Om olika skattefrågor rörande ideella föreningar m. m. och om beskattningen av idrottsmän
Skatteutskottets betänkande 1985/86:32
om olika skattefrågor rörande ideella föreningar m. m. och om beskattningen av idrottsmän
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet motioner rörande beskattningen av stiftelser och ideella föreningar. Samtidigt tar utskottet upp vissa skattefrågor för idrottsmän.
Utskottet avstyrker motionerna.
I en reservation (m,fp, c) yrkas att grundavdraget för de ideella föreningarna höjs från 15 000 kr. till 1,5 basbelopp.
Motionerna
1985/86:Sk212 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s), vari — med hänvisning till motion L207 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär en särskild översyn av beskattningsreglerna för stiftelser.
1985/86:Sk224 av Knut Wachtmeister (m), vari yrkas att riksdagen beslutar att 50% av skattebefriade stiftelsers nettoavkastning får fonderas utan att skattebefrielsen går förlorad.
1985/86:Sk227 av Rune Ångström (fp) och Ulla Orring (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om gynnsammare skatteregler för idrottsmän med temporärt höga inkomster så att dessa kan fördelas under en längre uttagsperiod.
1985/86:Sk265 av Stig Josefson m.fl. (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att ideella föreningar får utökad skattefrihet och slipper deklarationsskyldighet vid inkomster understigande 1,5 basbelopp.
1985/86:Sk272 av Bo Lundgren (m) och Rolf Dahlberg (m), vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ett schablonavdrag för kostnader i samband med idrottsutövningpå 5 000 kr. införs fr.o.m. taxeringen 1986 i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande möjligheter till inkomstutjämning för idrottsutövare.
1985/86:Sk274 av Ivar Virgin (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetlig behandling av tävlingsvinster.
SkU
1985/86:32
1 Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr 32
1985/86:Sk283 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag om inkomstutjämning för idrottsutövare med särskilt höga inkomster för att de ej av skatteskäl skall tvingas flytta ur landet.
1985/86:Sk284 av Gudrun Norberg (fp) och Lars Ernestam (fp), vari yrkas att riksdagen beslutar om höjning av grundavdraget för de allmännyttiga ideella organisationerna till 1,5 basbelopp.
1985/86:Sk313 av Margaretha af Ugglas (m), vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att allmännyttiga stiftelser medges skattebefrielse i samma omfattning och för de syften som nu gäller för ideella föreningar i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar att skattebefrielse i arvs- och gåvohänseende skall gälla för ideella föreningar och stiftelser på samma grunder som i dag gäller för ideella föreningar i inkomstskattehänseende.
1985/86:Sk328 av Göran Ericsson (m) och Ingrid Hemmingsson (m), vari såvitt nu är i fråga yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de olika skatteregler som försvårar idrottens möjlighet till ökad självfinansiering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande beskattningen av idrottsledare, mervärdeskattefrihet och reklambeskattningen av idrottsföreningar,
3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn syftande till en höjning av schablonavdraget för idrottsersättningar.
1985/86:Sk341 av Agne Hansson m.fl. (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en översyn av samtliga skatteregler för ideella organisationer kommer till stånd snarast.
Frågornas tidigare behandling Ideella föreningar och stiftelser
Ideella, allmännyttiga organisationer av olika slag är under vissa förutsättningar befriade från inkomstbeskattning. Skattebefrielsen gäller beträffande vissa av dessa organisationer för all inkomst utom inkomst av fastighet. Vanligtvis är de emellertid skattskyldiga också för vissa rörelseinkomster. I så fall uppkommer också skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt för den förmögenhet som är nedlagd i rörelsen. Från den skattepliktiga inkomsten av rörelse och fastighet har en ideell förening, som är befriad från skatt på andra inkomster, rätt till grundavdrag. Grundavdraget för de ideella föreningarna var 2 000 kr. t. o. m. beskattningsåret 1982. Hösten 1984 höjdes detta avdrag till 15000 kr. med verkan fr. o. m. 1984 års taxering.
Fr. o. m. inkomståret 1985 har den kommunala beskattningen av juridiska personer slopats (prop. 1984/85:70, SkU 1984/85:23). Samtidigt slopades vissa särskilda undantag vid den statliga beskattningen. Det statliga skatteuttaget höjdes från 10 % till 40 % för att innefatta det tidigare kommunala skatteuttaget.
