Om anslag till tullverket m.m. (prop. 1986/87:100 bil. 9)
Skatteutskottets betänkande 1986/87:25
om anslag till tullverket m.m.
(prop. 1986/87:100 bil. 9) ^6/87:25
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen såvitt avser anslag till tullverket m.m. samt vissa motioner om tullverksamheten.
Utskottet förordar att det av regeringen föreslagna anslaget till tullverkets förvaltningskostnader höjs med 800 000 kr. för att bekosta viss verksamhet vid kustbevakningens sambandscentral i Gryt och tillstyrker därmed ett par av motionerna. I övrigt tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker samtliga motioner.
Reservationer har avgivits av fp beträffande anslaget till vissa byggnadsarbeten vid tullverket och av m angående ankomstförsäljning, Gotlandstrafiken och en frihamn vid Arlanda flygplats. Dessutom har m och fp reserverat sig i fråga om en ökning av tullresurserna i Skåne och Öresundstrafiken samt m, fp och c beträffande färjelinjen Ystad-Rönne.
SJUNDE HUVUDTITELN Vissa centrala myndigheter m.m.
Tullverket: Förvaltningskostnader m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1986/87:100 bilaga 9 (finansdepartementet) under punkt D 4 (s. 57-73) att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 843 161 000 kr.
I propositionen föreslås också under punkt D 5 (s. 74) att riksdagen till Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 63 862 000 kr.
Vidare föreslås i propositionen under punkt D 6 (s. 74-75) att riksdagen till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 2 600 000 kr.
Slutligen föreslås i propositionen under punkt D 7 (s. 75-76) att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 20 093 000 kr.
1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 25
Motionerna
SkU 1986/87:25
1986/87:Sk428 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas 3. att riksdagen — med hänvisning till motion 1986/87:A466 — som sin mening ger regeringen till känna att tullverkets tullkammare i Linköping ej skall läggas ned.
1986/87:Sk503 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om särskilda medel till fyra ytterligare tjänster placerade vid tullverkets sambandscentral i Gryt.
1986/87:Sk504 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om tullens kontrollverksamhet i Ystad och Trelleborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att förstärkningen av hundtjänsten bör komma de södra tullregionerna till del,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om anordnande av tullverksamhet på Ven i syfte att underlätta en reguljär förbindelse Ven-Danmark,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om tullens medverkan vid öppnande av Ängelholms flygplats för utrikes chartertrafik.
1986/87:Sk508 av Tommy Franzén (vpk) och Nils Berndtson (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att med anledning av proposition 1986/87:100 bilaga 9 till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1987/88 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 800 000 kr. höjt förslagsanslag till 843 961 000 kr.
1986/87:Sk509 av Leif Olsson (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om dygnetruntbevakning vid sambandscentralen i Kungshamn.
1986/87:Sk515 av Margit Sandéhn m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga åtgärder vidtas för att få till stånd en ändring av den nordiska provianteringsöverenskommelsen innebärande att färjelinjen Ystad—Rönne kan klassificeras som en lång rutt.
1986/87:Sk520 av Ingegerd Anderlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana lättnader i Lex Öresund att försäljningen av skattefria tobaksvaror tillåts öka till det dubbla.
1986/87:Sk521 av Siri Häggmark (m) och Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att behålla sambandscentralen i Kungshamn i dess nuvarande organisation och med dess nuvarande placering.
1986/87:Sk522 av Ingbritt Irhammar (c) och Karl Erik Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om tullverkets medverkan vid öppnande av Ängelholms flygplats för chartertrafik.
1986/87:Sk524 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan förändring av bestämmelserna angående skattefri försäljning av varor på flygplatser att försäljning kan ske vid ankomsten.
1986/87:Sk530 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om rutinmässig pass- och tullkontroll.
1986/87:Sk533 av Per Stenmarck (m) och Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående gränser för försäljning av tobaksvaror i Öresundstrafiken.
1986/87:Sk534 av Tommy Franzén (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att verksamheten vid sambandscentralen i Kungshamn skall fortsätta som hittills.
1986/87:Sk535 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1987/88 anslår 0,8 milj. kr. avseende fyra tjänster vid sambandscentralen i Gryt.
1986/87:Sk536 av Kjell-Arne Welin (fp) och Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående förändringar i Lex Öresund.
1986/87:Sk548 av Görel Bohlin (m) och Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gotland bör förklaras som frizon och att regeringen bör föreslå de lagändringar som härvid kan behövas.
1986/87:Sk549 av Görel Bohlin (m) och Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas som medger skattefri proviantering och försäljning på fartyg i trafik mellan det svenska fastlandet och Gotland.
1986/87:Sk559 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om behovet av dygnet-runt-bevakning av sambandscentralen i Gryt.
1986/87:Sk562 av Per Stenmarck (m) och Margit Gennser (m) vari - med hänvisning till motion 1986/87:T711 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande ankomst-tax-free-försäljning vid landets flygplatser.
1986/87:Sk571 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående omfördelning av resurser till narkotikabekämpning i Helsingborgs tullregion.
1986/87:Sk574 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om ökade tullresurser i Landskrona.
SkU 1986/87:25
1* Riksdagen 1986187. 6saml. Nr25
1986/87:Sk580 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående en förstärkt havsövervakning i Öresund.
1986/87:Sk586 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen av regeringen begär en kartläggning av effekterna av tullverkets avgifter i syfte att avskaffa dem.
1986/87:Sk588 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari - med hänvisning till motion 1986/87:T232 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om skattefri försäljning på Gotlandsfärjorna.
1986/87:Sk589 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga och med hänvisning till motion 1986/87:T723 - yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande ankomst-taxfree-försäljning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om en s.k. frizon vid Arlanda.
