Om beskattningen av stiftelser och ideella föreningar, m.m.
Skatteutskottets betänkande 1986/87:39
om beskattningen av stiftelser och ideella föreningar, m.m.
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet motionsyrkanden om en översyn av skattereglerna för olika ideella organisationer och om andra skattelättnader i vissa hänseenden för ideella föreningar och idrottsmän. Utskottet avstyrker motionerna men utgår samtidigt från att skattefrågorna för föreningar och stiftelser utan dröjsmål tas upp till en gemensam bedömning.
Till betänkandet har fogats tre reservationer.
Motioner
1986/87:Sk334 av Bengt Silfverstrand (s) vari - med hänvisning till motion 1986/87:L204 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär en särskild översyn av beskattningsreglerna för stiftelser.
1986/87 :Sk339 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om inkomstutjämning för idrottsutövare med tillfälligt höga inkomster för att de ej av skatteskäl skall tvingas flytta ur landet.
1986/87:Sk344 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att ideella föreningar får utökad skattefrihet och slipper deklarationsskyldighet vid inkomster understigande
1,5 basbelopp.
1986/87:Sk358 av Sten Svensson (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen beslutar ändra 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt så att orden ”15 000 kronor” byts ut mot ”150 procent av det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret”,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om tillämpning av skatteregler för ideella föreningar och samfund.
1986/87:Sk362 av Rune Ångström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen begär en utredning om gynnsammare skatteregler för idrottsmän med temporärt höga inkomster så att dessa kan fördelas under en längre uttagsperiod.
1986/87 :Sk393 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om idrottens totala situation med tyngdpunkt på idrottens
SkU
1986/87:39
1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 39
skatte- och avgiftssituation och med speciell inriktning på idrottsmännens ekonomiska förmåner och finansiering av dessa.
1986/87:Sk398 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen begära att en översyn av samtliga skatteregler för ideella organisationer kommer till stånd snarast.
1986/87:Sk399 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att det skattefria grundbeloppet för ideella föreningar höjs från 15 000 kr. till
1,5 basbelopp.
1986/87:Sk458 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m) vari - med hänvisning till motion 1986/87:Kr435 — yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande skattelindringar för ideella föreningar,
2. att riksdagen beslutar att schablonavdraget vid idrottsutövning fr.o.m. den 1 januari 1988 skall uppgå till 5 000 kr.
1986/87:Sk525 av Sigge Godin (fp) och Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av mervärdeskattskyldigheten för ideella föreningar att stiftelser anknutna till allmännyttiga ideella föreningar ur mervärdeskattesynpunkt behandlas på samma sätt som moderföreningen.
Utskottet
De ideella föreningarna är alltsedan 1979 års taxering i stor utsträckning befriade från inkomstskatt. Om vissa grundläggande krav är uppfyllda anses de ha allmännyttig karaktär och beskattas då endast för inkomst av fastighet och inkomst av rörelse. Även sådana inkomster går fria från skatt om de huvudsakligen har en naturlig anknytning till föreningens ideella verksamhet eller utgör en traditionell finansieringskälla för ideellt arbete. Inkomster av kommersiellt bedriven verksamhet skall däremot i princip beskattas i vanlig ordning. En allmännyttig ideell förening är emellertid — i motsats till andra juridiska personer — berättigad till ett grundavdrag på 15 000 kr. Grundavdraget höjdes till detta belopp från 2 000 kr. hösten 1984 med verkan fr.o.m. 1984 års taxering.
Stiftelser som fullföljer vissa kvalificerat allmännyttiga ändamål är också befriade från beskattning för all annan inkomst än inkomst av fastighet och inkomst av rörelse. Vissa stiftelser med speciell karaktär är befriade också från beskattning av inkomst av rörelse.
Fr.o.m. 1986 års taxering har den kommunala inkomstbeskattningen av juridiska personer upphört. I stället har den statliga inkomstskatten höjts, och den uppgår för stiftelser och ideella föreningar till 40 % av den beskattningsbara inkomsten. För familjestiftelser gäller särskilda regler som utskottet bortser från i detta sammanhang.
De allmännyttiga föreningarna och stiftelserna är befriade från förmögenhetsskatt. För förmögenhet som är nedlagd i rörelse föreligger dock skatteplikt om organisationen är skattskyldig för inkomst av rörelsen. På sådan förmögenhet utgår skatt med 0,15 % av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 25 000 kr.
