Om vissa bostadsbeskattningsfrågor m.m.
Skatteutskottets betänkande 1986/87:31
om vissa bostadsbeskattningsfrågor m.m.
SkU
1986/87:31
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas ett antal motioner på bostadsbeskattningens område, bl.a. rörande den statliga fastighetsskatten, beskattningen av olika bostäder under innehavstiden och i samband med avyttring och fastighetstaxeringsreglerna.
Utskottet avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats 18 reservationer.
Motioner
1986/87:Sk313 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattefri avsättning för underhåll av hyresfastigheter fr.o.m. 1988 års taxering i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.
1986/87:Sk326 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att industrifastigheter fr.o.m. den 1 juli 1987 skall omfattas av lagen om statlig fastighetsskatt.
1986/87:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för uppskov vid realisationsvinstbeskattning i enlighet med vad som anförts i motion 1986/87:Bo205,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1986/87:Bo205 om skattefria avsättningar till fastighetsunderhåll.
1986/87:Sk338 av Rune Thorén (c) och Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i reglerna för realisationsvinstskatteberäkning m.m. vid förvärv av fastighet vid arvskifte på sätt som i motionen förordats.
1986/87:Sk369 av Knut Billing m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om rätt till avdrag för reparationer av småhus.
1986/87:Sk379 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen beslutar fastställa gränsen för skattefri hyresinkomst på fritidshus till 0,5 basbelopp fr.o.m. innevarande inkomstår.
1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1 Riksdagen 1986/87. 6 sami Nr31
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en ny fastighetsbeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen,
1986/87:Sk387 av Axel Andersson (s) och Hans-Göran Franck (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förslag till en förändrad realisationsvinstbeskattning av småhus och bostadsrätter.
1986/87:Sk389 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att begära att regeringen med förtur behandlar frågan med rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för reparationer av bl.a. villor och att regeringen snarast framlägger förslag för riksdagen.
1986/87:Sk413 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande en ny utformning av småhusbeskattningen,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt till avdrag för reparationer utförda i schablontaxerade en- och tvåfamiljshus,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av realisationsvinstbeskattning av fastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrad realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt avskaffad statlig fastighetsskatt enligt vad som anförts i motionen.
1986/87:Sk425 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att outnyttjat bostadsutrymme ej bör bli föremål för beskattning som bostadsförmån i enlighet med vad som anförts i motion 1986/87:Jo224.
1986/87:Sk426 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1986/87:Bo413 om regler för realisationsvinstbeskattning vid försäljning av bostadsrätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion Bo413 om beskattning av bostadsföretag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion Bo413 om skattefria avsättningar till fastighetsunderhåll.
1986/87:Sk428 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne Karlsson (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1986/87: A466 om utredning angående taxering av skärgårdsfastigheter.
1986/87:Sk435 av Karl Boo m.fl. (c) vari - med hänvisning till motion 1986/87:Kr430 - yrkas att riksdagen beslutar att höja det skattefria beloppet från 8 000 kr. till 12 000 kr. vid uthyrning av privat fritidsbostad.
1986/87:Sk446 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som medger rätt till avdrag vid deklaration för arbetskostnader vid reparation och underhåll av egnahem.
SkU 1986/87:31
1986/87:Sk451 av Bo Lundgren (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för beskattning av bostadsförening i enlighet med vad som anförts i motionen.
1986/87:Sk455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - med hänvisning till motion 1986/87:A497 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det fortsatta arbetet med att utveckla bostadsbeskattningen bör inriktas på att bl.a. skapa en större regional jämlikhet i beskattningen.
1986/87:Sk457 av Kjell A. Mattsson m.fl. (c) vari - med hänvisning till motion 1986/87:Bo257 - yrkas att riksdagen beslutar att upphäva beslutet om höjning av fastighetsskatten (prop. 1986/87:48, SkU 1986/87:16).
1986/87:Sk459 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1986/87: Bo258 anförts om beskattning av bostadsrätter.
1986/87:Sk462 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatten,
8. att riksdagen beslutar upphäva beslutet hösten 1986 om höjning av fastighetsskatten med 0,5 procentenheter för privatägda hyreshus.
1986/87:Sk703 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning beträffande skattereduktion för byggnader med bevarandevärde.
1986/87:Sk704 av Ewy Möller (m) och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.
1986/87:Sk712 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) och Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att ny - och rimligare - taxering av jordbruksfastigheter i skärgårdsområden skall kunna verkställas redan år 1988 för sådana fastigheter vilkas ägare begär detta.
1986/87:Sk715 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av fastighetsskattens konstruktion i samband med kommande fastighetstaxeringar åren 1988 och 1990.
1986/87:Sk719 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att i fastighetstaxeringslagen 16 kap. 3 § införa ett tillägg: Ny taxering skall även ske om taxeringsenhet tidigare taxeringsår åsatt en felaktig taxering, så att åsatt taxeringsvärde bör förändras med minst 25 000 kr.
1986/87:Sk720 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående jordbruksfastigheters taxeringsvärde.
1986/87:Sk721 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen hos
SkU 1986/87:31
1* Riksdagen 1986187.6 sami. Nr31
regeringen begär förslag om ändring av fastighetstaxeringslagen m.m. i enlighet med vad som anges i motionen.
1986/87:Sk806 av Elving Andersson (c) och Kjell A. Mattsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att kommittén för utredning inför allmän fastighetstaxering av småhusenheter år 1990 ges tilläggsdirektiv i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande tar utskottet upp olika motionsyrkanden som har väckts på bostadsbeskattningens område. Flertalet av de aktuella frågorna har ingått i bostadskommitténs genomgripande översyn av bostadspolitiken.
Kommittén avgav sitt slutbetänkande (SOU 1986:4-6) förra året. Betänkandet har remissbehandlats och övervägs nu inom regeringskansliet.
Vissa delar av kommitténs förslag genomfördes våren 1986 som ett led i en rad förenklingar på skatteområdet (prop. 1986/87:150, SkU 1986/87:50). Den kommunala garantibeskattningen, som tidigare slopats för fastigheter som ägs av juridisk person, avskaffades helt. Samtidigt slopades det extra avdraget för 1 500 kr. för villaägare som är mantalsskrivna på sin fastighet. Beslutet innebär också att all inkomst i fortsättningen skall beskattas i hemortskommunen och att det tidigare förbudet mot avdrag i en kommun för underskott som uppkommit i en annan kommun inte längre gäller. En annan förenkling är att den individuella beskattningen av medlemmar i bostadsrättsföreningar har slopats. Ändringarna gäller fr.o.m. 1988 års taxering, med vissa undantag i fråga om beskattningsår som har påbörjats före den 1 maj 1986.
Fastighetsskatten
Den statliga fastighetsskatten infördes fr.o.m. 1985 i stället för den tidigare hyreshusavgiften och utgår för hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbruk. Underlaget för skatten är för småhus en tredjedel av taxeringsvärdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen är 1987 1,4 % för schablonbeskattade fastigheter, 2,5 % för konventionellt beskattade hyreshus och 2 % för övriga fastigheter. För år 1986 gäller en lägre skattesats på 1 % i fråga om schablonbeskattade småhus, 1,4 % i fråga om övriga småhus och hyreshus på lantbruksenhet och 2 % för övriga konventionellt beskattade hyreshus. Skattesatsen för konventionellt beskattade hyreshus höjdes från 2 % till nuvarande 2,5 % genom ett beslut hösten 1986 (prop. 1986/87:48, SkU 1986/87:16).
I tre motioner - Sk413 yrkande 25 av Carl Bildt (m), Sk457 av Kjell A. Mattson (c) och Sk462 yrkande 8 av Bengt Westerberg (fp) — framställs yrkanden om att 1986 års höjning av fastighetsskatten skall upphävas. Yrkandet i den förstnämnda motionen innefattar också en stegvis avveckling av skatten med en sänkning av skatteuttaget 1988 med en tredjedel. Motionärerna i den sistnämnda motionen yrkar vidare att fastighetsskatten
SkU 1986/87:31
skall ingå i den översyn av bostadsfinansiering och beskattning som enligt deras mening snarast bör genomföras i syfte att minska bostadssubventionerna.
