Om vissa punktskattefrågor

Skatteutskottets betänkande 1986/87:41

om vissa punktskattefrågor

SkU

1986/87:41

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner om slopande av punktskatter i allmänhet samt om avskaffande av särskild varuskatt på vissa produkter, dryckesskatt på smaksatt mjölk, reklamskatt och charterskatt på resor som företas av medicinska skäl. Vidare behandlas en motion om ökad skatt på reklamtrycksaker och en motion om beskattning av freon. Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Reservationer har avgivits, av m och fp beträffande särskild varuskatt m.m., av m, fp och c angående dryckesskatten på smaksatt mjölk m.m. och av vpk i fråga om reklamskatten på reklamtrycksaker.

Motioner

1986/87:Sk443 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skatt på deodorant och shampo bör avskaffas.

1986/87:Sk462 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om punktskatter.

1986/87:Sk506 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om ett avskaffande av skatt på annonser som ett led att stärka näringslivets möjligheter att genom effektiv marknadsföring trygga en ökad avsättning av varor och tjänster till gagn för statens övriga skatteintäkter.

1986/87:Sk511 av Bo Hammar (vpk) och Nils Berndtson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att trycksaksreklamen bör beskattas avsevärt hårdare än för närvarande och att de ökade inkomsterna från reklamskatten bör användas till ett förstärkt selektivt

presstöd.

1986/87:Sk526 av Lennart Brunander (c) och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar undanta smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker från läskedrycksbeskattning liksom för närvarande sker för choklad, kaffe

och te.

1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 41

1986/87:Sk556 av Ingvar Eriksson (m) och Blenda Littmarck (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avveckla reseskatten på resor som företas, av medicinska skäl.

1986/87:Sk570 av Alf Svensson (c) vari - med hänvisning till motion 1986/87:Jo805 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning av freon enligt vad som anförts i motionen.

Gällande ordning m.m.

Särskild varuskatt

Särskild varuskatt utgår på vissa varor enligt lagen (1941:251) om särskild varuskatt. Skatten är 50 % av priset vid försäljning till detaljhandeln av kemisk-tekniska preparat som puder., nagellack, parfymer, hårvatten etc. På choklad- och konfektyrvaror är skatten 5 kr. per kg. Inkomsten av skatten har beräknats till 860milj.kr. för budgetåret 1987/88. Dessa inkomster fördelar sig erfarenhetsmässigt med ca hälften på kemisk-tekniska preparat och ca hälften på skattepliktiga sötsaker.

Under våren 1985 avstyrkte utskottet en motion om att avskaffa vissa punktskatter, bl.a. den särskilda varuskatten'(SkU 1984/85:46). I motionen åberopades bl.a. den enligt motionärernas mening olämpliga styrning av konsumtionen som skatterna gav upphov till. Utskottet anförde:

Utskottet anser inte att skatterna på de varor som motionärerna nämner är styrande i den meningen att deras syfte är att minska förbrukningen av varorna. Motivet är i stället statsfinansiellt. Det förefaller utskottet naturligt att sådana skatter bör belasta de mer bärkraftiga grupperna i samhället och alltså träffa en konsumtion som i viss mån kan sägas vara ”lyxbetonad” eller i vart fall av umbärlig karaktär. I sammanhanget bör erinras om att det ibland kan finnas skäl att ompröva en punktskatt, t.ex. när det beskattningsmässiga resultatet inte står i rimlig proportion till administrations- och kontrollkostnaderna. Punktskatter bör också vara neutrala från konkurrenssynpunkt.

Någon anledning att på nu angivna grunder ompröva de punktskatter som motionärerna avser föreligger enligt utskottets mening inte. Därtill kommer att utskottet inte anser det försvarligt att i nuvarande budgetläge avveckla dessa skatter som för budgetåret 1985/86 beräknas ge statsverket inkomster på drygt 2 miljarder kronor.

Riksdagen biföll utskottets hemställan och avslog förra året ytterligare motioner med liknande innehåll (SkU 1986/87:45).

Smaksatt mjölk

För läskedrycker utgår skatt enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt med 40 öre per liter för kolsyrad läskedryck och med 20 öre per liter för annan läskedryck. När det gäller vilka drycker som i detta sammanhang skall betraktas som läskedrycker har hänvisats till lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. vari anges vissa tulltaxenummer. Härav framgår att bl.a. mjölk faller utanför beskattningen. Att choklad, kaffe eller te inte skall anses som läskedryck har uttryckligen angetts.

