Om kulturarbetarnas skatteförhållanden m. m.
Skatteutskottets betänkande 1985/86:35
om kulturarbetarnas skatteförhållanden m. m.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet två motioner med yrkanden avseende kulturarbetarnas skatteförhållanden. Utskottet avstyrker motionerna.
Vid betänkandet har fogats tre reservationer av de borgerliga ledamöterna i utskottet.
Motionerna
1985/86:Sk286 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - med hänvisning till motion 1985/86 :Kr265 — yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avdragsregler för utvecklingskostnader,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avdragsrätt för lokalkostnader i egen bostad.
1985/86:Sk319 av Margareta Fogelberg (fp) och Margareta Mörck (fp), vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att konstnärlig verksamhet betraktas som yrkesmässigt bedriven även om vinstsyftet saknas,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att särskilda taxeringsnämnder handhar kulturarbetarnas deklarationer,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att centrala direktiv utformas till hjälp åt de skattskyldiga,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att avdrag får göras för löpande kostnader som hänför sig till det kalenderår då rörelsen påbörjats samt kostnader under andra och tredje året före rörelsens påbörjande,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att i fråga om egenavgift i form av allmän löneavgift för inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet ett fribelopp införs.
SkU
1985/86:35
1 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr35
Gällande rätt m. m.
SkU 1985/86:35
Allmänt
Riksdagen antog förra våren en proposition (1984/85:93) om kulturarbetarnas skatteförhållanden m.m. Propositionen byggde på ett betänkande av kulturskattekommittén (SOU 1983:53) Kulturarbetare och uppfinnare - skatter och avgifter.
I samband med behandlingen av propositionen framhöll skatteutskottet (SkU 1984/85:28) bl. a.:
Utskottet delar den av kulturskattekommittén framförda uppfattningen att kulturarbetarnas verksamhet och förutsättningarna härför företer särdrag som medför att skattereglerna i vissa hänseenden framstår som mindre väl anpassade till deras speciella arbetsförhållanden. Huvudsyftet med propositionen är att skapa förutsättningar för en mera rättvis beskattning av kulturarbetarna. Enligt utskottets mening är förslagen väl ägnade att tillgodose detta syfte utan att för den skull kraven på likformighet mellan kulturarbetare och andra skattskyldiga åsidosätts.
Rörelsebegreppet m.m.
Kulturskattekommittén tog i sitt betänkande upp frågan huruvida ett särskilt inkomstslag borde införas för litterära och konstnärliga yrkesutövare. Kommittén fann dock att ett sådant inkomstslag skulle medföra så betydande administrativa nackdelar, bl. a. genom en omfattande omredigering av kommunalskattelagen (KL) och följdändringar i andra författningar, att kommittén avstod från att lägga ett sådant förslag. Däremot ansåg kommittén att man i KL borde ta in en bestämmelse om att litterär eller konstnärlig verksamhet skulle anses yrkesmässigt bedriven även om ett egentligt vinstsyfte inte förelegat men verksamheten medförde eller kunde antas medföra intäkter.
Vid remissbehandlingen gjordes från flera håll gällande att ett sådant rörelsebegrepp kunde befaras medföra tillämpningsproblem och ge utrymme för missbruk.
Något förslag om ändrat rörelsebegrepp lades därför inte fram i propositionen. Finansministern motiverade detta bl. a. med att med kommitténs förslag en verksamhet som uppenbarligen var av hobbykaraktär skulle kunna förvandlas till rörelse efter någon enstaka försäljning och att detta kunde ge utrymme för manipulationer.
Vid behandlingen av ett i samband med propositionen väckt motionsyrkande om särskilt inkomstslag för kulturarbetare framhöll utskottet att kulturarbetarnas speciella skatteproblem borde lösas på annat sätt än genom införande av ett särskilt inkomstslag eller ett särskilt rörelsebegrepp för kulturarbetare. Utskottet avstyrkte enhälligt motionsyrkandet.
