Om en höjning av fastighetsskatten m. m. (prop. 1986/87:48, delvis, och 1986/87:45, delvis)
Skatteutskottets betänkande
1986/87:16
om en höjning av fastighetsskatten m. m. (prop. 1986/87:48, delvis, och 1986/87:45, delvis)
SkU
1986/87:16
Sammanfattning
I betänkandet behandlas propositionerna 1986/87:48 såvitt avser en höjning av fastighetsskatten och 1986/87:45 såvitt avser ett förtydligande i lagtexten om skatten. Utskottet tillstyrker propositionerna och föreslår ett tillkännagivande med anledning av proposition 1986/87:48. De motioner som väckts med anledning av den propositionen avstyrks.
Reservationer har avgivits av samtliga borgerliga partier angående skattehöjningen. Vidare har m och vpk avgivit var sin reservation angående fastighetsskatt på industrienheter. För m:s del är den reservationen begränsad till motiveringen.
Propositionerna
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i propositionerna 1986/87:48 och 1986/87:45 att riksdagen antar ett vid resp. proposition fogat förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
I proposition 1986/87:48 föreslås att skattesatsen för fastighetsskatt fr.o.m. år 1987 höjs till 2,5 % i fråga om konventionellt beskattade hyreshusenheter samt hyreshus på lantbruksenheter. I proposition 1986/ 87:45 föreslås att lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall förtydligas med avseende på beräkningen av fastighetsskatt för fastighet som ägs av bl. a. stat eller kommun.
Lagförslagen har sedan de sammanförts följande lydelse.
1 Riksdagen 1986187. ösaml. Nr 16
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §'
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a) 2 procent av taxeringsvärdet a) 2,5 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas om intäkt av fastigheten beräknas
enligt 24§ 1 mom. kommunalskat- enligt 24§ I mom. kommunalskatte telagen
(1928:370) och fastigheten lagen (1928:370) och fastigheten ut utgör
hyreshusenhet, gör hyreshusenhet,
b) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24§ 1 mom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet,
c) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24§ 2 mom. kommunalskattelagen,
d) 1,4 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas
enligt 2§ 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och fastigheten
utgör hyreshusenhet,
e) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2§ 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör småhusenhet,
0 2 procent av bostadsbyggnads- f) 2,5 procent av bostadsbygg värde
och tomtmarksvärde avseen- nadsvärde och tomtmarksvärde av de
hyreshus på lantbruksenhet, seende hyreshus på lantbruksen het,
g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende småhus på lantbruksenhet,
h) 2 procent av taxeringsvärdet h) 2,5 procent av taxeringsvärdet
om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 §
andra stycket fastighetstaxeringsla- andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha beskatt- gen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet, ningsnaturen jordbruksfastighet,
i) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,
j) 2 procent av taxeringsvärdet j) 2,5 procent av taxeringsvärdet
om intäkt av fastigheten utgör in- om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunal- täkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör skattelagen och fastigheten utgör
hyreshusenhet, hyreshusenhet,
k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.
Till den del taxeringsvärdet av en fastighet, som ägs av sådan inländsk
SkU 1986/87:16
1 Senaste lydelse 1984:1078.
2 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1986/87:16
eller utländsk livförsäkringsanstalt som avses i 2§ 6 mom. lagen om statlig inkomstskatt, belöper på verksamhet avseende sådana pensionsförsäkringar eller avgångsbidragsförsäkringar som nämns i 2 § 6 mom. tredje stycket samma lag, skall dock procenttalet, i stället för vad som därom föreskrivs i första stycket j eller k, utgöra 1,4.
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.
Är den skattskyldige frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten, beräknas fastighetsskatten som om sådan befrielse inte hade förelegat.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
2. De nya bestämmelserna i 3 § första stycket tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fastighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.
Motionerna
1986/87:Skl23 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att industrifastigheter fr. o. m. år 1987 skall omfattas av lagen om statlig fastighetsskatt.
1986/87:Skl24 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget i proposition 1986/87:48 till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
1986/87:Bolll av Erling Bager m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas 15. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag i proposition 1986/87:48 till lag om ändring i lagen (1985:1052) om statlig fastighetsskatt.