SkU 1985/86:32
2 Nuvarande principer för de ideella föreningarna infördes genom en särskild lagstiftning 1977 (prop. 1976/77:135, SkU 1976/77:45) och gäller fr. o. m. 1979 års taxering. Tidigare medgavs skattebefrielse endast för föreningar med kvalificerat allmännyttigt ändamål. Numera är gränsen mellan allmännyttiga och ej allmännyttiga föreningar vag. Skattelättnaderna omfattar föreningar som driver en verksamhet som från allmänna utgångspunkter är värd att stödja. Föreningar med syfte att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, såsom fackföreningar och liknande, vanliga villaägarföreningar och sällskapsföreningar omfattas dock i regel inte av skattelättnaderna. I princip fordras också att föreningen är öppen, dvs. att den inte vänder sig till en alltför begränsad krets, och att den använder sina inkomster för den angivna verksamheten. Syftet har varit att utforma reglerna så att de inte motverkar ett vitalt föreningsliv. Samtidigt har beaktats att reglerna inte skall kunna utnyttjas för att uppnå ej avsedda skatteförmåner. I fråga om inkomst av fastighet och rörelse har också beaktats att olika näringsidkare bör kunna konkurrera på samma villkor.
En allmännyttig ideell förening kan inkomstbeskattas för vissa rörelseeller fastighetsinkomster. Även sådana inkomster går emellertid fria från skatt om de huvudsakligen har naturlig anknytning till föreningens ideella verksamhet eller utgör en traditionell finansieringskälla för ideellt arbete. Inkomster av kommersiellt bedriven verksamhet skall i princip beskattas i vanlig ordning. Gränsdragningsfrågan mellan skattepliktiga och icke skattepliktiga rörelseinkomster är många gånger svår att bedöma. Det är mot denna bakgrund som de allmännyttiga föreningarna - i motsats till andra föreningar — är berättigade till ett grundavdrag med, som tidigare nämnts, 15000 kr.
Olika skattefrågor rörande ideella föreningar behandlas i riksskatteverkets broschyr Ideella föreningar. Information om skatter och avgifter m. m., som utkommit i ny upplaga i december 1984. Här behandlas de nu angivna skattereglerna utförligt. Information lämnas också om övriga skatte-och avgiftsfrågor.
Vanliga regler gäller för den ideella föreningens skyldigheter som arbets- och uppdragsgivare. Föreningen måste göra skatteavdrag samt betala in och redovisa skatt. Föreningen måste också svara för arbetsgivaravgifter på samma sätt som andra arbets-och uppdragsgivare. Av särskilda skäl har riksdagen emellertid nyligen beslutat att föreningarna skall erhålla full ersättning för de arbetsgivaravgifter som påförts eller kommer att påföras dem för ersättningar som utgått till idrottsmän t. o. m. år 1985.
I fråga om mervärdeskatten gäller inga särskilda regler för de ideella föreningarna. Verksamhet som enligt allmänna bestämmelser är att hänföra till rörelse föranleder skyldighet att redovisa mervärdeskatt när omsättningen överstiger 10000 kr. om året. Särskilda regler medger dock undantag för transport av returpapper m. m. Mervärdeskatteutredningen har numera lagt fram ett förslag (Ds Fi 1985:14) som sammanfattningsvis innebär att föreningarna kommer att befrias från mervärdeskatt i samma utsträckning som gäller för inkomstskatten.
De ideella föreningarna är också skyldiga att erlägga olika punktskatter på
SkU 1985/86:32
samma sätt som andra skattskyldiga. De punktskatter som ideella föreningar kan bli redovisningsskyldiga för är i första hand reklamskatt, spelskatt och lotterivinstskatt. Reklamskatt utgår t. ex. för arenareklam, reklam på idrottskläder och annonser i matchprogram m. m. Skatten utgör 10% av vederlaget, men redovisningsskyldighet inträder först när ersättningen överstiger 20000 kr. för ett beskattningsår.
Spelskatt för bingospel utgår med 5,5 % av värdet av spelinsatser m. m.
Lotterivinstskatt utgår med på penningvinster över 100 kr. med 30% av vinstens värde inkl. skatt. Beloppsgränsen höjdes till detta belopp från 50 kr. under hösten 1985 med verkan fr. o. m. den 1 januari 1986 (prop. 1985/86:46, SkU 5). Samtidigt slopades skatten på varu-och tombolalotterier, som uppgått till ca 17 milj. kr. per år, i syfte att förenkla bl. a. för de idrottsföreningar och folkrörelser som anordnar lotterier och att förbättra deras möjligheter att konkurrera om lottköparna.
Vidare gäller att de ideella föreningarna är befriade från att erlägga gåvoskatt men att de i allmänhet skall erlägga arvsskatt. Arvsskattefrågan kommer att tas upp av arvs-och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02).