1986/87:Sk590 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari - med hänvisning till motion 1986/87:Fi419 - yrkas att riksdagen beslutar anvisa ett i förhållande till regeringen med 16 milj. kr. minskat anslag till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket.
1986/87:Sk591 av Siw Persson m.fl. (fp) vari — med hänvisning till motion 1986/87:A490 - yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av Lex Öresund,
2. att riksdagen hos regeringen begär att tullverket beaktar vad som anförts i motionen om tullen i Skåne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som uttalats i motionen om färjeleden Ystad-Rönne.
Utskottet
Anslag till förvaltningskostnader
I propositionen föreslås att tullverket för nästa budgetår tilldelas ett förslagsanslag om drygt 843 milj. kr., vilket innebär en mindre besparing. Nedskärningarna är begränsade till 2 milj. kr. och främst inriktade på besparingar inom administrationen vid generaltullstyrelsen (GTS) och tulldirektionerna. ”Produktionen” i form av kontroll och tulltaxeringsverksamhet undantas från neddragningar.
Under den allmänna motionstiden har en rad motioner väckts med anknytning till tullväsendet, och utskottet har med anledning härav inhämtat muntlig information av generaltulldirektören Björn Eriksson angående bl.a. de frågor som aktualiserats i motionerna. I ett par av motionerna yrkas ett förhöjt anslag för att bekosta viss verksamhet vid kustbevakningens sambandscentral i Gryt. Utskottet inleder med denna fråga.
I motionerna Sk508 av Tommy Franzén och Nils Berndtson (båda vpk) och Sk535 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) yrkas att det föreslagna anslaget ökas med 800 000 kr. i syfte att bekosta fyra tjänster för att behålla
SkU 1986/87:25
sambandscentralen i Gryt. Även Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) begär i motion Sk503 ett tillkännagivande som går ut på att medel för ytterligare fyra tjänster vid sambandscentralen bör tillskjutas. Per-Olof Strindberg m.fl. (m) yrkar i motion Sk559 ett tillkännagivande om att sambandscentralen i Gryt skall bibehållas. Genomgående åberopas sambandscentralens betydelse för sjöfarten i området, regionalpolitiska skäl samt ortsbefolkningens behov av sambandscentralens service.
Riksdagen har tidigare på förslag av regeringen beslutat om medel för en försöksverksamhet med en regional ledningscentral i östra tullregionen. Försöket, som påbörjades i maj förra året, har inneburit att man i en regional ledningscentral har ett vakthavande befäl dygnet runt, som genom fjärrstyrning av de nuvarande sambandscentralerna ombesörjer övervakningen. Samtidigt har sambandscentralerna ute i regionen — Furusund, Gryt och Visby — avbemannats helt eller delvis, varigenom underlag skapats för bl.a. en förstärkning av kustbevakningens övervaknings- och räddningstjänstverksamhet på fältet.
I samband med utskottets behandling av budgeten förra året betonade utskottet vikten av kustbevakningens verksamhet och att rationaliseringar inom kustbevakningen, t.ex. genom organisatoriska förändringar, borde genomföras på ett sätt som inte minskade förutsättningarna för en god bevakning. Utskottet förutsatte att man i detta sammanhang inte underskattade betydelsen av en kontinuerlig närvaro av bevakningspersonal i de berörda kustregionerna, men att man också skulle ta hänsyn till behovet av moderniseringar, fördelarna av modern teknik och vikten av ett effektivt utnyttjande av befintligt fartygsbestånd. Utskottet ansåg att regeringen borde redovisa frågan för riksdagen innan en omorganisation genomfördes, och detta beslutade också riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna.
GTS har tillställt regeringen en rapport angående den nämnda försöksverksamheten i östra regionen fram till den 31 oktober 1986.1 rapporten sägs att de vunna erfarenheterna är goda, och mot bakgrund härav begär GTS bl.a. att man i östra regionen får införa en permanent institution med regional ledningscentral kopplad till en sambandscentral med regional täckning och att sambandscentralen i Gryt får bemannas dagtid, t.ex. vardagar kl. 8.00-15.30. Rapporten remissbehandlas för närvarande.
I årets budgetproposition berörs inte kustbevakningens sambandscentraler. Över huvud taget har såvitt gäller kustbevakningen alla förslag till förstärkningar lagts åt sidan i väntan på att organisationsfrågan skall lösas. Regeringen har härefter i proposition 1986/87:95 om totalförsvaret återkommit med förslag angående kustbevakningens organisatoriska framtid. Den propositionenbehandlas för närvarande av försvarsutskottet.
Vad särskilt gäller sambandscentralen i Gryt vill utskottet anföra följande. Sambandscentralen har tidigare, alltsedan mitten på 1940-talet, varit i drift dygnet runt. För att hålla i gång verksamheten i denna omfattning åtgick minst fem heltidstjänster. Vid genomförandet av den ovannämnda försöksverksamheten har, såvitt utskottet erfarit, sambandscentralen under den tid rapporten omfattar varit bemannad alla dagar kl. 8.00-22.00. Erfarenheter från det mera begränsade öppethållande som GTS föreslagit har därför inte
SkU 1986/87:25
erhållits. Härefter har emellertid öppethållandet inskränkts till vardagar kl. 8-15.30 och bemanningen minskats. För närvarande tjänstgör enligt vad utskottet erfarit endast en person vid sambandscentralen i Gryt.