SkU 1986/87:41

2 Under våren 1984 behandlade utskottet en motion vari begärdes att dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade produkter skulle avskaffas. Utskottet anförde härom (SkU 1983/84:22):

Enligt utskottets uppfattning bör man inte gå ifrån anknytningen till tulltaxan vid specificeringen av skattepliktiga drycker, eftersom nuvarande ordning innebär fördelar för de tillämpande myndigheterna, tullverket och riksskatteverket. Utskottet vill erinra om att utskottet i annat sammanhang avstyrkt en differentiering av beskattningen med hänsyn till varors farlighet eller nyttighet. Att ändra på det skattepliktiga varuområdet av sådana skäl som motionärerna åberopar är enligt utskottets mening inte motiverat utan bara ägnat att skapa nya gränsdragningsproblem. Utskottet förutsätter emellertid att man från regeringens sida fortlöpande prövar om de nuvarande reglerna på ett olämpligt sätt inverkar på konkurrensen mellan de nya produkter som framkommer på marknaden och vid behov lägger fram de förslag till ändringar som kan vara påkallade. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

Riksdagen biföll utskottets hemställan och därefter vid upprepade tillfällen, senast förra våren, med samma motivering avslagit motioner av liknande innebörd (SkU 1986/87:45).

Reklamskatten

Skatt utgår på annonser och annan reklam enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (RSL). Skatten beräknas på vederlaget exkl. skatt och skall i princip erläggas för alla annonser och för reklam som återges i reklamtrycksaker, ljusskyltar, affischer m.m., samt genom visning av film eller återgivning av ljud. Fr.o.m. den 1 juli 1985 är skatten 4 % för annons i allmän nyhetstidning, annars 11 %. Skatten beräknas för budgetåret 1987/88 ge statsverket inkomster på 772 milj. kr.

Skattskyldig är den som offentliggör reklam eller framställer en reklamtrycksak, dvs. i första hand utgivare eller ägare av publikationer, de som offentliggör affischer och liknande samt tryckerier. Riksskatteverket (RSV) är beskattningsmyndighet utom vid införsel då skatten erläggs till tullen.

Enligt 24 § RSL betalar RSV tillbaka erlagd reklamskatt som belöper på en skattepliktig annonsomsättning om högst 12 milj. kr. för helt år när det är fråga om en självständig periodisk publikation som har karaktär av dagspress. När det är fråga om en självständig periodisk publikation som har karaktär av populär- eller fackpress återbetalas den skatt som belöper på en omsättning om 6 milj. kr. för helt år. Utgivning av annonsblad, program, katalog eller liknande trycksaker berättigar inte till återbetalning i det här sammanhanget.

Skyldighet att deklarera och inbetala skatt (redovisningsskyldighet) uppkommer i normalfallet när den skattepliktiga annonsomsättningen överstiger 20000 kr. eller, såvitt avser återbetalningsberättigade tidningar, 60000 kr.

Med periodiska publikationer avses publikationer som enligt utgivningsplan skall komma ut med normalt minst fyra nummer om året och som inte är att anse som reklamtrycksaker. Som självständig anses i princip varje periodisk publikation som ges ut under ett eget namn.

Som annonsblad räknas en publikation som innehåller annonser och som

SkU 1986/87:41

1* Riksdagen 1986187. ösaml. Nr 41

till övervägande del tillhandahålls gratis eller till ett pris sorn avsevärt understiger vad som är skäligt. Det saknar betydelse om publikationens redaktionella innehåll har karaktär av fackpress eller dylikt.

Trycksak definieras i 1 § RSL som avtryck som har framställts i minst 13 lika exemplar antingen i en tryckpress eller genom screenförfarande. Med reklamtrycksak förstås väsentligen en trycksak som innehåller reklam för verksamhet som bedrivs av utgivaren eller någon med vilken denne står i intressegemenskap och som framställts huvudsakligen i syfte att offentliggöra denna reklam.

Reseskatten

Reseskatt utgår enligt lagen (1978:144) om skatt på vissa resor för utrikes charterresor. Skatten uppgår sedan den 1 juni 1986 till 300 kr. per passagerare. För barn under 12 år utgår ingen reseskatt.