Vid sin senaste behandling av frågan om en översyn av skattereglerna för ideella föreningar och om en höjning av grundavdraget från 15000 kr. till 1,5 basbelopp konstaterade utskottet att skattereglerna i vissa fall medfört besvärande praktiska och ekonomiska problem för föreningar som exempelvis drivit insamlingsverksamhet med ideella arbetsinsatser. Utskottet fortsatte: Problemen
beror på att det i praktiken visat sig svårt att dra en klar gräns mellan skattepliktiga och icke skattepliktiga inkomster. Reglerna utgår från att inkomst av vanlig näringsverksamhet bör beskattas enligt allmänna principer. Till vanlig näringsverksamhet hör emellertid knappast insamling av returpapper eller annan verksamhet som grundar sig på ideella insatser av medlemmarna. Som utskottet framhållit vid sin tidigare behandling av hithörande frågor bör sådana aktiviteter inte beskattas, även om verksamheten på grund av ändrade förhållanden bedrivs i andra och mer organiserade former än tidigare.
Mot bakgrund av att bedömningen av dessa frågor varierar på skilda håll i landet och att mervärdeskattefrågorna visat sig kunna medföra svåra påfrestningar i en del sådana fall begärde utskottet våren 1984 en särskild utredning av samtliga skattefrågor rörande de ideella föreningarna. När grundavdraget senare samma år höjdes från 2000 till 15000 kr. för att undanröja problemen för föreningar med smärre inkomster av kommersiell verksamhet instämde utskottet emellertid i regeringens bedömning att skälen för att omedelbart tillsätta en utredning till väsentlig del bortfallit. Det hade nämligen visat sig att mervärdeskatteutredningen med förtur skulle ta upp föreningarnas skatteproblem på sitt område och att arvsskattefrågorna skulle utredas av den då tillsatta arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02).
I sammanhanget framhöll utskottet också att de högre instanserna dittills inte hade beskattat föreningarna för sådan ideell verksamhet som nämnts tidigare och att riksskatteverket inom kort skulle ge ut en ny broschyr rörande skattefrågorna. Det anförda ledde till att utskottet ansåg sig åter kunna stå fast vid den ursprungliga planläggningen av en översyn av grunderna för beskattningen av de ideella organisationerna, dvs. att en sådan översyn
SkU 1985/86:32
borde komma till stånd först när de grundläggande frågorna rörande stiftelserna blivit belysta.
Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår att riksskatteverket i sin nya broschyr rörande de ideella föreningarna i möjligaste mån sökt klarlägga de nu aktuella gränsdragningsproblemen i enlighet med utskottets nyss angivna intentioner. Vidare har utskottet inhämtat att mervärdeskatteutredningens förslag rörande de ideella föreningarna är att förvänta senare i år.
Som utskottet konstaterade i höstas övervägs de civilrättsliga frågorna rörande stiftelserna, sedan stiftelseutredningens arbete lagts ned, inom justitiedepartementet. Detta arbete bedrivs enligt vad utskottet inhämtat med förtur, och en promemoria i ämnet kommer att sändas ut på remiss i år.
Av vad utskottet anfört tidigare framgår att utskottet i väsentliga delar instämmer i syftet med motionerna. Vad som framkommit visar emellertid att den sedan länge planerade översynen av beskattningsfrågorna för ideella organisationer torde komma till stånd inom en nära framtid.
Med hänvisning härtill finner utskottet inte skäl att ompröva sin nyligen intagna ståndpunkt i dessa frågor. När det gäller grundavdraget innebär detta att avdraget givetvis inte bör vara så stort att illojala förfaranden uppmuntras eller att konkurrensen gentemot näringsidkare snedvrids.
Med det anförda avstyrkte utskottet de då föreliggande motionerna i dessa frågor. Med hänvisning till denna planläggning avstyrkte utskottet också en motion rörande en översyn av stiftelsebeskattningen.
Lagutskottet har i sitt betänkande LU 1985/86:21 behandlat frågan om civilrättsliga lagstiftningsåtgärder beträffande stiftelser och har i sitt betänkande redovisat det arbete som pågår inom justitiedepartementet med denna fråga. Lagutskottet har inhämtat att arbetet bedrivs med sikte på att en departementspromemoria skall läggas fram till halvårsskiftet 1986 och understryker bl. a. vikten av att denna tidsplan följs. Lagutskottet finner att något tillkännagivande i saken från riksdagens sida inte är erforderligt och avstyrker de motioner som väckts i ärendet.