Utskottet finner att en inskränkning av öppethållandet vid sambandscentralen i den omfattning som nu genomförts tillsammans med andra neddragningar som skett i östra regionen kommer att försämra den stationära bevakningen i den aktuella regionen. Utskottet anser således att sambandscentralen liksom tidigare i normala fall bör hållas öppen dygnet runt. De ökade personalkostnader som följer av att verksamheten i Gryt läggs upp efter nu angivna riktlinjer bör enligt utskottet bestridas genom att tullverket för sina förvaltningskostnader anvisas ett något högre anslag än vad regeringen föreslagit. Utskottet anser att den höjning med 800 000 kr. som några av motionärerna föreslagit tillgodoser det ökade resursbehovet, och utskottet föreslår följaktligen att det av regeringen föreslagna anslaget ökas med detta belopp. Utskottet tillstyrker således motionerna Sk508 och Sk535, varigenom även motionerna Sk503 och Sk559 får anses tillgodosedda, och föreslår att riksdagen med anledning av propositionen beslutar i enlighet med det anförda.
Anslag till drift och underhåll av teknisk materiel m.m.
I propositionen föreslås för nästa budgetår ett förslagsanslag av 63 862 000 kr.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag utan tillstyrker propositionen i denna del.
Anslag till anskaffning av viss materiel
1 propositionen föreslås för nästa budgetår ett reservationsanslag av
2 600 000 kr.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag utan tillstyrker propositionen även i denna del.
Anslag till vissa byggnadsarbeten vid tullverket
I propositionen föreslås för budgetåret 1987/88 ett reservationsanslag av 20 093 000 kr. för vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Härav har 16 milj. kr. beräknats för nya lokaler för distriktstullkammaren vid Arlanda. Avsikten är att detta bygge skall igångsättas i oktober 1987 och vara färdigställt i september nästa år.
I motion Sk590 av Anne Wibble m.fl. (fp) begärs - med hänvisning till motivering i motion Fi419 — att anslaget bestäms till ett 16 milj. kr. lägre belopp än vad regeringen föreslagit. Enligt motionärernas uppfattning bör, med hänsyn till det ansträngda budgetläget, byggandet av nya lokaler för distriktstullkammaren vid Arlanda skjutas något på framtiden.
Enligt vad utskottet erfarit är de nuvarande lokalerna vid Arlanda mycket nedslitna och därför mindre ändamålsenliga. De har sedan länge betraktats som ett provisorium och ansetts undermåliga från arbetsmiljösynpunkt för den tjänstgörande personalen. Med hänsyn härtill och till att den stora trafikvolymen vid flygplatsen gör det angeläget att skapa så goda betingelser
SkU 1986/87:25
som möjligt för tullpersonalen att fullgöra sina arbetsuppgifter finner utskottet i likhet med finansministern att de nya lokalerna för tullen bör prioriteras. Mot den bakgrunden har utskottet inget att erinra mot det föreslagna reservationsanslaget, och utskottet tillstyrker följaktligen propositionen och avstyrker motionen i denna del.
Sambandscentralen i Kungshamn
I motion Sk521 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (båda m) och Sk534 av Tommy Franzén (vpk) yrkas ett tillkännagivande om att sambandscentralen i Kungshamn skall bibehållas och i motion Sk509 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) begärs ett uttalande om behovet av dygnetruntbevakning vid denna sambandscentral. Motionärerna framhåller sambandscentralens från bevakningssynpunkt fördelaktiga läge samt dess betydelse för ortsbefolkningen.
Utskottet erinrar om riksdagens tidigare uttalande att en omorganisation av kustbevakningens sambandscentraler bör redovisas för riksdagen innan den genomförs. Härmed avses bl.a. att sambandscentralen i Kungshamn liksom tidigare i normala fall bör hållas öppen dygnet runt. Enligt generaltulldirektören planeras för närvarande ingen indragning av sambandscentralen i Kungshamn. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna i den mån de inte kan anses redan tillgodosedda.
Havsövervakningen i Öresund
I motion Sk580 av Ulla Tillander (c) begärs ett tillkännagivande om att havsövervakningen i Öresund bör förstärkas. Enligt motionären bör marinens och kustbevakningens resurser och även civila resurser integreras för att åstadkomma en optimal havsövervakning dygnet runt.
När det gäller övervakningen av Öresundsområdet vill utskottet peka på att en för marinen, kustbevakningen och sjöfartsverket gemensam sjöbevaknings- och sambandscentral inrättades i Malmö redan i januari 1985. Enligt vad utskottet erfarit anses denna central fungera på ett helt tillfredsställande sätt. Frågan om ytterligare resurser bör anslås för bevakningen av detta område bör enligt utskottet vägas mot andra bevakningsbehov och således ses i ett större sammanhang när kustbevakningens framtida organisationstillhörighet fått en lösning. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Tullkammaren i Linköping
I motion Sk428 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (båda c) yrkas bl.a. — med hänvisning till motivering i motion A466 - att riksdagen uttalar att tullkammaren i Linköping inte bör läggas ned. Motionärerna åberopar huvudsakligen regionalpolitiska skäl.