SkU 1986/87:39
2 En mer utförlig redogörelse för gällande bestämmelser och tidigare riksdagsbehandling av de frågor som tas upp i de aktuella motionerna har lämnats i betänkandet SkU 1985/86:32. Härefter har enligt ett riksdagsbeslut hösten 1986 (prop. 1986/87:44, SkU 1986/87:8) de ideella föreningarna - med verkan fr.o.m. den 1 juli 1987 — befriats från mervärdeskatt i samma utsträckning som de är frikallade från inkomstskatt. En förening som är befriad från beskattning av en rörelseinkomst skall alltså inte heller erlägga mervärdeskatt på omsättningen i rörelsen.
När det gäller stiftelser yrkas i motion Sk334 av Bengt Silfverstrand (s) en allmän översyn av beskattningsreglerna. Motionären anser att reglerna är otidsenliga och medför stora orättvisor och möjligheter till maktkoncentration. Vidare yrkas i motion Sk525 av Sigge Godin och Margareta Andrén (fp) att stiftelser med anknytning till en viss förening befrias från mervärdeskatt i samma utsträckning som den ideella föreningen.
I fråga om de ideella föreningarna anförs i motion Sk398 av Agne Hansson m.fl. (c) att skatte- och avgiftsreglerna blivit alltmer komplicerade och så administrativt och ekonomiskt betungande att de håller på att förkväva de olika organisationerna och då särskilt idrottsrörelsen. Motionärerna yrkar en totalöversyn av samtliga skatte- och avgiftsregler för ideella organisationer och deras funktionärer. Av liknande skäl yrkar Göran Ericsson (m) i motion Sk393 en utredning om idrottens totala skatte- och avgiftssituation med speciell inriktning på idrottsmännens ekonomiska förmåner och finansieringen av dessa. Motionären förespråkar också lättnader i beskattningen av reklam och av bingo. Även Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) förespråkar förbättringar i olika hänseenden för de ideella föreningarna. De till utskottet hänvisade yrkandena från deras sida (Sk458 yrkandena 1 och 2) innehåller krav på en fortsatt utbyggnad av den skattelättnad som redan gäller för föreningarna och deras funktionärer.
Vidare yrkas i motionerna Sk344 av Stig Josefson m.fl. (c), Sk399 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Sk358 yrkande 1 av Sten Svensson (m) att grundavdraget för de ideella föreningarna höjs från nuvarande 15 000 kr. till
1,5 basbelopp. Även dessa yrkanden syftar till praktiska förenklingar. Motionärerna anser också att skattelättnader är motiverade eftersom föreningarnas inkomster skall finansiera deras framtida verksamhet. En höjning av grundavdraget bör enligt deras mening genomföras som ett provisorium i avvaktan på en översyn av grunderna för beskattningen av ideella organisationer. Sten Svensson (m) framhåller också att föreningarnas inkomster många gånger hänför sig till ideella insatser från medlemmarnas sida. Sådana inkomster bör enligt hans uppfattning över huvud taget inte beskattas (yrkande 2 i motion Sk358).
Av vad utskottet redan anfört framgår att de ideella föreningarna i allmänhet är befriade från skatt på inkomst och förmögenhet som hänför sig till den ideella verksamheten. Att vissa problem kvarstått i fråga om inkomstskatten under de närmare 10 år som skattelättnaderna tillämpats har sin förklaring i principen att även en ideell förening bör beskattas för inkomst av vanlig näringsverksamhet, och att det i praktiken visat sig svårt att dra en klar gräns mellan sådan skattepliktig inkomst och icke skattepliktiga
SkU 1986/87:39
1* Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr39
Rättelse: S. 6 rad 18 Står: (RSV Dt 1980:10) Rättat till: (RSV Dt 1986:25)
inkomster. Denna fråga har emellertid ägnats en fortlöpande uppmärksamhet och tillämpningen av reglerna har efter hand underlättats på flera sätt, bl.a. genom genom en höjning av grundavdraget till 15000 kr. Klarlägganden i rättspraxis rörande gränsdragningsproblemen och i en särskild broschyr från riksskatteverket visar också att beskattning av en verksamhet som grundar sig på ideella insatser av medlemmarna till stor del kan undvikas.