Enligt de nya regler angående en samordnad uppbörd från arbetsgivare av källskatt och arbetsgivaravgifter som genomförts fr. o. m. 1985 skall en arbetsgivare senast den 18:e varje månad avge en uppbördsdeklaration med redovisning av dessa skatter och avgifter. I sitt betänkande SkU 1984/85:49 behandlade utskottet två motioner angående dessa regler. Enligt motionärerna var reglerna ohanterliga och medförde ett oproportionerligt merarbete med svårbedömbara frågor för många idrottsföreningar med ett stort antal smärre utbetalningar och ersättningar i olika former till funktionärer och idrottsutövare av olika slag. Utskottet avstyrkte motionerna och anförde:
Som motionärerna åberopar tillämpas enligt riksskatteverkets anvisningar RSV Dt 1980:10 särskilda schabloner för inkomstbeskattningen. Enligt anvisningarna kan avdrag för omkostnader under vissa förutsättningar medges med 2000-3000 kr. beroende på ersättningens storlek. Dessa schabloner gäller emellertid i princip endast för funktionärer m. fl. som har sin huvudsakliga inkomst på annat håll. Eftersom föreningen i sådana fall knappast kan anses som huvudarbetsgivare, blir det inte heller aktuellt med några skatteavdrag för sådana smärre ersättningar som avses i motionerna. Dessa schabloner tillämpas för övrigt inte längre i fråga om arbetsgivaravgiften. Här gäller i stället andra anvisningar (RSV Du 1984:11) enligt vilka idrottsföreningarna vid beräkningen av arbetsgivaravgifter är berättigade till
SkU 1985/86:32
ett kostnadsavdrag med 20% av ersättningen (arvodet) till tränare och domare. Därtill kommer att arbetsgivaravgifter inte tas ut på ersättningar till icke professionella idrottsmän och - enligt nya avgöranden från regeringsrätten - ej heller på ersättningar till domare, tränare och liknande för insatser av ideell karaktär. De problem som tas upp i motionerna torde således numera i allt väsentligt ha fallit bort.
Vissa gränsdragningsproblem och andra tillämpningsfrågor torde kvarstå olösta. Enligt vad utskottet erfarit följer man emellertid utvecklingen uppmärksamt såväl inom finansdepartementet och socialdepartementet som inom riksskatteverket. Det anförda innebär att motionerna enligt utskottets uppfattning i allt väsentligt torde vara tillgodosedda. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet desamma i nu angivna delar.
I den förstnämnda motionen yrkas också ett riksdagsuttalande av innebörd att riksskatteverkets förslag om preliminärskatt på extrainkomster inte skall tillämpas i fråga om idrottsrörelsen.
I avvaktan på regeringens prövning av verkets förslag finner utskottet inte skäl till något ställningstagande i denna fråga.
Idrottsmän m. fl.
Ersättning för idrottslig verksamhet beskattas i allmänhet såsom inkomst av tjänst. Riksskatteverket har meddelat särskilda anvisningar för beskattningen, bl. a. med en schablon för avdrag för omkostnader (RSV Dt 1980:10).
Anvisningarna gäller inte endast för idrottsmän utan också för tränare, domare och andra funktionärer som regelmässigt medverkar vid träningar, matcher o. d. En förutsättning för att avdrag skall få göras enligt schablonen är att inkomsterna från den idrottsliga verksamheten inte regelmässigt utgör mottagarens huvudsakliga inkomst eller att de inte utgår i ett anställningsliknande förhållande.
Som skattepliktig inkomst räknas all kontant ersättning som uppbärs till följd av den idrottsliga verksamheten och även presentkort som är direkt utbytbara mot kontanter eller gäller i ett stort antal affärer. Ersättning i form av presentkort, värdekuponger o. d. som inte är utbytbara mot kontanter och i form av nyttovaror skall normalt tas upp till ett värde som motsvarar vad det skulle ha kostat mottagaren att skaffa sig förmånen i fråga. Om mottagaren inte själv kunnat påverka valet och ersättningen dessutom avser en eller ett mycket begränsat antal varor, får värdet dock beräknas efter annan grund. Lägre värde än marknadspriset bör därför kunna godtas i fråga om nyttovaror som lämnas som pris i samband med tävlingar. Varan bör i sådana fall åsättas ett värde som motsvarar det belopp i kontanter som varan skulle kunnat omsättas till. Lägre värde än vad som motsvarar hälften av detalj handelspriset bör emellertid inte utan särskilda skäl godtas.