I tullverkets anslagsframställning behandlas bl.a. olika sparmål för den kommande treårsperioden. Ett av de alternativ som diskuteras — det s.k. 5-procentsalternativet - skulle enligt GTS kräva indragning av ett flertal tullkammare, bl.a. den i Linköping, och GTS har motsatt sig dessa nedskärningar. I budgetpropositionen framhåller finansministern att ett ställningstagande till nivån på tullverkets sparmål över en längre period bör
SkU 1986/87:25
anstå till dess ett förbättrat uppföljningssystem har utarbetats. Detta innebär, enligt vad utskottet erfarit, att det för närvarande inte är aktuellt med några indragningar av tullkammare eller ombildningar av tullkammare till tullstationer. Även generaltulldirektören har bekräftat att det för dagen inte finns några planer på att lägga ned tullkammaren i Linköping. Vid detta förhållande saknas enligt utskottets mening anledning att nu ta ställning till frågan huruvida denna tullkammare skall behållas eller ej, och utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Kontrollgrupper
I motion Sk571 av Kjell-Arne Welin (fp) begärs en omfördelning av resurserna i syfte att inrätta fler kontrollgrupper i Helsingborg där enligt hans mening resursbehovet med hänsyn till trafikintensiteten är särskilt stort, bl.a. för att kunna bemästra problemet med narkotikasmuggling. Ingrid Sundberg (m) begär i motion Sk504 ett tillkännagivande att kontrollresurserna i Ystad och Trelleborg bör förstärkas mot bakgrund av den omfattande passagerartrafiken mellan dessa hamnar och Danmark och Tyskland.
De s.k. kontrollgruppernas verksamhet bedrivs genom allmän tillsyn, pådrag och stickprovskontroller. Under senare år har tullverket bildat ett antal speciella kontrollgrupper som är uppbyggda kring samarbete mellan skilda personalkategorier, bl.a. H-grupper, exportkontrollgrupper och revisionsgrupper. GTS har i anslagsframställningen hemställt om vissa förstärkningar för nästa budgetår men denna hemställan har avvisats av regeringen. Finansministern konstaterar att tullverket under de tre senaste budgetåren erhållit väsentliga resursförstärkningar för kontrollgruppernas verksamhet, och mot den bakgrunden menar han att prövningen av ytterligare resurstillskott för dessa ändamål bör anstå i avvaktan på en uppföljning av redan gjorda satsningar.
Generaltulldirektören har informerat utskottet om att ca 60 man under perioden 1984—1985 förts över till de skånska hamnarna, inte bara för att förstärka kontrollgrupperna utan även för att öka bemanningen i tullfiltren. Framför allt Helsingborg har härigenom tillförts nya resurser. Mot bakgrund av att regeringen för närvarande inte ansett sig böra tillmötesgå kravet på ytterligare resurser till Ystad och Trelleborg planeras viss omdisponering inom Skåne i syfte att förstärka kontrollen i dessa hamnar. Framför allt i Trelleborg har trafiken expanderat under senare år, och därför avser GTS att föra över vissa resurser inom södra regionen till Trelleborg så att ytterligare en kontrollgrupp kan bildas där.
Utskottet delar uppfattningen att kontrollverksamheten i de skånska hamnarna bör ges hög prioritet på grund av den intensiva trafiken av resande och gods och att de s.k. kontrollgruppernas verksamhet är viktig i detta sammanhang. Utskottet kan emellertid också ansluta sig till finansministerns uppfattning att man bör avvakta en uppföljning av de insatser som nyligen gjorts innan ställning tas till nya satsningar. Av generaltulldirektörens nyss redovisade information framgår att skåneregionen fått del av ett betydande personaltillskott de senaste åren och att bl.a. Helsingborg tillförts ny kontrollpersonal. Även kontrollen i Ystad och Trelleborg kommer genom en
SkU 1986/87:25
omdisponering av resurserna att erhålla en viss förstärkning inom kort. Med hänsyn härtill får enligt utskottets uppfattning de nu behandlade motionerna redan anses i viss mån tillgodosedda. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk504 i denna del och motion Sk571.
Hundekipage
I budgetpropositionen föreslås att fyra hundekipage tillförs verksamheten under budgetåret 1987/88.1 motion Sk504 av Ingrid Sundberg (m) yrkas bl.a. att denna förstärkning av hundtjänsten skall komma de skånska regionerna till del. Motionären pekar särskilt på behovet i Helsingborg och Malmö.
Utskottet anser liksom finansministern att det finns utrymme i budgeten för anskaffande av nya hundekipage. Dessa torde verksamt kunna bidra till att avslöja försök till narkotikasmuggling. Enligt generaltulldirektören avser GTS att stationera de nya hundekipagen i de skånska hamnarna, och motion Sk504 får därför anses tillgodosedd även i denna del. Utskottet avstyrker därför motionen.
Lokala tullverksamheter
I motion Sk574 av Kjell-Arne Welin (fp) begärs ett uttalande om behovet av en utökning av personalen vid Landskronatullen för att trygga fortbeståndet av en färjelinje till Danmark. Ingrid Sundberg (m) framställer i motion Sk504 bl.a. önskemål om anordnande av tullverksamhet på Ven i syfte att få till stånd en reguljär förbindelse mellan Ven och Danmark, åtminstone sommartid. I motion Sk591 av Siw Persson m.fl. (fp) uttalas - med hänvisning till motion A490 — att tullverket bör bygga upp sina resurser i Skåne för att tillgodose kravet på nya transportleder till sjöss. Bl.a. nämner motionärerna linjen Simrishamn—Bornholm och fler landningsmöjligheter för flyget.
I budgetpropositionen diskuteras avvägningen mellan service och kontroll i tullverkets verksamhetsinriktning, och det konstateras att den prioriterade kontrollverksamheten nödvändiggjort en restriktiv hållning vid prövningen av tillstånd till vissa färjelinjer. Statsmakterna har under senare tid avdelat vissa medel för serviceinsatser, men finansministern anser att det för närvarande inte finns förutsättningar att skjuta till ytterligare resurser för detta ändamål. Behov av ytterligare tillskott får enligt hans mening prövas när det föreligger förutsättningar att finansiera sådana insatser.