1986/87:Boll2 av Karin Söder m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 13. att riksdagen beslutar avslå förslaget om höjning av skattesatsen för konventionellt beskattade hyreshusenheter och hyreshus på lantbruksenheter fr. o. m. 1987.
1986/87:Boll7 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget om höjd fastighetsskatt.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig över proposition 1986/87:48 jämte motioner. Yttrandet (BoU 1986/87:1 y) har fogats som bilaga till betänkandet.
Skrivelser
Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit från Svenska kommunförbundet, Fastighetsägareförbundet, Entreprenörföreningen samt Jönköpings, Skaraborgs och Kalmar läns fastighetsägarförening.
Utskottet
SkU 1986/87:16
Höjning av skattesatsen (prop. 1986/87:48)
I propositionen föreslås en höjning av fastighetsskatten från 2 till 2,5 % fr. o. m. år 1987 i fråga om konventionellt beskattade hyreshusenheter samt hyreshus på lantbruksenhet. Bakgrunden är att kapitalutgifterna för i första hand de allmännyttiga bostadsföretagen ökat under året genom en extra upptrappning av de garanterade räntorna. Eftersom de allmännyttiga bostadsföretagens hyror styr hyressättningen på hela hyresmarknaden skulle, enligt propositionen, flertalet privata ägare av hyreshus för egen del kunna tillgodogöra sig motsvarande hyreshöjningar om man inte justerar fastighetsskatten för dem.
De tre borgerliga partierna har i motion Skl24av Carl Bildt m. fl. (m), Bolli av Erling Bager m. fl. (fp) resp. Boll2 av Karin Söder m. fl. (c) yrkat avslag på propositionen och Alf Svensson (c) har yrkat detsamma i motion Boll7. Motionärerna anser att förslaget strider mot principen om likformighet i beskattningen och innebär en diskriminering av privat fastighetsägande. Det är, framhåller de, endast de privata ägarna av hyreshus som drabbas oavsett om de har statliga lån eller inte medan däremot fastighetsskatten inte höjs alls för fastigheter som ägs av de allmännyttiga företagen även om relativt många saknar statliga lån. Motionärerna kritiserar också den enligt deras mening bristfälliga beredningen av och torftiga motiveringen till förslaget. Bl. a. anser de att yttrande hade bort inhämtas av lagrådet.
Bostadsutskottet har yttrat sig till skatteutskottet över propositionen och motionerna (yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande). Enligt bostadsutskottets uppfattning innebär principerna för fastighetsskatten att hyreshöjningar till följd av s. k. extra upptrappningar inom räntebidragssystemet bör beaktas vid den närmare utformningen av fastighetsskatten. Mot den bakgrunden tillstyrker bostadsutskottet propositionen men föreslår samtidigt att riksdagen skall begära ett förslag av regeringen om kompensatoriska åtgärder inom räntebidragssystemet för de fastigheter som kommer att träffas av höjd fastighetsskatt och som i år blivit föremål för en extra upptrappning av de garanterade räntorna.
Skatteutskottet delar bostadsutskottets uppfattning att det av bostadspolitiska skäl är motiverat att höja fastighetsskatten på det sätt som föreslagits i propositionen och att man bör kompensera de fastighetsägare som berörts av ränteupptrappningen. Skatteutskottet vill också framhålla att saken från lagteknisk synpunkt är av enkel beskaffenhet — det rör sig i formell mening endast om en justering av skattesatsen i en av riksdagen redan beslutad lag - och att lagrådets hörande därför skulle sakna betydelse. Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att rikta några anmärkningar mot ärendets beredning, och utskottet tillstyrker följaktligen propositionen. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande med den innebörd bostadsutskottet förordat. Utskottet avstyrker således motionerna.
I motion Skl23 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att fastighetsskatten skall omfatta även industrifastigheter. En sådan utvidgning skulle enligt motionä -
rerna möjliggöra en välmotiverad omfördelning av kapital från industrin till hyresgäster och andra bostadskonsumenter.
Utskottet har tidigare vid behandlingen av motsvarande fråga framhållit att frågan om att inlemma industrifastigheter i fastighetsskatten bör övervägas i ett större sammanhang där industrins totala beskattningsförhållanden behandlas. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och är alltså inte berett att nu ställa sig bakom en sådan utvidgning av skatten som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker således även motion Skl23.
