Om vissa punktskatter

Skatteutskottets betänkande 1985/86:45

om vissa punktskatter

1985/86:45

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner om olika punktskatter.

I motionerna yrkas bl. a. avskaffande av den särskilda varuskatten på choklad- och konfektyrvaror samt kemisk-tekniska produkter, kassettskatten och gödselmedelsavgiften. Vidare yrkas ändringar av reklamskatten och dryckesskatten i vissa hänseenden. Slutligen yrkas införande av nya omsättningsskatter för miljöfarliga varor och skogsråvaror i vissa fall. Utskottet avstyrker motionerna.

Reservationer har avgivits beträffande den särskilda varuskatten (m och fp), kassettskatten (m och fp), gödselmedelavgiften (m och c), reklamskatten för kulturella sammanslutningar (fp), dryckesskatten på smaksatt mjölk m. m. (m, fp och c) och en skatt på miljöfarliga råvaror (c). Beträffande den sistnämnda frågan har fp avgivit ett särskilt yttrande.

Motionerna

1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 27. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga kassettskatten fr. o. m. den 1 januari 1987.

1985/86:Sk320 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till plan för avskaffande av punktskatter enligt vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk504 av Marianne Karlsson (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av lyxskatten på kosmetika.

1985/86:Sk517 av Lennart Brunander (c) och Kersti Johansson (c), vari yrkas att riksdagen genom tillägg till 5§ lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. undantar smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker från läskedrycksbeskattning liksom för närvarande sker för choklad, kaffe och te.

1985/86:Sk525 av Bengt Harding Olson (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam som i motionen anförts och som innebär skattefrihet för kulturella sammanslutningar, främst hembygdsföreningar.

SkU

1 Riksdagen 1985186. 6sami. Nr 45

1985/86:Sk528 av Marianne Stålberg m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om ett skyndsamt förslag om införande av avgift på skogsråvara i vissa fall.

1985/86:Sk530 av Stig Josefson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar avskaffa handelsgödselavgiften.

1985/86:Sk550 av Sigge Godin (fp), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande slopande av skatten på reklamtrycksaker.

1985/86:Sk558 av Pär Granstedt (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till beskattning av miljöfarliga råvaror.

Gällande ordning m. m.

Allmänt

Till punktskatter hänförs ett antal speciella skatter och avgifter som utgår på varor och tjänster inom landet. Som exempel kan nämnas bensinskatt, energiskatt, dryckesskatt (skatt på spritdrycker, vin samt malt- och läskedrycker). Under senare år har nya punktskatter införts för vissa kassettband, videobandspelare, gödselmedel och bekämpningsmedel. Gemensamma bestämmelser för beskattningsförfarandet för punktskatter och prisregleringsavgifter finns i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Särskild varuskatt

Särskild varuskatt utgår på vissa varor enligt lagen (1941:251) om särskild varuskatt. Skatten är 50% av priset vid försäljning till detaljhandeln av kemisk-tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, hårvatten etc. På choklad- och konfektyrvaror är skatten 5 kr. per kilogram. Inkomsten av skatten har beräknats till 929milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Under förra riksmötet avstyrkte utskottet en motion om att avskaffa vissa punktskatter, bl. a. den särskilda varuskatten (SkU 1984/85:46). I motionen åberopades bl. a. den enligt motionärernas mening olämpliga styrning av konsumtionen som skatterna gav upphov till. Utskottet anförde:

Utskottet anser inte att skatterna på de varor som motionärerna nämner är styrande i den meningen att deras syfte är att minska förbrukningen av varorna. Motivet är i stället statsfinansiellt. Det förefaller utskottet naturligt att sådana skatter bör belasta de mer bärkraftiga grupperna i samhället och alltså träffa en konsumtion som i viss mån kan sägas vara ”lyxbetonad” eller i vart fall av umbärlig karaktär. I sammanhanget bör erinras om att det ibland kan finnas skäl att ompröva en punktskatt, t. ex. när det beskattningsmässiga resultatet inte står i rimlig proportion till administrations- och kontrollkostnaderna. Punktskatter bör också vara neutrala från konkurrenssynpunkt.

Någon anledning att på nu angivna grunder ompröva de punktskatter som motionärerna avser föreligger enligt utskottets mening inte. Därtill kommer att utskottet inte anser det försvarligt att i nuvarande budgetläge avveckla

SkU 1985/86:45

dessa skatter som för budgetåret 1985/86 beräknas ge statsverket inkomster på drygt 2 miljarder kronor.