Skatteutskottet vill inledningsvis betona att utskottet i och för sig inte förhåller sig negativt till öppnandet av nya färjelinjer och igångsättande av tullverksamhet där sådan för närvarande inte förekommer. I rådande statsfinansiella läge och med hänsyn till att kontrollverksamheten trots allt måste prioriteras anser sig utskottet dock inte kunna begära att tullverket skall engagera sig i ny resurskrävande verksamhet av serviceartad karaktär. Som finansministern framhåller måste finansieringsfrågan lösas först. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk574, Sk504 i denna del och Sk591 i denna del.
I motionerna Sk504 av Ingrid Sundberg (m) och Sk522 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (båda c) begärs en omklassificering av Ängelholms
SkU 1986/87:25
flygplats i tullhänseende. Syftet är att underlätta en utökning av utrikestrafiken och charterflyget på denna flygplats.
Ängelholms flygplats hänförs av tullverket för närvarande till klass C, vilket innebär att flygplatsen inte utgör tullklareringsområde. En omklassificering till klass B skulle innebära att flygplatsen skulle utgöra klareringsområde, vilket skulle kräva ökade insatser från tullverkets sida. Det ankommer i första hand på GTS att besluta om en eventuell omklassificering av en flygplats, och enligt generaltulldirektören har ingen ansökan om en omklassificering av Ängelholms flygplats inkommit till tullverket. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna Sk504 i denna del och Sk522.
Pass- och tullkontroll
I motion Sk530 begär Per Olof Håkansson (s) att regeringen överväger att införa en tidsgräns för rutinmässig pass- och tullkontroll. Härigenom skulle enligt motionären störningarna för resenärerna minska.
Utskottet har tidigare framhållit att tullen inte bör åläggas att inskränka sin kontrollutövning av tidtabellsskäl, och utskottet vidhåller denna ståndpunkt. Frågan tangerar emellertid också det samarbete som etablerats i den internordiska pass- och tullkontrollen i de stora Öresundshamnarna samt Varberg och Göteborg. Liksom tidigare vill utskottet understryka värdet av att eventuella samordningsinsatser tas till vara för att effektivisera resursutnyttjandet och påskynda handläggningen vid gränserna. Utskottet har också noterat att GTS avser att under innevarande budgetår följa utvecklingen och vid behov återkomma med förslag i nästa anslagsframställning. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk530.
Avgifter
I motion Sk586 av Rune Rydén m.fl. (m) begärs en kartläggning av tullverkets avgifter i syfte att avskaffa dem. Motionärerna anser att avgifterna får negativa handelspolitiska återverkningar, att tullverket har möjligheter till kostnadsbesparingar genom rationaliseringar och att avgifterna brister i konkurrensneutralitet och belastar företagens likviditet.
Enligt utskottets mening saknas i nuvarande statsfinansiella läge förutsättningar att avskaffa de avgifter tullverket får ta ut för sin verksamhet, även om den avgiftsbelagda verksamheten endast omfattar en ringa del av den totala verksamheten. Utskottet vill också erinra om att de flesta avgifterna — här bortses från sådana avgifter som tulltillägg och liknande vilka har ett allmänpreventivt syfte — är avsedda att täcka kostnaderna för viss verksamhet och är baserade på självkostnadsprincipen. Vidare bör framhållas att GTS sedan budgetåret 1975/76 är ålagd att — efter samråd med riksrevisionsverket — göra årliga omräkningar av samtliga taxor och avgifter.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk586.
Ankomstförsäljning
I motionerna Sk562 av Per Stenmarck och Margit Gennser (båda m) och Sk589 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkas - med hänvisning till motiveringar i motion T711 resp. T723 — att skattefri försäljning av varor på flygplatser
SkU 1986/87:25
skall kunna ske i samband med resenärernas ankomst från utlandet. Samma yrkande återkommer i motion Sk524 av Görel Bohlin (m).
Utskottet framhöll så sent som i höstas att en ankomstförsäljning strider mot de principer som ligger till grund för den skattefria försäljningen och mot våra internationella åtaganden och att en sådan försäljning skulle kunna skapa irritation hos våra grannländer. Vidare erinrade utskottet om att Nordiska rådet nyligen ställt sig avvisande till ett medlemsförslag om ankomstförsäljning. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motionerna Sk524, Sk562 och Sk589 i denna del.
Frizoner
I motion Sk589 av Rolf Clarkson m.fl. (m) begärs - med hänvisning till motivering i motion T723 — inrättande av en ”frizon” vid Arlanda flygplats. En sådan skulle enligt motionärerna bidra till att stärka Sveriges ställning inom den internationella handeln.
Bestämmelser om frihamn, som torde vara vad motionärerna avser, finns i tullagen (1973:670) och tullstadgan (1973:671). Tillstånd att inrätta en frihamn meddelas av GTS, om verksamheten avser endast utrustnings- eller kompletteringsarbete eller annat mindre omfattande arbete, och i annat fall av regeringen. Enligt vad utskottet erfarit har Sigtuna kommun nyligen gjort en framställning hos regeringen om att få inrätta en frihamn vid Arlanda flygplats. Ansökningen är för närvarande föremål för remissbehandling. Vid detta förhållande saknas enligt utskottets uppfattning skäl för riksdagen att göra något uttalande i ärendet, och utskottet avstyrker följaktligen motion Sk589 i denna del.
Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m) begär i motion Sk548 att hela Gotland förklaras som frizon. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna leda till ökad turism och ge övriga näringar på Gotland ett uppsving.
Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till tanken att hela Gotland skall omfattas av ett frihamnsliknande förhållande. Det skulle nämligen innebära att man där kunde medge en helt skattefri konsumtion. En sådan åtgärd strider enligt utskottet bl.a. mot samhällets alkoholpolitiska strävanden och skulle dessutom innebära ett kraftigt ökat resursbehov för tullen för kontroll av resenärer som kommer från Gotland.