Kritiken har i stor utsträckning riktats mot att föreningarna betungas av punktskatter av olika slag och av sina skyldigheter att såsom arbetsgivare göra skatteavdrag och redovisa arbetsgivaravgifter. De besvärande problem som förelegat rörande mervärdeskatten torde numera i allt väsentligt ha fallit bort genom de undantag från denna skatt för de ideella föreningarna som nyligen har införts. Beträffande övriga skatter kan framhållas att vissa arvsskattefrågor rörande stiftelser och föreningar utreds av arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02). Lättnader i reklamskatten övervägs inom finansdepartementet med anledning av en framställning från riksskatteverket. Direktiv har nyligen utfärdats för en utredning med syfte att lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom bingo och andra lotterier (Dir. 1987:9). När det gäller uppbörden av skatter och avgifter på utgivna löner m.m. har utskottet tidigare år framhållit att reglerna i praktiken torde kunna tillämpas på ett sådant sätt att några särskilda redovisningsproblem inte behöver uppkomma. Utskottet utgår från att regeringen och riksskatteverket följer utvecklingen på detta område uppmärksamt. Vidare bör nämnas att riksdagen under våren 1986 - mot bakgrund av ett rättsfall angående en idrottsförenings skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på ersättningar till en idrottsman (RÅ 1985 1:39) — beslutat att staten skall svara för de arbetsgivaravgifter som idrottsföreningar har att erlägga för ersättningar till idrottsutövare för år 1985 eller tidigare (prop. 1985/86:82, SfU 1985/86:11). Tillämpningsproblemen i fråga om dessa, avgifter har för övrigt underlättats genom förenklingar av reglerna fr.o.m. 1982, ett förbättrat debiterings- och uppbördssystem fr.o.m. 1985 och särskilda regler om förhandsbesked i sociallagstiftningsfrågor (se SfU 1986/87:4).
Utskottet instämmer i uppfattningen att man om möjligt bör förenkla reglerna ytterligare och underlätta de praktiska problemen för föreningarna. Enligt utskottets mening kan det emellertid inte anses motiverat att i väsentlig omfattning bygga ut de nuvarande skatteförmånerna utan att först genomföra en grundläggande utvärdering och översyn av reglerna. Ett sådant utredningsarbete har planerats sedan länge, och avsikten har varit att samtliga frågor som rör ideella organisationer skall tas upp till en gemensam bedömning. Detta arbete skulle alltså till väsentlig del omfatta de i viss mån föråldrade beskattningsreglerna för stiftelser av olika slag och frågan om begränsningar av möjligheterna att utnyttja stiftelseformen som ett medel för maktkoncentration och andra syften vid sidan av ett allmännyttigt ändamål. En utgångspunkt har därför varit att det pågående lagstiftningsarbetet rörande de grundläggande frågorna rörande stiftelsernas ställning i civilrättsligt hänseende först borde klarläggas.
Sedan stiftelseutredningen (Ju 1975:01) avvecklades 1983 har arbetet med de civilrättsliga frågorna bedrivits inom justitiedepartementet. De besked
SkU 1986/87:39
som under de senaste åren lämnats därifrån har tytt på att en promemoria rörande dessa komplicerade frågor skulle läggas fram inom kort, och utskottet har med hänvisning härtill hållit fast vid den tidigare planläggningen av en översyn på skatteområdet. Vid sin behandling av skattefrågorna våren 1986 utgick utskottet från att de grundläggande linjerna i den kommande regleringen av de civilrättsliga frågorna skulle klarna inom en nära framtid och att en utredning om skattefrågorna i samband därmed skulle tillsättas snarast möjligt. Det kan nu konstateras att promemorian åter har blivit fördröjd.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan rörande beskattningen av de ideella föreningarna saknas det enligt utskottets uppfattning tillräckligt vägande skäl för att nu förespråka en särskild översyn enbart för dessa organisationer. Utskottet finner det angeläget att skattefrågorna för föreningar och stiftelser nu utan ytterligare dröjsmål tas upp till en gemensam bedömning. Utskottet utgår från att regeringen kommer att ta upp denna fråga i samband med de överväganden som nu pågår rörande en allmän skattereform. Något närmare ställningstagande i dessa frågor erfordras inte för närvarande från riksdagens sida.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk334, Sk393, Sk398 och Sk458 yrkande 1 angående en allmän översyn av skattereglerna för de ideella organisationerna.
I avvaktan på en utvärdering av reglerna kan utskottet inte tillstyrka en höjning av grundavdraget. Utskottet avstyrker således yrkandena härom i motionerna Sk344, Sk358 (yrkande 1) och Sk399.
Yrkande 2 i motion Sk358 om att inkomst av ideellt arbete ej skall beskattas rör en så grundläggande fråga att ett ställningstagande av riksdagen bör anstå i avvaktan på den planerade översynen. Utskottet avstyrker således även motion Sk358 yrkande 2.