M- och fp-ledamöterna i utskottet reserverade sig mot utskottets beslut. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Kassettskatten

Riksdagen beslöt förra hösten att förenkla kassettskatten och som ett resultat härav utgår skatten sedan den 1 januari 1986 med 15 kr. per band för alla videokassettband och 1 kr. 50 öre per band för alla oinspelade ljudkassettband (prop. 1985/86:57, SkU 13). Skatteutskottet behandlade i det sammanhanget också några motioner med yrkanden om skattens avskaffande. Utskottet ansåg att de kulturpolitiska skälen för skatten fortfarande i allt väsentligt var giltiga och förordade därför att den skulle behållas, trots att det ekonomiska resultatet av skatten enligt utskottets mening var otillfredsställande. Utskottet förutsatte att regeringen noga följer tillämpningen och effekterna av skatten även i fortsättningen och lägger fram de förslag som utvecklingen kan motivera.

M- och fp-ledamöterna i utskottet anförde i en reservation att skatten borde avskaffas. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Gödselmedelsavgiften

I syfte att minska användningen av handelsgödsel infördes fr. o. m. den 1 juli 1984 särskild avgift på gödselmedel (SFS 1984:409; prop 1983/84:176, SkU 1983/84:47). Gödselmedelsavgiften omfattar handelsgödsel med vissa undantag. Den utgår med 30 öre per kilo kväve och 60 öre per kilo fosfor i gödselmedlet, om andelen kväve resp. fosfor uppgår till minst 4 %. Statens jordbruksnämnd är uppbördsmyndighet.

Under förra riksmötet avstyrkte utskottet med reservation från m och c en motion om att slopa avgiften (SkU 1984/85:46).

Riksdagen har nyligen behandlat olika frågor om gödselmedelsavgiften med anledning av prop. 1985/86:74 om jordbruksforskning m. m. 1 propositionen redovisades vilka åtgärder, finansierade bl. a. genom avgiften på handelsgödsel, som regeringen avser att genomföra för att komma till rätta med olika miljöproblem med anknytning till jordbruket. I propositionen föreslogs också vissa ändringar i lagen om avgift på gödselmedel. I kommittémotioner från m och c yrkades att lagen skall upphävas. Riksdagen beslöt på jordbruksutskottets hemställan att bifalla propositionen och att avslå en m- och c-reservation om att avskaffa avgiften (JoU 1985/86:13, rskr. 165).

Reklamskatten

Skatt utgår på annonser och reklam enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (RSL). Skatten beräknas på vederlaget exkl. skatt. Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak. Fr. o. m. den 1 juli 1985 är skatten

SkU 1985/86:45

4 % för annons i allmän nyhetstidning, annars 11%. Tidigare var skattesatsen 3 % resp. 10 %. Mot höjningen av skatten, som skatteutskottet tillstyrkte, reserverade sig de borgerliga ledamöterna i utskottet (SkU 1984/85:25).

Trycksak definieras i 1 § RSL som avtryck som har framställts i minst 13 lika exemplar antingen i en tryckpress eller genom screen-förfarande. Med reklamtrycksak förstås väsentligen en trycksak som innehåller reklam för verksamhet som bedrivs av utgivaren eller någon med vilken denne står i intressegemenskap och som framställts huvudsakligen i syfte att offentliggöra denna reklam.

Vissa trycksaker innehåller inte reklam i reklamskattelagens mening och är därför inte skattepliktiga. Andra trycksaker är undantagna från trycksakseller reklamtrycksaksbegreppet och är av den anledningen inte skattepliktiga. För att avgöra om en trycksak är en reklamtrycksak eller ej måste man ha kännedom om syftet med trycksaken i fråga. Exempelvis är en dekal som endast innehåller ett företags namn och adress eller symbol inte att anse som en reklamtrycksak om den huvudsakligen framställts för att användas för att märka egendom som tillhör företaget. Har trycksaken däremot framställts i syfte att sprida reklam för företaget är den att anse som reklamtrycksak och blir därvid skattepliktig.

Annonser införda i självständiga periodiska publikationer beskattas normalt. Med periodiska publikationer avses publikationer som enligt utgivningsplan skall komma ut med normalt minst fyra nummer om året och som inte är att anse som reklamtrycksaker. Som självständig anses i princip varje periodisk publikation som ges ut under ett eget namn. Om den skattepliktiga annonsomsättningen för en självständig periodisk publikation som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress uppgår till högst 6 milj. kr. för helt år betalar RSV tillbaka erlagd reklamskatt. I vissa fall kan RSV i stället medge befrielse från skatten.