Utskottet vidhåller sin mening och avstyrker motion Sk548.
Oresundstrafiken
I motionerna Sk520 av Ingegerd Anderlund m.fl. (s) och Sk533 av Per Stenmarck och Margit Gennser (båda m) begärs åtgärder för att få till stånd en dubblering av den mängd tobaksvaror som får inhandlas skattefritt på Öresundsfärjorna. Kjell-Arne Welin och Siw Persson (båda fp) yrkar detsamma i motion Sk536 och dessutom skattefri försäljning av parfymer och kosmetiska varor ombord på färjorna. Siw Persson m.fl. (fp) begär i motion Sk591 — med hänvisning till motivering i motion A490 - en översyn av bestämmelserna om färjetrafiken i Öresund. De önskade förändringarna skulle enligt motionärerna förbättra färjetrafikens förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för framtiden.
SkU 1986/87:25
11 I Öresundstrafiken och på vissa andra s.k. korta rutter gäller särskilda begränsningar i fråga om de resandes rätt att tullfritt införa varor som anskaffats ombord. Högst 40 cigaretter eller motsvarande mängd andra tobaksvaror som inköpts på sådana rutter får införas tullfritt. Särskilda regler gäller också i fråga om fartygens rätt till skattefri proviantering. Enligt förordningen (1961:128) om utförsel av obeskattade varor i fartygstrafiken över Öresund i dess nuvarande lydelse (SFS 1985:186) får spritdrycker, vin, maltdrycker och tobaksvaror, som är obeskattade, medföras från tullområdet endast under vissa villkor. I fråga om tobaksvaror gäller därvid att högst 20 cigaretter eller 10 cigarrer eller 10 cigariller eller 50 gram andra tobaksvaror får utlämnas till en passagerare för enkel resa.
Parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel får för närvarande i princip införas tull- och avgiftsfritt i vissa kvantiteter till Sverige även om de inköpts skattefritt på fartyg. För fartyg på korta rutter föreligger emellertid ingen rätt till skattefri proviantering av sådana varor.
Utskottet vill erinra om att bestämmelserna om färjetrafiken i Öresund bygger på en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige som Sverige inte ensidigt kan ändra utan att överenskommelsen sägs upp. Vidare bör påpekas att det är en fördel från kontrollsynpunkt att den mängd tobaksvaror som får införas utan skatt korresponderar mot vad som får inhandlas skattefritt ombord under en resa tur och retur. I fråga om parfymer och liknande relativt högt beskattade varor bör framhållas att avsikten inte varit att de skall kunna säljas skattefritt på de korta resor som kortrutter normalt utgör. Även om utskottet i samband med behandlingen av en liknande fråga tidigare uttalat att betydelsen för rederiernas lönsamhet av att resenärerna skattefritt får köpa ytterligare ett paket cigaretter per enkel resa har överdrivits, har utskottet likväl ansett det motiverat att regeringen i lämpligt sammanhang tar upp hithörande frågor på det nordiska planet för att åstadkomma en bättre överensstämmelse mellan de bestämmelser som gäller för Öresundstrafiken och de regler som gäller i fråga om annan nordisk färjetrafik. Så har också skett, vilket resulterat i en viss översyn och vissa förtydliganden av reglerna.
Med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat i de berörda frågorna avstyrker utskottet motionerna.
I motionerna Sk515 av Margit Sandéhn m.fl. (s) och Sk591 av Siw Persson m.fl. (fp) — i den sistnämnda motionen hänvisas vad beträffar motiveringen till motion A490 - begärs en omklassificering av linjen Ystad—Rönne, som för närvarande utgör en s.k. kort rutt. En sådan omklassificering skulle enligt motionärerna öka förutsättningarna att förbättra färjetrafiken.
Även frågan om färjelinjer skall betraktas som långa eller korta rutter regleras i en överenskommelse som tillämpas i Sverige, Danmark, Norge och Finland, och Sverige kan inte ensidigt ändra klassificeringen utan att säga upp överenskommelsen. Med hänsyn härtill och då diskussioner förts mellan de svenska och danska regeringarna om den nuvarande klassificeringen av färjelinjen Ystad—Rönne som kort rutt utan att enighet kunnat uppnås beslutade regeringen i maj förra året med anledning av ett besvärsärende att inte medge någon omklassificering av denna linje.
SkU 1986/87:25
12 Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen ägnar frågan uppmärksamhet och i lämpligt sammanhang tar de initiativ som kan visa sig motiverade. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna Sk515 och Sk591 i denna del.
Gotlandstrafiken
I motionerna Sk549 av Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m) och Sk588 av Rolf Clarkson m.fl. (m) — motivering i motion T232 — begär motionärerna att skattefri proviantering och försäljning skall få ske på fartyg i trafik mellan det svenska fastlandet och Gotland på samma sätt som gäller för trafiken till och från Åland. Härigenom skulle man enligt motionärerna uppnå fler avgångar och bättre service ombord.
