Bet. 1986/87:SkU29

Om vissa beskattningsfrågor rörande jord- och skogsbruk

Typ: Betänkande
Datum: 1987-03-17
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande 1986/87:29

om vissa beskattningsfrågor rörande jord- och

Sk°Ssbruk ^986/87:29

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet olika motioner rörande beskattningen av jord- och skogsbruk. Utskottet avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer rörande bl.a. skogsvårdsavgiften och skogskontoreglerna.

Motionerna

1986/87:Sk331 av Gudrun Norberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrade regler för skogskonto enligt vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk356 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förkortning av avskrivningstiden för investering i skogsbilväg.

1986/87:Sk374 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att avskaffa skogsvårdsavgiften fr.o.m. den 1 juli 1987.

1986/87:Sk383 av Bertil Danielsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv ökas till 75 % av skogens och skogsmarkens värde på rationaliseringsfastigheten,

2. att riksdagen beslutar att vid rationaliseringsavyttring skall ett särskilt avdrag på 20000 kr. vid realisationsvinstbeskattningen införas.

1986/87:Sk385 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att medge direktavskrivning vid inköp av reservelverk inom jordbruket.

1986/87:Sk397 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hemställa hos regeringen om åtgärder så att de skattemässiga avskrivningsreglerna vid byggande av skogsbilvägar och för täckdikningsåtgärder förbättras i linje mad vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk410 av Arne Svensson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att uttag från skogskonto för visst beskattningsår får ske under samma tidsperiod som insättning på dylikt konto, alltså fram till den dag då den skattskyldige skall ha avlämnat sin självdeklaration för det gångna året.

1 Riksdagen 1986/87. ösarn!. Nr29

1986/87:Sk419 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften fr. o. m. den 1 juli 1987 skall tas ut med 0,3 % av skogsbruksvärdet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts i syfte att förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avdrag vid beskattningen för byggande av skogsbilväg och vid skogsdikning,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring av 9 § skogskontolagen (1954:142) som föreslagits i motionen med ikraftträdande den 1 juli 1987.

1986/87:Sk428 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa skogsvårdsavgiften.

1986/87:Sk444 av Nils G. Åsling (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att avsättning till skogskonto skattefritt skall få disponeras för investeringar i jord- och skogsbruk inom stödområde A och B.

1986/87:Sk445 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående avdragsrätt för markägare som vårdar det öppna kulturlandskapet, och att en särskild uppföljning görs i de tre Smålandslänen.

1986/87:Sk454 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften skall upphörafr.o.m. 30 juni 1987.

Gällande bestämmelser m.m.

Skogskonto

Enligt skogskontolagen (1954:142) kan fysisk person och dödsbo erhålla uppskov vid inkomsttaxeringen för en viss del av beskattningsårets skogsintäkter under förutsättning att motsvarande belopp sätts in på konto i bank. Vid omfattande skador på skogen kan fr.o.m. 1983 års taxering uppskov i vissa fall medges under 20 år för belopp som satts in på särskilt skogsskadekonto (prop. 1981/82:182, SkU 68).

Uppskov kunde tidigare normalt medges med högst 60 % av köpeskillingen för sålda rotposter och 40 % av köpeskillingen för leveransvirke och saluvärdet av uttag till egen rörelse. Om en avverkning måste tidigareläggas på grund av skador på skogen fick fr.o.m. 1979 års taxering insättning ske med högst 80 resp. 50 %. Särskilda procentsatser har också gällt för vissa skogslikvider i samband med jorddelningsförrättningar.

Genom en tillfällig lagstiftning våren 1986 (prop. 1985/86:150, SkU 50) gäller en högsta insättningsnivå på 90 resp. 70 % vid 1987-1989 års taxeringar. Höjningen ingick som ett led i olika åtgärder för att på kort sikt bidra till en högre och mer stabil avverkningsnivå.

Insättning på skogskonto för ett visst beskattningsår får göras senast den dag då självdeklarationen för beskattningsåret skall vara avlämnad. Ett uttag

SkU 1986/87:29

från skogskontot hänförs alltid till det beskattningsår under vilket uttaget sker. Reglerna innebär också att medel som innestår på ett skogskonto inte kan överföras från en bank till en annan utan att tas upp till beskattning.