Förtydligande av reglerna (prop. 1986/87:45)
I propositionen föreslås att författningstexten skall förtydligas med ett tillägg angående beräkningen av fastighetsskatten när den skattskyldige är befriad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten, t. ex. stat och kommun. Innebörden är att skatten i sådana fall skall beräknas som om en sådan befrielse inte förelåg.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag, som får anses utgöra ett förtydligande av vad som redan gäller. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en höjning av fastighetsskatten
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:48 i denna del och med avslag på motionerna 1986/87:Skl24, 1986/87:Bolll yrkande 15, 1986/87:Boll2 yrkande 13och 1986/87:Boll7 yrkande 1 beslutar höja fastighetsskatten i enlighet med förslaget i propositionen,
2. beträffande kompensatoriska åtgärder
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående kompensation till vissa fastighetsägare,
3. beträffande industrifastigheter
att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk 123,
4. beträffande fastighetsskatten när fastighetsägaren är inkomstskattebefriad för fastigheten
att riksdagen bifaller proposition 1986/87:45 i denna del,
5. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar det på s. 2 och 3 i detta betänkande återgivna förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
Stockholm den 4 december 1986 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
SkU 1986/87:16
5 Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c)*, Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Gunnar Nilsson (s) och Leif Olsson (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
En höjning av fastighetsskatten (mom. 1 och 5 i motsvarande del)
1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) har
dels anfört följande:
Redan när riksdagen under hösten 1984 behandlade det dåvarande förslaget till en statlig fastighetsskatt motsatte sig de borgerliga parterna ett införande av skatten. Vår kritik gick bl. a. ut på att skatten inte var fördelad efter bärkraft, att den missgynnade det enskilt ägda fastighetsbeståndet och att den var otillräckligt förberedd. Även själva det grundläggande motivet för att införa skatten, nämligen att dra in till samhället det utrymme till hyreshöjningar som kunde finnas i fråga om hus som inte berörts av en tidigare upptrappning av den garanterade räntan, underkändes av de borgerliga partierna, eftersom även dessa hus fått vidkännas ökningar av kapitalkostnaderna. Det förtjänar också framhållas att lagrådet riktat liknande kritik mot det förslag till fastighetsskatt som låg till grund för propositionen och som blott i mindre mån retuscherats i propositionens slutliga utformning.
Redan nu föreligger en olikhet i skatteuttaget — 2 % av taxeringsvärdet för konventionellt beskattade hus gentemot 1,4 % för schablonbeskattade — som i hög grad missgynnar privata fastighetsägare och som går stick i stäv mot bostadsministerns tidigare deklarerade uppfattning om hur en neutral skatt borde vara konstruerad (prop. 1982/83:50 bilaga 5 s. 33). I korthet gick statsrådets resonemang ut på att en neutral skatt måste vara lika stor för alla och avdragsgill för dem som hade att ta upp ett mot skatten svarande belopp som skattepliktig intäkt eller möjligen lägre för den sistnämnda kategorin och icke avdragsgill för någon. Den nu föreslagna höjningen av skatten accentuerar än mer dess orättvisa utformning och dess mot det enskilda fastighetsbeståndet riktade udd. Till följd av bruksvärdesystemets utformning kommer de privata fastighetsägarna inte ens att kunna ta ut tillräcklig hyra för att erhålla kostnadstäckning för skatten. I sista hand går detta ut över hyresgästerna i form av sämre underhåll av bostäderna.
Med den nu föreslagna höjningen frångår regeringen sina egna principer för samspelet mellan räntesubventionering och fastighetsskatt som innebär att nettobelastningen för hus med och hus utan statliga lån skall vara lika. De borgerliga ledamöterna i bostadsutskottet har i en avvikande mening till bostadutskottets yttrande utvecklat detta argument mot höjningen. Vi hänvisar till vad dessa ledamöter anfört.
SkU 1986/87:16
6 Vi vill också peka på att skattehöjningen utgör en helt opåkallad merbelastning för ägare till affärs- och kontorslokaler, som över huvud taget inte omfattas av det statliga bostadslånesystemet. Den snedvridning av konkurrensen som följer av att industrienheter - t. ex. bensinstationer med lokaler för livsmedelsförsäljning — är helt befriade från skatten blir ännu mer markerad.