Syftet med fastighetskatten har framför allt varit att skapa ett instrument som tillsammans med räntebidragssystemet svarade mot kravet på ett rättvist och solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektorn och att motverka fortsatta kostnadsökningar för staten. Skatten har således bostadspolitisk och statsfinansiell karaktär.
Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden om slopande av fastighetsskatten med hänvisning till kommande bostadspolitiska bedömningar rörande denna skatt. Sedan bostadskommittén i sitt slutbetänkande utgått från att fastighetsskatten kommer att behållas (SOU 1986:4-6) har utskottet i avvaktan på ställningstagandena till kommitténs förslag inte funnit skäl till ändrad ståndpunkt i denna fråga.
Bakgrunden till höjningen av skattesatserna för konventionellt beskattade hyreshus var att kapitalutgifterna för i första hand de allmännyttiga bostadsföretagen ökat under året genom en extra upptrappning av de garanterade räntorna. Eftersom de allmännyttiga bostadsföretagens hyror styr hyressättningen på hela hyresmarknaden skulle enligt propositionen flertalet privata ägare av hyreshus för egen del kunna tillgodogöra sig motsvarande hyreshöjningar om man inte justerade fastighetsskatten.
I motionerna har inte anförts något nytt som bör föranleda att det nyligen fattade beslutet rörande skattesatsen för hyreshusen nu bör omprövas. Utskottet avstyrker alltså motionerna i denna del.
Som utskottet konstaterade förra året ingår fastighetsskatten i de överväganden som pågår inom regeringen rörande bostadsbeskattningen och bostadspolitiken i övrigt. Utskottet anser fortfarande att riksdagen inte bör föregripa resultatet av dessa överväganden genom att ta ställning till frågan om en avveckling av fastighetsskatten. Utskottet avstyrker således motion Sk413 yrkande 25 i denna del. Det anförda innebär också att utskottet avstyrker att riksdagen nu föranstaltar om en sådan översyn som avses med yrkande 7 i motion Sk462.
Av samma skäl avstyrker utskottet också motion Sk386 yrkande 6 av Alf Svensson (c) om en mer rättvis och obyråkratisk fastighetsbeskattning.
Vidare yrkar Axel Andersson m.fl. (s) i motion Sk715 att fastighetsskatten ses över i samband med 1988 och 1990 års fastighetstaxering i syfte att undvika alltför kraftiga höjningar av bostadskostnaderna i hyreshus. Vid en sådan översyn bör man enligt motionärernas mening också undersöka möjligheterna att differentiera fastighetsskatten med hänsyn till fastigheternas ålder och läge.
Utskottet utgår från att regeringen liksom tidigare noga kommer att bedöma effekterna av kommande fastighetstaxeringar utan särskild framställan från riksdagens sida. Utskottet vill också framhålla att frågan om en differentiering av beskattningen i syfte att påverka kostnadsbilden på bostadsmarknaden behandlas i bostadskommitténs slutbetänkande och således omfattas av de överväganden som pågår inom regeringskansliet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk715.
I motion Sk326 yrkar Lars Werner m.fl. (vpk) att industrifastigheter skall
SkU 1986/87:31
omfattas av fastighetsskatten med verkan fr.o.m. den 1 juli 1987.
Utskottet har senast hösten 1986 (SkU 1986/87:16) framhållit att frågan om att inlemma industrifastigheter i fastighetsskatten bör övervägas i ett större sammanhang där industrins totala beskattningsförhållanden behandlas. Utskottet är inte berett att nu ställa sig bakom en sådan utvidgning av skatten som motionärerna föreslår och avstyrker således det aktuella lagstiftningsyrkandet.
Villaschablonen
Inkomstberäkningen av en- och tvåfamiljsfastigheter sker i allmänhet enligt en schablonmetod som innebär att man som intäkt endast skall redovisa en viss procent av fastighetens taxeringsvärde enligt en progressiv skala. Från detta belopp medges avdrag för ränteutgifter och tomträttsavgäld.
I motion Sk413 yrkande 21 av Carl Bildt m.fl. (m) återkommer ett krav på en omläggning av villabeskattningen i syfte att grunda den på en värdering av boendeförmånen. Yrkande 22 i denna motion samt motionerna Sk369 av Knut Billing m.fl. (m), Sk389 av Anna Wohlin-Andersson och Lennart Brunander (c) och Sk446 av Agne Hansson (c) innehåller också yrkanden om en avdragsrätt för reparationer. I en annan motion, som utskottet återkommer till senare, yrkas en regional differentiering av villabeskattningen.
Utskottet har vid tidigare års prövning av motsvarande frågor hänvisat till att dessa ingår i den pågående översynen av bostadsbeskattningen (senast SkU 1985/86:50). Som utskottet konstaterade förra året har bostadskommittén i sitt slutbetänkande funnit att villabeskattningen liksom hittills bör grunda sig på taxeringsvärdet och att fördelarna från kontrollsynpunkt med en begränsad avdragsrätt för reparationer inte uppväger nackdelarna. Enligt utskottets mening bör riksdagens ställningstagande till dessa frågor anstå i avvaktan på resultatet av de pågående övervägandena rörande kommitténs förslag. Utskottet avstyrker således de aktuella motionsyrkandena.
I två motioner — Sk379 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m) och Sk435 av Karl Boo m.fl. (c) — framställs yrkanden om ytterligare lättnader i beskattningen vid uthyrning av schablontaxerade småhus. I den förstnämnda motionen yrkas att det skattefria beloppet för sådan uthyrning höjs från 8 000 kr. till ett halvt basbelopp, medan motionärerna i den sistnämnda motionen vill ha en höjning till 12 000 kr.
Vid sin prövning av ett likartat motionsyrkande förra året konstaterade utskottet att det ifrågavarande gränsbeloppet uppräknades från 4 000 kr. till nuvarande 8 000 kr. så sent som 1985 (SkU 1984/85:36), med verkan fr.o.m. 1987 års taxering. Utskottet fann att det inte kunde anses aktuellt att redan överväga en ytterligare höjning (SkU 1985/86:50).
Utskottet vidhåller denna uppfattning och vill erinra om att skattefrihet för inkomster av detta slag endast gäller i fråga om villor. Utskottet avstyrker således motionerna.
SkU 1986/87:31
6 Bostadsrätt, realisationsvinstbeskattning m.m.
Hösten 1983 beslutades att realisationsvinst på bostadsrätter skall beskattas även efter fem års innehav (prop. 1983/84:67, SkU 1983/84:13). Vinstbeskattningen är nominell, utan rätt till indexuppräkning av avdragsposterna. Storleken av den skattepliktiga andelen av vinsten bestäms enligt en fallande skala som ansluter till vad som gäller för lösöre m.m. För bostadsrätter som innehafts mer än fyra år skall 25 % av vinsten tas till beskattning.
Beträffande fastigheter medgavs tidigare vid vinstberäkningen full indexuppräkning av anskaffningsvärde och förbättringskostnader. År 1980 (prop. 1980/81:32, SkU 1980/81:10) slopades indexuppräkningen för de fyra första åren. Anskaffningsvärdet får numera i princip räknas upp med hänsyn endast till prisutvecklingen från det fjärde året efter det år då fastigheten köptes. För ny-, till- eller ombyggnadsarbeten beaktas endast den prisutveckling som sker från det fjärde året efter det år då kostnaderna lades ned.
Om avyttringen av en fastighet ingår som ett led i ett byte av permanentbostad har den skattskyldige — om han förvärvar och bosätter sig på en likvärdig ersättningsfastighet - möjlighet till uppskov med beskattningen av realisationsvinst vid avyttringen.