I fråga om periodiska publikationer för vilka utgivaren har rätt till återbetalning av skatt enligt de nyss angivna principerna föreligger redovisningsskyldighet endast om det sammanlagda beskattningsvärdet av en publikations annonser för beskattningsåret överstiger 60000 kr.

Som annonsblad räknas en publikation som innehåller annonser och som till övervägande del tillhandahålls gratis eller till ett pris som avsevärt understiger vad som är skäligt. Det saknar betydelse om publikationens redaktionella innehåll har karaktär av fackpress eller dyligt. Utgivning av annonsblad berättigar inte till återbetalning. Vidare inträder redovisningsskyldighet redan vid en annonsomsättning av 20000 kr.

Medlemstidningar och liknande tidningar anses normalt inte som annonsblad eftersom dessa inte anses som gratisutdelade utan betalade genom medlemsavgifterna. När det gäller annonser i periodiska publikationer som utges av ideella föreningar föreskrivs i 4 § 1. RSL att skatteplikt inte föreligger om publikationen väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar. Denna undantagsbestämmelse infördes 1975 (SFS 1975:117)) och tillkom för att neutralisera de effekter som det då vidgade annonsbladsbegreppet kom att få för

SkU 1985/86:45

denna typ av publikationer, dvs. att de kom att belastas med reklamskatt utan någon rätt till återbetalning (SkU 1975:12).

Utskottet har tidigare i vår behandlat en del olika frågor angående de ideella föreningarnas skatteförhållanden (SkU 1985/86:32). I betänkandet framhölls att olika åtgärder under senare tid vidtagits och höll på att övervägas för att underlätta de ideella föreningarnas situation vid beskattningen. Bl. a. hänvisades till att mervärdeskatteutredningen föreslagit att de ideella föreningarna skulle befrias från mervärdeskatt i samma utsträckning som gäller för inkomstskatten. Rörande reklamskatten pågick enligt utskottet vissa överväganden inom finansdepartementet. I övrigt konstaterade utskottet att man inom justitiedepartementet bedrev ett arbete som syftade till att klarlägga vissa grundläggande civilrättsliga frågor rörande stiftelser. Vidare anfördes:

Skatteutskottet vill för sin del framhålla att detta lagstiftningsarbete givetvis har grundläggande betydelse för skattefrågorna och att det är av värde att kunna ta upp beskattningsfrågorna till en gemensam bedömning. Utskottet utgår nu från att de grundläggande linjerna i den kommande regleringen av de civilrättsliga frågorna kommer att klarna inom en nära framtid och förutsätter att en utredning om skattefrågorna i samband därmed tillsätts snarast möjligt.

RSV har utgivit en särskild handbok, Reklamskatt eller inte reklamskatt. Vidare behandlas olika skattefrågor — bl. a. avseende reklamskatten — i RSV:s broschyr Ideella föreningar. Information om skatter och avgifter m. m.

Smaksatt mjölk m. m.

För läskedrycker utgår skatt enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt med 40 öre per liter för kolsyrad läskedryck och med 20 öre per liter för annan läskedryck. När det gäller vilka drycker som i detta sammanhang skall betraktas som läskedrycker har hänvisats till lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m. vari anges vissa tulltaxenummer. Härav framgår att bl. a. mjölk faller utanför beskattningen. Att choklad, kaffe eller te inte skall anses som läskedryck har uttryckligen angetts.

Under våren 1984 behandlade utskottet en motion vari begärdes att dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade produkter skulle avskaffas. Utskottet anförde härom (SkU 1983/84:22):

Enligt utskottets uppfattning bör man inte gå ifrån anknytningen till tulltaxan vid specificering av skattepliktiga drycker, eftersom nuvarande ordning innebär fördelar för de tillämpande myndigheterna, tullverket och riksskatteverket. Utskottet vill erinra om att utskottet i annat sammanhang avstyrkt en differentiering av beskattningen med hänsyn till varors farlighet eller nyttighet. Att ändra på det skattepliktiga varuområdet av sådana skäl som motionärerna åberopar är enligt utskottets mening inte motiverat utan bara ägnat att skapa nya gränsdragningsproblem. Utskottet förutsätter emellertid att man från regeringens sida fortlöpande prövar om de nuvarande reglerna på ett olämpligt sätt inverkar på konkurrensen mellan de nya produkter som framkommer på marknaden och vid behov lägger fram de förslag till ändringar som kan vara påkallade. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

SkU 1985/86:45

5 Riksdagen biföll utskottets hemställan, som c och fp reserverat sig mot. Under förra riksmötet avslog riksdagen en motion av liknande innebörd och som utskottet avstyrkt med samma motivering som tidigare (SkU 1984/ 85:46). C och fp reserverade sig även denna gång.

