Om förbättrad skattekontroll av vinster på värdepapper (prop. 1986/87:78)

Skatteutskottets betänkande 1986/87:28

om förbättrad skattekontroll av vinster på värdepapper (prop. 1986/87:78)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om förbättrad skattekontroll av vinster på värdepapper och de i anslutning därtill väckta motionerna. Vidare behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden i år avseende frågor om generalklausulen m.m., taxering och uppbörd. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Vid betänkandet har fogats 22 reservationer.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:78 att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen föreslås ett par kompletteringar i taxeringslagen i syfte att uppnå en bättre kontroll av beskattningen vid försäljningar av värdepapper. Enligt förslaget blir en fondkommissionär skyldig att efter anmaning lämna uppgifter om avyttringar av värdepapper som har gjorts av en viss namngiven person eller av i förväg ej bestämda personer.

Lagförslaget har följande lydelse.

SkU

1986/87:28

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 28

1 Förslag till

Sk U 1986/87:28

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623) dels att 39 § 3 och 4 mom. skall betecknas 4 respektive 5 morn., dels att 39 § 1 mom. och 51 § skall ha följande lydelse, dels att det i 39 § skall införas ett nytt moment, 3 morn., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse 39 §

1 morn.1 1 särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning: Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

9. Redare. Den som uppburit Åtnjutna förmåner,

lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt lagen om sjömansskatt.

Föreslagen lydelse 39 §

1 mom . I särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

9. Den som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelseenligt fondkommissionslagen (1979:748).

Namngiven person.

10. Redare.

Den som uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt lagen om sjömansskatt.

Sådana uppgifter som enligt 19 § lagen (1985:571) om värdepapper smarknaden skall tas in i avräkningsnota och som avser avyttring av fondpapper enligt 4 § samma lag eller av optioner som. utan att vara fondpapper, är föremål för marknadsmässig omsättning.

Åtnjutna förmåner.

1 Senaste lydelse 1985:406.

2 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:28

39 §

3 mom. Den som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse enligtfondkommissionslagen (1979: 748) är skyldig att efter anmaning lämna uppgifter som avses i I mom. 9 även i fråga om ej namngivna personer.

51 §2

Anmaning som avses i 22 § 2 morn., 31 § 2 morn., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, och tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den som verkställer taxeringsrevision, dock att han icke får anmana någon att avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av länsskattemyndigheten i det län där den uppgiftsskyldige är bosatt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I de fall som avses i 39 § i morn., Anmaning som avses i 39 § 3 41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. mom. utfärdas av riksskatteverket

andra stycket får anmaning utfär- eller efter verkets bestämmande av

das av länsskattemyndighet och lo- länsskattemyndigheten i det län där

kal skattemyndighet. den uppgiftsskyldige har sitt säte

eller driver verksamhet.

I de fall som avses i 39 § 4 morn., 41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. andra stycket får anmaning utfärdas av länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987.

2 Senaste lydelse 1986: 1284.

1* Riksdagen 1986187.6 sami. Nr 28

3 Motioner

SkU 1986/87:28

Motioner väckta med anledning av propositionen

1986/87:Sk 145 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen om förbättrad skattekontroll av vinster på värdepapper såvitt avser förslaget om fondkommissionärers skyldighet att efter anmaning lämna uppgifter om avyttring av värdepapper som har gjorts av i förväg ej bestämda personer.

1986/87:Sk 146 av Britta Bjelle (fp) och Anne Wibble (fp) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) i vad avser 39 § 3 mom. och 51 §.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1986/87

1986/87:Sk371 av Stig Josefson m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förenklat deklarationsförfarande för småföretagare.

1986/87:Sk461 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av särreglerna för fåmansföretag i vad avser enkelbeskattade skattesubjekt,

16. att riksdagen beslutar att debitering av preliminär B-skatt skall ske med 100 % av tidigare års debitering i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk529 av Stig Josefson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar återinföra de ursprungliga reglerna för generalklausulen i skattelagstiftningen,

2. att riksdagen — därest yrkande 1 inte bifalls — beslutar upphäva reglerna om generalklausul i skattelagstiftningen.

1986/87:Sk701 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äkta makars möjlighet att reglera den slutliga skatten.

1986/87:Sk702 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i bevissäkringslagen att lagen skall få tillämpas endast om skälig misstanke om brott av viss svårighetsgrad föreligger.

1986/87:Sk705 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - med hänvisning till motion 1986/87:Ju404 - yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1980:865) mot skatteflykt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omvänd generalklausul i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk706 av Leif Olsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utsträckt tid för avlämnande av självdeklaration.

1986/87:Sk707 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen til! känna behovet av en nedre beloppsgräns för ränteuppgiftsskyldigheten.

1986/87:Sk708 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att initiativ till frivillig samordning av skatteinbetalningarna för pensionärer bör underlättas via riksförsäkringsverket.

1986/87:Sk710 av Rune Backlund m. fl. (c, fp, m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana ändringar i uppbördslagen som i motionen anförts angående utvidgade möjligheter till anstånd med betalning av tvistig skatt enligt taxeringsbeslut.

1986/87:Sk711 av Sten Svensson m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående ett avskaffande av lagen om betalningssäkring alternativt sådana förändringar i lagen att den enskildes rättssäkerhet kraftigt stärks.

1986/87:Sk713 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om handläggningstiden i fråga om förhandsbesked i skatteärenden.

1986/87:Sk716 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en sådan ändring av lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter att ränta skall utgå på återbetalda medel som har tagits i anspråk genom betalningssäkring.

1986/87:Sk717 av Rosa Östh (c) och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att sista inbetalningsdag av skatt flyttas från den 30 april till annan lämpligare dag.

1986/87:Sk722 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Britta Hammarbacken (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ändrade principer för preliminärt B-skatteuttag i enlighet med det anförda.

1986/87:Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till kännavad som anförts om en översyn av skattelagstiftningen,

2. att riksdagen beslutar avskaffa lagen (1985:865) mot skatteflykt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om enskilda skattebetalares rättigheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande tidsgräns för beslut om avvikelse från självdeklaration,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklad självdeklaration i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision enligt vad som anförts i motionen,

SkU 1986/87:28

t.,v

8. att riksdagen beslutar att avskaffa bevissäkringslagen (1975:1027),

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av betalningssäkringslagen enligt vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande behandlingen av besvär över taxeringen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en återgång till tidigare organisation för det allmännas ombud i taxeringsprocessen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för anstånd med erläggande av skatt vid besvär enligt vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skattetillägg i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av uppbördslagen i vad avser betalningsskyldighet för arbetstagares skatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet.

1986/87:Sk724 av Ingvar Johnsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förändrade preliminärskatteuttag.

1986/87:Sk725 av Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att orden ”120 procent” i 13 § första stycket uppbördslagen (1953:272) skall utgå.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag den enligt därpå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för uppbördsåret 1987/88.

1986/87:Sk726 av Bo Lundgren m. fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om betalningssäkringslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om särskild omprövningsmånad under taxeringsperioden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om bättre motiverade avvikelsebeslut,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om skönstaxering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om anstånd med skatt under taxeringsprocessen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om eftertaxering i den nya taxeringsorganisationen,

7. att riksdagen beslutar att anta följande:

SkU 1986/87:28

6 Förslag till

Lag om upphävande av bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen skall upphöra att gälla.

Utskottet

Skattekontroll

Inkomstbeskattningen bygger på att både skattskyldiga och andra lämnar uppgifter som behövs för att åstadkomma likformiga och rättvisa taxeringar. Uppgiftsskyldigheten för de skattskyldiga liksom skyldigheten för tredje man att lämna kontrolluppgifter till ledning för taxeringarna finns reglerade i taxeringslagen. Skattekontrollen beträffande inkomst av tjänst, rörelse, jordbruk och kapital bygger i stor utsträckning på obligatoriska kontrolluppgifter men i fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet gäller obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet endast för bostadsrättsföreningar om överlåtelser av bostadsrätter.

I propositionen föreslås därför en utvidgning av skyldigheten att lämna kontrolluppgifter. Bl.a. skall riksskatteverket — i vissa fall länsskattemyndighet — kunna anmana fondkommissionär att lämna uppgifter om avyttringar av värdepapper som har gjorts av i förväg ej bestämda personer.

I motionerna Skl45 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Skl46 av Britta Bjelle och Anne Wibble (båda fp) yrkas avslag på propositonen i denna del. Motionärerna bakom motion Skl45 anser att varje skattebetalare har rätt att förvänta sig att hans uppgifter godtas såvida inte motsatsen kan bevisas, och motionärerna bakom motion Skl46 menar att förslaget i denna del strider mot viktiga rättssäkerhets- och integritetsprinciper. De vänder sig mot finansministerns uttalanden som enligt motionärerna - i förhållande till kapitalvinstkommitténs förslag — innebär en utvidgning av användningsområdet för den generella kontrollen till annat än stickprovsundersökningar.