I flera motioner framställs yrkanden av innebörd att realisationsvinstreglerna för bostadsrätter bör ansluta till vad som gäller beträffande villor, med indexuppräkning av anskaffningsvärdet och en uppskovsrätt för den som byter bostad. Yrkanden av denna innebörd framställs i motionerna Sk413 (yrkande 24) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk426 (yrkande 1) av Rolf Dahlberg m.fl. (m) och Sk459 av ligheter i fråga om bostadsrätt återfinns även i motion Sk328 (yrkande 1) av Carl Bildt m.fl. (m). Motionärerna i motion Sk387 - Axel Andersson och Hans Göran Franck (s) - vill däremot åstadkomma en ökad enhetlighet genom att beskatta real värdeökning i sin helhet för såväl villor som bostadsrätter och genom att slopa uppskovsrätten. I motion Sk459 anförs att också övriga skillnader mellan bostadrätt och villor i beskattningen bör elimineras och att man därför bör införa en schablonbeskattning även för innehav av bostadsrätt. Ett i viss mån likartat yrkande framställs i motion Sk426 yrkande 2 av Rolf Dahlberg (m). Motionärerna anser att alla bostadsföretag bör beskattas enhetligt och att schablonreglerna för bostadsrättsföreningar bör slopas.
Vid sin behandling av motsvarande frågor förra året rörande bostadsrätter m. m. (SkU 1985/86:50) konstaterade utskottet att samtliga dessa frågor omfattades av de förslag som bostadskommittén har lagt fram i sitt slutbetänkande. I avvaktan på kommande ställningstaganden till utredningsförslagen var utskottet inte berett att gå in på en närmare prövning av de då aktuella yrkandena. Några nya synpunkter som bör föranleda att riksdagen nu föregriper de överväganden som pågår inom regeringskansliet har inte anförts i de ifrågavarande motionerna. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet desamma i här angivna delar.
I två motioner kritiseras även realisationsvinstberäkningen i fråga om fastighetsavyttringar. Carl Bildt m.fl. (m) anför i motion Sk413 att begränsningarna av indexuppräkningen av anskaffningsvärdet innebär att reglerna
SkU 1986/87:31
1* * Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr31
Rättelse: S. 13 rad 26 Står: 1986/87:Sk423 Rättat till: 1986/87:Sk413
blivit alltför komplicerade för det praktiska taxeringsarbetet och att rena inflationsvinster kan komma att beskattas. De yrkar således (yrkande 23) att indexuppräkning skall medges även för de fyra första åren. Som redan nämnts går däremot yrkandet av Axel Andersson och Hans Göran Franck (s) i motion Sk387 ut på att den reala värdeökningen under innehavstiden skall beskattas i sin helhet.
Som utskottet anförde förra året (SkU 1985/86:50) rådde år 1980 enighet om att beskattningsreglerna borde skärpas, bl.a. för att motverka spekulationsvinster, och de begränsningar av indexuppräkningen som då genomfördes i detta syfte fick en delvis provisorisk karaktär i avvaktan på resultatet av den översyn av uppskovsreglerna som samtidigt påbörjades och som numera har slutredovisats (SOU 1985:38 och 39, Reavinstuppskov - Fastigheter). Utskottet utgår från att regeringen i samband med ställningstagandena till de aktuella utredningsförslagen kommer att pröva såväl de grundläggande principerna för beskattningen av realisationvinst på fastighetsförsäljningar som detaljutformningen av reglerna. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna även i dessa delar.
I detta sammanhang tar utskottet upp motion Sk338 av Rune Thorén och Jan Hyttring (c) angående anskaffningsvärdet för en fastighet i samband med arvskifte. Motionärerna kritiserar det förhållandet att den som förvärvar en fastighet genom arv såsom ingångsvärde på fastigheten i princip skall ta upp det för arvlåtaren gällande ingångsvärdet, även om fastigheten vid arvskiftet tagits upp till ett väsentligt högre värde och förvärvet därför mera liknar ett köp.
Realisationsvinstreglerna i fråga om fastigheter står i överensstämmelse med principen att arv eller gåva i allmänhet inte skall föranleda inkomstbeskattning och att den nye ägaren i konsekvens härmed övertar den tidigare ägarens ingångsvärde. Här bortses då från de schabloner som skall tillämpas i vissa fall och som genomförts främst i förenklingssyfte. Utskottet vill inte bestrida att ett arvskifte i vissa fall kan förete många likheter med ett köp eller att en annan ordning än den nuvarande i det enskilda fallet kan te sig fördelaktig. Utskottet vill emellertid framhålla att det många gånger skulle vara till nackdel för såväl dödsboet som arvtagaren om förvärvet likställs med köp. De olägenheter som påtalas i motionen torde också i allmänhet kunna undvikas, eftersom det står dödsbodelägarna fritt att beakta olika skattekonsekvenser i samband med värderingen av fastigheten. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk338.
Gränsdragningen mellan ”äkta” och ”oäkta” bostadsföretag
Med äkta bostadsföretag avses en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag med en verksamhet som uteslutande eller huvudsakligen består i att bereda bostäder åt medlemmar eller delägare i hus som ägs av föreningen eller bolaget. I särskilda anvisningar från riksskatteverket (RSV Dt 1976:43) sägs att minst 60 % av fastighetens taxeringsvärde skall belöpa på bostadslägenheter som har upplåtits till medlemmar eller delägare. Väsentliga skillnader råder i beskattningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag. Här skall endast nämnas att ett äkta bostadsföretag schablonbeskattas medan ett
SkU 1986/87:31
oäkta bostadsföretag och dess medlemmar beskattas enligt den konventionella metoden.
I motion Sk451 påtalar Bo Lundgren (m) att de skilda tidpunkterna för taxering av hyreshusenheter och småhusenheter i vissa gränsfall kan medföra att en bostadsrättsförening som äger fastigheter av båda dessa slag kan komma att förlora sin karaktär av äkta bostadsföretag. I motionen yrkas förslag till ändring av reglerna så att effekter av detta slag elimineras.
I samband med att fastighetstaxeringen hösten 1985 delades upp på olika år för skilda fastighetstyper (prop. 1984/85:222, SkU 1985/86:2) uppmärksammades att vissa följdfrågor av den art som nu tas upp i motionen behövde lösas inför 1988 års fastighetstaxering. Enligt vad utskottet erfarit omfattas det nu aktuella problemet av de överväganden som pågår inom finansdepartementet rörande dessa frågor. Utskottet finner därför att någon särskild åtgärd med anledning av motionen för närvarande inte erfordras. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet densamma.
Underhåll av hyresfastighet
I motionerna Sk313 av Karl-Gösta Svenson (m), Sk328 (yrkande 2) av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk426 (yrkande 3) av Rolf Dahlberg m.fl. (m) yrkas att fastighetsägarnas möjligheter att själva finansiera kostnaderna för reparation och underhåll av hyresfastigher underlättas genom att medge avdrag för avsättningar till sådana ändamål.
Utskottet har tidigare vid sin prövning av denna fråga erinrat om att större kostnader för underhåll efter den skattskyldiges fria val kan fördelas på tre år och avstyrkt de då aktuella yrkandena, bl.a. med hänvisning till de allmänna strävandena att söka förenkla taxerings- och deklarationsarbetet (SkU 1984/85:41). Utskottet vill också framhålla att de pågående övervägandena rörande en reformerad företagsbeskattning och därmed sammanhängande resultatutjämningsfrågor även omfattar beskattningen av hyresfastigheter. Utskottet finner inte skäl att nu ompröva denna fråga utan avstyrker de aktuella yrkandena.
Bostadsförmån på jordbruksfastighet
I motionerna Sk425 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) och Sk720 av Ingrid Hemmingsson (m) tar motionärerna upp frågan om beskattningen av bostadsförmån på jordbruksfastighet. Motionärerna anser att ett outnyttjat bostadsutrymme eller en obebodd bostadsbyggnad ej bör beaktas vid förmånsvärderingen.
Bostadshus skall i princip ingå i en lantbruksenhet endast om byggnaden eller byggnaderna behövs som bostad för ägare, arrendator eller anställd arbetskraft. En bostadsbyggnad som vid taxeringstillfället står obebodd och som inte längre erfordras för lantbruksdriften skall ingå i lantbruksenheten endast om den utgör den enda bostadsbyggnaden.