Utvecklingskostnader
Tidigare gällde som grundprincip i svensk beskattningsrätt att man vid den skattemässiga inkomstberäkningen endast beaktade sådana kostnader som
hänförde sig till det aktuella räkenskapsåret. Från denna grundregel har avsteg gjorts genom särskilda bestämmelser. Exempel härpå utgör reglerna om förlustavdrag. Genom riksdagsbeslutet förra våren om kulturarbetarnas skatteförhållanden har man infört en generell rätt till avdrag för utgifter som belöper på tid innan en verksamhet utvecklats till rörelse. Avdraget får avse uteslutande löpande omkostnader som hänför sig till det kalenderår då rörelsen påbörjats och det närmast föregående året och skall utnyttjas mot rörelseintäkter under de sex första rörelseåren. För att hindra missbruk har föreskrivits att avdraget inte får leda till underskott i förvärvskällan något av åren.
Kulturskattekommittén hade i sitt betänkande föreslagit rätt till avdrag även för kostnader under det andra och tredje året före rörelsens påbörjande.
Under remissbehandlingen av förslaget uttalades av företrädare för skatteadministrationen att en rätt att i efterhand dra av löpande kostnader som hänförde sig till tidigare beskattningsår och som i förekommande fall borde kvittas mot tidigare intäkter i verksamheten med nödvändighet skulle komma att innebära stora kontrollproblem och att reglerna därför borde göras snävare än enligt kommittéförslaget.
Skatteutskottet instämde i denna uppfattning och menade att man i valet mellan en tvåårsgräns och en ettårsgräns borde stanna för det senare alternativet. Utskottet pekade på att det här rörde sig om lagstiftning som skulle gälla generellt och som innebar en nyhet i svensk skatterätt. Det kunde därför — menade utskottet - finnas särskild anledning att i inledningsskedet iaktta viss försiktighet. En omprövning kunde naturligtvis bli aktuell då närmare erfarenheter vunnits av reglernas praktiska tillämpning.
Mot utskottets beslut i denna del reserverade sig de borgerliga representanterna i utskottet.
Arbetslokal i egen bostad
Genom 1985 års lagstiftning utvidgades också rätten till avdrag för arbetsrum i egen bostad i inkomstslaget rörelse. Förutom den redan tidigare medgivna rätten till avdrag för det fall en särskild lokal inrättats för rörelsen i bostaden gäller numera att avdrag också kan medges om en skattskyldig utfört minst 800 timmars arbete i bostaden under året. I det senare fallet medges avdrag enligt schablon med antingen 2 000 kr. eller 4 000 kr. beroende på om arbetet utförts i egen fastighet eller i hyres- eller bostadsrättslägenhet. I timantalet får jämte arbete för rörelsen även inräknas tillfälligt arbete som har nära samband med rörelsen men är att hänföra till tjänst.
Kulturskattekommittén hade föreslagit att kostnader för utnyttjande av egen bostad skulle vara avdragsgilla om verksamheten i väsentlig mån hindrat lokalens användning för bostadsändamål.
Skatteutskottet anförde i sammanhanget:
Som framhålls i propositionen har nuvarande praxis i fråga om avdrag för arbetsrum i egen bostad den fördelen att avdragsrätten kan prövas mot bakgrund av vissa lätt konstaterbara omständigheter och varje utvidgning av den nuvarande avdragsrätten den nackdelen att den kan väntas medföra en
SkU 1985/86:35
ytterligare belastning på skatteadministrationen. Som kulturutskottet framhåller kan den nuvarande ordningen när det gäller kulturarbetare inte anses godtagbar i andra fall än sådana där den konstnärliga verksamheten bedrivs i ateljéform och där alltså möjligheterna att använda arbetslokalen för bostadsändamål är ytterst begränsade. I sådana fall medges redan i dag avdrag för arbetsrum.
