Om aktiebeskattningen

Skatteutskottets betänkande 1985/86:46

om aktiebeskattningen

SkU

1985/86:46

Sammanfattning

I detta betänkande avstyrker utskottet ett antal motioner på aktiebeskattningens område med hänvisning bl. a. till redan pågående överväganden.

I reservationer från m, fp och c yrkas en översyn av reglerna och förslag från regeringen om lättnader i beskattningen. Vidare yrkas i en vpkreservation förslag om skärpningar av aktievinstbeskattningen.

Motionerna

1985/86:Sk221 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av realisationsvinstbeskattningen för aktier,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av omsättningsskatten på aktiehandel till totalt 2%.

1985/86: Sk259 av Sten Svensson (m) och Olle Aulin (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändrade värderingsregler för OTC-aktier vid arv och gåva i enlighet med vad som i motionen anförts.

1985/86:Sk271 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att omplaceringar inom en aktieportfölj inte betraktas som realisation,

2. att riksdagen härutöver anhåller om skyndsam översyn av reavinstbeskattningen av aktier i syfte att bringa den i överensstämmelse med motsvarande regler i Danmark och Norge.

1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga yrkas

11. att riksdagen beslutar att börsnoterade aktier vid förmögenhetsbeskattning skall tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett successivt avskaffande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindring av beskattningen av aktieutdelning i enlighet med vad som anförts i motionen.

Andra delar av motionen rörande värderingen av familjeföretag har behandlats i utskottets betänkande SkU 1985/86:28.

1985/86:Sk282 av Lennart Pettersson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen 1

1 Riksdagen 1985186.6 sami. Nr 46

uttalar sig för att samtliga aktiebolag som är föremål för regelbunden handel behandlas likvärdigt ur förmögenhetssynpunkt.

1985/86:Sk288 av Karin Söder m. fl. (c), vari - med hänvisning till motion 1985/86 :N267 - såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen beslutar att den tidigare möjligheten till särskild skattereduktion för mindre aktieutdelningar återinförs,

1985/86:Sk295 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpning av reavinstbeskattningen och hemställer om förslag i enlighet härmed,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av s. k. OTC-aktier och hemställer om förslag i enlighet härmed.

1985/86: Sk302 av Sten Svensson (m) och Lars Ahlström (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning av köp- och säljoptioner i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk303 av Agne Hansson (c) och Nils G. Åsling (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för ett ökat hushållssparande i aktier i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk307 av Sten Svensson (m) och Lars Ahlström (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar i aktiebeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk311 av Ylva Annerstedt (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade aktiebeskattningsregler så att motionens syfte uppnås.

1985/86:320 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari såvitt nu är i fråga yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av översyn av realisationsvinstbeskattningen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkning av taxeringsvärdet för aktier m. m. till 65 % av marknadsvärdet enligt vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skattereduktion för aktieutdelning enligt vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrad realisationsvinstbeskattning så att omplaceringen inom en aktieportfölj ej beskattas enligt vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lindrad beskattning för aktiesparfonder enligt vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lindrad beskattning av anställdas köp av aktier i det egna företaget enligt vad som anförts i motionen,

1985/86:322 av Christer Eirefelt m. fl. (fp), vari — med hänvisning till motion 1985/86:N307 - såvitt nu är i fråga yrkas

SkU 1985/86:46

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att företagen ges möjlighet att utge aktier till sina anställda utan att det betraktas som inkomst,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förmånsbeskattningen av anställda som köper aktier i det egna företaget,

1985/86:Sk331 av Sten Svensson (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i aktiebeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk352 av Lars de Geer (fp) och Margitta Edgren (fp), vari - med hänvisning till motion 1985/86:Fi729 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till att ett skatteavdrag om 30 % införs för aktieutdelningsinkomster upp till 10000 kr. per år.

1985/86:Sk353 av Hugo Hegeland m. fl. (m), vari - med hänvisning till motion 1985/86:Fi730 - yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till förändringar i aktiebeskattningen i enlighet med vad som i motionen anförts.

Frågornas tidigare behandling m. m.

Dubbelbeskattningen av utdelad vinst, skattereduktion

Vinster i aktiebolag blir i princip dubbelbeskattade, först hos bolaget när vinsten uppkommer och sedan hos aktieägarna när vinsten delas ut. Denna dubbelbeskattning har dock mjukats upp, bl. a. genom den s. k. Annellagstiftningen. Denna lagstiftning innebär med den huvudsakliga utformning reglerna fick 1978 (prop. 1978/79:50 bil. 2, SkU 1978/79:19) att bolagen under en 20-årsperiod får avdrag för utdelning på aktier med sammanlagt lika stort belopp som har betalats in för aktierna. Härefter har dubbelbeskattningen lindrats ytterligare för aktiebolag som inte är börsnoterade (prop. 1981/82:191, SkU 1981/82:65). Sådana bolag är fr. o. m. 1984 års taxering berättigade till avdrag för utdelning med 70 % av det utdelade beloppet. Avdragsrätten är begränsad till 15 % av aktiekapitalet och avdraget får ej heller överstiga 700000 kr.

Vid 1982 och 1983 års taxeringar lindrades dubbelbeskattningen av utdelning på börsnoterade aktier även genom att aktieägarnas skatt reducerades med 30% av erhållen utdelning, dock med högst 2250 kr. eller för makar gemensamt 4500 kr. Reglerna, som genomfördes 1980 (prop. 1980/81:39, SkU 1980/81:15), var avsedda som en provisorisk lindring av dubbelbeskattningen av bolagsvinster i avvaktan på mer definitiva regler och som en stimulans för aktiesparandet. Beslutet att avskaffa denna skattereduktion motiverades bl. a. med fördelningspolitiska skäl och med att ansträngningarna att få till stånd ett ökat hushållssparande och att tillgodose näringslivets behov av riskvilligt kapital borde få en annan form. Yrkanden om att återinföra skattereduktionen har härefter prövats vid upprepade tillfällen men avvisats av riksdagen, senast våren 1985 (SkU 1984/85:60).

SkU 1985/86:46

1* Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr 46

Frågan om slopande av dubbelbeskattningen av bolagsvinster ingick tidigare i kapitalvinstkommitténs (B 1979:05) utredningsuppdrag men överfördes 1982 till en särskild utredning (B 1982:04). Sedan denna del av utredningsarbetet upphört enligt ett regeringsbeslut 1983 (kommittéberättelsen 1984 Fi:36) har utredningsarbetet slutförts med två expertrapporter (Ds Fi 1984:13), Skatt på vinst och skatt på utdelning.

