Om den tillfälliga förmögenhetsskatten för livförsäkringsbolag, m. m.
Skatteutskottets betänkande
1986/87:21
om den tillfälliga förmögenhetsskatten för livförsäkringsbolag, m. m.
SkU
1986/87:21
Sammanfattning
I betänkandet avstyrker utskottet tre motioner om bl.a. upphävande av den i december förra året antagna tillfälliga förmögenhetsskatten för livförsäkringsbolag m.m.
M, fp och c har lämnat en gemensam reservation, och vpk en.
Motioner
1986/87:Sk319 av Carl Bildt m. fl. (m, fp, c) vari yrkasatt riksdagen beslutar upphäva sitt tidigare fattade beslut om ”tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,m. m.”.
1986/87:Sk320 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av en realränteskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1986/87:Sk322 av Margareta Gard och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen upphäver beslutet om införande av tillfällig förmögenhetsskatt på privata pensionsförsäkringar.
Utskottet
Riksdagen antog den 16 december 1986 en lag om tillfällig förmögenhetsskatt på förmögenhet i livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser. Lagen trädde i kraft den 23 samma månad. Underlaget för skatten, som skall erläggas under 1987, är de skattskyldiga institutionernas förmögenhet den 31 december 1986. Skattesatsen utgör 7 %. För förmögenhet hänförlig till kapitalförsäkringar är den dock begränsad till något mindre än 5 %. Riksdagsbeslutet innebar också att inkomstskatten på den löpande avkastningen på kapitalförsäkringskapital (den s.k. ränteskatten) skärptes genom en höjning fr. o. m. 1988 års taxering av skattesatsen för livförsäkringsbolag och understödsföreningar från 40 % till 50 % och genom att värdet av kapitalförsäkringar, som inte är rena riskförsäkringar, fr. o. m. samma taxering skall beskattas vid den årliga förmögenhetstaxeringen.
I en trepartimotion, Sk319, från m, fp och c hemställer motionärerna att regeringen upphäver riksdagens tidigare beslut. Ett liknande yrkande men begränsat till den tillfälliga förmögenhetsskatten på privata pensionsförsäk -
1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr21
ringar ställs av Margareta Gard och Mona Saint Cyr (båda m) i motion Sk322.
Vpk begär i motion Sk320 förslag om införande av en realränteskatt. Denna bör enligt motionärernas mening baseras på ett i förhållande till den tillfälliga förmögenhetsskatten breddat skatteunderlag och i princip gälla hela den finansiella sektorn.
Yrkandena och de i motionerna redovisade skälen härför är i huvudsak identiska med dem utskottet ingående prövade och bemötte i samband med riksdagsbehandlingen i december förra året (SkU 1986/87:17). Utskottet vidhåller till alla delar de skäl av främst fördelningspolitisk och statsfinansiell art som utskottet därvid åberopade till stöd för bifall till propositionen. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk319 i denna del och motion Sk322.
Utskottet saknar likaså anledning att frånträda sin tidigare intagna ståndpunkt i fråga om ränteskatten liksom till införandet av förmögenhetsbeskattning av kapitalförsäkringar och om en realränteskatt. Utskottet avstyrker följaktligen också övriga nu aktuella motionsyrkanden.
Utskottet hemställer
1. beträffande tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag m.fl.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk319 i denna del och motion 1986/87:Sk322,
2. beträffande ränteskatten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk319 i denna del,
3. beträffande förmögenhetsskatt på kapitalförsäkring att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk319 i denna del,
4. beträffande realränteskatt
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk320.
Stockholm den 17 februari 1987 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m). Olle Westberg (s), Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c). Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c) och Paul Lestander (vpk).
* Ej närvarande vid justeringen.
SkU 1986/87:21
2 Reservationer
SkU 1986/87:21
Tillfällig förmögenhetsskatt m.m. (mom. 1-3)
1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson
(c) har
dels anfört följande:
I en reservation till skatteutskottets betänkande 1986/87:17 (s. 28 ff) lämnade vi en utförlig motivering till varför vi ansåg att den tillfälliga förmögenhetsskatten på livförsäkringsbolags m.fl.:s förmögenhet inte bort antas av riksdagen. Vi kritiserade därvid den enligt vår uppfattning synnerligen bristfälliga beredningen och presentationen av denna skatt som drabbar ca 4 miljoner frivilliga eller avtalade pensionsförsäkringar. I sammanhanget pekade vi på att lagrådet — den enda instans som beretts tillfälle att yttra sig i ärendet — avstyrkt förslaget med hänvisning till att det stod i mindre god överensstämmelse med grunderna för retroaktivitetsförbudet, att det passade mindre väl in i vårt konstitutionella system, att det skulle skapa ett prejudikat på ett känsligt område där grundlagsregleringen är ofullständig och oklar och att förslaget om det genomdrevs skulle kunna ge grund för olika engångsskatter på egendom som tas ut av snävt begränsade kretsar skattskyldiga och med högre skattesatser än den nu aktuella.