Även om inkomstbeskattningen bygger på att skattskyldiga och andra lämnar erforderliga uppgifter måste det finnas möjligheter för skattemyndigheterna att kontrollera att de skattskyldiga redovisat inkomsterna i självdeklarationerna på ett korrekt sätt. De föreslagna bestämmelserna har till syfte att möjliggöra en effektiv skattemässig kontroll av värdepappersförsäljningarna. Om detta syfte skall kunna tillgodoses kan enligt utskottets mening en uppgiftsskyldighet som den föreslagna inte undvaras. Som finansministern framhåller föreligger ingen principiell skillnad mellan föreslagna uppgifter och andra uppgifter, exempelvis löneuppgifter, aktieutdelningsvinster m.m. Det rör sig i samtliga fall om uppgifter som den skattskyldige är skyldig att ange i deklarationen. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att några från rättssäkerhets- eller integritetssynpunkt befogade invändningar inte kan riktas mot den föreslagna kontrolluppgiftsskyldigheten.

Enligt finansministern är huvudsyftet med regeln om kontroll av i förväg ej namngivna personers avyttringar att den skall användas stickprovsvis, men han anser det varken vara lämpligt eller möjligt att närmare ange hur

SkU 1986/87:28

kontrollen bör utformas. Han framhåller dock att kontrollen - här liksom i andra sammanhang - måste utföras med urskillning och omdöme och att det är angeläget att inte fler och andra uppgifter infordras än vad som verkligen är av betydelse för den aktuella kontrollen.

Utskottet kan för sin del ställa sig bakom förslaget som presenteras i propositionen. Den föreslagna kontrolluppgiftsskyldigheten bör enligt utskottets uppfattning möjliggöra en effektivare kontroll än i dag av värdepappersförsäljningar.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk 145 och Sk 146.

Mot den del av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har utskottet inte heller funnit anledning till erinran. Utskottet anser att lagstiftningen bör träda i kraft den 1 maj 1987.

I det följande kommer utskottet att behandla motionsyrkanden som avser skatteflyktsklausulen m.m., taxering och uppbörd, vilka ansetts lämpligen böra tas upp i detta betänkande.

Skatteflyktsklausulen m.m.

Generalklausulen

I de motioner som utskottet behandlar i detta avsnitt tar man upp frågor om bl.a. lagen mot skatteflykt (den s.k. generalklausulen) samt bevissäkringsoch betalningssäkringslagarna. Så gott som samtliga yrkanden har varit föremål för riksdagens prövning en eller flera gånger — senast våren 1986 (jfr SkU 1985/86:25).

Sålunda har utskottet vid flera tillfällen avstyrkt yrkanden om såväl generalklausulens avskaffande som en återgång till dess ursprungliga lydelse. Utskottet har därvid framhållit bl.a. att tillämpningen av klausulen präglats av stor försiktighet och att erfarenheterna inte givit stöd för påståendet att den skulle kunna äventyra rättssäkerhetsintressen. Av det ringa antal regeringsrättsavgöranden som förekommit i ämnet har utskottet antagit att klausulen kan ha bl.a. en preventiv funktion. Utskottet vidhåller till alla delar de skäl mot att slopa eller göra ändringar i lagstiftningen som framförts tidigare och vill i sammanhanget framhålla att rättsfall och erfarenheter av lagens tillämpning inrapporteras fortlöpande till justitiekanslern som har att till regeringen inkomma med eget yttrande senast den 1 mars 1988. Utskottet avstyrker således de yrkanden i motionerna Sk529 av Stig Josefson m.fl. (c), Sk705 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) som går ut på att klausulen avskaffas, liksom också förstahandsyrkandet i motion Sk529 om en återgång till den ursprungliga lydelsen av generalklausulen.

Omvänd generalklausul

I motion Sk705 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) föreslås införandet av en omvänd generalklausul. Samma fråga har tidigare prövats av riksdagen men avvisats med motiveringen att en bestämmelse med sådant innehåll skulle

SkU 1986/87:28

komma att leda till närmast oöverstigliga hinder i den praktiska tillämpningen. Utskottet vidhåller denna uppfattning men vill ånyo understryka angelägenheten av att författningstext utformas så att den inte kan missförstås eller ges en annan innebörd än den lagstiftaren avsett och att de tillämpande myndigheterna så långt möjligt söker följa lagstiftarens intentioner. Med det anförda avstyrker utskottet även motion Sk705 yrkande 2.

Tolkningsföreträde m.m.

Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkar i motion Sk723 en sådan ändring av taxeringslagen att i oklara tolkningsfrågor den skattskyldiges rätt skall ges företräde såvida inte mycket starka skäl talar emot det.

Vid tidigare behandling av denna fråga har utskottet uttalat att taxeringsnämnderna i fråga om skattelagstiftningen inte borde få särskilda förhållningsregler som avvek från vad som i allmänhet gällde för de rättstillämpande myndigheterna. Utskottet vidhåller återigen denna uppfattning och anser sig således inte kunna medverka till en ordning som skulle leda till att den enskilde erhöll ett tolkningsföreträde i skatterättsliga tvister. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk723 yrkande 3.

Vad särskilt angår yrkandena i den sistnämnda motionen om tillkännagivanden rörande en översyn av skattelagstiftningen och om enskilda skattebetalares rättigheter anser utskottet liksom när samma frågor var uppe till behandling förra våren att något särskilt tillkännagivande därom inte är erforderligt. Utskottet anser att det bör vara en självklar utgångspunkt för skattemyndigheternas arbete att skattelagstiftningen skall tillämpas rättvist och likformigt och att de skattskyldiga skall ges en korrekt och positiv behandling. Utskottet vill i sammanhanget erinra om riksskatteverkets strävanden att uppnå bättre service och information. Utskottet avstyrker motion Sk723 yrkandena 1 och 4.

Bevissäkring

I motionerna Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Sk726 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) yrkas att bevissäkringslagen avskaffas och Allan Ekström (m) begär i motion Sk702 en sådan ändring av lagen att den endast skall få tillämpas vid skälig misstanke om brott av viss svårighetsgrad. Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet hänvisa till det betänkande (SOU 1986:39) med förslag till utredningslag och en utvärdering av bevissäkringslagen som utredningen om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen (USS) presenterade förra sommaren och som för närvarande övervägs inom regeringskansliet. Utskottet har inhämtat att en proposition med anledning av USS-utredningens utvärdering av bevissäkringslagen eventuellt kan komma att läggas fram före sommaren. Mot denna bakgrund finns enligt utskottets mening inte någon anledning att nu biträda yrkanden om vare sig bevissäkringslagens avskaffande eller ändring däri. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk702, Sk723 yrkande 8 och Sk726 yrkande 7.

SkU 1986/87:28

9 Betalningssäkring

SkU 1986/87:28

1 motionerna Sk711 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c), Sk716 av Anna Wohlin-Andersson och Kersti Johansson (båda c), Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Sk726 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) yrkas att betalningssäkringslagen antingen avskaffas eller ändras i vissa närmare angivna hänseenden. Vad motionärerna bl.a. åsyftar är en förkortning av betalningssäkringsprocessen och en möjlighet för den enskilde att erhålla skadestånd när lagen tillämpats felaktigt samt ränta på återbetalade medel. Vid sin behandling av liknande frågor våren 1986 konstaterade utskottet att betalningssäkringslagen — i enlighet med en begäran från riksdagen — inom kort skulle bli föremål för en översyn. I direktiven för den översyn som numera har tillsatts (Fi 1986:06, dir 1986:27) ingår en utvärdering av hur lagen har tillämpats av domstolarna. Därvid skall man bl.a. undersöka nuvarande beviskrav, tidslängden mellan betalningssäkring och fastställandet av fordringen, underrättelser mellan berörda myndigheter, riskbedömningen, kompetens hos beslutsfattarna, problemet med förskjutning av processen till andra instans, erforderliga bestämmelser om ränta vid återbetalning av ianspråktagna medel, bibehållande av egendomens värde och eventuella regler om ersättning till gäldenär för lidna förluster i samband med betalningssäkring. Av direktiven framgår också att utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt och vara avslutat senast den 1 oktober 1987. Enligt utskottets mening finns mot bakgrund av det anförda inte heller nu någon anledning att biträda yrkanden om slopande av eller ändringar i betalningssäkringslagen. Utskottet avstyrker följaktligen även motionerna Sk711, Sk716, Sk723 yrkande 9 och Sk726 yrkande 1.