I december förra året tillkallade regeringen en utredning om reformerad företagsbeskattning. Utredningen har enligt sina direktiv bl. a. att pröva möjligheten att åstadkomma en mer likformig beskattning av arbete och kapital. En viktig uppgift för utredningen är att analysera underlagen för vinstbeskattning och uttaget av arbetsgivaravgifter och att pröva frågan om ett bredare skatteunderlag och sänkta skattesatser. Vidare kan nämnas att det i företagsskattekommitténs (B 1979:13) uppdrag ingår att söka underlätta mindre och medelstora företags försörjning med riskkapital.

Vid sin senaste prövning av frågan om avveckling av dubbelbeskattningen (SkU 1984/85:41) anförde utskottet liksom tidigare år att dubbelbeskattningsproblemen genom bestämmelserna om avdrag för aktieutdelning på det hela taget eliminerats för de mindre och medelstora företagen och att de hade en begränsad betydelse för de börsnoterade företagen. Med hänvisning härtill avstyrkte utskottet en motion i frågan. Enligt en reservation (m, c, fp) var det angeläget att utredningsarbetet återupptogs.

Värderingsfrågor

Olika regler för värdering av aktier gäller vid förmögenhetsbeskattningen, arvsbeskattningen och gåvobeskattningen. Börsnoterade aktier skall värderas enligt börskurs vid de tre beskattningsformerna. Med börsnoterade aktier avses aktier som är inregistrerade vid in- eller utländskfondbörs. Hit hör inte aktier sorn är noterade på OTC-listan, den s. k. väntelistan eller som är föremål för annan notering. Värdering av andra aktier än börsnoterade skall i princip ske enligt följande.

Vid förmögenhetsbeskattningen skall aktierna i princip värderas efter marknadsvärdet. Fr. o.m. 1983 års taxering gäller dock att alla aktier i rörelsedrivande, icke börsnoterade aktiebolag, skall värderas enligt de regler som gäller för familjeföretag (SkU 1981/82:65). Dessa regler innebär att företagets substansvärde reduceras till 30 % och därefter fördelas på antalet aktier. De nya reglerna utgjorde ett led i vissa åtgärder för att underlätta småföretagens kapitalförsörjning. Reglerna innebär att det numera endast är förvaltningsbolag som värderas efter en schablonmässig avkastningsberäkning eller till oreducerat substansvärde.

Vid arvs- och gåvobeskattningen skall däremot alla aktier som noteras eller eljest omsätts på kapitalmarknaden tas upp till marknadsvärdet. Endast aktier i fåmansägda bolag, dvs. aktier som inte är föremål för notering eller omsättning på kapitalmarknaden, får värderas till substansvärdet vilket värde för aktier i rörelsedrivande bolag reduceras till 30 %. Vid gåvobeskattningen gäller dock bl. a. den inskränkningen att det reducerade värdet endast får användas om givaren avhänder sig hela sin del i företaget utan förbehåll.

De olika reglerna vid kapitalbeskattningen för värdering av icke börsnote -

SkU 1985/86:46

rade aktier innebär bl. a. att OTC-aktier och övriga noterade eller omsatta aktier får värderas till 30 % av substansvärdet vid förmögenhetsbeskattningen, om bolaget är rörelsedrivande, medan samma aktier vid arvs- och gåvobeskattningen skall tas upp till det i allmänhet betydligt högre marknadsvärdet. Vid gåvobeskattningen innebär reglerna bl. a. att successiva gåvor av aktier i fåmansföretag värderas högre än gåva av givarens hela aktieinnehav.

Vid förmögenhetsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen finns regler om avdrag för s. k. latent skatteskuld som kan belasta vissa tillgångar och aktualiseras under vissa omständigheter. Även reduceringsreglerna för förmögenhet i företag kan sägas innebära att hänsyn tas till att tillgångar av detta slag i allmänhet belastas med en latent skatteskuld. Någon hänsyn till latent skatteskuld tas dock inte vid värdering av börsnoterade aktier och vid arvs- och gåvobeskattningen ej heller för aktier som noteras eller omsätts på kapitalmarknaden.

Fr. o. m. 1985 års taxering är förmögenhetsskatten i förmögenhetsskiktet 400000-600000 kr. 1,5%, i skiktet 600000-800000 kr. 2% i skiktet 800000—1 800000 kr. 2,5 % och för belopp däröver 3 %.

Arvs- och gåvoskatten uppgår för en skattepliktig lott i klass I på 50 000 kr. till 3 000 kr., på 500000 kr. till 135 000 kr. och på 2 500000 kr. till 1269000 kr. Skattesatsen i det högsta skiktet (över 6 000 000 kr.) är 70 %. I klass II uppgår skatten på 40000 kr. till 6000 kr., på 250000 kr. till 108 100 kr. och på 600000 kr. till 335 600 kr. Skattesatsen i det högsta skiktet i klass II (över 1200000 kr.) är 75%.

Utredning angående de små och medelstora företagens finansiella situation har i betänkandet (SOU 1983:59) Kreativ finansiering föreslagit olika åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna för småföretagens finansiering. Utredningen har också lagt fram vissa förslag rörande värderingen vid kapitalbeskattningen av förmögenhet i jordbruk och rörelse, frågor som också kommer att behandlas av 1980 års företagsskattekommitté (B 19789:13).

Vid sin senaste behandling av lättnadsreglerna kritiserade utskottet (SkU 1984/85:44 s. 11) reglerna i vissa hänseenden och betonade att lindringarna i första hand var avsedda för huvudaktieägare i familjeföretag. Eftersom frågan om värdering av företagsförmögenhet vid kapitalbeskattningen var föremål för fortsatta överväganden inom företagsskattekommittén och regeringskansliet var utskottet emellertid inte berett att tillstyrka någon ändring av reglerna. I fråga om börsnoterade aktier fanns det enligt utskottets mening skäl att överväga en viss lindring vid värderingen med hänsyn till att en beskattning också sker vid försäljning av aktier. Utskottet ansåg dock att resultatet av utredningsarbetet inom arvs- och gåvoskattekommittén och kapitalvinstkommittén borde avvaktas innan ställning togs till hithörande frågor.

Arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02), som har i uppdrag att göra en omfattande översyn av reglerna på sitt område, har numera i betänkandet Latent skatteskuld vid arvs- och gåvobeskattning (Ds Fi 1986:4) lagt fram förslag om att latent skatteskuld på vissa tillgångar skall beaktas vid arvs- och

SkU 1985/86:46

gåvobeskattningen på så sätt att egendomen tas upp till ett lägre värde. Beträffande aktier och vissa värdepapper föreslår utredningen att de skall värderas till 75 % av marknadsvärdet vid tiden för skattskyldighetens inträde. Denna regel skall inte gälla sådana aktier som omfattas av lättnadsreglerna för familjeföretag.