Av det sagda framgår att vi anser skattehöjningen orättvis, olikformig och diskriminerande mot privat fastighetsägande. Att kompensera de privata ägare av bostadsfastigheter som har statliga lån räcker inte för att dessa negativa effekter skall undanröjas, eftersom ägare till lokaler ändå drabbas och de av allmännyttans hus som inte har statliga lån under alla omständigheter gynnas otillbörligt.
Vi anser vidare - mot bakgrund av det anförda - att ett lagförslag av den här beskaffenheten hade bort granskas av lagrådet. Vi delar således inte departementschefens uppfattning att förslaget är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Inom utskottet har vi med stöd av 4 kap. 10 § riksdagsordningen, som ger en minoritet inom utskottet rätt att höra bl.a. lagrådet, begärt sådan remiss i så god tid att såväl lagrådets granskning som normal riksdagsbehandling av ärendet skulle kunna hinnas med utan att äventyra det föreslagna ikraftträdandet, om riksdagen trots allt skulle välja att bifalla propositionen. Att under dessa omständigheter avvisa vår framställning med motiveringen att en sådan granskning skulle innebära en försening som skulle medföra avsevärt men, anser vi vara ett rent missbruk av riksdagsordningens bestämmelser på denna punkt.
Mot bakgrund av vad ovan anförts tillstyrker vi motionerna Skl24, Bo lil, Boll2 och Boll7 i denna del samt avstyrker propositionen i motsvarande del.
dels ansett att utskottet under mom. 1 och 5 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl24, 1986/ 87:Bolll yrkande 15, 1986/87:Boll2 yrkande 13 och 1986/87:Boll7 yrkande 1 avslår proposition 1986/87:48 såvitt avser förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
Industrifastigheter (mom. 3)
2. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anser
att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har tidigare” och slutar med ”motion Skl23” bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det inte finns något som helst skäl att utvidga fastighetsskattens tillämpningsområde. Det finns således ingen anledning att ens i ett vidare sammanhang överväga om industrins fastigheter skall träffas av fastighetsskatt. Utskottet avstyrker följaktligen motion Skl23.
3. Tommy Franzén (vpk) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har tidigare” och slutar med ”motion Skl23” bort ha följande lydelse: Utskottet finner flera skäl tala för den utvidgning av skatten som föreslås i
SkU 1986/87:16
motion Sk 123. Som skatten nu är konstruerad berörs t. ex. en bensinstationsanläggning med affärslokaler för livsmedel m. m. inte av skatten, medan däremot andra fastigheter med affärslokaler, kontor, bostäder etc. gör det. En mera generellt verkande skatt skulle innnebära en större rättvisa mellan olika ägarkategorier, och den torde dessutom bli lättare att administrera och kontrollera. Vidare skulle — och det är enligt utskottet viktigt — en utvidgning av skatten till industrifastigheter möjliggöra en välmotiverad omfördelning från industrikapital till hyresgäster och andra bostadskonsumenter. Intäkterna - uppskattningsvis ca 1 miljard kronor - kan användas till att stödja främst de allmännyttiga bostadsföretagen i syfte att undvika hyreshöjningar, till att förbättra bostadsbidragen samt till att sänka fastighetsskatten för egnahemsfastigheter.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Skl23.
dels att utskottet under mom. 3 och 5 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl23 antar det på s. 2 och 3 i detta betänkande återgivna förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt med de ändringarna dels att ingressen erhåller följande lydelse:
Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.
dels att i 1 och 4 §§ ordet ”industrienhet” infogas mellan orden ”hyresenhet” och ”eller”,
dels att omedelbart efter 3 § första stycket k) tillfogas följande:
1) 2,5 procent av taxeringsvärdet om fastigheten utgör industrienhet.
SkU 1986/87:16
8 Bostadsutskottets yttrande 1986/87:1 y
om höjd fastighetsskatt (prop. 1986/87:48, delvis)
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 20 november 1986 beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över i proposition 1986/87:48 framlagt förslag om höjning av den statliga fastighetsskatten jämte med anledning av propositionen väckta motioner.
Propositionen
Riksdagen föreslås anta ett i propositionen intaget förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
Förslaget innebär att skattesatsen för fastighetsskatt höjs med 0,5 procentenheter till 2,5 % i fråga om konventionellt beskattade hyreshusenheter samt hyreshus på lantbruksenhet fr. o. m. år 1987.