Taxering

Aven i detta avsnitt behandlar utskottet frågor som tidigare varit föremål för riksdagens prövning. Så gott som samtliga yrkanden behandlades så sent som i december 1986 (SkU 1986/87:11) i anslutning till propositionen om ändringar i taxeringsorganisationen (prop. 1986/87:47).

Förenklad deklaration m.m.

I motion Sk706 begär Leif Olsson (fp) att ordinarie tiden för fysiska personers avlämnande av självdeklaration skall utsträckas till den 1 mars och i motion Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) begärs att blanketten för förenklad självdeklaration skall förses med förtryckta inkomstuppgifter.

Utskottet avstyrkte senast i december 1986 en allmän förlängning av den ordinarie deklarationstiden till den 1 mars med hänsyn till möjligheterna att få anstånd i enskilda fall. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och vill dessutom erinra om att det främsta skälet till att man våren 1985 valde en deklarationsmetod med försäkran angående innehållet i kontrolluppgifter i stället för en metod med förtryckta inkomstuppgifter var att i det senare fallet deklarationstiden skulle förlängas med minst två månader. En senarelagd deklarationstidpunkt skulle bl.a. motverka strävandena att färdigställa utskrifterna av slutskattesedlarna i juni månad under taxeringsåret. Den av

riksdagen i höstas beslutade senareläggningen av deklarationstidpunkten 1987 till den 10 mars innebär att taxeringsmeddelanden med anledning av deklarationerna 1987 kommer att kunna skickas ut först i augusti i stället för som planerat i juni månad. Hösten 1986 prövade och avstyrkte utskottet ett liknande motionsyrkande som Sk723 yrkande 6 med motiveringen att det enligt utskottets uppfattning var för tidigt att uttala sig om effekterna av den förenklade självdeklarationen innan den ens börjat användas. Förhållandena är i huvudsak oförändrade varför utskottet vidhåller denna uppfattning. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk706 och Sk723 yrkande 6.

Det förenklade deklarationsförfarandet förutsätter en väsentligt utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet. Bl.a. åligger det banker och andra kreditinstitut att lämna uppgifter i fråga om räntor. Under taxeringsåren 1987 och 1988 råder en beloppsgräns på normalt 500 kr., men därefter tas den i princip bort.

I motion Sk707 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) begärs även fortsättningsvis en nedre gräns för uppgiftsskyldigheten vid ränteinkomster på förslagsvis 100 kr. Ett liknande motionsyrkande prövades våren 1985, och utskottet uttalade då att en sådan regel inte skulle innebära någon förenkling, eftersom den skattskyldige i sin deklaration själv måste uppge ränteinkomster på små belopp. Utskottet vidhåller denna uppfattning men vill erinra om att finansministern i propositionen om förenklad självdeklaration (prop. 1984/ 85:180 s. 99 f.) uttalade att det kan finnas anledning att efter den tvååriga försöksperioden på nytt överväga frågan om en beloppsgräns. Utskottet förutsätter att både riksskatteverket och finansdepartementet noga följer tillämpningen av det förenklade deklarationsförfarandet och därmed sammanhängande frågor. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk707.

I motion Sk371 yrkar Stig Josefson m.fl. (c) ett förenklat deklarationsförfarande även för småföretagarna och i motion Sk461 kritiserar Knut Wachtmeister m.fl. (m) nuvarande regler som ålägger fåmansföretagarna en långtgående informationsskyldighet. De yrkar därför att reglerna avskaffas såvitt avser enkelbeskattade subjekt såsom handelsbolag.

Som utskottet framhöll hösten 1986 har åtskilliga insatser redan gjorts på skatte- och avgiftsområdet för att förenkla och minimera uppgiftslämnandet och utredningsarbete pågår som kan komma att leda till enklare deklarationsförfarande även för företagarna. Det fortsatta administrativa reformarbetet inom företagsbeskattningen har som mål att deklaration och taxering skall kunna baseras på ett standardiserat räkenskapsschema. I ett sådant system hämtas underlag för taxeringen direkt ur företagens redovisning. Riksskatteverket har nyligen på regeringens uppdrag redovisat förutsättningarna för en sådan reform. I avvaktan på resultatet av regeringskansliets beredning av ärendet bör motionerna Sk371 yrkande 3 och Sk461 yrkande 11 inte föranleda någon riksdagens åtgärd, varför utskottet avstyrker bifall till motionerna.

Taxeringsperiodens längd item.

I motion Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas att beslut om avvikelse från självdeklaration skall fattas före den 30 september taxeringsåret. Skulle

1** Riksdagen 1986/87. 6sami Nr28

Rättelse: s. 19 rad 22 Står: (mom. 1) Rättat till: (mom. 1 och mom. 35 i motsvarande del)

SkU 1986/87:28

tidsgränsen inte följas får beslut om avvikelse inte leda till ändrad taxering. Motionärerna bakom motion Sk726 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) anser att under oktober månad taxeringsåret endast omprövningsbeslut skall få fattas. Motionärerna efterlyser även bättre motiverade avvikelsebeslut. Vid sin prövning förra hösten avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden i avvaktan på resultatet av skatteförenklingskommitténs fortsatta arbete och regeringens ställningstagande därtill. Enligt vad utskottet erfarit beräknas skatteförenklingskommittén avlämna ett betänkande under första halvåret 1988. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna Sk723 yrkande 5 och Sk726 yrkandena 2 och 3.

Besvär hos länsrätt m.m.

I motion Sk723 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) att besvär i länsrätt skall vara prövade senast vid utgången av året efter det år då besvären inlämnades.

Utskottet har tidigare framhållit att det inte är lämpligt att införa särskilda tidsfrister för handläggningen i länsrätt eller kammarrätt. Utskottet framhöll i höstas att det framtida omprövningsförfarandet borde leda till att balanserna i länsrätterna och därmed också handläggningstiderna avsevärt förkortades. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att bestämmelsen om ett schablonavdrag i inkomstslaget tjänst och uppmjukningen av skattetilläggsbestämmelserna redan inneburit en nedgång av antalet mål i skattedomstolarna. I ett nyligen publicerat betänkande (Ds Fi 1987:1) Tolkningsbesked i skattefrågor föreslår skatteförenklingskommittén en möjlighet för det allmänna att i vissa angelägna rättsfrågor av mer allmänt intresse begära s.k. tolkningsbesked hos rättsnämnden. Beskedet skall underställas regeringsrättens prövning. Denna nyordning föreslås i syfte att få en likformig och förhållandevis snabb prövning av frågorna. Även härigenom skulle domstolarna avlastas ytterligare mål. Då syftet med motionen torde vara i viss mån tillgodosett avstyrker utskottet motion Sk723 yrkande 10.

I motion Sk713 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) att handläggningstiden i riksskatteverkets nämnd för rättsärenden (rättsnämnden) halveras.

Rättsnämnden beslutar i ärenden om förhandsbesked och vissa skattedispenser. Nämnden arbetar på två avdelningar, en för direkt skatt m.m. och en för indirekt skatt. 1 genomsnitt är väntetiden för ett ärende om förhandsbesked avseende direkt skatt 9—10 månader. Avdelningen för direkt skatt sammanträder i princip en gång i veckan. Som en åtgärd att försöka nedbringa väntetiderna beslutade riksdagen år 1984 att höja avgifterna för förhandsbesked (prop. 1983/84:186, SkU 43). Enligt vad utskottet erfarit innebar avgiftshöjningen att en del enklare ärenden visserligen försvann men att ärendetillströmningen ändå håller sig på en relativt konstant nivå. Enligt utskottets mening är det allmänt sett beklagligt med långa handläggningstider och man bör med kraft försöka förkorta dem. I fråga om rättsnämndens väntetider måste emellertid beaktas dess förvaltningsrättsliga särställning och de krav den ställer i fråga om speciella insatser av handläggare m.fl. Rättsnämnden skiljer sig från förvaltningsdomstolarna bl.a. däri att den är en första-instans som i besvärshänseende är placerad

SkU 1986/87:28

omedelbart under regeringsrätten och att prövningstillstånd av regeringsrätten inte krävs vid överklaganden av förhandsbesked. Med det anförda vill utskottet framhålla att även om det är eftersträvansvärt att handläggningstiderna hos rättsnämnden förkortas är förhållandena inte sådana, att ett tillkännagivande om kortare handläggningstider erfordras. Utskottet avstyrker således motion Sk713.

Det allmännas process/öring

Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkar i motion Sk723 en återgång till tidigare organisation för det allmännas ombud i taxeringsprocessen.