Utredningen lägger inte fram något formligt förslag i fråga om förmögenhetsbeskattningen men anser att motsvarande regler bör kunna tillämpas här.

Som tidpunkt för ikraftträdandet föreslås den 1 juli 1986. Om man tar med förmögenhetsbeskattningen bör reglerna enligt utredningen tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

Utredningens förslag övervägs för närvarande inom regeringen, som avser att lämna en proposition i ämnet senare i år.

Realisationsvinstbeskattningen och omsättningsskatten

Vid beräkningen av realisationsvinst på aktier som innehafts mindre än två år beskattas hela vinsten efter avdrag för den faktiska anskaffningskostnaden för aktierna. Härutöver medges i förenklingssyfte numera också ett avdrag på 1000 kr. Vid försäljning av aktier som ägts två år eller mer — s. k. äldre aktier — är endast 40% av vinsten skattepliktig. Från det skattepliktiga beloppet medges fr. o. m. 1987 års taxering avdrag med 2000 kr. Avdraget bestämdes till detta belopp våren 1985 i samband med reformen om en förenklad självdeklaration (prop. 1984/85:180, SkU 60) och var tidigare 3 000 kr. för såväl ensamstående som för makar gemensamt. Vid beräkningen av vinst på äldre aktier skall anskaffningskostnaderna i princip bestämmas till ett genomsnitt för samtliga äldre aktier av samma slag. Vid sidan av denna huvudregel gäller en schablon som t. o. m. den 24 oktober 1983 innebar att anskaffningskostnaden för börsnoterade aktier och aktier som är föremål för liknande notering fick bestämmas till 50 % av försäljningspriset efter avdrag för kostnader för försäljningen. Schablonregeln ändrades hösten 1983 (prop. 1983/84:48, SkU 11) så att anskaffningskostnaden numera får tas upp till endast 25% av försäljningspriset, efter avdrag för försäljningskostnader.

Samtidigt med skärpningen av schablonregeln vid realisationsvinstbeskattningen genomfördes en omsättningsskatt på aktier och vissa andra värdepapper hos såväl säljare som köpare på 0,5% av köpesumman, dvs. på sammanlagt 1 %. Vid affärer som sker utan medverkan av fondkommissionär begränsas skattskyldigheten till handel med en omslutning av minst 500000 kr. per halvår.

I proposition 1985/86:140 föreslås bl. a. att skattesatserna höjs till sammanlagt 2 %. Utskottets ståndpunkt i denna fråga kommer att redovisas i ett senare betänkande i vår.

Under förra riksmötet behandlade utskottet vid flera tillfällen olika förslag rörande aktievinstbeskattningen och därmed sammanhängande frågor, bl. a. i betänkande SkU 1984/85:45. I detta betänkande avstyrkte utskottet de då aktuella motionsyrkandena och anförde bl. a. följande:

SkU 1985/86:46

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet framhålla att

bred enighet råder om angelägenheten av att på olika sätt främja företagens möjligheter att anskaffa riskkapital och att ett brett intresse för aktiesparande är positivt från allmänna utgångspunkter och bör uppmuntras. Så sker också bl. a. inom ramen för allemanssparande! där avkastning och värdeökning på aktier inte är skattepliktiga. Det finns också andra regler som gynnar aktieägandet. Här kan nämnas att avkastning i form av värdeökning på aktier inte beskattas annat än om aktierna avyttras och att endast en del av vinsten då beskattas. Utdelning på aktier kan visserligen innebära en viss dubbelbeskattning av utdelad vinst - först såsom inkomst hos det utdelande bolaget och sedan också hos aktieägaren — men särskilda regler medger långtgående undantag från denna dubbelbeskattning.

Utskottet har tidigare år funnit att skattereglerna för aktier erbjuder avsevärda fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt banksparande och att arbetsfria inkomster beskattas väsentligt förmånligare än arbetsinkomster. Utskottet kan inte ställa sig bakom en ytterligare utveckling i denna riktning. Utskottet har tidigare år också konstaterat att aktievinstbeskattningen visserligen inte är indexreglerad på samma sätt som beskattningen av fastighetsvinster men att den har fått sin nuvarande utformning för att inte i alltför hög grad avvika från denna beskattning och skattereglerna i övrigt.

Den år 1983 genomförda skärpningen av schablonregeln skall ses mot bakgrund av att de genomsnittliga värdestegringarna på aktier under en följd av år hade medfört att schablonreglerna inte längre kunde ge åsyftad beskattningseffekt och av angelägenheten av att åstadkomma en rimligare beskattning av de betydande vinster som uppkommit på aktiemarknaden. Dessa omständigheter och statsfinansiella skäl låg också bakom den särskilda omsättningsskatten på aktier. Utvecklingen på aktiemarknaden på senare tid har enligt utskottets uppfattning inte varit av så djupgående natur att en omprövning av dessa frågor nu är motiverad.

Samtidigt vill utskottet framhålla att det givetvis är önskvärt att aktievinstreglerna förenklas. Detta är också en huvuduppgift för kapitalvinstkommittén. Härtill kommer att regeringen i det förslag till förenklad självdeklaration som kommer att avlämnas senare i vår kommer att ta upp olika frågor rörande schablonavdrag vid realisationsvinstberäkningen. Något initiativ nu från riksdagens sida i dessa frågor erfordras således inte enligt utskottets uppfattning.

Kapitalvinstkommitténs slutbetänkande väntas under sommaren 1986. Stimulans av aktiesparande

Finansutskottet behandlade i sitt betänkande FiU 1984/85:25 olika motioner med yrkanden bl. a. om lättnader i beskattningen för att stimulera aktiesparandet. Finansutskottet ansåg i likhet med motionärerna att det var angeläget att uppmuntra hushållssparande! i aktier och att även på annat sätt öka företagens tillgång på riskkapital men framhöll att så redan sker inom ramen för allemanssparande! och att ett betydande tillskott av riskkapital lämnas också av löntagarfonderna. Finansutskottet hänvisade också till skatteutskottets uttalande (SkU 1984/85:45, jfr ovan) om att skattereglerna för aktier erbjuder avsevärda fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt banksparande och att arbetsfria inkomster beskattas väsentligt förmånligare än arbetsinkomster. Enligt finansutskottets mening var det från fördelningspolitiska utgångspunkter inte rimligt att i nuvarande statsfinansiella läge lindra förhållandena för aktieägare vilka under senare år har kunnat tillgodoräkna

SkU 1985/86:46

sig en betydande förmögenhetstillväxt samtidigt som andra grupper tvingats visa återhållsamhet och göra uppoffringar för att balansen i ekonomin skall kunna återställas.