Som skäl för yrkandet i motion Sk525 om att en stiftelse med anknytning till en ideell förening skall befrias från mervärdeskatt i samma utsträckning som den ideella föreningen anför motionärerna att mervärdeskatten utgör en betungande del av kostnaderna för ett vilohem som med bidrag från stat och kommun drivs i stiftelseform inom en föreningsrörelse.
Undantaget från mervärdeskatt för de ideella föreningarna innebär att de inte skall debitera och till statsverket redovisa mervärdeskatt på betalningar från sina kunder i en verksamhet som undantagits från inkomstbeskattning. Befrielse medges däremot inte för den mervärdeskatt som ingår i kostnaderna för inköp till rörelsen. Att — som motionärerna konstaterar — stiftelser inte omfattas av dessa speciella regler skall delvis ses mot bakgrund av av stiftelserna generellt sett inte heller åtnjuter något undantag från beskattning av rörelseinkomster. Stiftelser som driver rörelse skall alltså i princip redovisa mervärdeskatt på omsättningen i rörelsen men är i så fall å andra sidan berättigade till avdrag för den ingående mervärdeskatten på sina inköp till denna verksamhet. De inkomster som inflyter till ett vilohem, där verksamheten huvudsakligen avser tjänster av personlig natur, för vård, kost och logi m.m. beläggs emellertid inte med mervärdeskatt. Vad som anförts i motionen torde därför inte kunna anses utgöra tillräckliga skäl för att ändra
SkU 1986/87:39
reglerna. I sammanhanget kan tillfogas att kostnadsbilden i sin helhet givetvis kan beaktas i samband med frågan om statsbidrag till stiftelser. Utskottet avstyrker således denna motion.
I två motioner - Sk339 av Agne Hansson och Gösta Andersson (c) och Sk362 av Rune Ångström (fp) — yrkas att möjligheterna till inkomstutjämning förbättras för idrottsmän som under kort tid åtnjuter höga inkomster.
Vid sin prövning av motsvarande fråga förra året erinrade utskottet om att gällande regler erbjuder möjligheter till inkomstutjämning genom pensionsförsäkring eller genom förskjutning av beskattningen till senare år, exempelvis genom avtal om en årlig fördelning av de ersättningar som utgår. Utskottet, som i andra sammanhang ställt sig avvisande till olika krav om ökade möjligheter till en mer allmän resultatutjämning, fann inte att några bärande skäl förelåg för en särbehandling av idrottsstjärnor utan avstyrkte de då föreliggande motionsyrkandena.
Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga och avstyrker de aktuella motionerna.
Enligt riksskatteverkets anvisningar om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet (RSV Dt 1986:25) är idrottsmännen i regel berättigade till ett särskilt schablonavdrag från sina bruttoinkomster av den idrottsliga verksamheten med högst 3 000 kr.
I motion Sk458 yrkar Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) att schablonavdraget höjs till högst 5 000 kr.
Utskottet har nu liksom tidigare förståelse för syftet att förenkla för idrottsmännen och för föreningarna och har inte något att erinra mot att riksskatteverket räknar upp schablonavdraget i sina anvisningar, om erfarenheterna skulle utvisa att de nuvarande beloppsgränserna i allmänhet är otillräckliga. Någon åtgärd från riksdagens sida i denna fråga kan enligt utskottets uppfattning inte anses påkallad. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.
Utskottet hemställer
1. beträffande en översyn av beskattningen av stiftelser och ideella föreningar
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk334, 1986/87:Sk393, 1986/ 87:Sk398 och 1986/87:Sk458 yrkande 1,
2. beträffande grundavdraget
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk344,1986/87:Sk358 yrkande 1 och 1986/87:Sk399,
3. beträffande inkomst av ideellt arbete
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk358 yrkande 2,
4. beträffande mervärdeskatten för stiftelser att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk525,
5. beträffande inkomstutjämning för idrottsmän
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk339 och 1986/87:Sk362,
SkU 1986/87:39
6. beträffande schablonavdraget för idrottsmän att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk458 yrkande 2.
Stockholm den 9 april 1987 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), KarlAnders Petersson (c)*, Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s)* och Leif Olsson (fp)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1. Grundavdraget (mom. 2)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”1 avvaktan” och slutar med ”Sk399.” bort ha följande lydelse:
Höjningen av grundavdraget till 15000 kr. hösten 1984 syftade till att undanröja problemen för föreningar med smärre skattepliktiga inkomster. Erfarenheterna visar emellertid att tillämpningssvårigheterna trots denna höjning kommer att kvarstå för många föreningar som grundar sin verksamhet på frivilliga insatser. För att undvika en olämplig beskattning bör avdraget i avvaktan på resultatet av den planerade översynen av reglerna nu höjas till 1,5 basbelopp på sätt som föreslås i motionerna Sk344, Sk358 yrkande 1 och Sk399. Utskottet tillstyrker således dessa motioner.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
2. beträffande grundavdraget att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk344,1986/87:Sk358 yrkande 1 och 1986/87:Sk399 antar följande
SkU 1986/87:39
7 Förslag till
SkU 1986/87:39
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket, äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 15 000 kronor.