Beskattning av miljöfarliga varor

Riksdagen bemyndigade hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 7, JoU 15) regeringen att lämna föreskrifter om avgifter för kostnader i samband med tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (1969:387). Med stöd härav har regeringen utfärdat förordningen (1984:380) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 1984 och innebär att avgifter utgår dels för prövning av frågor om tillstånd till miljöfarlig verksamhet och för prövning som avses i 41 § miljöskyddslagen (prövningsavgift), dels för tillsyn av miljöfarlig verksamhet (tillsynsavgift). Båda avgifterna bestäms på grundval av den handläggningstid som åtgår för prövningen eller tillsynen. För budgetåret 1986/87 har inkomsterna av avgifterna beräknats till 23 milj. kr.

Skogsbeskattningsfrågor

Utskottet har nyligen behandlat ett antal motioner på skogsbeskattningens område (SkU 1985/86:27). I vissa av motionerna begärdes en översyn av skogsbeskattningen i syfte att motverka en för låg skogsavverkning och att förbättra industrins försörjning med råvaror. Härom anförde utskottet:

De frågor som tas upp i motionerna bottnar i att skogsavverkningarna sedan en lång tid tillbaka legat på en alltför låg nivå och inte har tillgodosett skogsindustrins efterfrågan på råvaror. Förhållandena har också orsakat problem för arbetskraften inom skogsnäringen. Ansträngningarna att förbättra situationen genom en aktiv skogspolitik har på senare tid framför allt resulterat i åtgärder på skogsvårdslagstiftningens område med krav på skogsbruksplaner för alla skogsfastigheter av betydelse samt i bestämmelser om skyldighet att gallra yngre skog och om att slutavverka för att ta till vara den avkastning som skogen ger. Härtill kommer ökade statliga insatser på andra områden såsom forsknings- och utvecklingsarbete, information och utredningsarbete samt bidrag till olika ändamål såsom utbyggnad av skogsbilvägar m. m. Vidare kan nämnas att ansträngningar pågår för att söka förbättra fastighets- och ägarstrukturen inom skogsbruket, en fråga som också uppmärksammas inom kommittén (Ju 1977:07) om ställföreträdare för dödsbon i vissa fall.

Däremot har det stött på problem att genomföra ekonomiska styrmedel i form av ett sådant avgifts- och stödsystem och sådana andra ändringar i beskattningsreglerna som diskuterats med anledning av virkesförsörjningsutredningens betänkande och strukturutredningens betänkande. Behovet av ekonomiska styrmedel av detta slag bör givetvis bedömas mot bakgrund av erfarenheterna av skogspolitiken i övrigt. Utskottet vill emellertid inte utesluta att sådana åtgärder kan bli nödvändiga om skogsindustrin ej får sitt råvarubehov tillgodosett. I avvaktan på resultatet av de överväganden i dessa frågor som för närvarande pågår inom regeringen finner utskottet sig böra avstyrka de nyss angivna motionerna.

SkU 1985/86:45

6 I en reservation förordade vpk-ledamoten i utskottet att skogsbeskattningen borde inriktas på att beskatta tillväxten på fastigheten i stället för avverkningsinkomsterna. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Utskottet

Den särskilda varuskatten

I motion Sk320 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs en avveckling på sikt av olika punktskatter. Härigenom skulle man enligt motionärernas mening göra beskattningen mera konkurrensneutral, reducera skattesystemets styrande inverkan på människors konsumtionsval och dessutom undvika betydande krångel. Marianne Karlsson (c) yrkar i motion Sk504 att ”lyxskatten” på kosmetika slopas. Enligt hennes mening utgör konsumtionen av de aktuella varorna ingen lyx, och hon anser dessutom skatten vara krånglig och svår att kontrollera.

Som framgår av inledningen till betänkandet har utskottet så sent som förra våren gett uttryck åt uppfattningen att den särskilda varuskatten är statsfinansiellt motiverad och att det får anses naturligt att skatter av denna typ träffar en konsumtion som i viss mån kan sägas vara av umbärlig karaktär. Utskottet vidhåller denna uppfattning och anser att förutsättningar alltjämt saknas att avveckla denna skatt, som för budgetåret 1986/87 beräknas ge statsverket inkomster på nästan 1 miljard kronor. Med åberopande av det anförda avstyrker utskottet motion Sk320 i denna del samt motion Sk504.