Motionerna
I detta yttrande behandlar utskottet de med anledning av propositionen väckta motionerna 1986/87:
Bolli av Erling Bager m.fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs 15. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
Boll2 av Karin Söder m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs 13. att riksdagen beslutar avslå förslagen om höjning av skattesatsen för konventionellt beskattade hyreshusenheter och hyreshus på lantbruksenheter fr. o. m. 1987,
Boll7 av Alf Svensson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs 1. att riksdagen avslår förslaget om höjd fastighetsskatt,
Skl23 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att industrifastigheter fr.o.m. år 1987 skall omfattas av lagen om statlig fastighetsskatt,
Skl24 av Carl Bildt m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
SkU 1986/87:16
Bilaga
9 Utskottet
Den 1 januari 1985 infördes en statlig fastighetsskatt. Skatteunderlaget är för småhusenheter en tredjedel av taxeringsvärdet och i fråga om småhus på lantbruksenhet en tredjedel av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet samt för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen är 1,4 % för schablonbeskattade fastigheter och 2 % för övriga fastigheter. I de senare fallen är skatten avdragsgill. För småhusenheter och bostäder på lantbruksenhet har lägre skattesatser tillämpats för åren 1985 och 1986.
I yttrandet BoU 1984/85:2 y till skatteutskottet redovisade bostadsutskottet tämligen ingående sin syn bl. a. på behovet av omfördelning av bostadssubventioner mellan olika upplåtelseformer och mellan fastigheter av olika ålder. Bl. a. anförde bostadsutskottet att den sociala bostadspolitiken alltjämt borde vara utgångspunkten för samhällets insatser för de boende och att det fanns anledning att vidta ytterligare åtgärder för att hävda denna politik. Ett av medlen att uppnå den önskvärda omfördelningen av subventionerna kunde vara, ansåg bostadsutskottet, att införa en statlig fastighetsskatt.
Bostadsutskottet behandlar nedan regeringens nu framlagda förslag närmast i vad det berör bostadsdepartementets verksamhetsområde.
I propositionen erinras om de principer som utgjort grunden för bestämmande av uttaget av fastighetsskatten. När skatten infördes var ett av motiven att utjämna kostnadsskillnaderna mellan hus med olika finansieringsförutsättningar. Genom s. k. extra upptrappning av de garanterade räntorna inom räntebidragssystemet ökar kapitalutgifterna för fastigheter som ingår i systemet. Sådana fastigheter finns i första hand inom de allmännyttiga bostadsföretagen. Eftersom dessa företags hyror styr hyressättningen kan ägare av hus som inte omfattas av räntebidragssystemet tillgodogöra sig hyreshöjningar som inte motsvaras av de ökade kapitalkostnader en extra upptrappning av de garanterade räntorna medför.
I början av 1980-talet har beslut om extra upptrappningar av räntebidragen fattats (se CU 1980/81:7, CU 1980/81:30 och CU 1981/82:26) avseende åren 1981-1985 för vissa hus med statliga bostadslån. Även år 1986 har extra upptrappning av de garanterade räntorna beslutats (BoU 1985/86:13).
Med tillämpning av i huvudsak de principer som utskottet ovan redovisat föreslås i den nu behandlade propositionen en höjning av fastighetsskatten med 0,5 procentenheter i fråga om konventionellt beskattade hyreshusenheter samt hyreshus på lantbruksenhet fr. o. m. år 1987.
I motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Sk 124 (m) yrkas avslag på förslaget om höjning av fastighetsskatten. Motionärernas kritik av regeringens förslag, såsom utskottet uppfattat den, är att fastighetsskatten höjs inte beroende på förekomsten av räntebidragen utan efter ägandeform. Höjningen träffar vissa fastigheter, nämligen de som ägs av privata hyresvärdar medan de allmännyttiga bostadsföretagen inte får någon höjning av skatten.
Den utgångspunkt som utskottet tidigare uttalat sig för och för vilken redogörelse lämnats ovan innebär att det finns goda motiv för uppfattningen att hyreshöjningar till följd av s. k. extra upptrappningar inom räntebidrags -
SkU 1986/87:16
Bilaga
systemet bör beaktas vid den närmare utformningen av fastighetsskatten.