Finansutskottet avstyrkte således motionerna. Häremot reserverade sig utskottets borgerliga ledamöter och förordade att beskattningsreglerna lindrades i en rad hänseenden.

Optionsrätter

Olika beskattningsfrågor rörande s. k. optionslån, dvs. skuldebrev förenade med rätt till nyteckning av aktier, reglerades våren 1985 (prop. 1984/85:193, SkU 62) på förslag av kapitalvinstkommittén. Övriga inkomstbeskattningsfrågor beträffande rättigheter att köpa eller sälja aktier lämnades tillsvidare öppna. I propositionen (s. 24) anförde departementschefen bl. a. följande:

Innan jag närmare går in på de olika förslagen skall jag något beröra en näraliggande fråga som helt nyligen tagits upp i en gemensam framställning från Svenska bankföreningen och Svenska fondhandlareföreningen. I framställningen behandlas aktieoptioner som saknar samband med emissioner av skuldebrev. En redogörelse lämnas för en planerad marknadsmässig omsättning av sådana optioner, vilket är en helt ny företeelse för svenska förhållanden. Enligt föreningarnas uppfattning innebär nuvarande skattemässiga behandling av dessa aktieoptioner ett hinder för en mera omfattande handel. I framställningen föreslås mot den bakgrunden att vissa nya bestämmelser införs i KL. Det hemställs att lagstiftningsåtgärderna genomförs omgående och då lämpligen i samband med behandlingen av förslagen om optionslånen.

Med anledning av framställningen vill jag framhålla följande. De aktieoptioner som berörs i framställningen är en nyhet för Sverige. Om, och i så fall vilka, ändringar i skattereglerna som kan vara påkallade för att underlätta denna optionshandel är jag för dagen inte beredd att ta ställning till. Jag kan därför inte biträda yrkandet i framställningen om en omedelbar lagstiftningsåtgärd.

Aktiesparfond

Det s. k. skattesparandet som infördes 1978 i syfte att stimulera till långsiktigt sparande innebar att en särskild skattereduktion - sparskattereduktion - medgavs för regelbundet sparande i denna form. Sparandet kunde avse banksparande (skattesparkonto) eller ske i särskilda aktiefonder genom insättning på s. k. skattefondkonto. Skattesparandet innebar att sparmedlen bands i fem år efter sparårets utgång.

Sparandet premierades dels genom skattereduktion, dels genom att avkastningen på kontomedlen är skattefri under fem år efter sparårets utgång. Beträffande aktiesparfonderna skulle avkastning i form av utdelning m. m. inte träffas av inkomstskatt. Fonderna skulle ej heller beskattas för realisationsvinst på ”äldre aktier”. Avkastningen av fondens tillgångar tillföll andelsägaren i form av värdeökningar av andelarna i fonden eller genom ytterligare andelar. Värdestegringen på andelarna under den första femårsperioden undantogs från realisationsvinstbeskattning under förutsättning att de inte avyttrades före femårsperiodens utgång.

SkU 1985/86:46

8 I samband med det allemanssparande som startade den 1 april 1984 (prop. 1983/84:30, FiU 13) upphörde nyinsättningarna i den gamla sparformen, men skattelättnaderna för avkastning och för realisationsvinster kvarstår t. o. m. 1988.

Allemanssparandet har två former, sparande på rikssparkonto i bank och riskkapitalsparande i kapitalsparfonder. Den förra sparformen ersätter banksparandet, den senare aktiesparandet. I skattehänseende gäller att all ränta, utdelning och värdestegring på allemanssparandet är fri från inkomstskatt, utan tidsbegränsning. Skattereglerna för kapitalsparfonderna hade till en början samma innebörd som för aktiesparfonderna. Fr. o.m. 1986 års taxering har emellertid kapitalsparfonderna befriats även från beskattning av realisationsvinster på korttidsaktier och obligationer (prop. 1984/85:129, FiU 25).

Finansutskottet (FiU 1985/86:7) har i slutet av 1985 behandlat motionsyrkanden om att hushållen skall erbjudas att ha kvar pengarna i skattesparandet under samma fördelaktiga villkor som gäller för allemanssparandet, dvs. att avkastning och värdestegring blir befriad från skatt även efter bindningstidens utgång, och om att aktiesparfonderna befrias från skattskyldighet för realisationsvinster i enlighet med vad som nyligen genomförts för allemansfonderna.

Finansutskottet erinrade om att beslutet våren 1985 om befrielse för kapitalsparfonderna från realisationsvinstbeskattning hade sin grund i att man ville åstadkomma en fullständig neutralitet i beskattningshänseende mellan å ena sidan allemanssparande på rikssparkonto och å andra sidan allemanssparande i kapitalsparfond. Motsvarande neutralitetsaspekter kunde enligt finansutskottets mening inte läggas på skattesparandet. Detta sparsystem utgick nämligen från principen att sparande i aktier skulle erhålla en större skattereduktion än sparande i bank. Finansutskottet ansåg det därför inte påkallat med någon ändring av aktiesparfondernas realisationsvinstbeskattning och fann ej heller i övrigt skäl att ompröva reglerna för skattesparandet som var under avveckling. Med det anförda avstyrkte finansutskottet dessa motionsyrkanden. Mot beslutet reserverade sig m, fp, och c.

Anställdas aktieförvärv

Flösten 1984 genomfördes — med verkan fr. o.m. 1984 års taxering - särskilda bestämmelser som i vissa fall undantar anställdas förvärv av aktier i det bolag där de är anställda från beskattning som löneförmån (prop. 1984/85:80, SkU 21). Undantaget tillämpas under förutsättning att en anställds förvärv skett på samma villkor som gällt vid försäljning till andra än anställda och aktieägare m.fl. och de anställdas aktieförvärv tillsammans med förvärv som görs av aktieägare i bolaget inte avser mer än 20 % av det totala antalet utbjudna aktier. Undantaget gäller inte för anställda som köpt aktier för mer än 30000 kr. En annan förutsättning är att aktierna vid tiden för aktieförsäljningen inte är noterade på Stockholms fondbörs eller är föremål för handel på den s.k. OTC-marknaden.

Reglerna skall ses mot bakgrund av det stora antal aktieemissioner med

SkU 1985/86:46

efterföljande börs- eller OTC-introduktion som har ägt rum under de senaste åren och det kursfall som inträffade efter introduktionen för flera av de introducerade bolagen. Genom att undanta vissa aktieförvärv av anställda från beskattning ville man undvika att de anställda taxeras för en löneförmån i sådana fall då en förmånsbeskattning till följd av kursfallet framstår som stötande. Man ville också undvika vissa komplicerade tillämpnings- och kontrollproblem som en förmånsbeskattning i dessa fall kan föra med sig.