I sitt nyssnämnda betänkande SkU 1985/86:50 anförde utskottet bl.a. följande (s. 57):

Utskottet kan konstatera att bred enighet råder om det grundläggande syftet att stimulera de enskilda skogsägarna till ökade avverkningar. En sådan ökning bör enligt utskottets uppfattning komma till stånd snarast möjligt, och detta syfte tillgodoses bäst med tillfälliga regler på sätt som föreslås i propositionen.

Att insättningsmöjligheterna utökas bör enligt utskottets mening inte föranleda att uppskovstiden förlängs. En uppskovstid på 10 år måste i allmänhet anses tillräcklig, och en förlängning av denna löptid ger inte den stimulanseffekt på avverkningarna som avses i propositionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna i dessa delar.

Motionerna 571 och 578 innehåller också ett yrkande (yrkande 4 resp. yrkande 5) om att ett belopp som innestår på skogskonto skall kunna överföras från en bank till en annan utan att några skattekonsekvenser skall behöva inträffa. Motionärerna yrkar omedelbara ändringar av reglerna i detta hänseende.

Som utskottet anförde vid sin prövning av samma fråga tidigare år (SkU 1985/86:27) har de aktuella reglerna fått sin utformning av kontrolltekniska och andra administrativa skäl. Utskottet vill inte bestrida att detaljutformningen av skogskontolagstiftningen numera i vissa delar kan framstå som onödigt detaljerad eller att den kan behöva ses över för att man skall kunna åstadkomma en större smidighet. Utskottet finner emellertid - nu liksom tidigare - att frågan om en översyn av de nu aktuella reglerna lämpligen bör anstå i avvaktan på kommande ställningstaganden till beskattningens allmänna utformning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna också i denna del.

Tidigare samma år avstyrkte utskottet av motsvarande skäl att uttag från skogskonto för ett visst beskattningsår skall kunna medges fram till den sista dag då självdeklarationen skall avlämnas (SkU 1985/86:27).

Skogsvårdsavgiften

Skogsvårdsavgift utgår med 0,8 % av en fastighets taxerade skogsbruksvärde. Avgiften, som är avdragsgill vid taxeringen, är avsedd att finansiera vissa statliga åtgärder på det skogliga området.

Riksdagens skogspolitiska beslut 1979 (prop. 1978/79:110, JoU 1978/ 79:30) innebar bl.a. att skogsbruket i princip skulle vara självfinansierat. I samband därmed höjdes skogsvårdsavgiften från 0,9 till 3 %c (SkU 1978/ 79:49). Höjningen motiverades med att skogsägarna i större utsträckning borde medverka i finansieringen av vissa statliga åtgärder på det skogliga området. I propositionen framhölls att skogsvårdsavgiften huvudsakligen borde användas för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket som sådant eller på sådant sätt att alla skogsbrukare kan få del av dem. Här avsågs sådana områden som forsknings- och utvecklingsarbete, information, utredningsarbete, översiktliga skogsinventeringar, bidrag som är tillgängliga för alla skogsägare m.m. Vidare framhölls att dessa principer tillämpats när

SkU 1986/87:29

medel beräknats för olika ändamål men att någon exakt redovisning inte varit möjlig. Utskottet, som godtog dessa uttalanden, tillstyrkte propositionen.

I samband med att avgiften år 1983 fastställdes till 0,8 % anförde skatteutskottet (SkU 1983/84:12):

Som framgår av propositionen skall skogsvårdsavgiftsmedlen användas för sådana ändamål som är till gagn för skogsbruket som sådant eller på sådant sätt att alla skogsbrukare kan dra nytta av dem. Avgiften betraktas som skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid mening för det svenska skogsbruket. Detta skall i princip vara självfinansierat. Utskottet instämmer i departementschefens bedömning att den nuvarande avgiften inte är tillräcklig för detta ändamål. Att skogsvårdsavgiften under senare tid finansierat vissa insatser för skogsbruket med regionalpolitiska inslag ändrar inte denna bedömning. Härtill kommer att avgiften, som är avdragsgill vid inkomsttaxeringen, för de flesta skogsägare torde ha begränsad ekonomisk betydelse.

Vid senare års prövning av motionsyrkanden om sänkning eller slopande av skogsvårdsavgiften har utskottet (senast SkU 1985/86:50) ansett sig sakna anledning att frånträda den uppfattning som utskottet tidigare givit uttryck åt och avstyrkt motionerna. Samtidigt har utskottet hänvisat till att jordbruksutskottet tillstyrkt regeringens förslag om anslag till skogliga åtgärder.