Beträffande avdrag för kostnader för den idrottsliga verksamheten sägs i anvisningarna bl. a. att avdrag i regel inte bör medges med högre belopp än intäkterna i verksamheten. Avdrag för underskott bör således i regel inte medges. Som alternativ till avdrag för specificerade kostnader i olika hänseenden kan enligt anvisningarna avdrag av praktiska skäl i vissa fall medges med skäligt belopp. En förutsättning är dock att idrottsutövaren själv svarat för större delen av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten.
Om omständigheterna i det enskilda fallet inte föranleder annat kan
SkU 1985/86:32
bedömningen av ett sådant schablonavdrag i regel göras med utgångspunkt i följande tabell.
Bruttoinkomster (kr.) o. d.)
Schablonavdrag (kr.)
högst 2 000
belopp motsvarande uppburen ersätt-
ning
2 001-4 000
2 000 + hälften av den del av inkomsten
som överstiger 2 000
mer än 4 000
3 000
Med bruttoinkomster avses samtliga ersättningar i samband med den idrottsliga verksamheten, dvs. även rese- och traktamentsersättningar samt olika slag av skattepliktiga naturaförmåner.
Schablonavdraget är avsett att täcka samtliga avdragsgilla kostnader för den idrottsliga verksamheten med undantag för resor till och från träning och tävlingar på den vanliga verksamhetsorten. För dessa medges avdrag enligt RSV:s föreskrifter.
Utskottet
De ideella föreningarna är alltsedan 1979 års taxering i stor utsträckning befriade från inkomstskatt. Om vissa allmänna krav är uppfyllda beskattas de endast för vissa fastighets- eller rörelseinkomster. Även sådana inkomster går fria från skatt om de huvudsakligen har en naturlig anknytning till föreningens ideella verksamhet eller utgör en traditionell finansieringskälla för ideellt arbete. Inkomster av kommersiellt bedriven verksamhet skall däremot i princip beskattas i vanlig ordning. I så fall medges emellertid ett grundavdrag på 15 000 kr. Grundavdraget höjdes till detta belopp från 2 000 kr. hösten 1984 med verkan fr. o. m. 1984 års taxering.
Stiftelser skall i allmänhet erlägga inkomstskatt för all inkomst, men om de fullföljer ett kvalificerat allmännyttigt ändamål beskattas de endast för inkomst av fastighet och rörelse eller i vissa fall endast för inkomst av fastighet.
Fr. o. m. 1986 års taxering erlägger stiftelser och ideella föreningar som har skattepliktig inkomst endast statlig inkomstskatt, och skatten uppgår till 40% av den beskattningsbara inkomsten. För familjestiftelser utgör skattesatsen 52 %.
När det gäller stiftelser yrkas i motion Sk212 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) en allmän översyn av beskattningsreglerna. Motionärerna anser att reglerna är otidsenliga och medför stora orättvisor och möjligheter till maktkoncentration. Vidare yrkas i motion Sk313 av Margaretha af Ugglas (m) att stiftelser skall skattebefrias i samma utsträckning som ideella föreningar såväl vid inkomstbeskattningen som vid arvs-och gåvobeskattningen och i motion Sk224 av Knut Wachtmeister (m) att en skattebefriad stiftelse i ökad utsträckning bör kunna fondera sin avkastning utan att riskera beskattning.
SkU 1985/86:32
7 I fråga om de ideella föreningarna anförs i motion Sk341 av Agne Hansson m.fl. (c) att skatte-och avgiftsreglerna blivit alltmer komplicerade och så administrativt och ekonomiskt betungande att de håller på att förkväva de olika organisationerna och då särskilt idrottsrörelsen. Motionärerna yrkar därför en översyn av samtliga skatteregler för ideella organisationer. Av motsvarande skäl yrkar Göran Ericsson (m) och Ingrid Hemmingsson (m) i motion Sk328 en översyn av de olika regler som försvårar idrottens självfinansiering samt befrielse från spelskatt på bingo och från mervärdeskatt och reklamskatt för omsättningar under 60000 kr. I samma syfte yrkas i denna motion skattelättnader för idrottsmän, ledare och funktionärer, yrkanden som utskottet återkommer till senare. Vidare yrkas i motionerna Sk265 av Stig Josefson m. fl. (c) och Sk284 av Gudrun Norberg (fp) och Lars Ernestam (fp) att schablonavdraget för ideella föreningar höjs från 15 000 kr. till 1,5 basbelopp. Även dessa yrkanden motiveras med att föreningarna inte bör betungas av krångliga och byråkratiska regler och av en beskattning av inkomster som utgör grunden för kommande värdefull verksamhet eller med att ett provisorium behövs i avvaktan på en översyn av grunderna för beskattningen av de ideella organisationerna.