Hösten 1985 (BoU 1985/86:11, SkU 2y) beslutade riksdagen om en ny sammanhållen skatteförvaltning som innebär att länsstyrelsernas skatteavdelningar den 1 januari 1987 bryts ut ur länsstyrelserna och bildar egna myndigheter, länsskattemyndigheter, en i varje län. Tillsammans med riksskatteverket och de lokala skattemyndigheterna skall länsskattemyndigheterna bilda en renodlad och sammanhållen beskattningsorganisation. Samtidigt har skattechefsinstitutet avvecklats. I överensstämmelse med dessa tankegångar beslutade riksdagen hösten 1986 på grundval av propositionen om ändringar i taxeringsorganisationen (prop. 1986/87:47) att det allmännas talan i skattemål i ett framtida taxeringsförfarande skulle vara en uppgift för beskattningsmyndigheterna som sådana. I samband med utskottsbehandlingen av förslaget väcktes motioner med yrkanden om bibehållande av de funktionellt fristående allmänna ombuden. Utskottet avstyrkte med riksdagens godkännande motionsyrkandena och framhöll bl.a.:

En viktig målsättning med det nya taxeringsförfarandet är att skattemyndigheterna i hela landet uppträder enhetligt och konsekvent gentemot de skattskyldiga. Mot den bakgrunden är det enligt utskottets uppfattning viktigt att det allmänna i en process företräds av en representant med stark bindning till skatteförvaltningen, så att även processverksamheten så långt det är möjligt samordnas med övrig beskattningsverksamhet.

Några nya omständigheter som bör föranleda att riksdagen nu intar en annan ståndpunkt i denna fråga än tidigare har inte inträffat. Utskottet saknar därför anledning att nu medverka till ändringar av bestämmelser som helt nyligen trätt i kraft. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk723 yrkande

11.

Beslutsbehörigheten beträffande eftertaxering

Genom principbeslut hösten 1986 gav riksdagen också lokal skattemyndighet och länsskattemyndighet rätt att som första instans besluta om eftertaxering. Dessförinnan hade endast domstol haft denna rätt.

I motion Sk726 yrkar Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) en återgång till tidigare ordning med beslut av domstol i första instans.

Utskottet förutsätter att de speciella spörsmål som hänger samman med denna nya beslutsordning uppmärksammas av skatteförenklingskommittén i dess fortsatta arbete med detaljutformningen av principbeslutet. I avvaktan på resultatet av detta arbete är utskottet inte berett att medverka till någon

SkU 1986/87:28

ändring av bestämmelser som antogs så sent som i december förra året. Utskottet avstyrker motion Sk726 yrkande 6.

Taxeringsrevision

I motion Sk723 återkommer Knut Wachtmeister m.fl. (m) med ett yrkande om ändrade regler för taxeringsrevision. Yrkandet riktar sig främst mot förslaget till den lag om utredning för beskattning som USS-utredningen lagt fram och som för närvarande bereds inom regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av regeringens beredningsarbete avstyrker utskottet motion Sk723 yrkande 7.

Skönstaxering

I motion Sk726 begär Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) en översyn av skönstaxeringsinstitutet från rättssäkerhetssynpunkt.

Den som är deklarationsskyldig är också skyldig att i skälig omfattning genom anteckningar m.m. sörja för att underlag finns för deklarationsskyldighetens fullgörande. För att denna bestämmelse inte skall bli verkningslös har taxeringsmyndigheterna tillagts möjligheten att under vissa angivna förutsättningar använda skönstaxeringsinstitutet för att som en sista utväg uppnå ett materiellt riktigt taxeringsresultat. Skönstaxeringen får nämligen endast tillgripas i de fall någon deklaration inte avgivits eller deklarationen anses bristfällig eller baseras på bristfälligt underlag och endast om det inte varit möjligt att avhjälpa bristerna. Det är numera lättare för taxeringsmyndigheterna att få fram säkrare uppgifter från olika register m.m. och därför är det också lättare för myndigheterna att nå säkrare taxeringsresultat. Anledningen till att skönstaxeringar ofta sätts ned eller undanröjs av domstolarna sammanhänger med att ett överklagande inte sällan är första kontakten mellan taxeringsmyndighet och en försumlig skattskyldig. Enligt utskottets uppfattning är skönstaxeringsinstitutet omgärdat av sådana villkor och bestämmelser att det inte finns anledning befara att rättssäkerhetsintressen äventyras. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk726 yrkande 4.

Skattetillägg

I motion Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas även ändrade regler om skattetillägg så att tillämpningen kan präglas av ökad individualisering.

Utskottet avstyrkte hösten 1986 ett liknande motionsyrkande delvis med hänvisning till att regeringskansliet hade skattetilläggsbestämmelserna under övervägande. Enligt vad utskottet erfarit kan en proposition i ämnet eventuellt komma att läggas fram hösten 1987. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motion Sk723 yrkande 13.

Uppbörd

I det följande behandlar utskottet motioner avseende frågor om uppbörd. Flertalet av yrkandena har tidigare prövats av riksdagen, flera så sent som i december 1986 (SkU 1986/87:11).

SkU 1986/87:28

14 Avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar

I motion Sk723 återkommer Knut Wachtmeister m.fl. (m) med ett yrkande om avskaffande av lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar, AUL.

Frågan om AUL:s framtid kommer - som utskottet anförde i höstas - att övervägas inom regeringskansliet i samband med vidareutvecklingen av socialavgiftsutredningens förslag angående möjligheterna att samordna skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter med reglerna om utfärdande av skattsedlar. Enligt vad utskottet erfarit beräknas utredningen avlämna ett betänkande sommaren 1987. I avvaktan på utredningsresultatet avstyrker utskottet yrkande 15 i motion Sk723.

Arbetsgivarens ansvarighet för arbetstagares skatt

I motion Sk723 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) ändring i reglerna avseende arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt. Motionärerna anser att 75 § uppbördslagen bör kompletteras så att det klart framgår att hänsyn skall tas till omständigheterna i det enskilda fallet vid bedömningen av om arbetsgivaren haft skälig anledning att göra skatteavdrag eller inte.

Utskottet vill - nu liksom tidigare - erinra om att eftergiftsgrund eller skälig anledning att underlåta skatteavdrag enligt nya bestämmelser skall anses föreligga om en arbetsgivare i ett visst fall inte insett att han varit arbetsgivare och med hänsyn till föreliggande omständigheter måste anses ha saknat anledning räkna med att han varit arbetsgivare. Om uppdragstagaren är registrerad till preliminär A-skatt får dock eftergift medges endast om särskilda skäl föreligger. I avvaktan på resultatet av de överväganden som för närvarande sker inom regeringskansliet med anledning av socialavgiftsutredningens förslag om en företagarregistrering avstyrker utskottet motion Sk723 yrkande 14.

Preliminärskattetabellerna för A-skatt

I motion Sk724 yrkar Ingvar Johnsson m.fl. (s) att stegen i preliminärskattetabellerna tas bort helt, alternativt att summorna i tabellerna anges till att gälla ett antal hundratal kronor. I intervallen emellan varje hundratal kronor bör enligt motionärerna skatt tas ut med viss procentsats, förslagsvis 50 %.

Preliminär A-skatt utgår normalt med belopp som anges i av riksskatteverket årligen fastställda skattetabeller. Vid framräknandet av tabellbeloppen har verket att ta hänsyn till bl.a. grundavdrag, skattereduktion och halva schablonavdraget i inkomstslaget tjänst, dvs. med 1500 kr., dock högst 5 % av intäkten. Skälet till att schablonavdraget inte tillåts återverka fullt ut i preliminärskattetabellerna är den omständigheten att dessa inte beaktar eventuella sidoinkomster som den skattskyldige kan ha. Upp till en inkomst om 32000 kr. i månaden har man skatteintervaller om 100 kr. och därefter uttag med viss procentsats. Uträkning av skatteavdrag sker för närvarande med utgångspunkt i det högsta beloppet i intervallet. Vid 1986 års taxering var den överskjutande skatten för A-skattebetalare ca 10 miljarder kronor och den kvarstående skatten ca 5 miljarder kronor. Beaktas bör vid jämförelsen att fyllnadsinbetalningarna låg på ca 8 miljarder kronor. Enligt

SkU 1986/87:28

vad utskottet erfarit torde det nuvarande systemet med hundrakronorsintervall vara lätthanterligare för både riksskatteverket och åtminstone de arbetsgivare som saknar ADB-system vid skatteberäkningen. Utskottet förutsätter att både regering och riksskatteverket noga följer den fortsatta utvecklingen på området. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk724.