Kassettskatten

I motion Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas bl. a. att kassettskatten på vissa video- och ljudkassettband slopas. Som skäl åberopas det låga skatteutfallet och svårigheterna att kontrollera skatten.

Riksdagen beslöt i höstas att förenkla kassettskatten på flera punkter, bl. a. med avseende på skattens beräkning. Vid utskottsbehandlingen av lagstiftningsärendet tog skatteutskottet också upp frågan om att avveckla skatten helt. Utskottet ansåg att de kulturpolitiska skälen för skatten alltjämt i allt väsentligt var giltiga. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således motion Sk279 i denna del.

Gödselmedelsavgiften

I motion Sk530 av Stig Josefson (c) yrkas att avgiften på handelsgödsel slopas. Motionären anser avgiften förfelad eftersom den enskilde lantbrukaren, med de ekonomiska förutsättningar som gäller för lantbruket, inte har någon möjlighet att minska tillförseln av näringsämnen.

Som tidigare nämnts har riksdagen helt nyligen på jordbruksutskottets hemställan (JoU 1985/86:13) beslutat avslå motioner om slopande av avgiften i fråga. Någon anledning att ompröva ställningstagandet i denna fråga föreligger ej enligt skatteutskottets mening. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

SkU 1985/86:45

7 Reklamskatten

I motion Sk550 av Sigge Godin (fp) begärs att reklamskatten på reklamtrycksaker slopas. Som skäl anförs svårigheterna för tryckerierna att avgöra huruvida en trycksak har karaktär av reklamtrycksak eller ej. Eftersom tryckerierna har ansvaret för debiteringen av skatten råkar de enligt motionären ofta i en konfliktsituation där de har svårt att hävda sig gentemot kundernas och konsumenternas uppfattningar.

En översiktlig redogörelse för gränsdragningen mellan skattepliktiga reklamtrycksaker och andra trycksaker har lämnats tidigare. Utskottet vill inte bestrida att denna gränsdragning kan medföra vissa problem, t. ex. i en del fall då reklamtrycksakskaraktären måste bedömas med hänsyn till syftet med trycksaken i fråga. Det är bl. a. mot den bakgrunden utskottet har begärt att riksdagens revisorer skall se över det skattepliktiga reklamskatteområdet, och det bör också påpekas att riksskatteverket (RSV) i en skrivelse till regeringen har föreslagit vissa ändringar i reklamskattelagen (RSL), som berör bl. a. trycksaksområdet. Numera finns det emellertid en relativt omfattande praxis, som enligt utskottets uppfattning torde ge en god vägledning för de vanligaste fallen. RSV har givit ut en informationsbroschyr som orienterar om hur vissa typfall bedömts i skattehänseende och står också till tjänst med att besvara muntliga förfrågningar. Vidare kan nämnas att såväl beställaren som det skattskyldiga tryckeriet har möjlighet att begära förhandsbesked rörande skatteplikten för trycksaken.

Ett särskilt problem när det gäller trycksaksbegreppet utgör den ökande konkurrensen från alster framställda med hjälp av modern kopieringsteknik, t. ex. xerografi, som för närvarande inte omfattas av skatteplikten. Regeringen har nyligen utfärdat direktiv (Dir 1986:11) för en utredning som bl. a. skall undersöka hur lagens bestämmelser kan anpassas till ny teknik för framställning av reklammeddelanden, t. ex. genom nya kopieringsförfaranden. Utredningen skall också undersöka möjligheterna att förenkla de nuvarande reglerna i RSL i syfte att underlätta tillämpningen och administrationen av skatten.

Utskottet vill slutligen erinra om att RSL utformats med tanke på att skatten så långt det är möjligt bör ha en generell utformning för att undvika störningar av konkurrensen mellan olika typer av reklam. Ett borttagande av skatten på reklamtrycksaker skulle innebära att denna reklamform gynnades framför annan reklam. Skatten på reklamtrycksaker utgör en inte oväsentlig del — ca 25 % — av det sammanlagda reklamskatteuttaget, som för nästa budgetår har beräknats till 610 milj. kr.

Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att de av motionären åberopade omständigheterna inte motiverar att reklamskatten slopas för reklamtrycksaker. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

I motion Sk525 av Bengt Harding Olsson (fp) begärs att kulturella sammanslutningar, främst hembygdsföreningar, i likhet med vissa andra allmännyttiga organisationer befrias från reklamskatt för annonser i sina publikationer. Som skäl anförs att dessa föreningar bedriver en angelägen verksamhet, ofta under pressade ekonomiska förhållanden.