Vid utskottsbehandlingen angående den senaste höjningen av skatten behandlade utskottet bl.a. frågan om att undanta skatten för grupper som företar utlandsresor av medicinska skäl. Härom anförde utskottet bl.a. följande (SkU 1985/86:49):

Utskottet hyser en viss förståelse för motionärernas syfte att ta bort den extra belastning på sjukvårdshuvudmännens verksamhet som reseskatten utgör. Utskottet har emellertid i liknande fall uttalat att stöd till sociala ändamål bör ske genom direkta bidrag och inte genom undantag vid beskattningen (jfr. SkU 1984/85:46). Inte minst praktiska och administrativa skäl talar för en sådan ordning och utskottet vidhåller därför sin uppfattning i denna fråga. Utskottet vill emellertid samtidigt framhålla att sjukvårdshuvudmännen vid förhandlingar med regeringen om statlig ersättning för kommunala åtaganden får förutsättas kunna påräkna kompensation för de merkostnader som reseskatten förorsakar. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar liknande problem i samband med medelstilldelningen till organisationer som bedriver jämförbar rehabiliteringsverksamhet.

Freon

Freon är för närvarande ingen punktbeskattad vara. Frågor om freon har under senare tid behandlats av jordbruksutskottet i två betänkanden, JoU 1985/86:5 och JoU 1985/86:22. Med anledning av vissa motioner om att minska användningen och framför allt utsläppen av freoner anförde jordbruksutskottet följande i det sistnämnda betänkandet:

Utskottet delar motionärernas bedömning att freonutsläppen från kylmaskiner, värmepumpar m.m. bör begränsas. Som framgår av redogörelsen för propositionen har regeringen uppdragit åt naturvårdsverket att utreda användningen och utsläppen av freoner i Sverige, vilka åtgärder som kan vidtas för att minska freonutsläppen samt möjligheterna att inom olika användningsområden ersätta freoner med andra ämnen. Utskottet utgår från att de problemställningar som tagits upp i motionerna kommer att belysas i samband med utredningen, vilket skall bedrivas skyndsamt. Syftet med nu berörda motionsyrkanden får således anses tillgodosett genom regeringens uppdrag. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna såvitt nu är i fråga påkallas icke.

SkU 1986/87:41

4 Utskottet

SkU 1986/87:41

Särskild varuskatt m.m.

I motion Sk462 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs en avveckling på sikt av olika punktskatter och som exempel nämns skatten på choklad och deodoranter. Härigenom skulle man enligt motionärernas mening reducera skattesystemets styrande inverkan på människors konsumtionsval och dessutom undvika betydande krångel. Björn Ericsson (s) yrkar i motion Sk443 att skatten slopas för deodoranter och schampo, som enligt motionären utgör självklara basvaror i de flesta hem.

Som framgår av inledningen till betänkandet har utskottet så sent som förra våren gett uttryck åt uppfattningen att den särskilda varuskatten är statsfinansiellt motiverad och att det får anses naturligt att skatter av denna typ träffar en konsumtion som i viss mån kan sägas vara av umbärlig karaktär.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och anser att förutsättningar alltjämt saknas att avveckla denna skatt, som för budgetåret 1987/88 beräknas ge statsverket inkomster på drygt 860 milj. kr. Utskottet vill också erinra om att endast sådana hårtvättmedel som är tonande, färgande eller blekande träffas av skatten. Det bör också framhållas att RSV nyligen gjort en översyn av det skattepliktiga området och föreslagit vissa förändringar. Ärendet bereds för närvarande på finansdepartementet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sk462 i denna del och motion Sk443.

Smaksatt mjölk m.m.

Lennart Brunander och Kersti Johansson (båda c) begär i motion Sk526 att dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker avskaffas.

Enligt deras uppfattning utgör dessa varor ett värdefullt inslag i kosthållet, och det är därför — menar de — motiverat att undanta dem från beskattning.

Utskottet har tidigare funnit att en ändring av principerna för dryckesbeskattningen på det sätt motionärerna föreslagit inte är motiverad utan bara ägnad att skapa nya gränsdragningsproblem. Som utskottet tidigare framhållit skulle det också vara förenat med praktiska problem att gå ifrån anknytningen till tulltaxan vid specificeringen av skattepliktiga drycker.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och vill samtidigt erinra om sitt tidigare uttalande att man från regeringens sida fortlöpande bör pröva om de nuvarande reglerna på ett olämpligt sätt inverkar på konkurrensen mellan olika produkter på marknaden och lägga fram de förslag till ändringar som kan vara påkallade.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk526.

Reklamskatt

I motion Sk506 av Marianne Karlsson (c) yrkas att reklamskatten på annonser avskaffas. Av motionen framgår att motionären avser även skatten på annan reklam. Som skäl för sitt yrkande anför hon att skatten är svår att

administrera och att den utgör ett hinder för företagen att genom reklam öka 5

exporten och säkra sysselsättningen.