Debitering av preliminär B-skatt

Preliminär B-skatt betalas huvudsakligen av dem som driver rörelse och skulle tidigare motsvara den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året före inkomståret. Fr.o.m. 1983 skall preliminär B-skatt utgå enligt schablon med 120 % av den slutliga skatten året före inkomståret (prop. 1982/83:53. SkU 11).

I motionerna Sk461 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Sk725 av Anders Andersson (m) återkommer motionärerna med ett yrkande om återgång till tidigare regler. I motion Sk722 av Anna Wohlin-Andersson och Britta Hammarbacken (båda c) yrkas en sådan ändring av det preliminära B-skatteuttaget att B-skatten i vart fall inte uppräknas med mer än 3 % varje år. Som utskottet framhöll hösten 1986 är frågan om uppbörden av den preliminära B-skatten föremål för utredning av riksskatteverket. Resultatet av utredningen beräknas föreligga sommaren 1987. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionerna Sk461 yrkande 16, Sk725 och Sk722.

Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt

Rosa Östh och Kerstin Göthberg (båda c) återkommer i motion Sk717 med ett yrkande om ändrad slutdag för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt men yrkar denna gång en tidigareläggning av sista dagen för fyllnadsinbetalning med hänsyn till postgiropersonalens arbetsbörda.

Som utskottet framhållit tidigare har skatteförenklingskommittén föreslagit att skattskyldiga som taxeras på grundval av en förenklad deklaration skall få slutskattesedeln redan i juni under taxeringsåret och att fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall tidigareläggas till den 10 april taxeringsåret. Meningen är att erfarenheterna från något års hantering av det förenklade deklarationsarbetet skall avvaktas innan ställning tas till en tidigareläggning av utskriften av slutskattsedlarna och att man i samband därmed skall överväga bl.a. slutdag för fyllnadsinbetalningarna.

Resultatet av utredningsarbetet bör enligt utskottets mening avvaktas innan ställning tas till den fråga motionärerna aktualiserat. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk717.

Samordning av skatteinbetalningar för olika pensioner

I motion Sk708 begär Ing-Marie Hansson m.fl. (s) ett tillkännagivande om frivillig samordning av skatteinbetalningarna för pensionärer.

Om en arbetstagare anmäler till arbetsgivaren att A-skatt skall innehållas med större belopp än som föreskrivits är denne enligt gällande bestämmelser skyldig att göra avdrag med det begärda beloppet. I broschyrer m.m. fran riksförsäkringsverket och försäkringskassor informeras läsarna om detta. Med hänsyn härtill torde syftet med motionen vara i huvudsak tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motion Sk708.

SkU 1986/87:28

16 Överföring av skatt mellan makar

SkU 1986/87:28

I motion Sk701 begär Hans Nyhage och Arne Svensson (båda m) att äkta makar ges rätt att sinsemellan reglera den slutliga skatten.

Tidigare (jfr SkU 1980/81:2) har utskottet avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till önskvärdheten av att bestämmelserna förenklades och till att sambeskattningen av makar i väsentlig mån inskränkts. Sedan numera även sambeskattningen av makars B-inkomster slopats med verkan fr.o.m. 1988 års taxering och rätten att utnyttja vissa av den andre makens avdrag samtidigt upphävts har skälen att bifalla motionärernas yrkande ytterligare avtagit i styrka. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk701.

Anståndsregler

I motionerna Sk710 av Rune Backlund m.fl. (c, fp, m), Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Sk726 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) kritiseras de nuvarande bestämmelserna om anstånd med inbetalningen av skatt till följd av att den skattskyldige anfört besvär hos domstol.

Hösten 1986 avstyrkte utskottet liknande motionsyrkanden i avvaktan på ett regeringsförslag i ämnet. Detta kan - enligt vad utskottet erfarit - väntas föreligga inom kort. I avvaktan på detta förslag är utskottet inte berett att medverka till någon ändring av gällande regler. Utskottet avstyrker följaktligen dessa motionsyrkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande generell skattekontroll

att riksdagen bifaller proposition 1986/87:78 i denna del och avslår motionerna 1986/87: Sk 145 och 1986/87:Sk 146,

2. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen bifaller propositionen med den ändringen att ikraftträdandet uppskjuts till den 1 maj 1987,

3. beträffande generalklausulens avskaffande

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk529 yrkande 2, 1986/ 87:Sk705 yrkande 1 och 1986/87:Sk723 yrkande 2,

4. beträffande ändring av generalklausulen

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk529 yrkande 1,

5. beträffande en omvänd generalklausul

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk705 yrkande 2,

6. beträffande tolkningsföreträde

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 3,

7. beträffande skattelagstiftningen m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkandena 1 och 4,

8. beträffande avskaffande av bevissäkringslagen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk723 yrkande 8 och 1986/ 87:Sk726 yrkande 7,

9. beträffande ändring av bevissäkringslagen att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk702,

10. beträffande avskaffande av betalningssäkringslagen att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk711 i denna del,

11. beträffande ändring av betalningssäkringslagen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk711 i denna del, 1986/ 87:Sk716, 1986/87:Sk723 yrkande 9 och 1986/87:Sk726 yrkande 1,

12. beträffande tiden för avlämnande av självdeklaration att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk706,

13. beträffande ny förenklad självdeklaration

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 6,

14. beträffande uppgiftsskyldighet för kreditinstitut att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk707,

15. beträffande förenklad deklaration för småföretagarna att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk371 yrkande 3,

16. beträffande informationsskyldighet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk461 yrkande 11,

17. beträffande taxeringsperiodens längd

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk723 yrkande 5 och 1986/ 87:Sk726 yrkande 2,

18. beträffande beslutsmotivering

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk726 yrkande 3,

19. beträffande tidsfrist för behandling av besvär i länsrätt att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 10,

20. beträffande väntetid i rättsnämnden att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk713,

21. beträffande det allmännas processföring

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 11,

22. beträffande beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk726 yrkande 6,

23. beträffande taxeringsrevision

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 7,

24. beträffande skönstaxering

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk726 yrkande 4,

25. beträffande skattetillägg

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 13,

26. beträffande vissa uppdragsersättningar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 15,

27. beträffande arbetsgivaransvar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 14,

28. beträffande preliminärskattetabellerna för A-skatt att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk724,

29. beträffande återgång till tidigare regler avseende B-skatt

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk461 yrkande 16 och 1986/87: Sk725,

30. beträffande ändring i B-skatteuttaget att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk722.

31. beträffande fyllnadsinbetalning av preliminär skatt att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk717,

SkU 1986/87:28

32. beträffande samordning av skatteinbetalningar att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk708,

33. beträffande överföring av skatt mellan makar att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk701,

34. beträffande anståndsregler

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk710, 1986/87:Sk723 yrkande 12 och 1986/87:Sk726 yrkande 5,

35. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 maj 1987.

Stockholm den 17 mars 1987 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s) och Kjell Nordström (s).

Reservationer

Generell skattekontroll (mom. 1 och mom. 35 i motsvarande del)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Aven om” och slutar på s. 8 med ”Skl46” bort ha följande lydelse:

För att ett skattesystem skall fungera måste det finnas möjligheter att kontrollera att de skattskyldiga redovisat inkomsterna i självdeklarationerna på ett korrekt sätt. I syfte att effektivisera kontrollen av värdepappersförsäljningar föreslås i propositionen en utökad uppgiftsskyldighet för fondkommissionärer beträffande värdepappersförsäljningar som gjorts av i förväg ej bestämda personer. Utskottet vill betona att effektivitetsskäl inte får bilda utgångspunkt för åtgärder som urholkar integritetsskyddet. Tvärtom måste den enskildes krav på integritet och rättssäkerhet vara styrande för lagstiftningen och myndigheternas tillämpning av den. Kapitalvinstkommittén har föreslagit att den nu aktuella kontrollmöjligheten ges en generell utformning för att kunna användas för stickprovsvisa kontroller. Men i propositionen sägs att det inte är lämpligt eller möjligt att närmare ange hur kontrollen bör utformas. Den kan därmed komma att utnyttjas i större omfattning än för

SkU 1986/87:28

stickprov. T.ex. blir det fullt möjligt att hos fondkommissionärer begära uppgifter om värdepappersförsäljningar för alla personer vars namn börjar på A, bor i X-stad eller liknande. Utskottet avvisar förslaget att införa så vidsträckta kontrollmöjligheter för skattemyndigheterna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk 145 och Skl46 och avstyrker således propositionen avseende uppgiftsskyldighet av i förväg ej bestämda personer.

dels att utskottet under mom. 1 och mom. 35 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl45 och 1986/ 87:Skl46 avslår det i proposition 1986/87:78 framlagda förslaget avseende 39 § 3 mom. och 51 § taxeringslagen (1956:623).