Annonser i en periodisk publikation som väsentligen framstår som organ

SkU 1985/86:45

för ideella organisationer av olika slag är som regel inte skattepliktiga. Den ifrågavarande kretsen av organisationer sammanfaller med den som är undantagen från mervärdeskatt för periodiska medlemsblad och omfattar inte kulturella föreningar. Denna överensstämmelse innebär enligt utskottets uppfattning en fördel från skatteadministrativ synpunkt, liksom det förhållandet att skatteförmånen förbehålls en så begränsad krets som möjligt. Den belastning reklamskatten innebär för kultur- och hembygdsföreningarna bör inte heller överdrivas. Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen återbetalas i regel erlagd reklamskatt på en skattepliktig annonsomsättning om högst 6 milj. kr./år när det är fråga om kulturella föreningars periodiska publikationer, och om annonsomsättningen understiger 60 000 kr. uppkommer över huvud taget ingen redovisningsskyldighet. Endast om en sådan förening ägnar sig åt utgivning av annonsblad inträder de strängare bestämmelserna, dvs. ingen rätt till återbetalning och en redovisningsskyldighetsgräns vid 20000 kr.

De nu nämnda omständigheterna talar enligt utskottets mening mot att ändra reklamskattereglerna på det sätt som motionären föreslagit. Därtill kommer att en utredning planeras om de ideella föreningarnas skatteförhållanden i ett större sammanhang.

Med hänsyn till vad som anförts avstyrker utskottet motion Sk525.

Smaksatt mjölk m. m.

Lennart Brunander och Kersti Johansson (båda c) begär i motion Sk517 att dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker avskaffas. Enligt deras uppfattning utgör dessa varor ett värdefullt inslag i kosthållet, och det är därför — menar de — motiverat att undanta dem från beskattning.

Som utskottet tidigare framhållit skulle det vara förenat med praktiska problem att ändra principerna för dryckesbeskattningen i enlighet med motionärernas förslag. Nu liksom tidigare förutsätter dock utskottet att man från regeringens sida fortlöpande prövar om de nuvarande reglerna inverkar negativt på konkurrensen mellan nya produkter som framkommer på marknaden och vid behov lägger fram de förslag till ändringar som kan vara påkallade. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

Miljöfarliga råvaror

I motion Sk558 av Pär Granstedt (c) begärs att regeringen lägger fram förslag om beskattning av miljöfarliga råvaror. En sådan skatt bör enligt motionären ersätta avgifterna enligt förordningen (1984:380) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen, vilka motionären anser orättvisa, krångliga och ändamålslösa. Den nya skatten bör enligt hans mening konstrueras så att skattesatsen sätts i relation till råvarornas miljöfarlighet eller giftighet.

Utskottet vill erinra om att de berörda avgifternas syfte är att täcka koncessionsnämndens, länsstyrelsernas och naturvårdsverkets kostnader i samband med prövningen enligt miljöskyddslagen av tillstånd till viss miljöstörande verksamhet, liksom kostnaderna för myndigheternas tillsyn. Vidare skall avgifterna finansiera kostnaderna för sådana undersökningar vid naturvårdsverket som behövs som underlag för prövning och tillsyn. De

SkU 1985/86:45

verksamheter som avses gäller så vitt skilda områden som anläggande av fiskodlingar, motorbanor och skjutbanor. Det ligger enligt utskottets uppfattning ett värde i att prövnings- och tillsynskostnaderna får betalas av dem som bedriver verksamheter av dessa slag, och utskottet ser inte någon större fördel med att ersätta avgiften med en skatt. De allmänna riktlinjer för utformningen av en skatt som motionären lämnat är dessutom enligt utskottets mening alltför diffusa för att läggas till grund för ett meningsfullt uttalande av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionen.

Skogsråvaror

I motion Sk528 av Marianne Stålberg m. fl. (s) begärs förslag om införande av en avgift på skogsråvaror som utforslas från Norrlands inland. Syftet är att skapa fler arbetstillfällen inom detta område. Motionärerna föreslår att uppköparna skall erhålla befrielse från avgiften under förutsättning att de åstadkommer ökad sysselsättning genom förädling av skogsråvaran inom området. Enligt förslaget bör vidare avgiftsmedlen ställas till de berörda länsstyrelsernas förfogande för sysselsättningsskapande åtgärder i länet.