Våren 1986 prövade utskottet också ett förslag från regeringen om att införa ett minimibelopp för skogsvårdsavgiften. Utskottet avstyrkte omedelbara åtgärder i denna riktning och begärde i stället att frågan skulle prövas mera långsiktigt i samband med den pågående översynen av skogbrukets strukturproblem.

För budgetåret 1987/88 beräknas skogsvårdsavgiften till 420 milj.kr.

I prop. 1986/87:100 bil. 11 D Skogsbruk har regeringen föreslagit ett anslag på 592,5 milj.kr. för budgetåret 1987/88. Dessa frågor behandlas i jordbruksutskottets betänkande JoU 1986/87:16.

Skogsbilvägar m.m.

Markanläggningar får enligt gällande regler skrivas av med 5 % av tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet. Värdeminskningen av skogsvägar och täckdiken beräknas dock till 10 % av hela anskaffningsvärdet. Tillfälliga markanläggningar och kostnader för skogsdikning får skrivas av omgående. Reglerna fick sin nuvarande utformning 1982 med verkan fr.o.m. 1984 års taxering (prop. 1981/82:182. SkU 68).

Vid sin behandling av ett motionsyrkande om en omedelbar avdragsrätt för investeringar i skogsvägar anförde utskottet förra året (SkU 1985/86:50 s. 59):

Utskottet vill framhålla att kostnader för tillfälliga vägar i samband med skogsdrivningar redan anses som på en gång avdragsgilla kostnader och att kostnader för anläggning av basvägar får dras av på 10 år genom årliga värdeminskningsavdrag. Att medge omedelbart avdrag för varaktiga investeringar av den sistnämnda typen strider mot de generella principer som tillämpas vid beskattningen och mot de grunder som gäller i fråga om de särskilda reglerna för markanläggningar. Utskottet finner inte skäl att nu ompröva dessa regler och avstyrker också det nu aktuella yrkandet.

SkU 1986/87:29

4 Reservelverk

SkU 1986/87:29

Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdeavskrivning. Om livslängden hos inventarierna kan beräknas uppgå till högst tre år (s.k. korttidsinventarier) får hela anskaffningskostnaden dras av på en gång.

Vid sin behandling av frågan om direktavskrivning för reservelverk inom jordbruket anförde utskottet följande (SkU 1985/86:28):

Ett reservelverk torde regelmässigt vara av den beskaffenheten att det kan skrivas av enligt de för maskiner och inventarier gällande bestämmelserna. Det innebär i princip att avskrivning kan ske med 51 % av anskaffningsvärdet redan under de två första åren och att elverket kan vara helt avskrivet efter fem beskattningsår om beskattningsåret omfattar tolv månader. Enligt utskottets mening torde en sådan avskrivningstakt vara tillräcklig för att kompenserna värdeminskningen, och utskottet avstyrker därför motionen.

Vård av kulturlandskap

Utskottet har i olika sammanhang uttalat att kulturella och andra allmännyttiga ändamål bör främjas på annat sätt än genom avdrag vid beskattningen. När det gäller kulturvårdande insatser för att vidmakthålla ett öppet kulturlandskap bör dock framhållas att en lantbrukare enligt gällande regler är berättigad till avdrag för samtliga omkostnader för att bevara jordbruksfastigheten i sitt tidigare skick. Detta gäller även i fråga om kulturvårdande åtgärder för att behålla öppna ängs- och hagmarker.

Strukturrationalisering

Fysiska personer har under sin innehavstid rätt till skogsavdrag med sammanlagt högst 50 % av skogens anskaffningsvärde. Vid den årliga taxeringen medges normalt avdrag med högst 50 % av den avdragsgrundande skogsintäkten, varmed förstås ett belopp som motsvarar summan av intäkterna för upplåten avverkningsrätt och 60 % av intäkterna för avyttrade skogsprodukter. I samband med rationaliseringsförvärv är dock avdrag medgivet med ett belopp som motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, dock högst 50 % av anskaffningsvärdet för rationaliseringsförvärvet.

Om en fastighet eller fastighetsdel avyttras såsom ett led i jord- eller skogsbrukets rationalisering jämställs detta med en vanlig försäljning. Vid realisationsvinstberäkningen gäller dock en 5 000-kronorsgräns. Reglerna innebär bl.a. att realisationsvinsten inte skall tas upp till högre belopp än som motsvarar den del av ersättningen i pengar som överstiger 5 000 kr.