Enligt vår uppfattning borde redan lagrådets ställningstagande ha föranlett riksdagen att på konstitutionella och formella grunder avvisa förslaget. Att så inte skett inger betänkligheter. Inte heller de enligt vår mening tungt vägande sakskäl mot en pensionsskatt som framfördes vid utskottsbehandlingen av den tillfälliga förmögenhetsskatten och som utförligt redovisats i vår reservation till utskottsbetänkandet beaktades av utskottsmajoriteten.
Vi vidhåller vår tidigare uttalade uppfattning - som för övrigt delades av en överväldigande majoritet av de olika representanter för berörda parter som vid summariska utfrågningar fick komma till tals under utskottsbehandlingen - att pensionsskatten har följande effekter.
1. Den skapar en ökad osäkerhet för sparande i allmänhet. Det är särskilt allvarligt eftersom sparandet totalt sett skulle behöva öka.
2. Den påverkar både det individuella och det avtalsbestämda pensionssparande!.
3. Den slår hårdare mot den som haft dålig avkastning och sparat länge än mot den som haft god avkastning på sitt pensionssparande och sparat kort tid.
4. Den drabbar det avtalsbestämda pensionssparande! enbart för de privatanställda men inte för de offentliganställda.
5. Den drabbar bara de försäkringstagare som anförtrott åt SPP eller annan försäkringsinstitution att förvalta deras pensionsmedel och inte de pensionstagare vars pensionsmedel förvaltas av det egna företaget. Detta missgynnar småföretagare.
När pensionsskatten behandlades i riksdagen den 12 december 1986 återförvisades förslaget till skatteutskottet med krav från de borgerliga ledamöterna om, att för det fall pensionsskatten antogs, inkomsterna skulle
sättas in på ett särskilt konto i riksbanken till efter nästa val. Motivet härför var att väljarna skulle ges reell möjlighet att påverka dispositionen av de influtna medlen. Det skulle då ha blivit möjligt att efter en borgerlig valseger återbetala pengarna från pensionsskatten. Även detta krav från riksdagens borgerliga ledamöter avfärdades.
Pensionsskatten skall börja betalas in den 1 juni 1987. Således har ännu inga medel influtit. Därmed möter det inga svårigheter att nu upphäva beslutet.
Med det anförda och med hänvisning i övrigt till vad vi tidigare åberopat i detta ärende tillstyrker vi motionerna Sk319 och Sk322 och avstyrker vi motion Sk320.
dels att utskottet andra mom. 1—3 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk319 och 1986/ 87:Sk322 antar följande
Förslag till
Lag om slopande av lagstiftningen om en tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, m. m.
Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla, nämligen
1. lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,
2. lagen (1986:1226) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lagen (1986:1227) om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
4. lagen (1986:1228) om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
5. lagen (1986:1229) om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,
6. lagen (1986:1230) om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen och
7. lagen (1986:1231) om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1987.
Realränteskatt (mom. 4)
2. Paul Lestander (vpk) har
dels anfört följande:
Enligt min mening talar övervägande skäl för att man inför en skatt på försäkringssparande. Som framhölls från vårt håll i samband med riksdagsbehandlingen i höstas av den tillfälliga förmögenhetsskatten kan emellertid en sådan skatt inte på något sätt ersätta en realränteskatt. En realränteskatt bör i stället införas att gälla för tiden efter den tillfälliga förmögenhetsskatten.
Vpk kan alltså inte dela uppfattningen att man inte bör lägga fram förslag om en realränteskatt. Även om inkomsterna varierar i samma mån som
SkU 1986/87:21
skatteunderlaget/realräntenivån varierar så kan de årliga inkomsterna från en realränteskatt användas för att minska statens upplåning i samma grad. De räntevinster som då erhålls bör användas för en rättvis fördelningspolitik. Som vpk framhållit kan matpriserna undan för undan sänkas genom att mervärdeskatten på livsmedel sänks i samma mån som uteblivna ränteutgifter ger finansiellt utrymme. Utan realränteskatt blir det inga sådana inkomster alls.
Jag förordar därför att ett förslag om realränteskatt läggs fram under 1987. En sådan skatt kan efter viss kompletterande utredning baseras på ett i förhållande till realränteskatteutredningen breddat skatteunderlag. Den bör också innehålla en lägsta nivå där beskattning kan ske, så att ett långsiktigt sparande kan ske utifrån fast reglerade förhållanden.
Med hänvisning till den pågående debatten om den tillfälliga förmögenhetsskatten vill jag i detta sammanhang framhålla att skatter av engångsnatur bör utnyttjas som ekonomiskt-politiskt medel då påtagliga orättvisor råder vid fördelningen av inkomster och förmögenheter. Även från konstitutionella utgångspunkter torde detta vara fullt möjligt.
dels ansett att utskottet andra mom. 4 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk320 hos regeringen begär förslag under år 1987 om införande av en realränteskatt i enlighet med vad som anförs i motionen.
SkU 1986/87:21