Generalklausulens avskaffande (mom. 3)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp). Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Sålunda har” och slutar med ”av generalklausulen” bort ha följande lydelse:

Vid sin behandling av frågor rörande generalklausulen mot skatteflykt har skatteutskottet vid återkommande tillfällen uttalat att en skatteflyktsklausul måste vara så utformad att den inte äventyrar rättssäkerheten, samtidigt som den av rättviseskäl och av hänsyn till de lojala skattebetalarna måste tillgodose rimliga effektivitetskrav.

Enligt utskottets mening tillgodoser skatteklausulen i sin nuvarande utformning inte ens elementära rättssäkerhetskrav. Till följd av klausulens generella utformning har de skattskyldiga ingen möjlighet att förutse klausulens tillämplighet på olika förfaranden. En lagstiftning av det slaget är ägnad att leda till olikformighet i den praktiska tillämpningen och är också av rättviseskäl därför oacceptabel.

Frågan gäller då i vad mån man bör ha en generalklausul men med den utformning klausulen erhöll då den infördes år 1980. Vid en sådan prövning kan konstateras att också en klausul med den utformningen leder till svåra tolknings- och tillämpningssvårigheter. Utskottet har vid ett studium av den praxis som hunnit utbildas på området noterat att klausulen ansetts tillämplig i utomordentligt få fall. Mot bakgrund härav och av vad justitiekanslern anfört i sin skrivelse från 1985 till regeringen kan starkt ifrågasättas om de otvivelaktigt mycket betydande kostnaderna för att administrera generalklausulen står i någon rimlig proportion till de skatteintäkter den kan medföra för statsverket. Med hänsyn härtill och då de eventuella fördelar i övrigt som kan vara förenade med en generalklausul enligt utskottets mening inte uppväger nackdelarna anser utskottet att generalklausulen bör slopas.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att det enligt utskottets mening torde vara mycket svårt, för att inte säga ogörligt, att utforma en generellt verkande lagstiftning mot skatteflykt som tillgodoser både de

SkU 1986/87:28

skattskyldigas berättigade krav på rättssäkerhet och kravet på effektivitet, likformighet och rättvisa vid taxeringen.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk529 yrkande 2, 1986/87:Sk705 yrkande 1 och 1986/87:Sk723 yrkande 2 antar följande

Förslag till Lagom upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs att lagen (1980:865) mot skatteflykt skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om rättshandlingar som företagits före ikraftträdandet.

En omvänd generalklausul (mom. 5)

3. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar i sista stycket på s. 8 med ”Samma fråga” och slutar på s. 9 med ”Sk705 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar också den i motion Sk705 framförda uppfattningen att de mycket svåröverskådliga och svårtolkade svenska skattereglerna kan behöva kompletteras med en omvänd generalklausul i syfte att förhindra att skattskyldiga på grund av lagstiftningens bristande utformning utsätts för en beskattning som är oskälig och som inte står i överensstämmelse med lagstiftningens grunder.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk705 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om en omvänd generalklausul i enlighet med vad i motionen anförts.

Tolkningsföreträde och skattelagstiftningen m. m. (mom. 6 och 7)

4. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Vid tidigare” och slutar med ”Sk723 yrkandena 1 och 4” bort ha följande lydelse: Vad särskilt angår yrkandena i motion Sk723 om tillkännagivanden rörande en översyn av skattelagstiftningen och om enskilda skattebetalares rättigheter delar utskottet motionärernas uppfattning att det i ett samhälle med så utomordentligt komplicerad och ofta svårtolkad skattelagstiftning som den svenska är angeläget att man på olika sätt stärker den enskildes ställning i förhållande till skattemyndigheterna. Ett sätt att göra det är, som framhålls i motionen, att man i skatterättsliga tvister ger den enskildes rätt

SkU 1986/87:28

företräde såvida inte mycket starka skäl talar mot det. I likhet med motionärerna anser utskottet att skattesystemet bör ses över i syfte att uppnå betydande förenklingar av beskattnings- och taxeringsreglerna. Utskottet delar också motionärernas uppfattning om vad en skattebetalare bör ha rätt att fordra av de rättstilllämpande myndigheterna.

Utskottet tillstyrker således motion Sk723 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 6 och 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkandena 1, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av skattelagstiftningen, om tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare och om enskilda skattebetalares rättigheter.

Avskaffande av bevissäkringslagen (mom. 8)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i sista stycket på s. 9 som börjar med ”Med anledning” och slutar med ”Sk726 yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående starkt understrukit angelägenheten av att rättssäkerhetsintressen noga beaktas i skatteprocessen. Det föreligger emellertid uppenbara risker för att rättssäkerheten kan eftersättas vid tillämpningen av bevissäkringslagen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att skattemyndigheterna inte bör ha möjlighet att med tvång bereda sig tillträde till privata utrymmen. För att förmå sådana deklarations- och uppgiftsskyldiga som vägrar att lämna ifrån sig material för granskning och som inte är misstänkta för brott bör det enligt utskottets uppfattning i de flesta fall vara tillräckligt att använda vitesföreläggande. För de fall detta emellertid inte är till fyllest anser utskottet det befogat att låta skattemyndigheterna efter prövning av domstol och via handräckning av kronofogdedemyndighet få tillgång till önskat material. Vid misstanke om skattebrott bör de regler som gäller för genomförande av husrannsakan vara tillräckliga som säkerhetsåtgärd. Utskottet tillstyrker således att bevissäkringslagen upphävs.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk723 yrkande 8 och 1986/87:Sk726 yrkande 7 antar följande

SkU 1986/87:28

22 Förslag till Lag om upphävande av bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen (1975:1027)

Härigenom föreskrivs att bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen (1975:1027) skall upphöra att gälla.

Ändring av betalningssäkringslagen (mom. 11)

6. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i första stycket på s. 10 som börjar med ”Vid sin” och slutar med ”Sk726 yrkande 1” bort ha följande lydelse: Från rättssäkerhetssynpunkt inger även betalningssäkringslagen som den nu är utformad starka betänkligheter. Åtgärder enligt betalningssäkringslagen kan nämligen leda till stora ekonomiska förluster för enskilda skattebetalare även om det senare visar sig att det säkrade beloppet inte påförs som skatt eller avgift. Det är därför tillfredsställande att regeringen har tillsatt en utredning med uppgift att se över betalningssäkringslagen men denna utredning behöver enligt direktiven inte vara klar förrän i oktober 1987 och enligt utskottet är vissa konsekvenser av lagen så uppenbart stötande att de omgående behöver åtgärdas. Hit hör bl.a. avsaknaden av en bestämmelse att omhändertagna och senare återbetalda medel skall göras räntebärande. Utskottet tillstyrker därför motion Sk716. En lag om betalningssäkring måste uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet. Den nuvarande lagen bör därför ändras så att förutsättningarna för betalningssäkring förtydligas i lagtexten och handläggningstiderna förkortas samt att beslut om betalningssäkring motiveras utförligt och omprövas periodvis. Dessutom bör lagen kompletteras med en bestämmelse om skyldighet för staten att utge skadestånd till enskild som lidit skada till följd av att lagstiftningen om betalningssäkring tillämpats felaktigt.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk716 och 1986/ 87:Sk723 yrkande 9 samt med anledning av motionerna 1986/87:Sk711 i denna del och 1986/87:Sk726 yrkande 1 hos regeringen begär förslag om ändring av betalningssäkringslagen i enlighet med vad utskottet anfört.

Tiden för avlämnande av självdeklaration (mom. 12)

7. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om tiden för avlämnande av självdeklaration bort anföra följande:

Eftersom man på goda grunder kan anta att större delen av de förenklade självdeklarationerna kommer att leda till beslut om taxering enligt lämnade uppgifter bör enligt utskottets mening en senareläggning av deklarationstid -

SkU 1986/87:28

punkten med 14 dagar kunna ske utan att skattemyndigheternas granskningsoch taxeringsarbete blir lidande.

För att sålunda ge de skattskyldiga ytterligare tid att på ett korrekt sätt sammanställa sina deklarationsuppgifter och för att undvika alltför många ansökningar om uppskov med avlämnandet bör därför tiden för deklarationsavlämnandet utsträckas till den 1 mars. Detta bör ges regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk706.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk706 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Ny förenklad självdeklaration (mom. 13)

8. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om förenklad självdeklaration bort anföra följande: Moderaterna har vid återkommande tillfällen förordat ett förenklat självdeklarationsförfarande, så utformat, att de till skattemyndigheten inkomna inkomstuppgifterna finns förtryckta på den blankett som översänds till deklaranten, och att denne därvid får möjlighet att kontrollera att de uppgifter som kommit in till skattemyndigheten är korrekta. Den förlängda deklarationstid som detta system förutsätter bör enligt utskottets uppfattning inte menligt påverka skattemyndigheternas efterföljande gransknings- och taxeringsarbete. Utskottet tillstyrker därför motionärernas yrkande att regeringen återkommer med förslag om förenklad självdeklaration i enlighet med vad utskottet anfört.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 6 hos regeringen begär förslag om förenklad självdeklaration i enlighet med vad utskottet anfört.