Enligt riksskatteverkets anvisningar beräknas värdet av förmån av bostad på jordbruksfastighet i första hand med ledning av gällande hyrespris på orten. På ort utan egentlig hyresmarknad uppskattas värdet till en viss
SkU 1986/87:31
procent av det taxerade byggnadsvärdet. Procentsatsen är 10 för värden som understiger 100000 kr., 6 för värden mellan 100 000 och 200 000 kr. och 3 för överskjutande belopp. Om det med hänsyn till vissa förhållanden framstår som uppenbart att ett procentberäknat förmånsvärde avsevärt, minst 25 %, avviker från vad som kan anses skäligt, får förmånsvärdet enligt anvisningarna beräknas efter prövning i det enskilda fallet.
Som framkommit vid utskottets tidigare behandling av förmånsvärderingen (bl.a. i betänkandena SkU 1982/83:45 och SkU 1983/84:42 samt senast SkU 1985/86:50) bör schablonen inte tillämpas stelbent, utan taxeringsnämnden bör vara observant och jämka värdet när så är påkallat av särskilda skäl. Utskottet har bl.a. framhållit att det inte bör komma i fråga att tillämpa schablonen på ett sådant sätt att någon beskattas för värden som är uppenbart för höga. Samtliga omständigheter i det enskilda fallet bör kunna beaktas vid den skälighetsbedömning som trots schablonen i vissa fall inte kan undvikas. Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet nu endast understryka vikten av att dessa uttalanden noga följs i taxeringsarbetet och att taxeringsnämnderna uppmärksammas härpå. Med hänvisning härtill och till de överväganden som nu pågår rörande olika metoder för beskattningen av jordbrukets bostäder avstyrker utskottet motionerna i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Fastighetstaxering m. m.
Den översyn som pågått rörande den allmänna fastighetstaxeringen har resulterat i vissa lagändringar hösten 1985 (prop. 1984/85:222, SkU 1985/ 86:2). Den allmänna fastighetstaxeringen skall i fortsättningen genomföras i tre omgångar med en omloppstid på sex år. Hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter skall taxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år 1992. Taxering sker även i fortsättningen för en grupp i taget vartannat år i samma ordningsföljd.
I samband med vissa detaljändringar inför den allmänna fastighetstaxeringen 1988 av hyreshus och industrienheter m.m. (prop. 1985/86:160, SkU 1985/86:44) aviserades en översyn av de formella och materiella reglerna inför 1990 års taxering av småhusenheter. Denna utredning har numera tillsatts (Småhustaxeringskommittén Fi 1986:03) och kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande senast den 30 juni 1987.
Motionerna Sk428 (yrkande 5) av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c), Sk712 av Gunnar Biörck i Värmdö och Görel Bohlin (m) och Sk806 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c) innehåller yrkanden om en översyn av reglerna för värderingen av fastigheter i attraktiva områden - skärgårdsområden — så att ägare av sådana fastigheter inte drabbas på ett orimligt sätt genom att marknadsvärdena påverkas av efterfrågan från de semesterboende. Vidare yrkas i motion Sk455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) att bostadsbeskattningen bör inriktas på att skapa en större regional jämlikhet i beskattningen. Motionärerna i denna motion vänder sig mot att de höga försäljningsvärdena och därmed också höga taxeringsvärdena på småhus i storstadsregionerna leder till en särskilt hård skattebelastning för villaägare i sådana småhus, eftersom bostadsbeskattningen är knuten till
SkU 1986/87:31
fastighetstaxeringen, och de kritiserar också andra inslag i beskattningen som verkar i samma riktning. Göte Jonsson (m) vill slå vakt om byggnader som har ett kulturellt bevarandevärde och yrkar i motion Sk703 en utredning om skattekompensation för sådana byggnader.
Som utskottet anfört vid sin behandling av likartade yrkanden förra året (SkU 1985/86:44) är en av de grundläggande principerna för fastighetstaxeringen att värderingen skall ansluta på visst sätt till fastigheternas allmänna saluvärde. Enligt utskottets uppfattning bör denna utgångspunkt för fastighetstaxeringen ligga fast, och utskottet avstyrker således kravet i motion Sk455 om en regional utjämning av bostadskostnaderna genom ändrade värderingsregler vid fastighetstaxeringen. När det gäller en regional differentiering genom ändringar av villaschablonen, framhöll utskottet att inte endast praktiska skäl talade mot en sådan lösning. Utskottet konstaterade att de belopp som enligt gällande regler skall tas till beskattning enligt villaschablonen inte kunde anses motsvara skälig avkastning på det kapital som lagts ned i fastigheten och anförde att det också mot denna bakgrund kunde ifrågasättas om det fanns utrymme för sådana skattelättnader som avses i motionen. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker således motion Sk455.
Möjligheterna att utnyttja en fastighet på lämpligt sätt kan av olika skäl kan vara begränsade, t.ex. enligt lagen om fornminnen, och detta är något som enligt utskottets uppfattning givetvis bör kunna beaktas vid fastighetstaxeringen. Den i motion Sk703 aktualiserade värderingsfrågan ingår alltså som ett naturligt led i förberedelserna inför de kommande fastighetstaxeringarna, och något särskilt uttalande från riksdagens sida i denna fråga torde inte erfordras. När det gäller vård och underhåll av kulturbyggnader är kostnader härför i princip avdragsgilla enligt vanliga regler. Enligt utskottets uppfattning skulle särskilda lättnader härutöver för sådana ändamål som det här är fråga om i alltför hög grad strida mot gällande principer vid beskattningen. Utskottet avstyrker således också motion Sk703.
Beträffande frågan om skärgårdsfastigheter har utskottet tidigare (SkU 1984/85:36) hänvisat till att den skulle tas upp i bostadskommitténs slutbetänkande. Kommittén ansåg dock att en fortsatt översyn i denna del borde anstå till dess att ställning tagits till den framtida bostadsbeskattningen för jordbruken.
Enligt utskottets uppfattning kan den starka efterfrågan på fritidsbostäder inom vissa regioner tendera att tränga undan den fast bosatta befolkningen, och prisutvecklingen i sådana fall kan ha medfört en skärpt beskattning som bidragit till en utveckling i denna riktning. Sådana tendenser torde förekomma inte endast i fråga om jordbruksfastigheter i skärgården utan kan givetvis också påverka möjligheterna att bo kvar i småhus i populära turistorter. Extraordinära förhållanden av detta slag motiverar enligt utskottets uppfattning att en särskild noggrannhet iakttas vid indelningen av värdeområden och vid analysen av statistiken. Utskottet utgår från att dessa frågor kommer att uppmärksammas i förberedelserna inför 1990 års taxering av småhus. Värdefaktorer av olika slag ingår för övrigt i småhustaxeringskommitténs utredningsuppdrag. Enligt utskottets uppfattning kan det för närvarande inte
SkU 1986/87:31
anses påkallat med någon särskild åtgärd från riksdagens sida i denna fråga, och utskottet avstyrker således även dessa motionsyrkanden.
I motion Sk721 av Per Olof Håkansson (s) tar motionären upp frågan om gränsdragningen mellan vårdbyggnader som är att hänföra till icke skattepliktiga specialbyggnader och sådana servicehus som inte har denna karaktär utan klassificeras som skattepliktiga hyreshus. Motionären anför att praxis i denna fråga växlar från län till län och att det är angeläget att reglerna utformas på ett sådant sätt att man inte försvårar för t.ex. allmännyttiga bostadsföretag att tillhandahålla lämpliga servicehus för äldre personer.