Utskottet vill erinra om den ordning som kom att tillämpas i samband med att fastighetsskatten infördes. Då beslöt riksdagen (prop. 1984/85:85, BoU 1984/85:8) om ändringar i räntebidragssystemet i syfte att kompensera de fastighetsägare som omfattas av systemet för de kostnadsökningar som skatten beräknades medföra. I den nu behandlade propositionen föreslås inga ändringar i räntebidragssystemet.
De fastighetsägare som träffas av en höjd fastighetsskatt och som innehar vissa typer av lån som omfattas av räntebidragssystemet bör enligt utskottets mening kompenseras för den höjda fastighetsskatten i huvudsak i enlighet med de regler som förordades i den ovan nämnda propositionen. Ett accepterande av denna uppfattning innebär att en ordning som utskottet ställde sig bakom när fastighetsskatten infördes således kommer att tilllämpas.
Bostadsutskottet förordar sålunda att skatteutskottet föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna att riksdagen bör föreläggas ett förslag om kompensatoriska åtgärder inom räntebidragssystemet för de fastigheter som vid bifall till proposition 1986/87:48 kommer att träffas av höjd fastighetsskatt och vilka år 1986 fått en extra upptrappning av de garanterade räntorna.
Ett förverkligande av det förslag bostadsutskottet nu för fram innebär att den kritik av propositionen beträffande fastighetsskatten som aktualiserats i motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Skl24 (m) i allt väsentligt kommer att undanröjas. Skatteutskottet bör enligt bostadsutskottets mening avstyrka bifall till motionerna.
Utskottet övergår nu till att behandla motion Skl23 (vpk). I denna motion föreslås riksdagen besluta att industrifastigheter fr. o. m. 1987 skall omfattas av lagen om statlig fastighetsskatt.
Även om detta yrkande primärt inte kan anses falla inom bostadsutskottets verksamhetsområde vill utskottet erinra om sitt ställningstagande år 1984 i yttrandet BoU 1984/85:2 y till ett liknande motionsyrkande (vpk). Utskottet anförde då att det inte fanns anledning att överväga frågan om att även industrifastigheter skulle träffas av fastighetsskatt. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande. Motion Skl23 (vpk) bör sålunda avstyrkas av skatteutskottet.
Stockholm den 27 november 1986 På bostadsutskottets vägnar Kjell A. Mattsson
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s), Berit Bölander (s) och Britta Sundin (s).
SkU 1986/87:16
Bilaga
11 Avvikande meningar
1. En höjning av fastighetsskatten
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Birgitta Hambraeus (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Den 1 januari” och på s. 11 slutar ”till motionerna” bort lyda:
Den 1 januari 1985 infördes en statlig fastighetsskatt. Skatteunderlaget är för småhusenheter en tredjedel av taxeringsvärdet och i fråga om småhus på lantbruksenhet en tredjedel av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet samt för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen är 1,4 % för schablonbeskattade fastigheter och 2 % för övriga fastigheter. I de senare fallen är skatten avdragsgill.
I propositionen föreslås att skattesatsen höjs med 0,5 procentenheter till 2,5 % för konventionellt beskattade hyreshusenheter samt hyreshus på lantbruksenhet fr. o.m. år 1987.
I motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Skl24 (m) föreslås riksdagen avslå förslaget om höjning av fastighetsskatten.
Bostadsutskottet som främst behandlar regeringsförslaget och motionerna från bostadspolitisk utgångspunkt vill anföra följande.
Ursprungligen motiverades behovet av en statlig fastighetsskatt med olikheter i finansieringsförutsättningarna beroende på förekomsten av bostadslån i kombination med räntebidrag för en viss fastighet. När hyreshusavgiften, som kan anses vara fastighetsskattens föregångare infördes, anförde föredragande statsrådet bl. a. följande. Inom räntebidragssystemet höjs den garanterade räntan genom årliga s. k. normala upptrappningar. Beslut har fattats om s. k. extra upptrappningar under åren 1981-1985 för vissa fastigheter. De extra upptrappningarna medför ökade icke förutsedda kapitalkostnader. De flesta av de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter har statliga lån. På grund av att hyrorna bestäms enligt bruksvärdessystemet och då dessa företags hyror är normerande för hyressättningen finns möjligheter för fastighetsägare utan statliga lån att höja hyran utan att deras kostnader ökat. I detta yttrande skall utskottet i och för sig inte diskutera bärigheten i detta argument. Utskottet, som i denna fråga hänvisar till en reservation (m, fp, c) till yttrandet BoU 1984/85:2 y, vill framföra följande om det nu framlagda regeringsförslaget.