Från rättvisesynpunkt måste det därför anses angeläget att man inför bestämmelser som i högre grad än hittills tillgodoser kravet på likformighet mellan olika kategorier skattskyldiga. Den i propositionen föreslagna ordningen, som knyter avdragsrätten till antalet utförda arbetstimmar i den egna bostaden, finner utskottet tillfredsställande och bättre ägnad att tillgodose kravet på enkelhet än den av kulturskattekommittén föreslagna ordningen. Denna förutsätter nämligen att man även fortsättningsvis undersöker om och i vilken omfattning en arbetslokal kunnat användas för bostadsändamål.
Även i denna del av skatteutskottets beslut reserverade sig de borgerliga representanterna i utskottet.
Enhetlig taxering m. m.
Kulturskattekommittén föreslog att speciella taxeringsnämnder skulle inrättas för granskning av kulturarbetarnas deklarationer.
I propositionen om kulturarbetarnas skatteförhållanden anförde finansministern att kulturarbetarna i normalfallen borde taxeras av sådana särskilda nämnder som taxerade skattskyldiga med komplicerade inkomstförhållanden. Han framhöll också att avsikten var att förbättra förutsättningarna för en enhetlig taxering genom specialinriktad information från riksskatteverket (RSV).
Finansministern erinrade i sammanhanget om att frågan om den framtida taxeringsorganisationen utreddes av skatteförenklingskommittén (B 1982: 03), som enligt sina direktiv bl. a. hade att pröva frågan om taxeringsnämndernas roll i ett framtida system. Mot bakgrund av att det inom kort kunde komma att ske en genomgripande ändring av taxeringsförfarandet var det enligt finansministern inte lämpligt att redan då införa regler om speciella nämnder för kulturarbetare. Han framhöll dock att kulturarbetarna redan i stor utsträckning taxerades av s. k. särskilda taxeringsnämnder och att man i storlänen i några fall hade tagit steget fullt ut och skapat nämnder som uteslutande taxerade vissa grupper av kulturarbetare. Fortsättningsvis anförde finansministern bl. a.:
RSV har en viktig uppgift när det gäller att verka för en större enhetlighet vid taxeringen. Verket skall genom råd och anvisningar främja en riktig och enhetlig tillämpning av skattelagstiftningen. Det är angeläget att verket genom sådan information medverkar till att förbättra kulturarbetarnas beskattningssituation. Verket har också i sitt remissyttrande förklarat sig berett att verka för ökad information både till den grupp skattskyldiga som det här gäller och till taxeringsnämnder m. fl. I det sammanhanget har RSV anledning beakta kommitténs beskrivning av särdragen i kulturarbetarnas verksamhet. Det gäller t. ex. betydelsen av resor. En annan sak som bör uppmärksammas är att över åren varierande inkomst- och utgiftsförhållanden normalt inte skall påverka bedömningen av om rörelse föreligger eller
ej -
SkU 1985/86:35
4 Enligt min mening bör en på detta sätt specialinriktad information bidra till en mer enhetlig bedömning av kulturarbetarnas deklarationer.
Ett enigt skatteutskott förklarade att de uttalanden som gjordes i propositionen innebar en tillfredsställande garanti för att taxeringarna skulle komma att bli så enhetliga som möjligt och att kulturarbetarnas speciella förhållanden skulle komma att beaktas i taxeringsarbetet. Utskottet betonade också önskvärdheten och vikten av att i de särskilda nämnderna ingick ledamöter med god inblick i kulturarbetarnas förhållanden och av att RSV utan dröjsmål medverkade till att förbättra kulturarbetarnas beskattningssituation genom råd och anvisningar ägnade att främja en materiellt riktig och likformig tillämpning av den nya lagstiftningen.
Allmän löneavgift
Kulturskattekommittén hade föreslagit att egenföretagare med inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet skulle befrias från allmän löneavgift för inkomster upp till ett fribelopp om 16 basenheter. Något förslag härom lades inte fram av regeringen. Finansministern framhöll att någon särlösning för en viss yrkesgrupp inte borde införas innan frågan prövats i ett större sammanhang.