Förenklad deklaration för småföretagarna och informationsskyldighet (mom. 15 och 16)

9. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om småföretagarnas deklarations- och informationsskyldighet bort anföra följande:

Utskottet har tidigare framhållit vikten av att regeringen utan särskild framställning från riksdagen uppmärksamt bör följa utvecklingen i fråga om kraven på olika uppgifter från företagen och tillse att särskilt fåmansföretagens skyldighet att lämna information i olika avseenden i möjligaste mån förenklas. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och vill understryka att det grundläggande problemet i fråga om deklarationsblanketterna är de krångliga beskattningsreglerna. I fråga om företagsledare i fåmansföretag gäller särskilda regler som - trots att det många gånger gäller bagateller - kan föranleda ett avsevärt merarbete såväl för de skattskyldiga som för beskatt -

SkU 1986/87:28

ningsmyndigheterna och väcka förståelig irritation. Utskottet förordar ånyo att riksdagen med anledning av motionerna hos regeringen begär att 1980 års företagsskattekommitté får tilläggsdirektiv att föreslå förenklingar av de särskilda beskattningsreglerna för företagsledare i fåmansföretag.

dels att utskottet under mom. 15 och 16 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk371 yrkande 3 och 1986/87:Sk461 yrkande 11 hos regeringen begär att 1980 års företagsskattekommitté får tilläggsdirektiv att föreslå förenklingar av de särskilda beskattningsreglerna för företagsledare i fåmansföretag.

Taxeringsperiodens längd (mom. 17)

10. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att utskottet i fråga om taxeringsperiodens längd bort anföra följande: För de skattskyldiga skulle det betyda längre rådrum för skriftväxling om taxeringsperioden kunde få fortgå till den 30 november taxeringsåret. Det skulle också vara lämpligt att förena en förlängning av taxeringsperioden med en särskild regel om när den skattskyldige senast skall ha underrättats om taxeringen vid avvikelse från deklarationen. På det sättet skulle den sista delen av taxeringsperioden kunna förbehållas omprövningsbeslut. Utskottet anser att frågan om taxeringsperiodens längd är så angelägen att den inte bör skjutas upp i avvaktan på genomförandet av den nya taxeringsordningen. Utskottet anser således - i likhet med motionärerna - att beslut om avvikelse skall ha fattats före september månads utgång under taxeringsåret och den sista månaden förbehållas omprövningsbeslut. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk723 yrkande 5 och 1986/87:Sk726 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Beslutsmotivering (morn. 18)

11. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om beslutsmotivering bort anföra följande:

Enligt utskottets mening är det av största vikt att beslut om taxering är klart och fullständigt motiverade så att den skattskyldige dels kan kontrollera att beslutet är riktigt, dels vet vad han skall utgå från om han avser att begära omprövning resp. anföra besvär. Det finns visserligen bestämmelser i 69 § 1 mom. taxeringslagen att beslut skall vara motiverade, men det förekommer inte sällan att taxeringsnämnderna använder sig av blanketter med förtryckta avslagsbeslut utan någon motivering alls - ett förhållande som justitieombudsmannen har kritiserat. På grund av det anförda förordar utskottet en tydligare formulering av 69 § 1 mom. taxeringslagen och att man inför en

SkU 1986/87:28

bestämmelse om sanktion mot dåligt motiverade beslut. Även för det fall att den i proposition 1986/87:47 föreslagna ordningen genomförs är ordentligt motiverade taxeringsbeslut av stor betydelse. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk726 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bättre motiverade avvikelser från självdeklaration.

Tidsfrist för behandling av besvär i länsrätt (mom. 19)

12. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”Sk723 yrkande 10” bort ha följande lydelse: Utskottet vill återigen poängtera det från rättssäkerhetssynpunkt synnerligen otillfredsställande förhållandet att det i ett stort antal taxeringsmål tar flera år att behandla ett ärende i länsrätten. I likhet med motionärerna förordar utskottet därför en nyordning där en första målsättning bör vara att besvär i länsrätt skall vara prövade senast vid utgången av året efter det år då besvären lämnades in. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Väntetid i rättsnämnden (mom. 20)

13. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar i sista stycket på s. 12 med ”1 genomsnitt” och slutar på s. 13 med ”motion Sk713” bort ha följande lydelse:

Möjligheten att före t.ex. en planerad affärstransaktion kunna vända sig till rättsnämnden och där få ett förhandsbesked angående den skatterättsliga bedömningen av transaktionen är enligt utskottets mening mycket värdefull och bör bibehållas. Men att behöva vänta på beskedet i kanske ett år — en tid som förlängs vid överklagande - anser utskottet vara helt oacceptabelt. En halvering av handläggningstiden torde därför bättre stämma överens med de skattskyldigas berättigade krav och myndigheternas ambitioner att vara serviceinriktade. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk713 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SkU 1986/87:28

26 Det allmännas processföring (mom. 21)

SkU 1986/87:28

14. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Hosten 1985” och slutar med ”Sk723 yrkande 11” bort ha följande lydelse:

I höstas avvisade de borgerliga representanterna i utskottet regeringens förslag att beskattningsmyndigheterna i fortsättningen skall föra det allmännas talan i skattemål. Enligt utskottet är det angeläget att det allmännas talan även framgent kan föras av ett fristående allmänt ombud med en gentemot skattemyndigheten självständig och oberoende ställning. Med det anförda tillstyrker utskottet motionärernas yrkande att regeringen återkommer med förslag om en återgång till tidigare ordning.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 11 hos regeringen begär förslag om en återgång till tidigare organisation för det allmännas ombud i taxeringsprocessen.

Beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering (mom. 22)

15. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet förutsätter” och slutar på s. 14 med ”Sk726 yrkande 6” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet det vara av stor principiell betydelse att en skattskyldig kan få sin sak prövad av domstol i första instans. Effektivitetshänsyn måste här stå tillbaka för den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet. Med det anförda biträder utskottet motionärernas yrkande om en återgång till tidigare ordning för beslutsbehörigheten avseende eftertaxering.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk726 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan anfört.

Taxeringsrevision (mom. 23)

16. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i första stycket på s. 14 som börjar med ”1 avvaktan” och slutar med ”Sk723 yrkande 7” bort ha följande

lydelse:

Taxeringsrevision får i dag äga rum hos deklarations- och uppgiftsskyldig för att bereda beskattningsmyndigheten upplysning till ledning vid beslut om taxering eller eftertaxering. Utgångspunkten är att den enskildes skatteförhållanden i första hand bör behandlas som en angelägehet mellan skattemyn -

digheten och den enskilde. Utomstående personer bör inte i onödan engageras i utredningen. I dagens skattelagstiftning saknas emellertid bestämmelser härom, och det är inte ovanligt att utomstående personer avkrävs uppgifter om den skattskyldiges förhållanden innan denne själv tillfrågats. För att komma till rätta med dessa missförhållanden förordar utskottet att man inför uttryckliga regler som hindrar skattemyndigheterna från att kontrollera andra än den granskade. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk723 yrkande 7.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk723 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision i enlighet med vad utskottet anfört.

Skönstaxering (mom. 24)

17. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Den som” och slutar med ”Sk726 yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Enligt gällande bestämmelser i taxeringslagen kan skönstaxering ske under förutsättning att någon deklaration ej avgivits eller att deklarationen anses bristfällig eller baseras på bristfälligt underlag. Skönstaxeringsinstrumentet är ett utomordentligt ingripande maktmedel för att driva in skatt i de fall skattemyndigheterna förmodar att den skattskyldige inte betalar tillräckligt med skatt. Möjligheten har funnits under en relativt lång tid, men rättssäkerheten i förfarandet har inte utretts med hänsyn till de erfarenheter som gjorts. Utskottet finner det därför angeläget att skönstaxeringsinstitutet snarast blir föremål för en sådan översyn. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därför motion Sk726 i denna del.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk726 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en översyn av skönstaxeringsinstitutet från rättssäkerhetssynpunkt.