Utskottet kunde inte dela den motionsvis framförda uppfattningen att anställdas aktieförvärv generellt borde undantas från beskattning, eftersom en sådan ordning skulle kunna uppfattas som orättvis av alla dem som inte har aktiebolag som arbetsgivare. Utskottet framhöll att det saknades anledning att låta börs- eller OTC-noterade aktier omfattas av undantagsregeln, eftersom det i fråga om börnoterade aktier inte förelåg några svårigheter att avgöra om ett aktieförvärv inneburit en löneförmån eller ej. Vidare anförde utskottet:

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att de i propositionen föreslagna bestämmelserna endast är avsedda att ge en ram för anställdas aktieförvärv, inom vilken förmånsbeskattning är utesluten. Av bestämmelserna följer däremot inte att förmånsbeskattning alltid skall inträda vid aktieförvärv som inte omfattas av reglerna. En översyn av förmånsbeskattningen pågår för närvarande inom förmånsbeskattningskommittén. I samband härmed kan också komma att aktualiseras frågan om och i vad mån förmånsbeskattningen av anställdas aktieförvärv bör bli föremål för förändringar.

Förmånsbeskattningskommittén (B 1978:02) avser att fortsätta sitt arbete under hela år 1986.

Utskottet

Flertalet av de motionsyrkanden som utskottet behandlar i detta betänkande syftar till att stimulera hushållens sparande i aktier genom lättnader i beskattningen i en rad hänseenden. Dessa yrkanden grundar sig bl. a. på uppfattningen att hushållen diskrimineras vid beskattningen i förhållande till det institutionella aktiesparandet och att kapitalplacering i aktier beskattas hårdare i många situationer jämfört med annan kapitalplacering. Kritiken riktar sig också mot att aktievinstbeskattningen är alltför krånglig. Motionerna går i dessa delar ut på att dubbelbeskattningen av utdelad vinst skall avskaffas (Sk279 och Sk303), att de icke börsnoterade bolagens möjligheter till avdrag för utdelad vinst i avvaktan härpå bör förbättras (Sk279), att aktieägarnas beskattning tills vidare bör lindras genom att en skattereduktion för aktieutdelningar återinförs (Sk279, Sk288, Sk303, Sk320 och Sk352) eller genom andra åtgärder i samma riktning (Sk331 och Sk353), att den latenta skatteskulden på aktier beaktas genom en nedsättning av förmögenhetsvärdet till 65 % av marknadsvärdet (Sk279, Sk303, Sk320 och Sk353) eller till 40 % av detta värde (Sk351), att värdet på s. k. OTC-aktier får tas upp till 30 % av substansvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen på samma sätt som vid förmögenhetsbeskattningen (Sk259), att omsättningsskatten på aktier slopas (Sk331) och att realisationsvinstbeskattningen ses över i syfte

SkU 1985/86:46

att skapa större konsekvens i fråga om tillgångar av olika slag (Sk320), nedbringa beskattningen till ungefär samma nivå som i våra grannländer (Sk271) eller att åstadkomma lättnader, förenklingar eller förtydliganden i vissa hänseenden, såsom att reglerna för äldre aktier bör tillämpas även i fråga om kortare innehav än två år (Sk331 och Sk353), att omplaceringar inom en aktieportfölj inte bör betraktas såsom realisation (Sk271 och Sk320), att ett bolags konkurs bör jämställas med realisation av aktierna (Sk307 och Sk311), att beskattningsfrågorna rörande vissa köp- och säljoptioner regleras (Sk302) och att räntekostnader skall få dras av från realisationsvinster (Sk331). Krav ställs också på nya stimulanser för småspararna i aktier i form av investeringskonton, vinstsparande och ändringar i försäkringssparandet och genom förbättrad information i frågor som rör aktiemarknaden (Sk303). Ett annat yrkande är att sambeskattningen av B-inkomster skall slopas (Sk331).

I detta sammanhang behandlar utskottet också tre motioner med yrkanden om skärpningar i beskattningen. Dessa yrkanden går ut på att OTC-aktier bör behandlas enligt samma principer som gäller för börsnoterade aktier (Sk282 och Sk295) och att realisationsvinstbeskattningen på tvåårsaktier bör skärpas (Sk221 och Sk295).

Utskottet har - liksom finansutskottet - vid sin återkommande behandling av motionsyrkanden om sparstimulerande lättnader i aktiebeskattningen framhållit att bred enighet råder om angelägenheten av att på olika sätt främja företagens möjligheter att anskaffa riskkapital och att ett brett intresse för aktiesparande är positivt från allmänna utgångspunkter och bör uppmuntras. Samtidigt har utskottet erinrat om att detta också sker, bl. a. inom ramen för allemanssparande! där avkastning och värdeökning på aktier inte är skattepliktiga, och anfört att även andra regler gynnar aktieägandet. Så t. ex. beskattas avkastning i form av värdeökning på aktier endast om aktierna avyttras, och vid en avyttring efter två års innehav beskattas endast en del av vinsten. Utskottet har också konstaterat att utdelning på aktier visserligen kan innebära en viss dubbelbeskattning av utdelad vinst — först såsom inkomst hos det utdelande bolaget och sedan också hos aktieägaren — men att särskilda regler medger långtgående undantag från denna dubbelbeskattning.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att skattereglerna för aktier i allmänhet erbjuder avsevärda fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt banksparande och att arbetsfria inkomster beskattas väsentligt förmånligare än arbetsinkomster. Utskottet kan lika litet som tidigare ställa sig bakom en ytterligare utveckling i denna riktning genom att förorda allmänna lättnader i beskattningen eller nya sparformer med detta syfte.

Det anförda innebär inte att utskottet bestrider att gällande regler i vissa situationer kan medföra problem och att detaljerna kan behöva ändras i vissa hänseenden. Detta är emellertid något som har beaktats genom en fortlöpande översyn av reglerna. Så kan nämnas att en viktig uppgift för den utredning om en reformerad företagsbeskattning som tillsattes i december 1985 är att analysera underlaget för vinstbeskattningen och att pröva frågan om ett bredare skatteunderlag och sänkta skattesatser. Att reglerna vid arvs- och gåvobeskattningen i speciella situationer kan slå för hårt har uppmärksam -

SkU 1985/86:46

mats genom direktiv till arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02), som numera har lagt fram ett förslag (Ds Fi 1983:4) om att aktier och vissa värdepapper med hänsyn till den latenta skatteskulden skall tas upp till 75 % av marknadsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen, en regel som enligt utredningens mening bör kunna tillämpas även vid förmögenhetsbeskattningen. En proposition i denna fråga väntas senare i år.