Föreslagen lydelse
Ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket, äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 150 procent av det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om 1988 års taxering.
2. Inkomstutjämning för idrottsmän (morn. 5)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Vid sin” och slutar med ”aktuella motionerna.” bort ha följande lydelse:
Vissa idrottsutövare kan under några få verksamma år erhålla extrema inkomster. Dessa drabbas, om inga särskilda dispositioner vidtas, av de höga marginalskatterna. De regler om inkomstutjämning genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang som i dag finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir många gånger att idrottsstjärnorna av ekonomiska skäl tvingas att bosätta sig i något annat land. Detta allvarliga problem skulle till väsentlig del kunna lösas med en möjlighet att fördela inkomsten under en längre tidsperiod, t. ex. genom ett samlingskonto som kunde disponeras och beskattas på ungefär samma sätt som de s. k. skogskontona eller genom att införa ett försäkringssystem som tillgodoser det aktuella behovet av resultatutjämning. Enligt utskottets mening bör regeringen skyndsamt kartlägga frågan och lägga fram ett förslag som löser de i motionen påtalade problemen.
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa
5. beträffande inkomstutjämning för idrottsmän att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk339 och 1986/ 87:Sk362 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om inkomstutjämning för idrottsutövare.
3. Schablonavdraget för idrottsmän (mom. 6)
Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
De ersättningar som idrottsutövare, domare, tränare och ledare erhåller för sina insatser är i regel sidoinkomster som träffas av höga marginalskatter. Det är viktigt att man vid beskattningen beaktar de särskilda omkostnader som uppkommer i denna verksamhet. Det schablonavdrag på högst 3 000 kr. som för närvarande medges för idrottsredskap, annan utrustning, resor utanför hemorten och ökade levnadskostnader m.m. har tillkommit bl. a. mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att specificera alla sådana utgifter och för att underlätta bedömningen av skattefrågorna. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att den nuvarande beloppsgränsen är för låg och finner att en uppräkning till 5 000 kr. tills vidare kan anses utgöra en skälig avvägning. En ändring i denna riktning bör enligt utskottets mening genomföras snarast möjligt genom en ändring av riksskatteverkets anvisningar eller genom uttryckliga regler i skattelagstiftningen. Regeringen bör skyndsamt ta upp denna fråga med riksskatteverket. Med det anförda får motionerna i denna del anses tillgodosedda.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa
6. beträffande schablonavdraget för idrottsmän att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk458 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en höjning av schablonavdraget för idrottsmän.
Särskilt yttrande
En översyn av beskattningen av stiftelser och ideella föreningar (mom. 1)
Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anför: Som utskottet anför är det angeläget att skattefrågorna för föreningar och stiftelser nu tas upp till en gemensam bedömning utan ytterligare dröjsmål. Vi förutsätter också att regeringen i enlighet med utskottets förslag snarast kommer att ta upp denna fråga.
I sammanhanget vill vi understryka att föreningarnas ekonomiska problem och deras betungande redovisning av skatter m. m. så långt som möjligt bör underlättas. Det är givetvis av vikt att det arbete som pågår i detta syfte beträffande olika detaljfrågor fullföljs snarast möjligt och inte läggs åt sidan i avvaktan på den kommande översynen av de grundläggande beskattningsfrågorna.
Motion Sk458 grundar sig på uppfattningen att föreningarnas möjligheter att med egna insatser förbättra sin ekonomi bör underlättas. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att idrottsföreningarnas villkor för s. k. bingospel förbättras och genom att skapa ett bättre utrymme för de ideella föreningarnas lotterier. Detta är också huvudsyftet med den utredning
SkU 1986/87:39
angående folkrörelsernas lotterier som numera har tillsatts (Dir. 1987:9). Som framgår av utskottets yttrande kommer även andra frågor att uppmärksammas i särskild ordning.
Med hänvisning härtill finner vi att syftet med motion Sk458 till viss del numera kan anses tillgodosett. Vi avstår således från att nu ställa något särskilt yrkande i dessa frågor.
SkU 1986/87:39