Om hundskatten

Skatteutskottets betänkande 1986/87:22

om hundskatten

SkU

1986/87:22

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas två motioner om hundskatt. Utskottet avstyrker motionerna.

Motioner

1986/87:Sk544 av Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring som medger kommunerna rätt men inte skyldighet att uttaxera hundskatt och att i samband därmed föra hundskatteregister.

1986/87:Sk545 av Gunnar Björk i Gävle (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen låter utreda formerna för fortsatt beskattning av hundar.

Gällande rättm.m.

Enligt lagen (1923:116) om hundskatt skall skatt årligen erläggas till kommunen för varje hund som omfattas av skatteplikten. Kommunen får själv bestämma hundskattens storlek och kan ta ut olika belopp i olika delar av kommunen. Vidare bestämmer kommunen själv hur de influtna skattemedlen skall användas. Innehav av skattepliktig hund samt blindhundar och hundar som tillhör personal vid utländsk beskickning skall varje år anmälas till kommunen, som skall föra ett särskilt hundskatteregister och lämna ett skattemärke att fästas på de hundar som omfattas av anmälningsplikten.

År 1980 fick kommunerna sin nuvarande rätt att själva bestämma skattens storlek och differentiera skatten (prop. 1979/80:151, SkU 1979/80:57). I förarbetena till denna lagstiftning diskuterades frågan huruvida hundskattemedlen borde specialdestineras till viss verksamhet eller fritt disponeras av kommunerna. Föredragande statsrådet förordade det senare alternativet.

Skatteutskottet biträdde denna uppfattning och anförde följande:

Utskottet vill med anledning härav ansluta sig till departementschefens uppfattning att användningen av hundskattemedlen bör anses vara en rent kommunal angelägenhet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att lämna kommunerna några rekommendationer beträffande medelsanvändningen. De kommunala bidragen till den regionala djursjukvården synes i åskilliga fall ha bestämts med utgångspunkt i hundbeståndets storlek inom kommunen. När invånarna i vissa kommuner utnyttjar dessa tjänster utan att kommunen lämnar något ekonomiskt stöd till verksamheten bör den 1

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr22

regionala djursjukvården inte ha några svårigheter att påvisa att ett sådant agerande är osolidariskt av kommunen och att det i sista hand kan leda till att kommunens invånare berövas möjligheterna till denna vård. Det kan även konstateras att djursjukvården kan hjälpa kommunerna till en förbättrad hundskatteuppbörd genom att man antingen tar ut förhöjda taxor av de hundägare som inte erlagt hundskatt eller vägrar att behandla oanmälda hundar i de fall djurskyddsbestämmelserna inte hindrar detta. Ett sådant system har redan med framgång tillämpats vid ett av de regionala djursjukhusen. Utskottet har med dessa synpunkter endast velat understryka att kommunerna i många fall kan anses ha ett eget intresse av att stödja den regionala djursjukvården som enligt utskottets mening bedriver en viktig och värdefull verksamhet.

Utskottet

I motion Sk544 yrkar Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) att kommunerna skall ha rätt i stället för skyldighet att ta ut hundskatt och föra hundskatteregister. Gunnar Björk i Gävle (c) begär i motion Sk545 en utredning om formerna för fortsatt beskattning av hundarna. Motionärerna ifrågasätter nyttan av en hundskatt, som i vissa kommuner enligt uppgift knappt täcker administrationskostnaderna och som inte sällan används på ett sätt som varken hundarna eller deras ägare har fördel av.

Utskottet har tidigare understrukit värdet av en tillfredsställande registrering av hundbeståndet i landet, vilket är ett av syftena med det nuvarande hundskattesystemet. Utskottet har också framhållit att användningen av hundskattemedlen är en rent kommunal angelägenhet och att några rekommendationer i fråga om medelsanvändningen därför inte bör lämnas. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk544 och 1986/87:Sk545.

Stockholm den 17 februari 1987 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Kjell Nordström (s) och Paul Lestander (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1986/87:22

gotab Stockholm 1987 12477