Även om det förhållit sig så som hävdas att ökade kapitalkostnader inom räntebidragssystemet via bruksvärdeprövningen höjer hyrorna i vissa fastigheter utan bostadslån finns inte tillräckliga vare sig principiella eller sakliga motiv för det nu framlagda förslaget från regeringen, bl. a. av följande skäl. Inom gruppen fastigheter ägda av privata fastighetsägare finns fastigheter både med och utan räntebidrag. Samma är förhållandet inom gruppen allmännyttiga bostadsföretag. Om det över huvud taget finns någon rättvisa i ett system med fastighetsskatt och om den princip som i korthet beskrivits ovan skall ha någon som helst relevans skulle alltså skatten träffa fastigheter utan räntebidrag och inte som enligt regeringens förslag utgå efter ägandekategori. Inom gruppen privata fastighetsägare finns sålunda fas -
SkU 1986/87:16
Bilaga
tigheter som kommer att få både extra upptrappning och - om regeringens förslag antas av riksdagen - höjd fastighetsskatt, medan inom gruppen allmännyttiga företag finns fastigheter som varken får extra upptrappning eller höjd fastighetsskatt. En sådan ordning kan inte accepteras av riksdagen. Skatten är orättvis, den är inte likformig och den är en klar diskriminering av privat fastighetsägande. Konkurrensen mellan olika ägandekategorier snedvrids ytterligare. Till belysande av omfattningen av vad nu anförts kan erinras om att för ca 40 % av lägenheterna i de privatägda fastigheterna utgår räntebidrag. För allmännyttan är motsvarande siffra ca 65 %.
Förslaget om höjd fastighetsskatt föreslås dessutom drabba även affärsoch kontorslokaler. Fastigheter med lokaler omfattas över huvud taget inte av det statliga bostadslånesystemet.
Av vad utskottet nu redovisat framgår att det finns goda skäl för riksdagen att avslå regeringens förslag om en höjning av fastighetsskatten. Bostadsutskottet förordar därför att skatteutskottet föreslår riksdagen att bifalla motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Skl24 (m) om avslag på proposition 48 såvitt den behandlas i detta yttrande.
2. Fastighetsskatt för industrifastigheter
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Rune Evensson, Nils Nordh, Berit Bölander och Britta Sundin (alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Även om” och slutar ”av skatteutskottet” bort lyda:
Utskottet vill erinra om vad i proposition 1984/85:18 (s. 26) anfördes om att frågan om skatten också skulle omfatta industrifastigheter borde utredas i ett vidare sammanhang. I en reservation (s) till bostadsutskottets yttrande BoU 1984/85:2 y gavs uttryck för samma inställning. Utskottet vidhåller sin uppfattning. Skatteutskottet bör föreslå riksdagen att avslå motion Skl23 (vpk).
3. Fastighetsskatt för industrifastigheter
Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Även om” och slutar ”av skatteutskottet” bort lyda:
I en reservation (vpk) till bostadsutskottets yttrande BoU 1984/85:2 y anfördes att det fanns goda skäl föreslå att också industrins fastigheter skulle träffas av fastighetsskatten. Att skatten skulle omfatta även dessa fastigheter är ett uttryck för uppfattningen att också företagen bör medverka till att tillföra bostadsmarknaden resurser så att normalinkomsttagare får råd att efterfråga en tillräckligt stor och modernt utrustad bostad. De ökade intäkterna som blir följden av att också industrins fastigheter skattebeläggs kan enligt vissa beräkningar uppskattas till ca 1 miljard kronor per år. Dessa intäkter bör användas till riktat stöd och åtgärder till främst de allmännyttiga bostadsföretagen i syfte att undvika hyreshöjningar och till förbättring av bostadsbidragen.
Skatteutskottet bör sålunda föreslå riksdagen att bifalla motion Skl23 (vpk).
SkU 1986/87:16
Bilaga