Utskottet har tidigare uttalat att regionala skattedifferentieringar från rent tekniska utgångspunkter bör komma i fråga endast i rena undantagsfall. Som exempel på skattenedsättningar som ansetts motiverade kan nämnas den lägre fordonsskatten och elskatten för flertalet av kommunerna i Norrlands inland och den nedsatta arbetsgivaravgiften i Norrbottens län. Den nya, regionalt avgränsade avgift som motionärerna föreslår och som enligt utskottets uppfattning är att betrakta som en skatt ställer sig utskottet redan från administrativa och praktiska utgångspunkter skeptiskt till. Enligt utskottets uppfattning skulle en skatt med den föreslagna utformningen medföra besvärliga kontrollproblem, konkurrensrubbningar och administrativa nackdelar. Därtill kommer att utskottet tidigare i återkommande sammanhang tagit avstånd från tanken på sepcialdestinerade skatter.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den särskilda varuskatten

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk320 yrkande 18 och motion 1985/86:Sk504,

2. beträffande kassettskatten

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk279 yrkande 27,

3. beträffande göds elme delsav giften

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk530,

4. beträffande reklamskatten på reklamtrycksaker att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk550,

5. beträffande reklamskatten för kulturella sammanslutningar att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk525,

6. beträffande dryckesskatten på smaksatt mjölk m. m. att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk517,

SkU 1985/86:45

7. beträffande en skatt på miljöfarliga råvaror att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk558,

8. beträffande en skatt på vissa skogsråvaror att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk528.

Stockholm den 29 april 1986 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk) och Bruno Poromaa (s).

Reservationer

Den särskilda varuskatten (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Sorn framgår” och slutar med ”motion Sk504” bort ha följande lydelse:

Vissa punktskatter har enligt utskottets mening den olägenheten att de inverkar styrande på konsumtionsvalet utan att en sådan styrning är motiverad från allmän synpunkt. En sådan beskattning snedvrider konkurrensen och kan lätt uppfattas som en straffbeskattning. Utskottet vill också peka på att somliga skatter framstår som socialt orättvisa genom att de drabbar dem hårdare som har små inkomster men som ändå vill köpa en punktbeskattad vara, medan de som har stora inkomster lättare kan överse med dem.

Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att man bör gå igenom floran av punktskatter i syfte att avveckla dem som framstår som mindre motiverade. Utskottet föreslår att man börjar med den särskilda varuskatten på konfektyrer och kosmetika. Detta bör ges regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk320 i denna del, varigenom även motion Sk504 får anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk320 yrkande 18 och med anledning av motion 1985/86:Sk504 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en avveckling av vissa punktskatter.

SkU 1985/86:45

11 Kassettskatten (mom. 2)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Riksdagen beslöt” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

RSV föreslog i en skrivelse till regeringen förra våren att kassettskatten skulle avskaffas. De flesta remissinstanserna stödde detta förslag. Utskottet anser att det var fel att sedan bara vidta en del mindre förenklingar av skatten i stället för att slopa den. De förenklingar som gjorts har lett till att skatten drabbar orättvist, då den belastar korta band lika mycket som långa. Vidare torde man även i fortsättningen kunna befara olika former av skatteundandragande åtgärder som medför konkurrenssnedvridning inom branschen. De administrativa och kontrollmässiga svårigheterna med skatten står enligt utskottets uppfattning inte i någon som helst rimlig proportion till skattens ekonomiska resultat.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att skatten bör slopas. För att undvika störningar i försäljningen bör avskaffandet genomföras redan den 1 juni i år. Med denna ändring tillstyrker utskottet motion Sk279.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk279 yrkande 27 antar följande

Förslag till Lagom upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1986. Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända före ikraftträdandet.

Gödselmedelsavgiften (mom. 3)

3. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Sorn tidigare” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärens uppfattning att den avgift på handelsgödselmedel som infördes år 1984 bör avskaffas. Avgiften har inte haft några positiva effekter från miljösynpunkt och har således inte uppfyllt syftet med riksdagsbeslutet. Slopandet av avgiften bör gälla fr. o. m. den 1 juni 1986. Med detta tillstyrker utskottet motion Sk530.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk530 antar följande

SkU 1985/86:45

12 Förslag till .Lag om upphävande av lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel

Härigenom föreskrivs att lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1986. Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända före ikraftträdandet.