Enligt gällande regler skall såsom icke skattepliktig vårdbyggnad bl.a. anses byggnad som till övervägande del används för sjukvård, åldringsvård m.m. och annan byggnad om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård. Med hänsyn till den utveckling som pågår inom åldringsvården ligger det i sakens natur att svåra gränsdragningsfrågor kan uppkomma mellan skattebefriade byggnader av detta slag och vissa typer av servicehus där karaktären av ett vanligt hyreshus överväger. Enligt vad utskottet erfarit har man inom regeringen och riksskatteverket uppmärksammat detta problem. Utskottet utgår från att man i anvisningarna till 1988 års fastighetstaxering i möjligaste mån söker klarlägga dessa problem. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Särskild fastighetstaxering
I motionerna Sk704 av Ewy Möller och Karl-Gösta Svenson (m) yrkas att en möjlighet bör införas att omtaxera en fastighet genom särskild fastighetstaxering, om marknadsvärdet på fastigheten minskat till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån. Vidare yrkas i motion Sk719 av andre vice talmannen Karl Erik Eriksson att ny taxering skall kunna ske om ett åsatt taxeringsvärde på grund av felaktigheter av olika slag bör förändras med minst 25 000 kr.
Utskottet har senast förra året avstyrkt liknande motionsyrkanden med hänvisning till att den av motionärerna föreslagna ordningen kan befaras leda till att den särskilda fastighetstaxeringen på en omväg blir en ny allmän fastighetstaxering. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker de nu aktuella motonsyrkandena.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fastighetsskatten för hyreshus
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 25 i denna del, 1986/87:Sk457 och 1986/87:Sk462 yrkande 8,
2. beträffande en avveckling av fastighetsskatten m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 6, 1986/ 87:Sk413 yrkande 25 i denna del och 1986/87:Sk462 yrkande 7,
3. beträffande effekterna på fastighetsskatten av kommande fastighetstaxeringar att
riksdagen avslår motion 1986/87:Sk715,
SkU 1986/87:31
4. beträffande industrifastigheter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk326,
5. beträffande en omläggning av villaschablonen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk413 yrkande 21,
6. beträffande underhåll av villa
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk369, 1986/87:Sk389, 1986/ 87:Sk413 yrkande 22 och 1986/87:Sk446,
7. beträffande uthyrning av fritidsbostad
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk379 och 1986/87:Sk435,
8. beträffande beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk387 i denna del, 1986/ 87:Sk413 yrkande 24 i denna del, 1986/87:Sk426 yrkande 1 i denna del och 1986/87:Sk459 i denna del,
9. beträffande uppskov med realisationsvinstbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk387 i denna del samt motionerna 1986/87:Sk328 yrkande 1, 1986/87:Sk413 yrkande 24 i denna del, 1986/87:Sk426 yrkande 1 i denna del och 1986/87:Sk459 i denna del,
10. beträffande beskattningen i övrigt av bostadsrätt att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk459 i denna del,
11. beträffande schablonbeskattningen av bostadsföretag att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk426 yrkande 2,
12. beträffande beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av fastighet
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk387 i denna del och 1986/87:Sk413 yrkande 23,
13. beträffande arvskiften
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk338,
14. beträffande gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag att
riksdagen avslår motion Sk451,
15. beträffande underhåll av hyresfastighet
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk313,1986/87:Sk328 yrkande 2 och 1986/87:Sk426 yrkande 3,
16. beträffande bostadsförmån på jordbruksfastighet
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk425 och 1986/87:Sk720,
17. beträffande en regional jämlikhet vid fastighetstaxeringen att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk455,
18. beträffande skattereduktion för byggnader med bevarandevärde att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk703,
19. beträffande taxeringen av skärgårdsfastigheter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Sk428 yrkande 5, 1986/ 87:Sk712 och 1986/87:Sk806,
20. beträffande klassificeringen av servicehus att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk721,
SkU 1986/87:31
21. beträffande särskild fastighetstaxering att riksdagen avsiår motionerna 1986/87:Sk704 och 1986/87:Sk719.
Stockholm den 17 mars 1987 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Gunnar Nilsson (s), Arne Kjörnsberg (s), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m).
Reservationer
1. Fastighetsskatten för hyreshus (mom. 1)
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Syftet med” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Alltsedan fastighetsskatten infördes hösten 1984 har en välgrundad kritik riktats mot denna skatteform. Kritiken har bl.a. gått ut på att skatten inte är fördelad efter bärkraft, att den missgynnar det enskilt ägda fastighetsbeståndet och att den inte varit tillräckligt förberedd. Samtidigt har framhållits att skatten delvis bygger på en felsyn. Att de allmännyttiga bostadsföretagen fått vidkännas kostnadsfördyringar i form av upptrappningar av den subventionerade räntan kan visserligen ha medfört en höjning av den allmänna hyresnivån och ett utrymme för hyreshöjningar även i enskilt ägda hyreshus utan räntesubventioner. Avsikten var bl.a. att genom utformningen av fastighetsskatten motverka att ej avsedda effekter av detta slag uppstod i fråga om enskilt ägda fastigheter. Detta grundläggande motiv för skatten har emellertid underkänts av de borgerliga partierna, eftersom även dessa hus fått vidkännas ökningar av kapitalkostnaderna. Det förtjänar också att framhållas att lagrådet riktat liknande kritik mot reglerna men att denna kritik endast föranlett smärre justeringar av reglerna.
Redan före höjningen av skatten hösten 1986 förelåg en olikhet i skatteuttaget - 2 % av taxeringsvärdet för konventionellt beskattade hus gentemot 1,4 % för schablonbeskattade - som i hög grad missgynnade privata fastighetsägare och som gick stick i stäv mot bostadsministerns tidigare deklarerade uppfattning om hur en neutral skatt borde vara konstruerad (prop. 1982/83:50 bilaga 5 s. 33). Höjningen accentuerar
SkU 1986/87:31
orättvisorna mot det enskilda fastighetsbeståndet. Till följd av bruksvärdesystemets utformning kommer de privata fastighetsägarna inte ens att kunna ta ut tillräcklig hyra för att erhålla kostnadstäckning för skatten. I sista hand går detta ut över hyresgästerna i form av sämre underhåll av bostäderna.
Höjningen strider också mot regeringens egna principer för samspelet mellan räntesubventionering och fastighetsskatt som innebär att nettobelastningen för hus med och hus utan statliga lån skall vara lika.
Utskottet vill också framhålla att skattehöjningen utgör en ej acceptabel merbelastning för ägare till affärs- och kontorslokaler, som överhuvudtaget inte omfattas av det statliga bostadslånesystemet. Den snedvridning av konkurrensen som följer av att industrienheter — t. ex. bensinstationer med lokaler för livsmedelsförsäljning — är helt befriade från skatten blir ännu mer markerad.
Utskottet anser att skattehöjningen är orättvis, olikformig och diskriminerande mot privat fastighetsägande. Att — som avsikten varit — kompensera de privata ägare av bostadsfastigheter som har statliga lån räcker inte för att dessa negativa effekter skall undanröjas, eftersom ägare till lokaler ändå drabbas och de av allmännyttans hus som inte har statliga lån under alla omständigheter gynnas otillbörligt.
Med det anförda tillstyrker utskottet de yrkanden som framställts i olika motioner om att den beslutade höjningen av skattesatsen skall upphävas.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa
1. beträffande fastighetsskatten för hyreshus att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk413 yrkande 25 i denna del, 1986/87:Sk457 och 1986/87:Sk462 yrkande 8 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt att skattesatsen ”2,5 procent” skall bytas ut mot ”2 procent”.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1987 och tillämpas fr.o.m. 1988 års taxering.
2. Avveckling av fastighetsskatten (mom. 2)
Bo Lundgren (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”obyråkratisk fastighetsbeskattning.” bort ha följande lydelse:
Som utskottet nyss anfört beskattas enskilt ägda hyresfastigheter och lokaler hårdare än de s.k. allmännyttiga bostadsföretagen. Därtill kommer att alla landets drygt 1,5 miljoner småhusinnehavare berörs av denna beskattning, och här drabbas de som redan har de dyraste boendekostnaderna hårdast. Detta gäller särskilt småhusägare som finansierat sina hus utan statliga lån och andra som under senare år förvärvat ett äldre hus, dvs. i många fall flerbarnsfamiljer som redan har en svår ekonomisk situation.