Utskottet vill inledningsvis — på samma sätt som förra året — hänvisa till att inkomstskattefrågorna delvis fått en provisorisk lösning genom en höjning av grundavdraget och till att mervärdeskatteutredningen behandlat vissa angelägna frågor med förtur. Denna utredning har nu föreslagit (Ds Fi 1985:14) att föreningarna skall befrias från mervärdeskatt i samma utsträckning som gäller för inkomstskatten, vilket innebär att problemen på detta område till väsentlig del kan bortfalla. Vidare har riksskatteverket i sin broschyr rörande de ideella föreningarna klarlagt vissa gränsdragningsproblem så att en ej önskvärd beskattning av verksamheter som grundar sig på ideella insatser av medlemmarna i möjligaste mån kan undvikas. Här kan också nämnas att arvsskattefrågorna utreds av arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02) och att vissa frågor rörande reklamskatten för närvarande övervägs inom finansdepartementet. När det gäller uppbörden av skatter och avgifter på utgivna löner m. m. utgår utskottet från att reglerna i praktiken kan tillämpas på ett sådant sätt att några särskilda redovisningsproblem inte behöver uppkomma och att man liksom hittills kommer att följa utvecklingen uppmärksamt såväl inom finans-och jordbruksdepartementet som inom riksskatteverket. Vidare har riksdagen i vår beslutat att staten skall svara för de arbetsgivaravgifter som idrottsföreningar har att erlägga för ersättningar till idrottsutövare för år 1985 eller tidigare (prop. 1985/86:82, SfU 11).
Trots att olika åtgärder under senare tid således har vidtagits för att underlätta de ideella föreningarnas situation vid beskattningen är det givetvis angeläget att det sedan länge planerade utredningsarbetet rörande skattefrågorna för de ideella organisationerna snarast kommer till stånd. Utskottet har vid tidigare års behandling av motsvarande yrkanden också i väsentliga delar instämt i syftet med utredningsyrkandena. När utskottet förra året trots detta avstyrkte de framställda yrkandena skedde detta bl. a. mot den bakgrunden att det planerade utredningsarbetet rörande de ideella organisationerna, varav stiftelserna utgjorde en väsentlig del, var beroende av att vissa grundläggande civilrättsliga frågor rörande stiftelserna först klarlades.
SkU 1985/86:32
8 Arbetet härmed bedrevs med förtur inom justitiedepartementet, och avsikten var att en promemoria angående dessa lagstiftningsfrågor skulle sändas ut för remissbehandling senare under året.
Utskottet kan inte annat än beklaga att det civilrättsliga lagstiftningsarbetet av olika skäl åter har blivit fördröjt. Som framgår av lagutskottets nyss avgivna betänkande i denna komplicerade fråga (LU 1985/86:21) bedrivs emellertid arbetet med sikte på att en departementspromemoria skall läggas fram före halvårsskiftet 1986, och lagutskottet understryker vikten av att denna tidsplan följs. Skatteutskottet vill för sin del framhålla att detta lagstiftningsarbete givetvis har grundläggande betydelse för skattefrågorna och att det är av värde att kunna ta upp beskattningsfrågorna för de olika ideella organisationerna till en gemensam bedömning. Utskottet utgår nu från att de grundläggande linjerna i den kommande regleringen av de civilrättsliga frågorna kommer att klarna inom en nära framtid och förutsätter att en utredning om skattefrågorna i samband därmed tillsätts snarast möjligt.
Med hänvisning till det anförda vidhåller utskottet sin tidigare ståndpunkt i dessa frågor och avstyrker således utredningsyrkandena i motionerna Sk212, Sk328 och Sk341 i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört.
Utskottet finner inte heller skäl att tillstyrka sådana detaljändringar i beskattningsreglerna som föreslås i motion Sk328.
Vad härefter angår de återstående frågor som utskottet har att behandla i detta betänkande torde dessa åtminstone delvis vara av den art att de kommer att tas upp i det kommande utredningsarbetet.
När det gäller grundavdraget finner utskottet att detta inte bör vara så stort att illojala förfaranden uppmuntras eller att konkurrensen snedvrids. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet de i motionerna Sk265 och Sk284 framställda yrkandena om en omedelbar uppräkning av detta avdrag.
I avvaktan på utredningsarbetet avstyrker utskottet också de yrkanden om ändringar i grunderna för beskattningen av stiftelser som framställs i motionerna Sk313 och Sk224.
Idrottsrörelsen berörs på olika sätt av beskattningen av idrottsmän och olika funktionärer. Utskottet övergår nu till de motionsyrkanden som väckts på detta område.