I sitt betänkande SkU 1985/86:7 prövade utskottet en motion om att öka möjligheterna till skogsavdrag i samband med rationaliseringsförvärv från 50 % till 75 % av skogens anskaffningsvärde och om ett införande av ett särskilt avdrag på 20 000 kr. vid beräkningen av realisationsvinst vid sådana överlåtelser.

Utskottet konstaterade att yrkandena överensstämde med de förslag i dessa hänseenden som lades fram i betänkandet (SOU 1983:71) Bättre struktur i jord- och skogsbruk. Med hänvisning till att strukturutredningens förslag var föremål för regeringens prövning fann utskottet att någon åtgärd med anledning av den då aktuella motionen inte var påkallad. Utskottet avstyrkte således motionen.

Utskottet

Skogskonto

Reglerna om skogskonto innebär att en fysisk person eller ett dödsbo har rätt till uppskov med beskattningen av en del av skogsintäkterna under beskattningsåret under förutsättning att motsvarande belopp sätts in på konto i bank. Uppskovstiden är högst 10 år eller - vid avverkningar på grund av omfattande skador på skogen - högst 20 år. Uppskov kunde tidigare medges med högst 60 % av köpeskillingen för försålda rotposter och 40 % av köpeskillingen för leveransvirke m.m. Vid 1987-1989 års taxering gäller en högsta insättningsnivå på 90 resp. 70 %.

I motion Sk331 yrkar Gudrun Norberg m.fl. (fp) att uppskovstiden förlängs till 15 år med en avtrappning av uppskovsbeloppet under de sista fem åren.

Ett motsvarande yrkande prövades förra året i samband med beslutet om att tillfälligt höja insättningsnivån. Utskottet anförde att det förhållandet att insättningsmöjligheterna utökades inte borde föranleda att uppskovstiden förlängdes. Utskottet fann också att en uppskovstid på 10 år i allmänhet måste anses tillräcklig och att en förlängning av denna löptid inte skulle ge den stimulanseffekt på avverkningarna som var syftet med den tillfälliga höjningen av insättningsnivån. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således motion Sk331.

Motion Sk419 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) innehåller ett yrkande (yrkande 4) om omedelbar ändring av reglerna så att ett belopp som innestår på skogskonto skall kunna överföras från en bank till en annan utan att några skattekonsekvenser skall behöva inträffa.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av denna fråga framhållit att de aktuella reglerna har fått sin nuvarande utformning av kontrolltekniska och andra administrativa skäl. Utskottet har inte förnekat att utformningen av skogskontolagstiftningen numera i vissa delar kan framstå som onödigt detaljerad eller att den kan behöva ses över för att man skall kunna åstadkomma en större smidighet. Med hänvisning till att frågan om en översyn av reglerna lämpligen bör anstå i avvaktan på kommande ställningstaganden till beskattningens allmänna utformning har utskottet emellertid avstyrkt de då aktuella yrkandena.

I den nu ifrågavarande motionen åberopas inga nya omständigheter som bör föranleda ett ändrat ställningstagande i denna fråga. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Sk419 yrkande 4.

SkU 1986/87:29

6 Arne Svensson (m) yrkar i motion Sk410 att uttag från skogskonto för ett visst år skall få göras t.o.m. den dag då självdeklaration skall avlämnas för beskattningsåret.

Vad utskottet nyss anfört gäller också i fråga om det nu aktuella yrkandet. Utskottet avstyrker således också denna motion.

I motion Sk444 yrkar Nils G. Åsling (c) att ett skogskonto skall få disponeras skattefritt för investeringar i jord- eller skogsbruk inom stödområde A eller B.

Gällande regler innehåller inte några begränsningar rörande användningen av medel som innestår på skogskonto. Belopp som tas ut från kontot skall tas upp till beskattning, och för de kostnader som den skattskyldige kan ha erlagt för dessa medel medges avdrag i vanlig ordning. Att ändra reglerna så som yrkas i motionen skulle ligga helt vid sidan av syftet med reglerna och också strida mot utskottets uppfattning att en regional differentiering av skattesystemet bör undvikas. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk444.

Skogvårdsavgiften

I motionerna Sk374 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c), Sk454 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) och Sk428 (yrkande 1) av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c) yrkas att skogsvårdsavgiften avskaffas, medan Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) i motion Sk419 (yrkandena 1 och 2) yrkar att avgiften sänks från 0,8 till 0,3 % fr.o.m. den 1 juli 1987 och att en arbetsgrupp tillsätts för att förbereda en fullständig avveckling av avgiften.