Skattetillägg (mom. 25)

18. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet avstyrkte” och slutar med ”Sk723 yrkande 13” bort ha följande lydelse: Det administrativa sanktionssystemet med skattetillägg och förseningsavgift måste vara så utformat att det uppfattas som ett rättvist system av de skattskyldiga. Enligt utskottet är en förutsättning därför att hänsyn kan tas till omständigheter i varje enskilt fall. Regeringens fortsatta överväganden i fråga om det skatteadministrativa sanktionssystemet bör därför enligt

SkU 1986/87:28

utskottets uppfattning inriktas på att utforma regler som medger en ökad individualisering i tillämpningen. Utskottet förutsätter att regeringens överväganden sker skyndsamt och att en proposition i ämnet kan föreläggas riksdagen inom en snar framtid. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk723 i denna del.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 13 hos regeringen begär skyndsamt förslag om ändrade regler för skattetilllägg i enlighet med vad utskottet anfört.

Vissa uppdragsersättningar (mom. 26)

19. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”motion Sk723” bort ha följande lydelse:

Den särskilda uppgiftsskyldighet som ålades småhusägare och lägenhetsinnehavare hösten 1982 har alltsedan dess utsatts för berättigad kritik från olika håll. Denna kritik har bekräftat utskottets uppfattning att de vidgade krav som dessa medborgare utsatts för inte har förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Utskottet anser att det är orimligt att kräva att personer som i allmänhet saknar praktisk erfarenhet som arbetsgivare skall lämna uppgifter i sina självdeklarationer om företag, hantverkare eller andra uppdragstagare av skilda slag som de har anlitat och att den som äger en vanlig bostad skall kunna åläggas betalningsansvar för en uppdragstagares skatteskulder i långt större utsträckning än tidigare. Risken är bl.a. att den osäkerhet som dessa regler medför leder till att fler betalningar sker under bordet. Det kan dessutom ifrågasättas - att döma av rapporter från olika håll under senare tid — om reglerna över huvud taget haft någon nämnvärd effekt när det gäller att minska förekomsten av s.k. ”grå arbetskraft”.

En särskild lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet är enligt vår mening inte erforderlig med tanke på de bestämmelser som redan finns i uppbördslagen. Regler om när kontrolluppgift skall lämnas finns redan och innebär skyldighet att lämna sådan uppgift så fort ett anställningsförhållande uppkommit. Lagen bör därför omedelbart avskaffas. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk723 i denna del.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 15 antar följande

Förslag till Lag om upphävande av lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall upphöra att gälla.

SkU 1986/87:28

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

29 Arbetsgivaransvar (mom. 27)

SkU 1986/87:28

20. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”Sk723 yrkande 14” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Sk723 anser utskottet att bestämmelserna i uppbördslagen om arbetsgivares ansvar för arbetstagares skatt bör ändras så att den enskildes rättstrygghet stärks och större hänsyn kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall. De nya möjligheterna till eftergift av betalningsskyldighet som riksdagen beslutade om i höstas (prop. 1986/87:16, SfU 4) är ett steg i rätt riktning, men ytterligare förändringar behövs för att öka rättssäkerheten.

Numera förekommer ett vidgat samarbete mellan lokala skattemyndigheter och de regionala mervärdeskatteenheterna när det gäller inbetalningen av preliminär skatt och registrering till mervärdeskatt. Det sker en mycket noggrann kontroll innan någon person registreras som skatt- och redovisningsskyldig till mervärdeskatt. Med hänsyn härtill anser utskottet att reglerna bör utformas så, att om arbetstagaren vid tidpunkten för avtalets ingående är registrerad för betalning av preliminär B-skatt eller för redovisning av mervärdeskatt arbetsgivaren inte skall kunna åläggas betalningsansvar för skatten.

Det nu föreslagna systemet bör införas i avvaktan på resultatet av de överväganden som pågår med att vidareutveckla socialavgiftsutredningens förslag, och regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till lagändringar i enlighet med vad utskottet ovan anfört. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk723 i denna del.

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 14 hos regeringen begär förslag om ändring av uppbördslagen i vad avser betalningsskyldighet för arbetstagares skatt i enlighet med vad utskottet anfört.

Återgång till tidigare regler avseende B-skatt (mom. 29)

21. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om en återgång till tidigare regler avseende B-skatt bort anföra följande:

Inkomstutvecklingen för i synnerhet småföretagarna och jordbrukarna har varit mycket svag under de senaste åren. Den av riksdagen 1982 beslutade uppräkningen av preliminär B-skatt till 120 % av den slutliga skatten nästföregående år framstår som oskälig och innebär otvivelaktigt en belastning för inte bara de skattskyldiga utan också för skattemyndigheterna, eftersom dessa tvingas handlägga ett växande antal jämkningsansökningar. I

likhet med motionärerna bakom motionerna Sk461 och Sk725 anser utskottet sålunda att det preliminära B-skatteuttaget bör begränsas till 100 % av föregående års slutliga skatt.

dels att utskottet under mom. 29 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk461 yrkande 16 och 1986/87:Sk725 antar följande

Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att orden ”120 procent” i 13 § första stycket uppbördslagen (1953:272) skall utgå.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag den enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för uppbördsåret 1987/88.

Anståndsregler (mom. 34)

22. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Hosten 1986” och slutar med ”dessa motionsyrkanden” bort ha följande lydelse: Enligt nuvarande ordning skall en skattskyldig betala in den skatt som följer av ett taxeringsbeslut. Detta gäller även om han överklagar taxeringen till länsrätten. Enligt 48-51 §§ uppbördslagen kan den skattskyldige dock erhålla anstånd med inbetalningen av skatten. Vanligen får han antingen anstånd av lokala skattemyndigheten därför att taxeringsintendenten tillstyrker besvären eller att anstånd skall ges, eller av länsstyrelsen därför att det för honom skulle medföra betydande skadeverkningar eller eljest framstå såsom obilligt om han skulle behöva betala skatten. I sistnämnda fall skall säkerhet för beloppet ställas, med undantag för de fall man anser att beloppet ändå kommer att erläggas. Enligt utskottets mening är det från rättssäkerhetssynpunkt otillfredsställande att den skattskyldige skall vara beroende av sin motpart för att erhålla anstånd. Den nuvarande ordningen ger dessutom inte den enskilde en ovillkorlig rätt till anstånd. Utskottet anser därför att rättssäkerheten bättre tillgodoses om anståndsfrågan avgörs av länsrätten som är en opartisk instans och att anstånd kan ges direkt på det omtvistade beloppet. Frågan är naturligtvis hur kriterierna för anstånd bör utformas. Enligt utskottets mening skall domstolen inte göra någon preliminär bedömning av den rättsliga tvisten utan anstånd med inbetalning av skatt skall t.ex. kunna medges med belopp som föranleds av besvären till den del dessa inte är uppenbart ogrundade. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Sk726 yrkande 5 samt med anledning av motionerna 1986/87:Sk710 och 1986/87:Sk723 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om ändrade regler för anstånd med erläggande av skatt vid besvär.

SkU 1986/87:28

31 Innehållsförteckning SkU 1986/87.28

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Lagförslaget 2

Motionerna 4

Utskottet 7

Skattekontroll 7

Skatteflyktsklausulenm.m 8

Generalklausulen 8

Omvänd generalklausul 8

Tolkningsföreträde m.m 9

Bevissäkring 9

Betalningssäkring 10

Taxering 10

Förenklad deklaration m.m 10

Taxeringsperiodens längd m.m 11

Besvär hos länsrätt m.m 12

Det allmännas processföring 13

Beslutsbehörigheten beträffande eftertaxering .... 13

Taxeringsrevision 14

Skönstaxering 14

Skattetillägg 14

Uppbörd 14

Avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdrags ersättningar

15 Arbetsgivarens ansvarighet för arbetstagares skatt 15

Preliminärskattetabellerna för A-skatt 15

Debitering av preliminär B-skatt 16

Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt 16

Samordning av skatteinbetalningar för olika pensioner 16

Överföring av skatt mellan makar 17

Anståndsregler 17

Hemställan 17

Reservationer 19

Generell skattekontroll 19

Generalklausulens avskaffande 20

En omvänd generalklausul 21

Tolkningsföreträde m.m 21

Avskaffande av bevissäkringslagen 22

Ändring av betalningssäkringslagen 23

Tiden för avlämnande av självdeklaration 23

Ny förenklad självdeklaration 24

Förenklad deklaration för småföretagarna m.m 24

Taxeringsperiodens längd 25

Beslutsmotivering 25

Tidsfrist för behandling av besvär i länsrätt 26

Väntetid i rättsnämnden 26 SkU 1986/87:28

Det allmännas processföring 27

Beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering 27

Taxeringsrevision 27

Skönstaxering 28

Skattetillägg 28

Vissa uppdragsersättningar 29

Arbetsgivaransvar 30

Återgång till tidigare regler avseende B-skatt 30

Anståndsregler 31

gotab Stockholm 1987