Reklamskatten för kulturella sammanslutningar (mom. 5)

4. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Annonser i” och slutar på s. 9 med ”motion Sk525” bort ha följande lydelse:

Av förarbetena till det nuvarande undantaget från reklamskatten för annonser i publikationer som utges av vissa ideella organisationer framgår att syftet är att neutralisera effekterna av att sådana publikationer betraktas som annonsblad. Dessa föreningar kan således finansiera sin verksamhet genom att skattefritt ge ut publikationer med annonser som, om de ges ut av annan, belastas med reklamskatt utan någon rätt till återbetalning. En förutsättning är dock att publikationen genom annat innehåll än annonser väsentligen framstår som organ för organisationen.

Hembygdsföreningar och andra kulturella föreningar är som påpekas i motionen utestängda från den krets av föreningar som kan förbättra sin ekonomi under sådana villkor. Det finns dock enligt utskottets mening ingen anledning att förvägra dessa föreningar en skatteförmån som tillkommer t. ex. idrottsföreningar och politiska föreningar. Hembygdsföreningar och andra kulturföreningar bedriver i allmänhet en inte mindre angelägen verksamhet och arbetar ofta under ekonomiskt pressade förhållanden.

Med hänsyn härtill anser utskottet att riksdagen bör anmoda regeringen att lägga fram förslag om att hembygdsföreningar och liknande kulturföreningar befrias från skattskyldighet för annonser i likhet med vad som gäller för vissa andra ideella organisationer. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk525.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk525 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående reklamskatten för kulturella sammanslutningar.

Dryckesskatten på smaksatt mjölk m. m. (mom. 6)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Sorn

SkU 1985/86:45

utskottet” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse: Av förarbetena till dryckesskattelagen framgår att juicer lämnats utanför beskattningen av det skälet att de med hänsyn till näringsvärde, vitamininnehåll etc. får anses utgöra ett värdefullt inslag i kosthållet (Ds Fi 1975:2). Vanlig mjölk är av naturliga skäl inte heller föremål för dryckesbeskattning, och detta gäller även om den smaksatts med choklad, kaffe eller te. Det förefaller då inte rimligt att mjölk med t. ex. frukttillsats skall belastas med skatt. Några tekniska svårigheter att i lagtexten infoga ett undantag för de berörda dryckerna torde inte föreligga. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening med bifall till motionen begära förslag till ändrad lagstiftning med den inriktning som här angetts.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion Sk517.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk517 hos regeringen begär förslag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt i enlighet med vad utskottet anfört.

En skatt på miljöfarliga råvaror (mom. 7)

6. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Utskottet vill” och på s. 10 slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till motionärens uppfattning att systemet med avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen inte fungerar tillfredsställande. Systemet har inte gett de intäkter som förväntades och har i vissa fall, som motionären påpekar, försvårat de miljövårdande myndigheternas arbete genom att resurser binds för det administrativa arbetet med avgiften. Vidare framstår avgiften som orättvis i och med att den saknar ett direkt samband med hur farlig verksamheten är från miljösynpunkt. Likartade verksamheter kan belastas olika beroende på handläggarens krav, erfarenheter och kunskaper.

Det finns således enligt utskottet anledning att undersöka förutsättningarna för att ersätta denna avgift med en annan pålaga, och det alternativ som motionären förespråkar - en skatt på miljöfarliga råvaror eller ämnen som ingår i slutprodukter som är vådliga eller giftiga i naturmiljön - bör därvid utredas närmare. Fördelen med en sådan skatt är att den kan bidra till att pressa tillbaka användningen av giftiga och farliga ämnen till förmån för miljövänliga alternativ, samtidigt som den statliga miljövården kan tillföras resurser för ökad rådgivning och miljötillsyn.

Med det anförda, som enligt utskottets mening bör ges regeringen till känna, avstyrker utskottet motionen i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk558 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en skatt på miljöfarliga råvaror.

SkU 1985/86:45

14 Särskilt yttrande

SkU 1985/86:45

En skatt på miljöfarliga råvaror (mom. 7)

1. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Vi anser att miljöstörande verksamhet i princip bör bära de kostnader för samhälle och enskilda som verksamheten förorsakar. Avgiften för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen har tillkommit med detta syfte, men det kan enligt vår mening inte uteslutas att motionären har visst fog för sin kritik att avgiften är behäftad med olika brister. Vid riksdagsbehandlingen av förslaget att införa avgiften förutsatte också jordbruksutskottet att regeringen och berörda myndigheter skulle ha sin uppmärksamhet riktad på de problem som senare skulle kunna komma att visa sig. Vi utgår från att regeringen därvid också undersöker om det finns något alternativ till denna avgift som är bättre. För dagen har vi inget yrkande.

gotab Stockholm 1986 10904

, ••