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt likartade yrkanden. Bakgrunden till utskottets ställningstagande är uppfattningen att skogsbruket i princip bör vara självfinansierat och att skogsvårdsavgiften skall ses som skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid mening för skogsbruket. Med tanke på de anslag som utgår för skogliga åtgärder av olika slag framstår det nuvarande avgiftsuttaget som väl avvägt. Som utskottet framhållit tidigare år torde avgiften, som är avdragsgill vid taxeringen, för övrigt ha begränsad ekonomisk betydelse för de flesta skogsägarna. Utskottet vidhåller således sin tidigare uppfattning i denna fråga och avstyrker motionerna.

Skogsbilvägar m. m.

I motionerna Sk356 av Birger Rosqvist (s) och Sk397 av Agne Hansson och Gösta Andersson (c) yrkas att avskrivningstiden för skogsbilvägar skall förkortas. Yrkandet i den sistnämnda motionen avser även täckdikningar. Vidare yrkas i motion Sk419 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) - yrkande 3 — att kostnader för skogsbilvägar och skogsdikningar skall anses som omedelbart avdragsgilla.

Av den tidigare redogörelsen framgår att avdragsreglerna för anläggningar av detta slag är väsentligt gynnsammare än för markanläggningar i allmänhet. Kostnader för tillfälliga vägar i samband med skogsdrivningar och kostnader för skogsdikning får dras av på en gång, och andra kostnader av ifrågavarande slag får dras av i sin helhet på tio år. Att utvidga avdragsmöjlig -

SkU 1986/87:29

heterna ytterligare skulle - såsom utskottet funnit vid tidigare års prövning av motsvarande frågor — strida mot de generella principer som tillämpas vid beskattningen. Utskottet finner inte skäl att ompröva sina tidigare ställningstaganden i dessa hänseenden utan avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Reservelverk

I motion Sk385 yrkar Gudrun Norberg (fp) yrkas att kostnader för att anskaffa reservelverk inom jordbruket skall få dras av på en gång.

Som utskottet anfört vid sin prövning av denna fråga tidigare år torde ett reservelverk regelmässigt vara av den beskaffenheten att det kan skrivas av enligt de för maskiner och inventarier gällande bestämmelserna. Detta innebär i princip att 51 % av anskaffningsvärdet kan skrivas av redan under de två första åren och att elverket kan vara helt avskrivet på fem år. Utskottet vidhåller sin uppfattning att en sådan avskrivningstakt torde vara tillräcklig för att kompensera värdeminskningen och avstyrker därför motionen.

Vård av kulturlandskap

I motion Sk445 yrkar Göte Jonsson m.fl. (m) att särskilda avdragsmöjligheter tillskapas för markägare som vårdar ett öppet kulturlandskap.

Sådana kulturvårdande insatser som att behålla öppna ängs- och hagmarker torde i allmänhet kunna hänföras till åtgärder för att bevara jordbruksfastigheten i sitt tidigare skick, och kostnader av detta slag är normalt sett avdragsgilla vid beskattningen. Att därutöver införa en särskild rätt till avdrag för kulturvård skulle strida mot utskottets uttalanden i olika sammanhang om att kulturella och andra allmännyttiga ändamål bör främjas på annat sätt än genom en rätt till avdrag vid beskattningen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Strukturrationalisering

Om en fastighet eller fastighetsdel avyttras såsom ett led i jord- eller skogsbrukets rationalisering jämställs detta med en vanlig försäljning. Vid realisationsvinstberäkningen gäller dock en 5 000-kronorsgräns. Reglerna innebär bl.a. att realisationsvinsten icke skall tas upp till högre belopp än som motsvarar den del av ersättningen i pengar som överstiger 5 000 kr.

I motion Sk383 begär Bertil Danielsson (m) att utrymmet för fysiska personers skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv ökas från nuvarande 50 % till 75 % av skogens anskaffningsvärde. Han anser också att man - för att

SkU 1986/87:29

underlätta fastighetsöverlåtelser som utgör led i jord- eller skogsbrukets yttre rationalisering - bör införa ett särskilt avdrag om 20 000 kr. vid beräkning av realisationsvinst till följd av sådana överlåtelser.