De varugrupper som närmast torde vara av intresse i detta sammanhang är alkoholhaltiga drycker och tobak. Nu liksom tidigare finner utskottet att alkoholpolitiska skäl och kontrollsynpunkter talar för att den skattefria provianteringen av sådana varor begränsas till den internationella trafiken. Utskottet vill även erinra om att olika frågor som hänger samman med turismen på Gotland för närvarande bereds inom jordbruksdepartementet. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna Sk549 och Sk588.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till förvaltningskostnader
att riksdagen med anledning av propositionen punkt D 4 och med bifall till motionerna 1986/87:Sk508 och 1986/87:Sk535 samt med anledning av motionerna 1986/87:Sk503 och 1986/87:Sk559 till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 843 961 000 kr.,
2. beträffande anslaget till drift och underhåll av teknisk materiel m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen punkt D 5 till Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 63 862 000 kr.,
3. beträffande anslaget till anskaffning av viss materiel
att riksdagen med bifall till propositionen punkt D 6 till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 2 600 000 kr.,
4. beträffande anslaget till vissa byggnadsarbeten vid tullverket att riksdagen med bifall till propositionen punkt D 7 och med avslag på motion 1986/87:Sk590 till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 20 093 000 kr.,
5. beträffande sambandscentralen i Kungshamn
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk509, 1986/87:Sk521 och 1986/87:Sk534,
6. beträffande havsövervakningen i Öresund att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk580,
SkU 1986/87:25
7. beträffande tullkammaren i Linköping
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk428 yrkande 3,
8. beträffande kontrollgrupper i Helsingborg att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk571,
9. beträffande kontrollverksamheten i Ystad och Trelleborg att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk504 yrkande 1,
10. beträffande hundtjänsten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk504 yrkande 2,
11. beträffande en ökning av tullresurserna i Skåne att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk591 yrkande 2,
12. beträffande en ökning av tullresurserna i Landskrona att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk574,
13. beträffande tullverksamhet på Ven
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk504 yrkande 3,
14. beträffande en omklassificering av Ängelholms flygplats
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk504 yrkande 4 och 1986/ 87:Sk522,
15. beträffande en tidsgräns för rutinmässig pass- och tullkontroll att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk530,
16. beträffande tullverkets avgifter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk586,
17. beträffande ankomstförsäljning
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk524, 1986/87:Sk562 och 1986/87:Sk589 yrkande 3,
18. beträffande en frihamn vid Arlanda flygplats att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk589 yrkande 4,
19. beträffande Gotland som ”frizon” att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk548,
20. beträffande Öresundstrafiken
a) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk520 och 1986/87:Sk533 samt — såvitt avser tobaksförsäljning — 1986/87:Sk536,
b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk536 i övrigt,
c) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk591 yrkande 1,
21. beträffande färjelinjen Ystad—Rönne
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk515 och 1986/87:Sk591 yrkande 3,
22. beträffande Gotlandstrafiken
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk549 och 1986/87:Sk588.
Stockholm den 9 april 1987 På skatteutskottets vägnar Jan Bergqvist
SkU 1986/87:25
14 Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Leif Olsson (fp)* och Marianne Andersson (c).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1. Anslaget till vissa byggnadsarbeten vid tullverket (mom. 4) Kjell Johansson (fp) och Leif Olsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Enligt vad” och slutar på s. 7 med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning motiverar det ansträngda budgetläget och nödvändigheten av besparingar en restriktiv hållning till nya, kostnadskrävande byggnadsprojekt. Tullverkets behov av nya lokaler för distriktstullkammaren i Arlanda för 16 milj. kr. kan inte anses större än andra likvärdiga byggnadsbehov som måst ge vika vid budgetbehandlingen. Utskottet anser således, i likhet med motionärerna, att verksamheten vid tullkammaren i Arlanda bör kunna fortgå i de gamla lokalerna ännu en tid och att byggandet av nya lokaler bör skjutas något på framtiden. Utskottet förordar följaktligen att det av regeringen föreslagna anslaget minskas med 16 milj. kr. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk590 och avstyrker propositionen i berörd del.
dels att mom. 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande vissa byggnadsarbeten vid tullverket att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk590 och med anledning av propositionen under punkt D 7 till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 4 093 000 kr.,
2. En ökning av tullresurserna i Skåne (mom. 11)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m) och Leif Olsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Skatteutskottet vill” och slutar med ”Sk591 i denna del.” bort ha följande lydelse:
På olika platser längs den skånska kusten, t.ex. i Simrishamn, efterlyser näringslivet och allmänheten öppnandet av nya färjelinjer. Vidare föreligger på en del håll önskemål om fler landningsmöjligheter för flyget. I de fall dessa planer kan bedömas som realistiska är det mycket olyckligt om tullen inte kan medverka till att trafiken kommer till stånd. Utskottet förutsätter att tullverket inriktar sina ansträngningar på att få till stånd en tillfredsställande lösning i dessa fall, eventuellt genom en större flexibilitet i organisationen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk591 i denna del.
SkU 1986/87:25
dels att mom. 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse
11. beträffande en ökning av tullresurserna i Skåne att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk591 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ankomstförsäljning (morn. 17)
Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet framhöll” och slutar med ”Sk589 i denna del.” bort ha följande lydelse: Flygresenärer som ankommer hit i utlandstrafiken har bl.a. rätt att tullfritt införa en begränsad mängd alkohol och tobak. Som framgår av motionerna finns det många skäl som talar för att dessa varor skall få köpas på flygplatsen vid ankomsten till Sverige i stället för att som nu framtvinga inköp utomlands eller ombord på flygplanet med därav följande olägenheter av flera slag. En ankomstförsäljning skulle bl.a. medföra transportekonomiska fördelar och en ökad flygsäkerhet. Man skulle också få en ökad bekvämlighet och trivsel för passagerarna. Härtill kommer en förbättrad ekonomi för de svenska flygplatserna och ett minskat valutautflöde. Samtidigt bör framhållas att några vägande alkoholpolitiska skäl inte föreligger mot en ändring av reglerna i denna riktning. På flygplatsen i Reykjavik kan skattefria varor inhandlas vid såväl in- som utresa. Inga internationella överenskommelser eller andra regler hindrar Sverige från att följa Islands exempel i detta hänseende.