När det gäller värderingsreglerna vill utskottet framhålla att de särskilda lättnadsreglerna för företagsförmögenhet i första hand är avsedda för huvudägare i renodlade familjeföretag. Reglerna om OTC-aktier innebär emellertid att lättnaderna, som avser betydande värden, också kommer marknadsmässigt omsatta aktier till del. Utskottet har mot denna bakgrund förståelse för den i motionerna Sk282 och Sk295 framförda kritiken mot reglerna. Utskottet förutsätter att regeringen prövar dessa frågor i lämpligt sammanhang. Utskottet finner inte anledning att förorda någon åtgärd vare sig med anledning av dessa motionsyrkanden eller med anledning av motion Sk259 om lättnader för OTC-aktier vid arvs- och gåvobeskattningen.

Beträffande realisationsvinstreglerna vill utskottet erinra om att de skärpningar som genomfördes 1983 av schablonreglerna för vinstbeskattningen av s. k. äldre aktier syftade till att åstadkomma en rimligare beskattning av de betydande vinster som uppkommit på aktiemarknaden på grund av värdestegringar under en följd av år. Dessa omständigheter och statsfinansiella skäl låg också bakom den särskilda omsättningsskatt på aktier som då infördes. I proposition 140, som kommer att slutbehandlas av utskottet senare i vår, föreslås bl. a. att denna omsättningsskatt fördubblas till sammanlagt 2%. Utskottet inskränker sig i detta sammanhang till att konstatera att något samhällsekonomiskt utrymme för yrkandet i motion Sk331 om att slopa denna skatt för närvarande saknas och att kravet om höjning av omsättningsskatten är tillgodosett genom förslaget i propositionen.

Enligt utskottets uppfattning kan det inte anses aktuellt att ytterligare skärpa realisationsvinstbeskattningen av s. k. äldre aktier. Beträffande denna fråga vill utskottet erinra om att beskattningen fått sin nuvarande utformning för att inte i alltför hög grad avvika från beskattningen av fastighetsvinster och skattereglerna i övrigt. I fråga om B-inkomster har ett förslag om slopande av sambeskattningen redan lagts fram i proposition 130.

När det gäller motionerna i övrigt vill utskottet endast framhålla att det givetvis är önskvärt att aktievinstreglerna förenklas och att reglerna anpassas till utvecklingen på aktiemarknaden. Detta är emellertid en huvuduppgift för kapitalvinstkommittén, och avsikten är att kommittén skall slutredovisa sitt utredningsuppdrag inom kort.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de angivna motionerna i aktuella delar.

Utskottet övegår nu till de motionsyrkanden som kvarstår rörande vissa speciella frågor.

I samband med det allemanssparande som startade den 1 april 1984 i stället för det tidigare s. k. skattesparandet upphörde nyinsättningarna i den gamla sparformen, men skattelättnaderna för avkastning och för realisationsvinster

SkU 1985/86:46

kvarstår t. o. m. 1988 i oförändrad omfattning. Skattereglerna för kapitalsparfonderna i den nya sparformen utformades till en början på samma sätt som för aktiesparfonderna i det gamla systemet. För att åstadkomma fullständig neutralitet i beskattningshänseende mellan rikssparkonton och kapitalsparfonder i allemanssparande! befriades emellertid kapitalsparfonderna från beskattning av realisationsvinster på korttidsaktier m. m. Skattelättnader i fråga om realisationsvinster gällde tidigare endast äldre aktier.

I motion Sk320 yrkas bl. a. att aktiesparfonderna jämställs med kapitalsparfonderna vid beskattningen. Vidare yrkas att värdestegringen på andelar i aktiesparfonderna befrias från realisationsvinstbeskattning även efter den femåriga bindningstidens slut för att åstadkomma motsvarande skattelättnader som i allemanssparande!.

Som framgår av den tidigare redogörelsen har finansutskottet vid sin prövning av likartade yrkanden förra året inte funnit skäl att ompröva reglerna för det skattesparande som är under avveckling. Skatteutskottet instämmer i finansutskottets bedömningar av denna fråga och avstyrker således de nu aktuella motionsyrkandena.

Hösten 1984 genomfördes - som framgår av den tidigare redogörelsen - regler som under vissa särskilda förutsättningar undantar anställdas förvärv av aktier i det bolag där de är anställda från beskattning som löneförmån (prop. 1984/85:80, SkU 21). En av förutsättningarna är att aktierna vid tiden för förvärvet inte var noterade på Stockholms fondbörs eller var föremål för handel på den s. k. OTC-marknaden.

I motionerna Sk320 och Sk322 yrkas att skattefriheten skall gälla utan andra begränsningar än att förvärven skall ha skett på samma villkor som tillämpats vid försäljningar till utomstående. Anställda i börsnoterade och andra företag bör enligt motionärernas mening få möjlighet att spara aktier i det egna företaget utan att en eventuell skillnad mellan marknadsvärdet och förvärvspriset betraktas som löneförmån.

De ifrågavarande reglerna skall framför allt ses mot bakgrund av de komplicerade tillämpnings- och kontrollproblem som en förmånsbeskattning i dessa fall kan föra med sig och önskemålen att undvika en förmånsbeskattning när en sådan beskattning av vissa skäl framstår som stötande. Samtidigt bör framhållas att en beskattning givetvis inte kommer i fråga om förvärvet skett till ett pris som kan anses motsvara marknadsvärdet på aktierna vid förvärvstillfället. Utskottet anser att löneförmåner som i andra fall kan utgå med betydande värden i princip bör beskattas och finner för sin del att det ännu är för tidigt att ompröva reglerna. Det bör också framhållas att förmånsbeskattningskommittén är oförhindrad att ta upp frågan i sitt utredningsarbete. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet hemställer

1. beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst, m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 15 och 16 i denna del, 1985/86:Sk303 i denna del, 1985/86:Sk331 i denna del och 1985/86:Sk353 i denna del,

2. beträffande återinförande av skattereduktion för aktieutdelningar m. m.