Hösten 1985 avstyrkte utskottet ett likartat yrkande med hänvisning till att ett förslag av samma innebörd lagts fram av strukturutredningen, vars betänkande var föremål för regeringens prövning. Enligt vad utskottet inhämtat sammanhänger de frågor som tagits upp i strukturutredningens betänkande med de problem som behandlas av kommittén (Ju 1977:07) om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall m.m., som nu avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1987:2) Dödsbodelägande och samägande av jordbruksfastighet m.m.

Utskottet utgår från att de nu aktuella frågorna kommer att prövas av regeringen i en nära framtid. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande löptiden för skogskonto att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk331,

2. beträffande överföring av skogskonto till annan bank att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk419 yrkande 4,

3. beträffande uttag från skogskonto efter beskattningsårets utgång att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk410,

4. beträffande skogskonton inom stödområden att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk444,

5. beträffande skogsvärdsavgiften

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk374,1986/87:Sk428 yrkande 1, 1986/87:Sk454 och 1986/87:Sk419 yrkandena 1 och 2,

6. beträffande skogsbilvägar

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk356,1986/87:Sk397 i denna del och 1986/87:Sk419 yrkande 3 i denna del,

7. beträffande skogsdikning

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk419 yrkande 3 i denna del,

8. beträffande täckdikningar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk397 i denna del,

9. beträffande reservelverk

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk385,

10. beträffande vård av kulturlandskap att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk445,

11. beträffande strukturrationalisering att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk383.

Stockholm den 17 mars 1987 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

SkU 1986/87:29

9 Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp) Paul Lestander (vpk) och Karl-Gösta Svenson (m).

Reservationer

Löptiden för skogskonto (mom. 1)

1. Kjell Johansson (fp) och Leif Olsson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Ett motsvarande” och slutar med ”motion Sk331.” bort ha följande lydelse: Skogsbruk är en näring som kräver en mycket långsiktig planering och där moderna avverkningsmetoder innebär större avverkningar vid ett och samma tillfälle men med längre tidsintervaller. Detta leder till att en förlängning av uppskovstiden framstår som önskvärd. Med den nuvarande förhöjda nivån för insättningarna framstår en förlängning än mer angelägen. Med det anförda tillstyrker utskottet motionen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk331 hos regeringen begär förslag till förlängning av uppskovstiden på skogskonto till 15 år i enlighet med vad som anförs i motionen.

Överföring av skogskonto till annan bank (mom. 2)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Karl Björzén (m), Leif Olsson (fp), Paul Lestander (vpk) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”Sk419 yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

De aktuella reglerna har ursprungligen motiverats av kontrolltekniska och andra administrativa skäl, men lagstiftningen framstår numera som föråldrad och stelbent.

I och för sig är det möj ligt att kommande ändringar av företagsbeskattningen kan innebära att skogskonton inte längre behövs. Detta ligger emellertid så långt i framtiden att det inte är rimligt att låta krav på detaljförbättringar anstå.

De villkor som bankerna erbjuder insättarna i fråga om ränta, uttagsavgifter och uppsägningsregler varierar. Bankerna har också möjlighet att ändra villkoren från det ena året till det andra. Därtill kommer att kontoinnehavarna kan ha även andra skäl för att vilja flytta sina skogskonton till en annan bank. Enligt utskottets uppfattning torde den utveckling som ägt rum på det administrativa området medge att detta önskemål tillgodoses utan att kontrollen sätts åt sidan. Bankerna torde utan för lång tidsutdräkt lätt kunna utforma erforderliga rutiner. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag i frågan.

SkU 1986/87:29

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk419 yrkande 4 hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i reglerna om skogskonto att en överföring av medel på konto i en bank till en annan bank inte ' skall medföra att medlen genast tas upp som intäkt av skogsbruk.

Uttag från skogskonto efter beskattningsårets utgång (mom.

3. Knut Wachtmeister, Karl Björzén och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Vad utskottet” och slutar med ”denna motion.” bort ha följande lydelse:

Att insättning på skogskonto får ske ända fram till den dag då självdeklarationen får avlämnas innebär att skogsägaren har möjlighet att först göra en samlad bedömning av årets resultat. För skogsägaren kan det ofta föreligga ett motsvarande behov av en samlad ekonomisk bedömning i fråga om eventuella uttag från skogskontot. Som anförs i motionen är det helt logiskt att uttag från skogskonto får göras efter beskattningsårets utgång under samma tidsperiod som insättning. Med hänsyn härtill bör riksdagen begära att regeringen skyndsamt lägger fram förslag i den riktning som anges i motion Sk410.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk410 hos regeringen begär skyndsamt förslag till ändring av skogskontoreglerna av innebörd att uttag från skogskonto för visst beskattningsår får göras t.o.m. den dag då självdeklaration senast skall avlämnas.