SkU 1986/87:31
15 Utskottet instämmer därför i uppfattningen att fastighetsskatten successivt bör slopas. Förslaget i motion Sk413 att som ett första steg sänka skatteuttaget med en tredjedel fr.o.m. 1988 får anses väl avvägt. Utskottet tillstyrker således motionen i denna del.
Med det anförda torde syftet med motionerna Sk386 och Sk462 i denna del till väsentligt del kunna anses tillgodosett.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
2. beträffande en avveckling av fastighetsskatten m. m. att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk413 yrkande 25 i denna del och med anledning av motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 6 och 1986/87:Sk462 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ett successivt avskaffande av den statliga fastighetsskatten i enlighet med vad som anförts ovan.
3. Avveckling av fastighetsskatten (morn. 2)
Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”obyråkratisk fastighetsbeskattning.” bort ha följande lydelse:
Av vad som nyss anförts framgår att stark kritik kan riktas mot fastighetsskatten. Målsättningen bör vara att minska bostadssektorns belastning på statsbudgeten genom att begränsa subventionerna, inte genom att ta ut en skatt av detta slag. Denna skatt är dessutom - som framgår av vad utskottet nyss anfört - utformad på ett i flera hänseenden olyckligt och orättvist sätt. Utskottets förslag att slopa den senaste skärpningen skall ses som ett första steg i en avveckling av skatten. På grund av statsfinansiella skäl kan den inte omedelbart avskaffas helt. Som anförs i motion Sk462 bör fastighetsskatten i stället ingå i den översyn av bostadsfinansiering och beskattning som bör genomföras snarast i syfte att kraftigt minska bostadssubventionerna. Utskottet tillstyrker således motion Sk462 i denna del.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
2. beträffande avveckling av fastighetsskatten att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk462 yrkande 7 och med anledning av motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 6 och 1986/87:Sk413 yrkande 25 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan rörande fastighetsskatten.
4. Industrifastigheter (morn. 4)
Tommy Franzén (vpk) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har senast” och slutar med ”aktuella lagstiftningsyrkandet.” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att flera skäl talar för den utvidgning av skatten som föreslås i motion Sk326. Som skatten nu är konstruerad berörs t. ex. en
SkU 1986/87:31
bensinstationsanläggning med affärslokaler för livsmedel m.m. inte av skatten, medan däremot andra fastigheter med affärslokaler, kontor, bostäder etc. gör det. En mera generellt verkande skatt skulle innnebära en större rättvisa mellan olika ägarkategorier, och den torde dessutom bli lättare att administrera och kontrollera. Genom att utvidga skatten till industrifastigheter uppnås framför allt den viktiga effekten att man kan få en välmotiverad omfördelning från industrikapital till hyresgäster och andra bostadskonsumenter. Intäkterna — uppskattningsvis ca 1 miljard kronor — kan användas till att stödja främst de allmännyttiga bostadsföretagen i syfte att undvika hyreshöjningar, till att förbättra bostadsbidragen samt till att sänka fastighetsskatten för egnahemsfastigheter.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk326.
dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa
4. beträffande industrifastigheter att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk326 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt dels
att i 1 och 4 §§ ordet ”industrienhet” infogas mellan orden ”hyresenhet” och ”eller”, dels att i 3 § första stycket införs en ny punkt, 1, av följande lydelse:
1) 2,5 procent av taxeringsvärdet om fastigheten utgör industrienhet.
Denna lag träder i kraft den första juli 1987 och tillämpas första gången i fråga om 1988 års taxering. Ingår fastighet i förvärvskälla för vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet skall skatten vid 1988 års taxering påföras med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.
5. Omläggning av villaschablonen (morn. 5)
Bo Lundgren (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att utskottet i det avsnitt som på s. 6 börjar med ”Utskottet har vid” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena.” bort anföra följande beträffande en omläggning av villaschablonen:
Som anförs i motion Sk413 skapar den nuvarande utformningen av villabeskattningen två principiellt viktiga problem. För det första skiljer sig taxeringsvärdet för likadana hus högst väsentligt mellan olika orter och regioner i landet. Det innebär att villaskatten slår mycket olika beroende på var i landet ett hus ligger. Denna olikhet är ofta klart större än den i och för sig förekommande olikheten i hyresnivåer. För det andra har, genom att avdrag inte längre medges för reparationer i småhus, det s.k. svarta arbetet ökat högst betydligt. Genom att avdragsrätten inte längre finns saknar villaägaren motiv att begära kvitto för utfört arbete. Utskottet återkommer strax till dessa avdragsfrågor.
SkU 1986/87:31
17 Det bör därför utredas huruvida en ny metod för småhusbeskattning, som bygger på en värdering av boendeförmånen i sig, kan införas. Därvid bör övervägas om inte beskattningen av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter kan utformas på likartat sätt.
Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla att en ny metod givetvis inte får leda till höjd beskattning.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk413 i denna del (yrkande 21).
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa
5. beträffande en omläggning av villaschablonen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk413 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan om en ny utformning av småhusbeskattningen.
6. Underhåll av villa (mom. 6)
Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att utskottet i det avsnitt som på s. 6 börjar med ”Utskottet har vid” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena.” bort anföra följande beträffande underhåll av villa:
Till grund för yrkandena i motionerna om ett avdrag vid beskattningen för kostnader för reparation och underhåll av eget hem ligger bl.a. önskemålet att genom en lämplig utformning av reglerna på ett positivt sätt motverka utbredningen av den svarta marknaden. De nuvarande problemen på detta område har man hittills sökt motverka genom en omfattande kontrollapparat. Effekterna härav är framför allt en ökad byråkrati och en förklarlig irritation hos dem som lojalt försöker följa bestämmelserna.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att en avdragsrätt för reparation och underhåll av eget hem skulle vara ägnad att förbättra den nuvarande situationen. Det bör också framhållas att en avdragsrätt överensstämmer med de allmänna principer som gäller vid beskattningen för kostnader av detta slag.
Hur en avdragsrätt bör lösas i detalj är givetvis beroende av hur frågan om småhusbeskattningens framtida utformning löses. Dessa och andra härmed sammanhängande frågor bör enligt utskottets uppfattning prövas skyndsamt.
Utskottet finner således att regeringen i samband med sina ställningstaganden till bostadsbeskattningens utformning bör lägga fram förslag om en avdragsrätt för reparation och underhåll av eget hem. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna i denna del.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa
6. beträffande underhåll av villa
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk369, 1986/ 87:Sk389,1986/87:Sk413 yrkande 22 och 1986/87:Sk446 hos regeringen begär förslag om avdragsrätt vid beskattningen för reparation och underhåll av eget hem.
SkU 1986/87:31
7. Uthyrning av fritidsbostad (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Vid sin” och slutar med ”således motionerna.” bort ha följande lydelse:
Ett betydligt högre skattefritt intäktsbelopp är starkt önskvärt med tanke framför allt på angelägenheten av att främja turismen. Benägenheten hos enskilda att hyra ut sina fritidshus är fortfarande alltför låg. Detta beror bl.a. på att den enskilde givetvis vill undvika allt krångel och de kännbara effekter i övrigt som ett överskridande av den nuvarande 8 000-kronorsgränsen medför. Det är också en klar fördel om en övre beloppsgräns följer inflationen. En anknytning till basbeloppet är därför önskvärd. Den gräns på ett halvt basbelopp som föreslagits i motion Sk379 är enligt utskottets uppfattning en rimlig avvägning. Utskottet tillstyrker således denna motion. Därmed är också syftet med motion Sk435 tillgodosett.
dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa
7. beträffande uthyrning av fritidsbostad att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk379 och med anledning av motion 1986/87:Sk435 antar följande
Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse:
Gällande lydelse
Genom regeln i 24 § 2 mom. sista stycket första punkten undantas, under de förutsättningar som anges där, från tillämpning av bestämmelserna i 2 mom. första och andra styckena exempelvis fastigheter som under somrarna brukar hyras ut till sommargäster men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor som regelbundet hyrs ut under somrarna, fastigheter som till viss del upplåts för upplagsplats, för rörelse eller dylikt samt fastigheter som utnyttjas för odling eller tillgodogörande av alster eller naturtillgångar från fastigheten. En fastighet bör anses i endast ringa omfattning utnyttjad för sådant ändamål, som avses här, om den årliga bruttointäkt som förvärvas därvid uppgår till högst 8000 kronor eller överstiger detta belopp men inte 2 procent av fastighetens taxeringsvärde. I den bruttointäkt,
Reservanternas förslag
Genom regeln i 24 § 2 mom. sista stycket första punkten undantas, under de förutsättningar som anges där, från tillämpning av bestämmelserna i 2 mom. första och andra styckena exempelvis fastigheter som under somrarna brukar hyras ut till sommargäster men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor som regelbundet hyrs ut under somrarna, fastigheter som till viss del upplåts för upplagsplats, för rörelse eller dylikt samt fastigheter som utnyttjas för odling eller tillgodogörande av alster eller naturtillgångar från fastigheten. En fastighet bör anses i endast ringa omfattning utnyttjad för sådant ändamål, som avses här, om den årliga bruttointäkt som förvärvas därvid uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före tax -
SkU 1986/87:31
19 Gällande lydelse
som det här är fråga om, skall dock inte räknas in intäkt på grund av del i samfällighet.
Reservanternas förslag eringsäret eller överstiger halva basbeloppet men inte 2 procent av fastighetens taxeringsvärde. I den bruttointäkt, som det här är fråga om, skall dock inte räknas in intäkt på grund av del i samfällighet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas första gången i fråga om 1989 års taxering.
8. Beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt (mom. 8)
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att utskottet i det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Vid sin” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande beräkningen av realisationsvinst på bostadsrätt:
Bostadsrätter har sedan länge diskriminerats i många hänseenden vid beskattningen jämfört med vad som gäller för boende i en- och tvåfamiljsfastigheter. Bostadskommitténs förslag innebär vissa förbättringar av reglerna. Bl.a. föreslås att realisationsvinstreglerna för bostadsrätter läggs om i syfte att få en bättre överensstämmelse med vad som gäller för villor. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att förbättringar av reglerna i detta avseende genomförs snarast möjligt så att försäljning av bostadsrätt inte längre missgynnas vid beskattningen.
När det gäller avvägningen av skatteuttaget vill utskottet - med anledning av de skatteskärpningar som yrkas i motion Sk387 — framhålla att redan den nuvarande vinstbeskattningen i fråga om bostäder kan slå hårt och medföra stötande effekter i det enskilda fallet. Enligt utskottets mening saknas det även av andra skäl anledning att förstärka de skillnader i beskattningen som i dag föreligger gentemot vinster på helt skattefria kapitalplaceringsobjekt i form av lösöre av olika slag.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk387 i vad avser realisationsvinstberäkningen i fråga om bostadsrätter och tillstyrker övriga motioner i denna fråga.
dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa
8. beträffande beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Sk387 i denna del och med bifall till motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 24 i denna del, 1986/ 87:Sk426 yrkande 1 i denna del och 1986/87:Sk459 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts ovan rörande beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt.
SkU 1986/87:31
9. Beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt (mom. 8)
Tommy Franzén (vpk) anser
dels att utskottet i det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Vid sin” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande beräkningen av realisationsvinst på bostadsrätt:
Som anförs i motion Sk387 har spekulationen i bostäder ökat under de senaste åren. De som har pengar och kan betala får förtur till de attraktiva lägenheterna. Dagens höga överlåtelsevärden på bostadsrätter och småhus gör dessa delar av bostadsmarknaden helt segregerade. De icke kapitalstarka grupperna, såsom de unga barnfamiljerna och ungdomarna, stängs därmed ute från dessa boendeformer.
Bostadshandeln medför stora problem av bostadspolitisk, fördelningspolitisk och samhällsekonomisk art. Här behöver bara nämnas att de upptrissade överlåtelsevärdena på bostadsmarknaden kräver mera lån och leder till större ränteavdrag och därmed ökade skattesubventioner. På detta sätt ökar samhällets kostnader för bostadssektorn utan att nya bostäder byggs och utan att de boende får lägre boendekostnader.
De vinster som uppstår i handeln med bostäder är betydande och uppgår årligen till miljardbelopp. Dessa vinster beskattas så gott som inte alls med gällande regler för realisationsvinstbeskattningen. För att de bostadspolitiska ambitionerna skall kunna kvarstå på en hög nivå bör realisationsvinstbeskattningen skärpas för att motverka sådana ej acceptabla effekter som nyss angetts. En skärpt beskattning bör också kunna förbättra möjligheterna att finansiera bostadssociala reformer.
Utskottet instämmer således i kravet att värdeökningar som beror på annat än att det reala värdet ökats genom förbättringar och värdesäkring av den egna kapitalinsatsen bör beskattas till 100 % och att gemensamma regler med denna innebörd bör gälla för villor och bostadsrätter. Möjligheten för villaägare att få uppskov med beskattningen bör också tas bort.
dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa
8. beträffande beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk387 i denna del och med avslag på motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 24 i denna del, 1986/ 87:Sk426 yrkande 1 i denna del och 1986/87:Sk459 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan angående beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt.
10. Uppskov med realisationsvinstbeskattningen (mom. 9)
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
SkU 1986/87:31
dels att utskottet i det avsnitt som på s. 7 börjar med ”Vid sin behandling” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande uppskov
med realisationsvinstbeskattningen:
Stark kritik har under lång tid riktats mot att bostadsrätter diskrimineras i uppskovshänseende. Av samma skäl som villaägare har fått möjlighet till uppskov med beskattningen vid byte till en annan jämförlig bostad bör givetvis under motsvarande omständigheter uppskov kunna medges även vid avyttring av bostadsrätt. Reglerna bör även kompletteras så att de inte förhindrar byten från den ena till den andra bostadsformen. Enligt utskottets uppfattning är det av vikt att reglerna snarast ändras i dessa hänseenden. Utskottet avstyrker således motion Sk387 i denna del och tillstyrker yrkandena härom i motionerna Sk328, Sk413, Sk426 och Sk459.
dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa
9. beträffande uppskov med realisationsvinstbeskattningen att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Sk387 i denna del samt med bifall till motionerna 1986/87:Sk328 yrkande 1, 1986/87:Sk413 yrkande 24 i denna del, 1986/87:Sk426 yrkande 1 i denna del och 1986/87:Sk459 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts ovan rörande uppskov med realisationsvinstbeskattningen.
11. Uppskov med realisationsvinstbeskattningen (morn. 9)
Tommy Franzén (vpk) anser — under åberopande av innehållet i reservation 9 - att utskottet under mom. 9 bort hemställa
9. beträffande uppskov med realisationsvinstbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk387 i denna del samt med avslag på motionerna 1986/87:Sk328 yrkande 1, 1986/87:Sk413 yrkande 24 i denna del, 1986/87:Sk426 yrkande 1 i denna del och 1986/87:Sk459 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan angående slopande av uppskovsreglerna vid realisationsvinstbeskattningen.
12. Beskattningen i övrigt av bostadsrätt (mom. 10)
Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) anser
dels att utskottet i det avsnitt som på s. 7 börjar med ”Vid sin behandling” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande beskattningen i övrigt av bostadsrätt:
Även i övrigt bör beskattningen av bostadsrätt och egnahem ske efter samma principer. Att den som innehar en bostadsrätt inte behöver redovisa en schablonintäkt på samma sätt som en villaägare leder till väsentliga ekonomiska skillnader för dessa båda bostadsformer. Skillnader av detta slag bör om möjligt elimineras.
Enligt utskottets mening bör riksdagen - med bifall till motion Sk459 i denna del — som sin mening ge regering till känna vad utskottet här har anfört.
SkU 1986/87:31
dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa
10. beträffande beskattningen i övrigt av bostadsrätt
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk459 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande beskattningen i övrigt av bostadsrätt.