Idrottsmäns tävlingsvinster i form av presentkort och varor av olika slag får under vissa omständigheter tas upp till ett lägre värde vid inkomstbeskattningen än tilt detaljhandelspriset, dock till minst hälften av detta värde. I motion Sk274 yrkar Ivar Virgin m.fl. (m) att en 50-procentsregel skall tillämpas även i fråga om andra tävlingsvinster.
Enligt utskottets uppfattning bör samma principer gälla för beskattningen av skattepliktiga inkomster i form av tävlingsvinster som i fråga om andra inkomster. Att värdet av vissa vinster i form av varor av naturliga skäl måste uppskattas efter skälig grund utgör enligt utskottets mening inte något skäl för ändring av dessa principer. Utskottet avstyrker således motion Sk274.
I motion Sk272 av Bo Lundgren (m) och Rolf Dahlberg (m) yrkas att schablonavdraget för idrottsmän höjs från högst 3000 till högst 5 000 kr.
SkU 1985/86:32
9 Göran Ericsson (m) och Ingrid Hemmingsson (m) yrkar i motion Sk328 en översyn i syfte att höja detta avdrag. I den sistnämnda motionen yrkas också att ersättningar till idrottsledare och instruktörer som inte överstiger 25 000 kr. från en förening undantas från inkomstskatt.
Syftet med motionerna är delvis att åstadkomma förenklingar för idrottsmännen och för föreningarna. Utskottet har förståelse för detta syfte och har inte något att erinra mot att riksskatteverket räknar upp schablonavdraget i sina anvisningar om erfarenheterna skulle utvisa att de nuvarande beloppsgränserna i allmänhet är otillräckliga. Enligt vad utskottet erfarit har riksskatteverket redan uppmärksammats på denna fråga genom framställningar från idrottsrörelsen, och någon åtgärd från riksdagens sida angående detta avdrag kan enligt utskottets uppfattning inte anses påkallad. Utskottet avstyrker alltså motionerna i detta hänseende.
Utskottet avstyrker också yrkandet i den sistnämnda motionen om undantag från beskattning av ersättningar till idrottsledare och instruktörer.
I motion Sk227 av Rune Ångström (fp) och Ulla Orring (fp), Sk272 av Bo Lundgren (m) och Rolf Dahlberg (m) samt Sk283 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) yrkas att möjligheterna till inkomstutjämning förbättras för idrottsstjärnor som under en kort tid åtnjuter höga inkomster. Syftet med motionerna är bl. a. att motverka att sådana idrottsmän flyttar till annat land.
Utskottet vill erinra om att gällande regler erbjuder möjligheter till inkomstutjämning genom pensionsförsäkring eller genom förskjutning av beskattningen till senare år exempelvis genom avtal om en årlig fördelning av de ersättningar som utgår.
Utskottet har i andra sammanhang ställt sig avvisande till olika krav som framställts om ökade möjligheter till en mer allmän resultatutjämning och finner inte att några bärande skäl föreligger för en särbehandling av idrottsstjärnor. Utskottet avstyrker således också dessa motionsyrkanden.
Utskottet hemställer
1. beträffande en översyn av beskattningen av stiftelser och ideella föreningar
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk212, 1985/86:Sk328 yrkande 1 i denna del och 1985/86:Sk341,
2. beträffande befrielse från spelskatt och höjning av gränsen för redovisningsskyldighet för mervärdeskatt och reklamskatt
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk328 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i denna del,
3. beträffande grundavdraget för ideella föreningar
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk265 och 1985/86:Sk284,
4. beträffande utformningen av skattereglerna för stiftelser
a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk313,
b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk224,
5. beträffande beskattningen av tävlingsvinster att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk274,
6. beträffande schablonavdraget för idrottsmän
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk272 yrkande 1 och 1985/ 86:Sk328 yrkande 3,
SkU 1985/86:32
7. beträffande ett skattefritt belopp för idrottsledare m.fl.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk328 yrkande 2 i denna del,
8. beträffande inkomstutjämning för idrottsmän
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk227,1985/86:Sk272 yrkande 2 och 1985/86:Sk283.