Skogsvårdsavgiften (mom. 5)

4. Knut Wachtmeister, Karl Björzén och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrker motionerna.” bort ha följande lydelse: Skogsvårdsavgiften utgör för närvarande 0,8 % av skogsbruksvärdet. Intäkterna av denna går delvis till att finansiera för skogsbruket gemensamma angelägenheter. Merparten utgör emellertid numera en extra skatt som går till att allmänt finansiera statens utgifter. Enligt utskottets uppfattning är det otillfredsställande att skogsvårdsavgiften alltmer kommit att utvecklas till en skatt och att den i sin nuvarande utformning kan medverka till en ekonomisk omfördelning mellan olika skogsägarkategorier eller regioner. Avgiften bör uteslutande användas för insatser som kommer hela skogsbruket till del. Någon utdebitering därutöver bör inte förekomma.

Som yrkas i motion Sk419 bör skogsvårdsavgiften i ett första steg sänkas till 0,3 % av skogsbruksvärdet.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk419 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1986/87:Sk374, 1986/87:Sk428 yrkande 1 och 1986/87:Sk454

a) antar följande

SkU 1986/87:29

11 Förslag till SkU 1986/87:29

Lagom ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom förskrivs att 1 § lagen ( nedan angivna lydelse.

Nuvarande" lydelse

1 §

Den, för vilken vid taxering till kommunal inkomstskatt såsom skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts delvardet skogbruksvärde, skall betala skogsvårdsavgift Avgiften utgör för varje beskattningsår älla promille av skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet

Skogsvårdsavgift h

■:324) om skogsvårdsavgift skall ha

Reservanternas förslag

Den. för vilken vid taxering till kommunal inkomstskatt såsom skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts delvärdet skogbruksvärde, skall betala skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för varje beskattningsår tre promille av skogsbruksvärdet, kogsvårdsavgift jämkas, ela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift på grund av 1987 och tidigare års taxering. I fråga om 1988 års taxering utgör promilletalet 5,5.

b) hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts med syfte att förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften.

5. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrker motionerna.” bort ha följande lydelse: Reglerna för skogsvårdsavgiftens användning har successivt ändrats. Genom 1979 års skogspolitiska beslut fastslogs att avgiftsmedlen i huvudsak borde användas antingen för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket eller på ett sådant sätt att åtgärderna kommer skogsägarna till godo. I samband med att avvgiftsuttaget på hösten 1983 höjdes till 0,8 % frångick man denna princip. Medlen från skogsvårdsavgiften kan numera användas för att finansiera alla skogliga stöd, alltså även bidrag av rent regionalpolitisk karaktär. Skogsbruket har härigenom kommit att bli den enda näringsgren som själv får stå för det regionalpolitiska stödet till näringen. En sådan särbehandling av skogsbruket är enligt utskottets mening inte motiverad. En inte oväsentlig del av avgiftsuttaget torde för övrigt gå direkt till statskassan som en skatt.

När skogsvårdsavgiften utgjorde 0,09 % av ett skogsbruksvärde som låg betydligt lägre än vad det gör i dag gjorde sig kraven på att avgiften skulle slå någorlunda rättvist och tas ut efter bärkraft gällande med mindre styrka än nu. Avgiften är i dag en pålaga av stor ekonomisk betydelse. En avgift på 0,8 % kan betyda att mellan hälften och en tredjedel av nettot av en lämplig

årlig avverkning går till att betala avgiften. Kraven på ett rättvist uttag har därför skärpts. Som det nu är gynnas en skogsägare med ett dåligt skogsbestånd på bekostnad av den som har en välskött fastighet och till följd därav ett högt skogsbruksvärde.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk374, Sk428 och Sk454. Härigenom tillgodoses i princip även motion Sk419 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk374, 1986/ 87:Sk428 och 1986/87:Sk454 samt med anledning av motion 1986/ 87:Sk419 yrkandena 1 och 2 antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift på grund av 1988 och tidigare års taxering. I fråga om 1988 års taxering utgör promilletalet 4.