SkU 1985/86:46

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 16 i denna del, 1985/86:Sk288 yrkande 4, 1985/86:Sk303 i denna del, 1985/86:Sk320 yrkande 12 och 1985/86:Sk352,

3. beträffande förmögenhetsvärderingen av börsnoterade aktier att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 11, 1985/ 86:Sk303 i denna del, 1985/86:Sk320 yrkande 10, 1985/86:Sk331 i denna del och 1985/86:Sk353 i denna del,

4. beträffande förmögenhetsvärderingen av OTC-aktier

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk259, 1985/86:Sk282 och 1985/86:Sk295 yrkande 2,

5. beträffande en översyn av aktievinstbeskattningen att riksdagen avslår

dels motionerna 1985/86:Sk271, 1985/86:Sk302, 1985/86:Sk303 i denna del, 1985/86:Sk307, 1985/86:Sk311, 1985/86:Sk320 yrkande 9 och 13, 1985/86:Sk331 i denna del och 1985/86:Sk353 i denna del, dels motionerna 1985/86:Sk221 och 1985/86:Sk295 yrkande 1,

6. beträffande andra sparstimulerande åtgärder

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk303 i denna del,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk331 i denna del,

7. beträffande beskattningen av aktiesparfonder, m. m. att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk320 yrkande 14,

8. beträffande anställdas aktieförvärv

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk320 yrkande 15 och 1985/86:Sk322 yrkande 7 och 8.

Stockholm den 22 april 1986 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m). Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c)*, Tommy Franzén (vpk). Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s)* och Leif Olsson (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Dubbelbeskattning av utdelad vinst (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser

SkU 1985/86:46

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet har” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i flera av de aktuella motionerna har de enskilda aktieägarnas andel av aktiemarknaden minskat radikalt. Småsparandet i aktier har i stor utsträckning ersatts av korsvis ägda företag, investmentbolag, penningfonder, försäkringsbolag och löntagarfonder. Detta är från flera synpunkter olyckligt. Ett ökat hushållssparande i aktier är nödvändigt för näringslivets kapitalförsörjning och för att stärka de enskilda människornas intresse och förnyelse.

En viktig förklaring till den negativa utvecklingen av aktiesparandet är skattereglernas utformning. Beskattningen av enskilt ägda aktier är väsentligt högre än för institutioner, och produktivt sparande i aktier missgynnas i förhållande till annat sparande. Enligt utskottets uppfattning bör skattereglerna skyndsamt ses över i syfte att stimulera hushållssparande! och att skapa förutsättningar för en väl fungerande aktiemarknad. Utskottet kan i allt väsentligt instämma i de olika krav i denna riktning som framställs i motionerna.

Dubbelbeskattningen av utdelningar har sedan länge kritiserats från olika utgångspunkter. En av de negativa effekter som denna beskattning medför är att det krävs mycket hög bruttoavkastning på insatt kapital för att aktieägarna skall kunna få en tillfredsställande nettoavkastning. Särskilda regler har införts för att i viss mån lindra effekten av dubbelbeskattningen, men dessa regler är otillräckliga. Eftersom dubbelbeskattningen minskar företagens möjligheter till en god kapitalförsörjning via aktiemarknaden och motverkar strävandena att sprida ägandet i samhället bör den successivt avskaffas.

I avvaktan härpå bör, så som krävs i motionerna, en skattereduktion för aktieutdelning återinföras. Den särskilda skattereduktionen för mindre aktieutdelningar infördes 1980 för att lindra dubbelbeskattningen av aktieutdelningar, stimulera aktiesparandet och därmed inverka positivt på näringslivets möjligheter att anskaffa riskvilligt kapital. Åtgärden två år senare att slopa dessa regler var inte välbetänkt. Berättigad kritik har sedan länge riktats mot att det enskilda aktiesparandet missgynnas i förhållande till andra sparformer, och det är mot denna bakgrund naturligt att hushållens andel av aktieinnehaven sjunkit. Även det nya allemanssparande! bidrar till en utveckling som innebär att ägandet och inflytandet blir alltmer dominerat av olika institutioner. Detta är av många skäl en olycklig utveckling som snarast bör brytas. Att återinföra skattereduktionen för smärre utdelningar är en form av stimulans som riktar sig direkt till hushållens sparande i aktier och ter sig således som en angelägen åtgärd.

Reglerna vid förmögenhetsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen är hårdare för börsnoterade aktier än för andra tillgångar. Enligt det utredningsförslag som nu föreligger i denna fråga bör den latenta skatteskulden på sådana aktier beaktas vid arvs- och gåvobeskattningen genom att aktierna tas upp till 75 % av marknadsvärdet. Detta är, som framhålls i flera motioner, otillräckligt för att vederbörlig hänsyn skall tas till den latenta skatteskulden. Enligt utskottets mening bör värdet kunna reduceras till 65 % av marknadsvärdet, och motsvarande regler bör - som utredningen också framhållit — kunna tillämpas även vid förmögenhetsbeskattningen. Rege -

SkU 1985/86:46

ringen bör enligt utskottets uppfattning snarast lägga fram förslag med denna innebörd. Samtidigt bör regeringen lägga fram förslag till likartade värderingsregler för OTC-aktier vid arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen. Några sakliga skäl för att sådana aktier vid arvs- och gåvobeskattningen skall tas upp utan reducering av marknadsvärdet föreligger inte.

Även vid realisationsvinstbeskattningen missgynnas sparande i aktier jämfört med annat sparande. Aktievinstreglerna medför - liksom värderingsreglerna vid förmögenhetsbeskattningen - snedvridande effekter till förmån för improduktiva investeringar av olika slag, t. ex i diamanter, konst och andra samlarobjekt som efter en viss tids innehav går helt fria från vinstbeskattning. I fråga om aktievinster saknar man också en sådan indexering som gäller beträffande realisationsvinster på fastigheter. Aktievinstbeskattningen, som går långt utöver vad som gäller i andra jämförbara länder, är också så invecklade att man ofta torde undvika att investera i aktier redan på grund av det krångel detta kan medföra.

Kapitalvinstkommitténs utredningsuppdrag i fråga om aktievinster begränsar sig i huvudsak till att förenkla reglerna. Detta är givetvis en angelägen uppgift, men kommitténs förslag kan inte väntas medföra några ändringar i fråga om de grundläggande förutsättningarna för beskattningen. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att en mer allsidig översyn snarast genomförs på detta område.

Beträffande frågan om ändringar i skattereglerna för det gamla skattesparandet vill utskottet framhålla att det givetvis är angeläget att på allt sätt söka fånga upp de avsevärda sparkapital som successivt frigörs från denna sparform. Ett steg i denna riktning är att befria aktiesparfonderna från skattskyldighet för realisationsvinster i enlighet med vad som nyligen genomförts för allemansfonderna. Vidare bör värdestegring på andelar i sådana fonder befrias från realisationsvinstskatt även efter den 5-åriga bindningstidens slut. Genom dessa åtgärder skapas konkurrensneutralitet mellan skattefondsparande och allemansfondsparande.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringen ompröva denna fråga. I detta sammanhang bör regeringen också undersöka möjligheterna att inrätta nya sparformer för aktier.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 15 och 16 i denna del och 1985/86:Sk303 i denna del och med anledning av motionerna 1985/86:Sk331 i denna del och 1985/86:Sk353 i denna del begär förslag från regeringen om ett succesivt avskaffande av dubbelbeskattningen av utdelad vinst.