Utskottet finner att regeringen snarast bör lägga fram förslag till en ändring av reglerna. Utskottet tillstyrker således motionerna.
dels att mom. 17 i utskottet hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande ankomstförsäljning att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk562 och 1986/ 87:Sk589 yrkande 3 och med anledning av motion 1986/87:Sk524 begär förslag från regeringen om ankomstförsäljning vid landets flygplatser med utlandstrafik,
4. En frihamn vid Arlanda flygplats (mom. 18)
Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Bestämmelser om” och slutar med ”Sk589 i denna del.” bort ha följande lydelse:
För den svenska importhandeln innebär förekomsten av en frihamn fördelar genom att företagen kan uppskjuta införtullningen i Sverige och därigenom göra räntevinster. Även transiteringshandeln skulle ha nytta av en frihamn, där gods som är avsett för reexport med små kostnader och minimalt administrtivt arbete kan läggas upp och tas ut vid lastning och lossning. Som tullupplagsinstitution ger en frihamn uppenbarligen större rörelsefrihet än hemtagning och förvaring på tullager. En frihamn kan också vara exportfrämjande genom att man där kan förlägga industrier för tullfri exportbearbetning av utländska varor med tillförande av svenskt material.
SkU 1986/87:25
16 De fördelar frihamnsväsendet bereder näringslivet är enligt utskottets uppfattning från allmän synpunkt värda att beaktas, inte minst då det kan förutsättas att importhandeln i avsaknad av en frihamn kan komma att söka sig till utländska omlastningshamnar för lagring av oförtullat importgods. Näringsutskottet har också ansett det lämpligt att regeringen bevakar utvecklingen och dess inverkan på svensk utrikeshandel.
Mot bakgrund härav anser utskottet att regeringen bör ge framställningen att få etablera en frihamn vid landets största och viktigaste flygplats, Arlanda, en positiv behandling. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk589 i denna del.
dels att mom. 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande en frihamn vid Arlanda flygplats att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk589 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Öresundstrafiken (morn. 20)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m) och Leif Olsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:
De särskilda bestämmelser som finns i fråga om försäljningen av tobaksvaror samt kosmetika och parfym för färjetrafiken i Öresund och södra Östersjön är enligt utskottets mening inte motiverade. Om huvudsyftet är att bedriva trafik i egentlig bemärkelse bör denna färjetrafik få bedrivas under samma förutsättningar som annan nordisk trafik. Regeringen bör enligt utskottet se över bestämmelserna och aktivt ta upp frågan med de länder som berörs. Ett minimikrav är att den mängd tobaksvaror som får inhandlas skattefritt ombord, ökas till det dubbla. Det anförda bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker härmed motionerna.
dels att mom. 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande Öresundstrafiken att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk520,1986/87:Sk533 och 1986/87:Sk536 och med anledning av 1986/87:Sk591 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Färjelinjen Ystad—Rönne (mom. 21)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Även frågan” och slutar på s. 13 med ”Sk591 i denna del.” bort ha följande lydelse: Enligt vad utskottet erfarit är överfartstiden mellan Ystad och Rönne ca 2 tim. 45 min. Från Göteborgs- och Stockholmsregionerna utgår färjelinjer till
SkU 1986/87:25
17 Danmark resp. Finland med jämförbara eller kortare restider och som av generaltullstyrelsen klassificeras som långa rutter, medan färjelinjen Ystad—Rönne betecknas som kort rutt. De provianteringsbestämmelser som gäller för långa rutter är väsentligt gynnsammare för rederierna än de bestämmelser som gäller för korta rutter. En omklassificering av färjelinjen Ystad-Rönne till lång rutt skulle därför enligt utskottets uppfattning väsentligt förbättra linjens attraktivitet, leda till större passagerarunderlag och därmed öka förutsättningarna för rederiet att förbättra färjetrafiken. Det finns enligt utskottets mening inget skäl till att den berörda trafiken inte skall få bedrivas på samma villkor som nu gäller för rederierna i Göteborgsoch Stockholmsregionerna. Regeringen bör därför enligt utskottet förnya ansträngningarna att få till stånd en överenskommelse med Danmark som tillgodoser detta önskemål.
Vad nu anförts bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker härmed motionerna Sk515 och Sk591 i denna del.
dels att mom. 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande färjelinjen Ystad-Rönne att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk515 och 1986/ 87:Sk591 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Gotlandstrafiken (mom. 22)
Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”De varugrupper” och slutar med ”och Sk588.” bort ha följande lydelse:
Från olika håll har under senare tid förslag lagts fram om viss skattefri försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland och det svenska fastlandet. Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun och statens industriverk ställt sig bakom denna tanke. Härvid har åberopats att förekomsten av en sådan försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning, förlänga turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för bl.a. den växande konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor på färjor i trafik mellan fastlandet och en ö inom det egna landet, om trafiken sker över internationellt vatten.
Trafikutskottet behandlade förra våren denna fråga. Utskottet förutsatte i betänkandet TU 1985/86:26, som riksdagen bifallit, att ifrågavarande spörsmål skulle bli föremål för en närmare prövning.
Skatteutskottet anser för sin del att man bör undersöka möjligheten att tillåta servering av obeskattade alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna. En sådan ordning skulle enligt utskottets mening inte medföra några större kontrollproblem. I det sammanhanget bör också övervägas om en viss försäljning ombord bör tillåtas. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionerna Sk549 och Sk588 i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.
SkU 1986/87:25
dels att mom. 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande Gotlandstrafiken att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk549 och 1986/87:Sk588 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
SkU 1986/87:25