Bo Hammar och Nils Berndtson (båda vpk) yrkar i motion Sk511 en avsevärt ökad beskattning av reklamtrycksaker, som enligt motionärernas mening intar en gynnad ställning i förhållande till annan reklam. De ökade inkomsterna bör enligt motionärerna användas till ett förstärkt selektivt presstöd.

Att - som föreslås i den förstnämnda motionen - helt avskaffa reklamskatten, som för nästa budgetår beräknas inbringa 772 milj. kr., är enligt utskottet redan av statsfinansiella skäl uteslutet. Utskottet vill vidare erinra om att reklamskattens nuvarande utformning innebär att press med redaktionellt innehåll i praktiken bara betalar reklamskatt för den del av annonsomsättningen som — beroende på om det är fråga om dagspress eller annan press — överstiger 12 resp. 6 milj. kr. I fråga om allmän nyhetstidning utgör dessutom skattesatsen endast 4 % mot eljest 11 %. Avsikten med denna utformning av skatten är bl.a. att skapa en balans i förhållande till s.k. annonsblad och annan gratisreklam. Till saken hör också att inkomsterna av reklamskatten delvis används till att finansiera samhällets presstöd, och bl.a. hade höjningen i juli 1985 som syfte att bekosta en ökning av produktionsbidraget. Ett fullständigt slopande av reklamskatten skulle enligt utskottets mening avsevärt reducera möjligheterna att utge presstöd, och dessutom skulle en sådan åtgärd främst gynna den redan nu växande marknaden för annonsblad och annan gratisutdelad reklam.

De av motionären påstådda svårigheterna att administrera skatten gäller enligt vad utskottet erfarit inte ifråga om beskattningen av annonser. Den delen av reklamskatten anses tvärtom av skatteförvaltningen som relativt lättadministrerad. I detta sammanhang vill utskottet dessutom erinra om att utredningen (Fi 1986:01) med uppdrag att göra en översyn av reklamskattelagen bl.a. har till uppgift att utreda möjligheterna att förenkla tillämpningen och administrationen av skatten (dir. 1986:11).

Med hänvisning till det anförda och till att skatten knappast kan anses så betungande för annonsföretagens kunder som motionären påstår avstyrker utskottet motion Sk506.

Vad härefter gäller yrkandet i motion Sk511 om en drastisk höjning av skatten för trycksaksreklam vill utskottet betona att en bärande tanke bakom reklamskattens utformning och avvägning har varit att så lite som möjligt störa konkurrensen mellan olika typer av reklammedier. Det är bl.a. mot den bakgrunden regeringen tillsatt den nyss nämnda reklamskatteutredningen, vars huvuduppgift är att undersöka behovet av ändringar i lagen med hänsyn till att reklam i nu växande omfattning förekommer i nya medier, t.ex. i kabel-TV-sändningar, och genom nya framställningsförfaranden, t.ex. genom kopiering. Att nu höja skatten på trycksaksreklam i den omfattning motionärerna förespråkar skulle enligt utskottets uppfattning förrycka förhållandena på reklammarknaden på ett olämpligt sätt.

Med hänsyn till det anförda och i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete bör enligt utskottets uppfattning inga mera genomgripande förändringar göras i reklamskatten. Utskottet avstyrker följaktligen även yrkandena i motion Sk511 om en avsevärd höjning av skatten på vissa alster och om användningen av dessa skatteinkomster.

SkU 1986/87:41

6 Reseskatt

SkU 1986/87:41

I motion Sk556 av Ingvar Eriksson och Blenda Littmarck (båda m) yrkas att reseskatten avvecklas för resor som företas av medicinska skäl. Motionärerna åberopar hälso- och klimatvårdens betydelse för t.ex. psoriasis- och reumatikersjuka och att landstingskommunala skattemedel enligt deras mening inte bör användas för att betala denna typ av skatt till staten.

Utskottet har tidigare av praktiska och administrativa skäl ställt sig negativt till ett sådant undantag som motionärerna förordar. Samtidigt har utskottet framhållit att sjukvårdshuvudmännen vid förhandlingar med regeringen om statlig ersättning för kommunala åtaganden får förutsättas kunna påräkna kompensation för de merkostnader som reseskatten förorsakar. Vidare har utskottet förutsatt att regeringen uppmärksammar liknande problem i samband med medelstilldelningen till organisationer som bedriver jämförbar rehabiliteringsverksamhet. Utskottet vidhåller sin mening i denna fråga och avstyrker motion Sk556.

Freon

I motion Sk570 av Alf Svensson (c) begärs - med hänvisning till motivering i motion Jo805 - att regeringen lägger fram förslag om beskattning av freon. Motionärens syfte är att åstadkomma en kraftig prishöjning på freon och därigenom begränsa freonanvändningen.