Återinförande av skattereduktion för aktieutdelningar m. m. (mom. 2)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser - under åberopande av innehållet i reservation 1 — att utskottet under mom. 2 bort hemställa

SkU 1985/86:46

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 16 i denna del, 1985/86:Sk303 i denna del, 1985/86:Sk320 yrkande 12 och 1985/86:Sk352 samt med anledning av motion 1985/86:Sk288 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om återinförande av skattereduktion för mindre aktieutdelningar.

Förmögenhetsvärderingen av börsnoterade aktier (mom. 3)

3. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser — under åberopande av innehållet i reservation 1 — att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 11, 1985/86:Sk303 i denna del, 1985/86:Sk320 yrkande 10 och 1985/ 86:Sk353 i denna del samt med anledning av motion 1985/86:Sk331 i denna del hos regeringen begär förslag av innebörd att börsnoterade aktier vid arvs- och gåvobeskattningen och förmögenhetsbeskattningen skall tas upp till 65 % av marknadsvärdet.

Förmögenhetsvärderingen av OTC-aktier (mom. 4)

4. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser — under åberopande av innehållet i reservation 1 — att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Sk282 och 1985/ 86:Sk295 yrkande 2 och med bifall till motion 1985/86:Sk259 hos regeringen begär förslag till likartade värderingsregler för OTC-aktier vid arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen.

Aktievinstbeskattningen, m. m. (mom. 5)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser — under åberopande av innehållet i reservation 1 — att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Sk271, 1985/ 86:Sk302, 1985/86:Sk303 i denna del, 1985/86:Sk307, 1985/86:Sk311, 1985/86:Sk320 yrkande 9 och 13, 1985/86:Sk331 i denna del och 1985/86:Sk353 i denna del och med avslag på motionerna 1985/ 86:Sk221 och 1985/86:Sk295 yrkande 1 begär en skyndsam översyn av aktievinstbeskattningen i enlighet med vad som har anförts ovan.

6. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Enligt utskottets” och slutar med ”proposition 130” bort ha följande lydelse: Som framgår av motionerna Sk221 och Sk295 har utvecklingen under senare tid accentuerat de diametralt olika villkor som gäller för löntagare och kapitalägare. Medan löntagarna under en följd av år påtvingats en stor

SkU 1985/86:46

återhållsamhet i avtalsförhandlingarna har företagens och aktieägarnas vinster ökat rekordartat. De som genom sitt arbete skapar mervärdet i företagen berörs inte av kursökningarna på annat sätt än att de ofta utsätts för ägarskiften medan andra blir förmögna på deras arbete. De som gynnas är främst stora finanskapitalister. Till denna utveckling bidrar skattesystemet genom en hård beskattning av löneinkomster och avsevärda skattelättnader av olika slag för kapitalägarna.

Börsvärdeutvecklingen från slutet av 1970-talet till utgången av 1985 har ökat från ca 25 miljarder kronor till närmare 280 miljarder kronor. Utvecklingen hittills i år visar på en allt snabbare värdeökning, och aktieutdelningarna kommer enligt trovärdiga prognoser att rusa i höjden.

Mot denna bakgrund framstår det som alltmer angeläget att begränsa skatteförmånerna för kapitalägarna.

Ett av kraven i motion Sk295 är att realisationsvinster i större utsträckning jämställs med vanlig inkomst. Vid avyttring av aktier efter en innehavstid på två år eller mer beskattas för närvarande endast 40% av vinsten. Som föreslås i motionen bör åtminstone 75 % av vinsten tas upp till beskattning. Utskottet instämmer också i kravet i motion Sk221 på en översyn av reglerna även i andra hänseenden i syfte att skärpa realisationsvinstbeskattningen av aktievinster.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk221 och 1985/ 86:Sk295 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1985/86:Sk271, 1985/86:Sk302, 1985/86:Sk303 i denna del, 1985/86:Sk307, 1985/ 86:Sk311, 1985/86:Sk320 yrkandena 9 och 13, 1985/86:Sk331 i denna del och 1985/86:Sk353 i denna del hos regeringen begär förslag till skärpningar av aktievinstbeskattningen i enlighet med vad som anförts ovan.

Andra sparstimulerande åtgärder (mom. 6 a)

7. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser — under åberopande av innehållet i reservation 1 — att utskottet under mom. 6 a bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Sk303 i denna del begär att regeringen prövar frågan om sådana nya sparformer för aktier som förordas i motionen.

Beskattningen av aktiesparfonder, m. m. (mom. 7)

8. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser — under åberopande av innehållet i reservation 1 — att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Sk320 yrkande 14 begär att regeringen omprövar frågan om skattelättnader för sparande i aktiesparfonder i enlighet med vad som anförts ovan.

SkU 1985/86:46

18 Anställdas aktieförvärv (mom. 8)

SkU 1985/86:46

9. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”De ifrågavarande” och slutar med ”sitt utredningsarbete” bort ha följande lydelse:

Anställda som köpt aktier i det egna företaget har tidigare blivit förmånsbeskattade, dvs. att skillnaden mellan emissionskursen och kursen vid marknadsintroduktionen har beskattats som inkomst av tjänst. Förmånsbeskattningen har nu avskaffats under vissa villkor. Villkoren är bl. a. att den anställdes förvärv sker på samma villkor som allmänhetens förvärv, att de anställda tillsammans med redan existerande aktieägare inte tecknar mer än 20 % av antalet utbjudna aktier och att varje anställd inte köper för mer än 30000 kr.

Motionärernas uppfattning är att begränsningarna rörande antalet tecknade aktier och beloppsgränser bör kunna tas bort. Utskottet instämmer i denna uppfattning.

När det gäller förmånsbeskattningen i övrigt kan utskottet i likhet med motionärerna konstatera att företagen i flera andra länder, bl. a. Västtyskland, får utge aktier till ett visst värde till sina anställda utan att det för dessa betraktas som inkomst. Ett liknande system bör kunna införas i Sverige för att stimulera medägande.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna i dessa delar.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk320 yrkande 15 och 1985/86:Sk322 yrkande 7 och 8 hos regeringen begär förslag om lindringar i beskattningen av anställdas köp av aktier i enlighet med vad som anförts ovan.

gotab Stockholm 1986 10890