13. Schablonbeskattningen av bostadsföretag (morn. 11)
Bo Lundgren (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att utskottet i det avsnitt som på s. 7 börjar med ”Vid sin behandling” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande schablonbeskattningen av bostadsföretag:
Vid utformningen av bostadsbeskattningen bör strävandena inte endast vara att skapa en ökad rättvisa mellan olika bostadshavare. Till grund för yrkande 2 i motion Sk426 ligger också uppfattningen att alla fastighetsägare bör kunna konkurrera på lika villkor. Nuvarande lagstiftning på bostadsområdet gynnar i hög grad de allmännyttiga bostadsföretagen, vilket medför att de privata hyresvärdarna ställs inför stora svårigheter, bl.a. i form av lönsamhetsproblem. Utskottet instämmer därför i motionärernas uppfattning att reglerna bör utformas så att man uppnår en ökad neutralitet mellan bostadsföretag av olika slag. Vad utskottet här har anfört bör ges regering till känna.
dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa
11. beträffande schablonbeskattningen av bostadsföretag
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk426 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan rörande mer neutrala regler för olika bostadsföretag.
14. Beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av fastighet (mom. 12)
Bo Lundgren (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”dessa delar.” bort ha följande lydelse:
De begränsningar av indexuppräkningen som genomfördes 1980 motiverades bl.a. med att möjligheterna till ränteavdrag i vad avser småhus annars behövde begränsas. Detta har — som anförs i motion Sk413 — medfört att reglerna blivit komplicerade. Att man i princip bortser från prisförändringarna under de fyra första åren gäller inte endast för anskaffningsvärdet utan också förbättringskostnader m.m. under innehavstiden. Härtill kommer flera invecklade bestämmelser. Detta har medfört att det blivit svårt för den enskilde att förstå den fulla innebörden av reglerna, och detaljutformningen i olika hänseenden orsakar också skattemyndigheterna ett avsevärt och onödigt merarbete. Det bör framhållas att begränsningarna slår mycket olika från fall till fall och att även den som i realiteten inte gjort någon vinst på en försäljning kan råka ut för en hård och omotiverad beskattning.
SkU 1986/87:31
23 Med det anförda instämmer utskottet därför i uppfattningen att begränsningarna av indexuppräkningen bör avskaffas. Utskottet tillstyrker således motion Sk413 yrkande 23 och avstyrker motion Sk387 i denna del.
dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa
12. beträffande beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av fastighet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk413 yrkande 23 och med avslag på motion 1986/87:Sk387 i denna del hos regeringen begär förslag till ändringar av realisationsvinstbeskattningen av fastigheter i enlighet med vad som har anförts ovan.
15. Beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av fastighet (mom. 12)
Tommy Franzén (vpk) anser — under åberopande av innehållet i reservation 9 — att utskottet under mom. 12 bort hemställa
12. beträffande beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av fastighet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk387 i denna del och med avslag på motion 1986/87:Sk413 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan rörande beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av fastighet.
16. Underhåll av hyresfastighet (morn. 15)
Bo Lundgren (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”aktuella yrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning förtjänar de i motionerna framförda synpunkterna att uppmärksammas. Om man skall kunna vidmakthålla ett kontinuerligt underhåll av hyresfastigheter i enskild ägo och därigenom skapa en god boendemiljö för hyresgästerna bör det finnas en möjlighet att årligen avsätta medel till en reparations- och underhållsfond. Genom en sådan avsättningsmöjlighet skulle man också minska snedvridningarna av konkurrensförhållandena mellan de allmännyttiga bostadsföretagen och de privata fastighetsägarna. Förslaget innebär dessutom att fastighetsägarna får större möjligheter att genomföra en billigare och mer varsam upprustning än med dagens ROT-lån, något som skulle vara till gagn för såväl hyresgäster som fastighetsägare och som skulle leda till besparingar för staten.
Enligt utskottets uppfattning bör regeringen pröva denna fråga närmare i samband med sina ställningstaganden till bostadsbeskattningens framtida utformning.
dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa
15. beträffande underhåll av hyresfastighet att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk313, 1986/ 87:Sk328 yrkande 2 och 1986/87:Sk426 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts ovan rörande avsättningar för underhåll av hyresfastighet.
SkU 1986/87:31
17. Taxeringenavskärgårdsfastigheterm. m.(mom. 19)
Bo Lundgren (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Beträffande frågan” och på s. 12 slutar med ”dessa motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:
När det gäller vissa skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva turistområden har det i olika sammanhang uppmärksammats att taxeringsvärdet på fastigheter, som utnyttjas på ett normalt sätt av den bofasta befolkningen, ofta påverkas av en ökad efterfrågan för fritidsändamål. Värdena kan av denna anledning bli så höga att de allvarligt försämrar möjligheterna för de ursprungliga fastighetsägarna att bo kvar och fortsätta sin verksamhet på orten. Utskottet har tidigare år hänvisat till att frågan skulle tas upp av bostadskommittén, men så har inte skett. Frågan har ej heller tagits upp i direktiven för småhustaxeringskommittén.
Enligt utskottets uppfattning kan det ifrågasättas om man inte borde söka utforma reglerna på ett annat sätt så att oskäliga effekter kan undvikas. Frågan bör enligt utskottets mening i första hand prövas av småhustaxeringskommittén. Utskottet anser således att kommittén med anledning av motionerna bör få tilläggsdirektiv i detta hänseende.
dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa
19. beträffande taxeringen av skärgårdsfastigheter m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk428 yrkande 5, 1986/87:Sk712 och 1986/87:Sk806 hos regeringen begär att småhustaxeringskommittén (Fi 1986:03) får tilläggsdirektiv att pröva frågan om värderingen av vissa fastigheter i attraktiva turistområden.
18. Särskild fastighetstaxering (morn. 21)
Bo Lundgren (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har” och slutar med ”motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:
De taxeringsvärden som fastställdes vid 1981 års allmänna fastighetstaxering byggde i huvudsak på fastigheternas beräknade marknadsvärde 1979. Sedan dess har marknadsvärdena fallit på flera fastighetstyper och för många enskilda fastigheter. Följden har blivit en överbeskattning till följd av för höga taxeringsvärden.
Ny taxering av taxeringsenhet under en löpande taxeringsperiod förutsätter i allmänhet att enhetens värde ökat eller minskat genom en förändring i den fysiska beskaffenheten. Utskottet finner att denna bestämmelse är föråldrad. Man bör enligt utskottets mening rimligen kunna omtaxera en fastighet under taxeringsperioden till följd av förändringar också i marknadsvärdet. Utskottet finnner således i likhet med motionärerna att förändrat marknadsvärde bör införas som grund för särskild fastighetstaxering. För vissa fastighetstyper bör man överväga en generell nedsättning av fastighetstaxeringsvärdena, antingen för hela landet eller för vissa definierade regioner. Det senare kan gälla jordbruksfastigheter vilkas marknadsvärden
SkU 1986/87:31
bl.a. till följd av prisprövningsreglerna i förvärvslagstiftningen kan ha minskat högst betydligt. I sammanhanget bör också nämnas att marknadsvärdet för vissa fastigheter kan ha sjunkit väsenligt på grund av det allvarliga ingrepp i den enskilda äganderätten som riksdagens beslut under förra riksmötet om fritt handredskapsfiske innebär.
Förslag av den angivna innebörden bör snarast möjligt föreläggas riksdagen.
dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa
21. beträffande särskild fastighetstaxering att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk704 och med anledning av motion 1986/87:Sk719 begär förslag från regeringen om ändrade regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som har anförts ovan.
Särskilt yttrande
Gränsdagningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag (mom. 14)
Bo Lundgren (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anför: Enligt vad utskottet anför kommer den i motion Sk451 aktualiserade frågan om gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag att prövas av regeringen. Vi utgår därför från att den kommer att få en skyndsam lösning så att negativa, ej avsedda effekter av det slag som anges i motionen ej kommer att uppstå som en följd av att taxeringarna av olika fastighetstyper delats upp på skilda år.
SkU 1986/87:31