Skogsbilvägar (morn. 6)

6. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Av den” och slutar på s. 8 med ”aktuella motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:

Enighet råder om att avverkningsvolymen i den svenska skogen bör höjas. En åtgärd, bland andra, som enligt utskottets mening skulle kunna få en positiv effekt på skogsavverkningen är att förbättra avdragsmöjligheterna i samband med byggande av skogsvägar. Vägkostnaderna har under senare år alltmer fått karaktär av avverkningskostnader. Någon anledning att fördela dessa på så lång tid som tio år föreligger enligt utskottets mening inte. Ett omedelbart avdrag för dessa kostnader eller en förkortning av avskrivningstiden skulle innebära att det hinder som vägkostnaderna i många fall kan innebära mot att en avverkning kommer till stånd till väsentlig del undanröjs. Enligt utskottets mening bör regeringen snarast lägga fram förslag om en ändring av reglerna i detta hänseende.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87 :Sk356, 1986/ 87:Sk397 i denna del och 1986/87:Sk419 yrkande 3 i denna del hos regeringen begär skyndsamt förslag om förbättrade möjligheter till avdrag för skogsvägar.

SkU 1986/87:29

13 Reservelverk (mom. 9)

7. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande sorn på s. 8 börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”därför motionen.” bort ha följande lydelse: Utskottet har förståelse för de i motionen framförda synpunkterna. Genom att medge direktavskrivning stimulerar man intresset för installation av reservelverk, och detta i sin tur medför ökad beredskap mot de strömavbrott som under senare tid inneburit stora bekymmer för jordbruket. Ett ökat intresse för reservelverk bör också ge utslag i form av ökad industrisysselsättning. Vidare undanröjer en direktavskrivning den tveksamhet som i vissa fall kan råda beträffande frågan om ett reservelverk i avskrivningshänseende är att hänföra till byggnad eller inventarium. Utskottet tillstyrker således att reservelverk i avskrivningshänseende hänförs till korttidsinventarium.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk385 som sin mening ger regeringen till känna att reservelverk i jordbruk bör hänföras till korttidsinventarium i avskrivningshänseende och att förslag av den innebörden bör föreläggas riksdagen.

Strukturrationalisering (mom. 11)

8. Knut Wachtmeister, Karl Björzén och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Hosten 1985” och slutar med ”utskottet motionen.” bort ha följande lydelse: Strukturutredningens förslag är välgrundat och kännetecknas av att fastighetsägarna stimuleras att själva ta initiativ till strukturförbättringar. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att de hinder som skattelagstiftningen i vissa fall uppställer mot rationaliseringar av detta slag så snart som möjligt undanröjs. Det bör också framhållas att det skattebortfall som kan bli följden av de aktuella förslagen är försumbart. Utskottet anser därför att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag till sådan ändring av skattereglerna som yrkas i motion Sk383.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk383 hos regeringen begär skyndsamt förslag till sådan ändring av skattereglerna i samband med strukturrationalisering som anges i motionen.

SkU 1986/87:29

14 Särskilda yttranden

SkU 1986/87:29

Skogsvårdsavgiften (mom. 5)

1. Kjell Johansson och Leif Olsson (fp) anför:

Enligt de principer som ligger till grund för skogsvårdsavgiften skall avgiftsmedlen användas för sådana ändamål som är till gagn för skogsbruket som sådant eller på sådant sätt att alla skogsbrukare kan dra nytta av dem. Avgiften betraktas som skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid mening för det svenska skogsbruket. Däri bör ingå inte bara gallring, skogsbilvägar, plantering m.m. utan också åtgärder för att minska skadorna från försurningen. Enligt vår mening motiverar de åtgärder som för närvarande görs för skogsbruket i och för sig ett lägre avgiftsuttag än 0,8 %. Av statsfinansiella skäl har vi emellertid avstått från att ställa yrkande om ett lägre avgiftsuttag. Vi förutsätter dock att regeringen uppmärksammar frågan och — när det visar sig möjligt - lägger fram förslag om en sänkning av avgiften.

Skogsdikning (mom. 7)

2. Knut Wachtmeister, Karl Björzén och Karl-Gösta Svenson (m) anför:

Kostnader för skogsdikning är på grund av en särskild lagstiftning 1982 på en gång avdragsgilla. Det yrkande härom som framställs i motion Sk419 är således tillgodosett. Vi har således inte något särskilt yrkande i denna fråga.

gotab Stockholm 1987 12655