Stockholm den 18 mars 1986 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s). Olle Westberg(s), Kjell Johansson (fp)*, Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s). Kjell Nordström (s). Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c)*, Margit Gennser (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Gunnar Nilsson (s)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1. Grundavdraget för ideella föreningar (mom. 3)
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”När det” och slutar på s. 9 med ”detta avdrag” bort ha följande lydelse:
Höjningen av grundavdraget till 15000 kr. hösten 1984 syftade till att undanröja problemen för föreningar med smärre skattepliktiga inkomster. Erfarenheterna visar emellertid att tillämpningssvårigheterna trots denna höjning kommer att kvarstå för många föreningar som grundar sin verksamhet på frivilliga insatser. För att undvika en olämplig beskattning bör avdraget i avvaktan på resultatet av den planerade översynen av reglerna nu höjas till 1,5 basbelopp på sätt som föreslås i motionerna Sk265 och Sk284. Utskottet tillstyrker således dessa motioner.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk265 och 1985/ 86:Sk284 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
SkU 1985/86:32
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Ideell förening, som avses i 7 § 5 Ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket, äger att från mom. första stycket, äger att från
den taxerade inkomsten åtnjuta stat- den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 15 OOO ligt grundavdrag med 150 procent av
kronor. det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om 1987 års taxering.
2. Utformningen av skattereglerna för stiftelser (mom. 4 b)
Bo Lundgren, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”1 avvaktan” och slutar med ”och Sk224” bort ha följande lydelse:
Bakgrunden till yrkandet i motion Sk224 om att en skattebefriad stiftelse i ökad utsträckning bör kunna fondera sin avkastning utan att riskera beskattning är att den fondering på högst 20 % som nuvarande regler medger i allmänhet inte är tillräcklig för att motverka att stiftelsens tillgångar urholkas. Som anförs i motionen bör 50% av nettoavkastningen kunna fonderas för att ett mera tillfredsställande inflationsskydd skall kunna uppnås. Enligt utskottets mening bör riksdagen med anledning av motionen begära förslag från regeringen av innebörd att syftet med motionen tillgodoses fr. o. m. inkomståret 1986.
dels att utskottet under mom. 4 b bort hemställa
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk224 hos regeringen begär förslag till sådan ändring i skattelagstiftningen att en skattebefriad stiftelse fr. o. m. inkomståret 1986 kan fondera 50 % av nettoavkastningen.
3. Schablonavdraget för idrottsmän (mom. 6)
Bo Lundgren, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Syftet med” och slutar på s. 10 med ”detta hänseende” bort ha följande lydelse:
De ersättningar som idrottsutövare, domare, tränare och ledare erhåller för sina insatser är i regel sidoinkomster som träffas av höga marginalskatter. Det är viktigt att man vid beskattningen beaktar de särskilda omkostnader som uppkommer i denna verksamhet. Det schablonavdrag på högst 3 000 kr. som för närvarande medges för idrottsredskap, annan utrustning, resor utanför hemorten och ökade levnadskostnader m.m. har tillkommit bl. a. mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att specificera alla sådana
SkU 1985/86:32
utgifter och för att underlätta bedömningen av skattefrågorna. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att den nuvarande beloppsgränsen är för låg och finner att en uppräkning till 5 000 kr. tills vidare kan anses utgöra en skälig avvägning. En ändring i denna riktning bör enligt utskottets mening genomföras snarast möjligt genom en ändring av riksskatteverkets anvisningar eller genom uttryckliga regler i skattelagstiftningen. Regeringen bör skyndsamt ta upp denna fråga med riksskatteverket. Med det anförda får motionerna i denna del anses tillgodosedda.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Sk272 yrkande 1 och 1985/86:Sk328 yrkande 3 hos regeringen ger till känna vad utskottet anfört angående en höjning av schablonavdraget för idrottsmän.
4. Inkomstutjämning för idrottsmän (mom. 8)
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”dessa motionsyrkanden” bort ha följande lydelse: Vissa idrottsutövare kan under några få verksamma år erhålla extrema inkomster. Dessa drabbas, om inga särskilda dispositioner vidtas, av de höga marginalskatterna. De regler om inkomstutjämning genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang som i dag finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir många gånger att idrottsstjärnorna av ekonomiska skäl tvingas att bosätta sig i något annat land. Detta allvarliga problem skulle till väsentlig del kunna lösas med en möjlighet att fördela inkomsten under en längre tidsperiod, t. ex. genom ett samlingskonto som kunde disponeras och beskattas på ungefär samma sätt som de s. k. skogskontona eller genom att införa ett försäkringssystem som tillgodoser det aktuella behovet av resultatutjämning. Enligt utskottets mening bör regeringen skyndsamt kartlägga frågan och lägga fram ett förslag som löser de i motionerna påkallade problemen.
dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk227, 1985/ 86:Sk272 yrkande 2 och 1985/86:Sk283 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om inkomstutjämning för idrottsutövare.
SkU 1985/86:32