Enligt den redogörelse för riksdagens tidigare behandling av freonfrågan som återfinns i inledningen till detta betänkande har jordbruksutskottet tidigare uttalat att det är angeläget att vidta åtgärder för att begränsa användningen av freon. Vidare framgår av redogörelsen att regeringen uppdragit åt naturvårdsverket att utreda användningen och utsläppen av freoner i Sverige, vilka åtgärder som kan vidtas för att minska freonutsläppen samt möjligheterna att ersätta freoner med andra ämnen. Enligt vad utskottet erfarit är utredningsarbetet i det närmaste slutfört och man avser att inom kort presentera ett handlingsprogram mot freonanvändningen. I avvaktan härpå bör enligt utskottet ett ställningstagande till den beskattningsfråga motionären tagit upp anstå och utskottet avstyrker följaktligen motion Sk570.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande särskild varuskatt m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk462 yrkande 10 och motion

1986/87:Sk443,

2. beträffande smaksatt mjölk m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk526,

3. beträffande reklamskatten

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk506 och 1986/87:Sk511,

4. beträffande reseskatten

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk556,

5. beträffande beskattning av freon att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk570.

Stockholm den 28 april 1987

På skatteutskottets vägnar Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m)*, Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s) och Gunnar Nilsson (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Särskild varuskatt m.m. (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Sorn framgår” och slutar med ”motion Sk443.” bort ha följande lydelse:

Vissa punktskatter har enligt utskottets mening den olägenheten att de inverkar styrande på konsumtionsvalet utan att en sådan styrning är motiverad från allmän synpunkt. En sådan beskattning snedvrider konkurrensen och kan lätt uppfattas som en straffbeskattning. Utskottet vill också peka på att somliga punktskatter framstår som socialt orättvisa genom att de drabbar dem hårdare som har små inkomster men som ändå vill köpa en punktbeskattad vara, medan de som har stora inkomster lättare kan överse med dem.

Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att man bör gå igenom floran av punktskatter i syfte att avveckla dem som framstår som mindre motiverade. Utskottet tänker bl.a. på den särskilda varuskatten på konfektyrer och kosmetika. Detta bör ges regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk462 i denna del, varigenom även motion Sk443 får anses tillgodosedd.

dels att mom. 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande särskild varuskatt m.m. att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk462 yrkande 10 och med avslag på motion 1986/87:Sk443 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SkU 1986/87:41

2. Smaksatt mjölk m.m. (mom. 2)

SkU 1986/87:41

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”motion Sk526.” bort ha följande lydelse:

Av förarbetena till dryckesskattelagen framgår att juicer lämnats utanför beskattningen av det skälet att de med hänsyn till näringsvärde, vitamininnehåll etc. får anses utgöra ett värdefullt inslag i kosthållet (Ds Fi 1975:2). Vanlig mjölk är av naturliga skäl inte heller föremål för dryckesbeskattning, och detta gäller även om den smaksatts med choklad, kaffe eller te. Det förefaller då inte rimligt att mjölk med t.ex. frukttillsats skall belastas med skatt. Några tekniska svårigheter att i lagtexten infoga ett undantag för de berörda dryckerna torde inte föreligga. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening med bifall till motionen begära förslag till ändrad lagstiftning med den inriktning som här angetts.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk526.

dels att mom. 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande smaksatt mjölk m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk526 hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

3. Reklamskatten (mom. 3)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Vad härefter” och slutar med ”dessa skatteinkomster.” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna bakom motion Sk511 att trycksaksreklamen i jämförelse med annonsering i press haft en alltför gynnad ställning i beskattningshänseende. Det växande omfånget av trycksaksreklam och framför allt direktreklam, vartill även s.k. annonsblad får räknas, får som motionärerna framhåller delvis tillskrivas reklamskattens konstruktion och torde verksamt ha bidragit till att tidningspressens ekonomi kommit att undergrävas allt mer, trots presstöd. Mot den bakgrunden finner utskottet att det är motiverat att kraftigt höja skatten för reklam i trycksaker och liknande alster. Den nivå på skatten som motionärerna föreslagit - 50—70 % — anser utskottet vara rimlig. De ökade skatteinkomsterna bör oavkortat användas för stöd till pressen och för att säkra mångfalden inom nyhets- och åsiktsförmedlingen. Vad nu anförts bör ges regeringen till känna och utskottet tillstyrker därmed motion Sk511 och avstyrker motion Sk506.

dels att mom. 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande reklamskatten

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk511 och med avslag på motion 1986/87:Sk506 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.