtidigt stryka under att flertalet kommuner i Norrlands inland redan i dag åtnjuter såväl lägre fordonsskatt för personbilar som lägre energiskatt för el, vilket ansetts utgöra ett administrativt enklare system att kompensera dem som på grund av sin bostadsort har särskilda kostnader för resor, uppvärmning etc.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna.
21 Hemställan
SkU 1985/86:31
Utskottet hemställer
1. beträffande kilometerskattens bibehållande m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:321, 1985/86:322 och 1985/ 86:Sk539 i denna del samt motion 1985/86:Sk562,
2. beträffande lagförslaget
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:92 och med avslag på motionerna 1985/86:321 och 1985/86:322 i denna del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),
3. beträffande nivån på kilometerskatten
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk539 i denna del och motion 1985/86:Sk561,
4. beträffande fordon med bränslebesparande anordningar
a) att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk543,
b) att riksdagen avslår motion 1985/86:320,
5. beträffande vägtrafikskatten för handikappfordon
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk513 och 1985/86:Sk529,
6. beträffande försäljningsskatten för handikappfordon att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk503,
7. beträffande differentierad bensinskatt och kilometerskatt
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk524 och 1985/86:Sk532.
Stockholm den 8 april 1986 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s) och Margit Gennser (m)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
22 Reservationer
SkU 1985/86:31
Kilometerskattens bibehållande (mom. 1)
1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp). Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”motion Sk562” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att vägtrafikskatteutredningen och finansministern inte tillräckligt har beaktat tyngden i den kritik som riktats mot kilometerskattesystemet. Som punktskatt torde kilometerskatten vara unik genom de stora krav som systemet ställer på fordonsägarna i olika sammanhang. Utskottet tänker bl. a. på de återkommande avstämplingarna som, om de inte utförs i rätt tid, medför skönsbeskattning och förseningsavgift. Andra exempel på de besvär som kilometerskattesystemet medför för fordonsägarna är de särskilda avstämplingarna vid utlandskörning, de krångliga bestämmelserna om vilka åtgärder som skall vidtas när fel uppstått på räknaren samt reglerna om funktionskontroll och besiktning. Krångliga bestämmelser reglerar också den utländska dieseldrivna trafiken i Sverige.
När kilometerskattesystemet infördes torde man i Sverige ha haft vissa förhoppningar att andra länder i den industrialiserade världen skulle följa det svenska exemplet, men ännu tolv år efter införandet är Sverige och Norge ensamma i Europa om att tillämpa systemet. Kilometerskattesystemet bidrar således till att isolera Sverige från omvärlden.
Även för myndigheterna har kilometerskattesystemet gett upphov till praktiska och administrativa besvärligheter. Eftersom kilometerskatten är extremt svårkontrollerad har stora resurser måst satsas på att komma till rätta med fusk och manipulationer med kilometerräknarna, och utskottet är inte övertygat om att de nya navräknarna har så stora fördelar från kontrollsynpunkt som sägs i propositionen.
En skatt på motorbrännoljan, eventuellt i kombination med en märkning av lågbeskattad olja, erbjuder enligt utskottets uppfattning överlägsna fördelar i fråga om enkelhet och smidighet för såväl enskilda fordonsägare som myndigheter. Utskottet anser, med hänsyn till de utländska erfarenheterna, att finansministern överdrivit kontrollbehovet. Eventuella icke avsedda effekter i fråga om storleken av skatteuttaget för olika slags fordon kan, som framgår av propositionen, rättas till genom justeringar i fordonsskatteskalorna. En skatt på brännoljan gör dessutom fordonsägarna mer benägna att spara bränsle.
Med hänsyn till vad som sagts anser utskottet att regeringen bör inrikta arbetet på att snarast avskaffa kilometersystemet och i stället införa samma system som tillämpas i de flesta andra europeiska länder, nämligen en särskild skatt på motorbrännoljan. Detta bör ges regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:321,1985/86:322
och 1985/86:Sk539 i denna del samt motion 1985/86:Sk562 som sin SkU 1985/86:31 mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående ett avskaffande av kilometerskattesystemet.
Nivån på kilometerskatten (mom. 3)
2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Den rörliga” och på s. 21 slutar med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet bör beaktas att en dieseldriven bil kräver en betydligt större investering än en bensindriven bil. På grund härav bör de körlängdsberoende skatterna för dieseldrivna bilar vara lägre än för bensindrivna bilar, i all synnerhet som diseldrivna bilar från olika synpunkter — miljömässiga, energipolitiska, försörjningsmässiga etc. — är att föredra. Så var också förhållandet när kilometerskatten infördes, men sedan dess har de rörliga skatterna för dieseldrivna fordon höjts i betydligt snabbare takt än bensinskatten. Som motionärerna påpekar passerade drivmedelskostnaderna för dieselbilar kostnaderna per mil för bensinbilar i och med den senaste kilometerskattehöjningen. Detta förhållande kommer att accentueras ännu mer om regeringens senaste förslag till oljeskattehöjning vinner riksdagens bifall.
Utskottet anser att kilometerskatteskalan bör omarbetas i syfte att återställa den tidigare relationen i beskattning mellan dieseldrivna och bensindrivna personbilar. Detta bör ges regeringen till känna. På grund härav tillstyrker utskottet motionerna.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa
3. att riksdagen med bifall till motion 1985/86 :Sk539 i denna del och motion 1985/86:Sk561 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Vägtrafikskatten för handikappfordon (mom. 5)
3. Tommy Franzén (vpk) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”och Sk529” bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att anledning saknas att beröva de handikappade rätten till skattefritt bilinnehav efter förtids- och ålderspensioneringen. Pensionärer som är handikappade behöver ofta i lika hög grad som de som ännu inte är pensionerade bilen för sina sociala kontakter och sitt serviceutnyttjande, och de har dessutom i regel ännu lägre inkomster. Att en ny bilstödsutredning tillsatts bör inte hindra att angelägna reformer av detta slag genomförs omgående. Vad som nu sagts bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Sk513 och Sk529.
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa
5. att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk513 och
1985/86:Sk529 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Försäljningsskatten för handikappfordon (mom. 6)
4. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Även denna” och slutar med ”denna motion” bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit har motionären korrekt beskrivit den praxis som råder i fråga om reglerna för återbetalning av bilaccis för handikappfordon. En sådan tillämpning torde inte ha varit lagstiftarens avsikt, och lagen bör därför ändras på denna punkt i den riktning motionären åsyftar. Ändringen bör genomföras så snart som möjligt oavsett bilstödsutredningens arbete i övrigt, och regeringen bör skyndsamt lägga fram erforderliga förslag. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionen i den mån den ej kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa
6. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk503 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
SkU 1985/86:31
gotab Stockholm 1986 10735