I samband med att skatteutskottet hösten 1984 (SkU 1984/85:2) behandlade ett motionsyrkande om införande av ett avgiftsfritt bottenbelopp av egenföretagarinkomst hänvisade utskottet till att företagsskattekommittén lagt fram förslag om en behandling av enskilt bedriven näringsverksamhet som innebär en skattemässig uppdelning av årsresultatet av sådan verksamhet i en företagardel (inkomst av näringsverksamhet) och en persondel (inkomst av eget företag). Med en sådan modell för beskattning av enskild näringsverksamhet ansåg utskottet att också frågan om ett schablonavdrag från inkomst av eget företag måste komma att aktualiseras. Mot beslutet reserverade sig centerns ledamöter i utskottet. Ett motionsyrkande av samma innebörd avslog utskottet även våren 1985 (SkU 1984/85:60) med hänvisning till att resultatet av företagsskattekommmitténs förslag om beskattning av enskild näringsverksamhet borde avvaktas innan slutlig ställning togs i frågan.
Utskottet
De motioner utskottet behandlar i detta betänkande tar i huvudsak sikte på frågan om kulturarbetarnas skatteförhållanden.
Som framgår av den redogörelse utskottet tidigare lämnat beslutade riksdagen våren 1985 att införa en generell rätt för alla rörelseidkare, däribland kulturarbetare, att göra avdrag för löpande omkostnader som hänför sig till det kalenderår då en rörelse påbörjats och det närmast föregående året. Samtidigt beslutades en utvidgad rätt för alla rörelseidkare att få avdrag för arbetslokal i den egna bostaden. De spörsmål som nu tas upp av motionärerna prövades av riksdagen förra våren i samband med behandlingen av propositionen om kulturarbetarnas skatteförhållanden. Några nya
SkU 1985/86:35
omständigheter som bör föranleda att riksdagen nu intar en annan ståndpunkt i dessa frågor än tidigare har inte uppstått. Utskottet saknar därför anledning att nu medverka till ändringar i bestämmelser som tillämpas för första gången vid detta års taxering. En omprövning bör rimligen anstå till dess närmare erfarenheter vunnits av de nya bestämmelsernas praktiska tillämpning. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk286 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och yrkande 4 i motion Sk319 av Margareta Fogelberg och Margareta Mörck (båda fp). Vad härefter angår yrkandena i sistnämnda motion om ett särskilt rörelsebegrepp för kulturarbetare och om ett fribelopp från inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet vid beräkning av löneavgift anser utskottet sig sakna anledning att frånträda den uppfattning utskottet tidigare gett uttryck åt vid behandlingen av motionsyrkanden av samma eller liknande innebörd. Utskottet avstyrker således yrkandena 1 och 5 i motion Sk319.
Motionen av Margareta Fogelberg och Margareta Mörck innehåller också yrkanden om att särskilda taxeringsnämnder skall pröva kulturarbetarnas taxeringar och att centralt utarbetade direktiv skall utformas som hjälp åt de skattskyldiga. Enligt vad utskottet erfarit avser RSV att kulturarbetare och uppfinnare åtminstone fr. o. m. 1988 års taxering skall taxeras i särskilda nämnder. Detta arbete har redan inletts. Vidare har utskottet erfarit att i RSV:s publikation Handledning för rörelse- och jordbruksbeskattning år 1986 ett särskilt kapitel kommer att ägnas åt fritt utövande kulturarbetares och uppfinnares skatteförhållanden. Avslutningsvis vill utskottet också fästa motionärernas uppmärksamhet på att det i RSV:s publikation Skatteupplysningar 1986 — Rörelse, jordbruk, hyreshus finns ett särskilt avsnitt med information till fritt utövande kulturarbetare och uppfinnare. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat dessa yrkanden i motion Sk319. Någon särskild åtgärd av riksdagen finner utskottet inte påkallad, varför utskottet avstyrker motionen också i dessa delar.
Utskottet hemställer
1. beträffande rörelsebegreppet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk319 yrkande 1,
2. beträffande utvecklingskostnader
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Sk286 yrkande 1 och 1985/
86:Sk319 yrkande 4,
3. beträffande arbetslokal i egen bostad
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk286 yrkande 2,
4. beträffande enhetlig taxering m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk319 yrkandena 2 och 3,
5. beträffande fribelopp vid allmän löneavgift
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk319 yrkande 5.
Stockholm den 18 mars 1986 På skatteutskottets vägnar
SkU 1985/86:35
Jan Bergqvist
6 Närvarande: Jan Bergqvist (s), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c). Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m). Lars Hedfors (s)*, Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Kjell Nordström (s), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c), Margit Gennser (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Gunnar Nilsson (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer Utvecklingskostnader (mom. 2)
1. Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att utskottet i fråga om utvecklingskostnader bort anföra följande:
En bildkonstnär, författare eller annan fri kulturskapare som skall etablera en egen verksamhet har ofta stora svårigheter att övervinna, särskilt under de första verksamhetsåren. Det är därför viktigt att det allmänna undviker att i onödan försvåra den ekonomiska situationen för honom eller henne. Generösare avdragsregler för utvecklingskostnader är därför väl motiverade. Den nuvarande tidsgränsen på ett år anser utskottet vara alltför snävt tilltagen. Om en avdragsrätt av den här arten inte skall förfela sitt syfte bör den rimligen omfatta även sådana löpande kostnader som ligger längre tillbaka i tiden än ett år. Endast därigenom kan avdragsrätten på ett mer avgörande sätt underlätta en kulturarbetares situation i initialskedet av verksamheten.
Utskottet anser att tidsgränsen bör sättas till tre år före rörelsens påbörjande. Förslag om en sådan utvidgning bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna Sk286 och Sk319.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Sk286 yrkande 1 och 1985/86:Sk319 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om utvidgning av rätten till avdrag för utvecklingskostnader i enlighet med vad utskottet anfört.
Arbetslokal i egen bostad (mom. 3)
2. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c). Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att utskottet i fråga om arbetslokal i egen bostad bort anföra följande: Varken den tidigare praxis som utbildat sig i fråga om avdrag för arbetsrum i egen bostad eller den genom 1985 års lagstiftning utvidgade rätten till sådant avdrag leder enligt utskottets mening till en likformig och materiellt
SkU 1985/86:35
godtagbar taxering. Utskottet anser det därför angeläget att regler införs som bättre än de nu gällande tillgodoser kulturarbetarnas möjligheter att erhålla avdrag för lokalkostnader i egen bostad.
Kulturskattekommitténs förslag (SOU 1983:53) omfattade både inkomstslagen rörelse och tjänst och innebar att avdrag skulle medges om den i bostaden bedrivna verksamheten i väsentlig mån förhindrat att det för arbetet använda utrymmet kunnat i normal omfattning användas jämväl för bostadsändamål. Om verksamheten i endast mer begränsad omfattning inkräktat på annat utnyttjande av rummet skulle avdragsrätt inte föreligga. Enligt utskottets mening är en sådan utformning av avdragsrätten bättre ägnad att leda till en materiellt riktig och likformig taxering.
Förslag om avdragsrätt för arbetslokal bör så fort som möjligt föreläggas riksdagen. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motion Sk286.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Sk286 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om avdrag för arbetslokal i egen bostad utformat i enlighet med vad utskottet anfört.
Allmän löneavgift (mom. 5)
3. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anser
dels att utskottet i fråga om införande av ett fribelopp från inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet vid beräkning av löneavgift bort anföra följande:
Enligt utskottets mening är det av rättviseskäl angeläget att egenföretagare med inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet erhåller ett fribelopp vid beräkning av löneavgiften. Utskottet tillstyrker att ett sådant fribelopp införs.
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk319 yrkande 5 hos regeringen begär förslag om införande av ett fribelopp från inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet vid beräkning av löneavgift.
SkU 1985/86:35
gotab Stockholm 1986 10673