Om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder (prop. 1986/87:40)

Skatteutskottets betänkande 1986/87:6

om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder (prop. 1986/87:40)

SkU

1986/87:6

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:40 att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomstslaget kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obligationer och andra slag av skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av fondens förmögenhet.

De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyttringar av andelar som sker fr. o.m. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksdagen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla för avyttringar fr. o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse föreslås dock att äldre bestämmelser skall tillämpas t. o.m. år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 6

1 Förslag till

SkU 1986/87:6

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 35 § 3 morn., 38 § 1 mom. och 39 § 1 mom. skall ha följande lydelse,

dels att i anvisningarna till 38 § skall införas en ny punkt, 10, och i anvisningarna till 39 § en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

3 morn.1 Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Detsamma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt eller företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till nyteckning eller köp av aktie som blivit utfäst i förening med skuldebrev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3a mom.

Föreslagen lydelse

3 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Detsamma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt eller företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev

förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till nyteckning eller köp av aktie som blivit utfäst i förening med skuldebrev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom. Avyttring av andel i sådan aktiefond, som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 §, skall redovisas endast i inkomstslaget kapital.

1 Senaste lydelse 1985:405.

2 Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2§ första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på egendom som avses i detta moment.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst optionsrätter skall aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av summan av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nytecknas med stöd av optionsrätterna.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige

SkU 1986/87:6

eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- SkU 1986/87:6

låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas — direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie — direkt eller genom förmedling av annan — ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmansbolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teckningsrätt till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsvarande tilllämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

38 §

1 morn.2 Till intäkt av kapital räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insatta medel.

1 mom. Till intäkt av kapital räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insatta medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å andelar i utländska bolag och aktiefonder, så ock

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å andelar i utländska bolag och aktiefonder,

2 Senaste lydelse 1984: 1060.

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:6

intäkt genom överlåtelse av rätt intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, till utdelning å aktier eller andelar,

som nyss sagts, där ej aktierna eller som nyss sagts, där ej aktierna eller

andelarna samtidigt överlåtits, andelarna samtidigt överlåtits,

samt

vinst på grund av avyttring av andel i sådan aktiefond som avses i punkt 10 av anvisningarna,

allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet som avses i 24 § 1 mom. eller rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.

39 §

1 mom .3 Från bruttointäkt som 1 mo m . Från bruttointäkt som avses i 38§ 1 mom. får avdrag avses i 38 § 1 mom. får a vdraggö göras

för förvaltningskostnader, för ras för förvaltningskostnader, för

ränta som avses i 33§ 1 mom. tredje ränta som avses i 33 § 1 mom. tredje

stycket samt för annan ränta, som stycket samt för annan ränta, som

inte skall dras av enligt bestämmel- inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22, 25, 29 eller 36§ eller i 2 serna i 22, 25, 29 eller 36 § eller i 2

mom. av denna paragraf. mom. av denna paragraf samt för

förlust på andelar i aktiefond om vinst på andelarna beskattas som inkomst av kapital.

Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den del dessa överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.

För beräkning av vinst och förlust på andelar i aktiefond gäller vad som föreskrivs i punkt 4 av anvisningarna.

Anvisningar till 38 §

10. Vinst på andel i aktiefond räknas som intäkt av kapital om

3 Senaste lydelse 1985: 1018.

fonden, när andelen avyttras eller inlöses, innehar eller tidigare innehaft skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av värdet av fondförmögenheten. Om värdet av skuldebreven endast tillfälligtvis överstigit nämnda andel av förmögenheten skall dock vinsten beskattas enligt 35 § 3 mom.

till 39 §

4. Vid beräkning av vinst eller förlust på ande! i aktiefond skall som intäkt tas upp vad som erhållits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader. Avdrag får även ske för erlagd köpeskilling och för kostnader i samband med förvärvet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid avyttring av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om avyttringen sker före utgången av år 1988.

Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 38 § skall hänsyn ej tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 16 oktober 1986.

Motion

1986/87:Skl01 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen avslår propositionen.

Utskottet

Beskattning på grund av avyttring av andel i en avkastningsfond har hittills skett i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet.

I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid sådan avyttring skall vid beskattningen behandlas som ränta i inkomstslaget kapital. Till kategorin avkastningsfond skall i beskattningshänseende hänföras sådan fond vars värde inte endast tillfälligtvis till mer än en fjärdedel består av räntebärande eller ränteberoende värdepapper, dvs. obligationer och andra slag av skuldebrev.

De nya bestämmelserna skall enligt förslaget gälla i fråga om avyttringar av andelar som skett eller sker efter den 15 oktober i år, dvs. den dag då propositionen överlämnades till riksdagen. För andelar som förvärvats tidigare skall äldre bestämmelser gälla intill utgången av år 1988.

I motion SklOl yrkar Knut Wachtmeister m. fl. (m) avslag på propositio -

SkU 1986/87:6

nen. Motionärerna anser förslaget strida mot en av grundprinciperna i svensk skattelagstiftning, nämligen att kapitalvinst skall beskattas som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet och inte som ränta i inkomstslaget kapital. Genom att beskatta avyttring av andel i avkastningsfond i inkomstslaget kapital bortser man - menar motionärerna - från det faktum att fondandelens värde varierar beroende på förändringar i det allmänna ränteläget. En värdestegring till följd av sådana variationer är enligt motionärernas mening obestridligen en renodlad kapitalvinst och bör beskattas som en sådan. De i propositionen åberopade motiven anser de inte utgöra skäl för en lagstiftning som innebär att den grundläggande distinktionen mellan kapitalvinst och kapitalinkomst frångås och att värdestegringar till följd av ett indirekt värdepappersinnehav via en fondandel beskattas på annat sätt än ett direkt innehav av samma värdepapper.

Syftet med propositionen är att för framtiden förhindra vissa av de transaktioner som hittills kunnat genomföras med hjälp av avkastningsfonder för att uppnå skatteförmåner. Det torde knappast kunna bestridas att sådana fonder med nuvarande regler kan användas för att uppnå betydande skattelättnader, bl. a. genom kvittning av realisationsförluster mot realisationsvinster. Dessa möjligheter till skattelättnader torde också ha använts på ett sätt och i en omfattning som inte kan ha varit avsedda då bestämmelserna angående beskattning av aktiefonder infördes. I likhet med departementschefen finner utskottet de möjligheter till skatteundandragande genom olika förfaranden med avkastningsfonder som gällande regler erbjuder oacceptabla. Förslaget i propositionen att såväl utdelning från andel i avkastningsfond som vinst eller förlust vid inlösen eller annan avyttring av sådan andel vid beskattningen skall hänföras till inkomstslaget kapital innebär enligt utskottets mening en lämplig lösning för att komma till rätta med det missbruk av avkastningsfonder i skattehänseende som hittills förekommit. Genom att värdeförändringar på en fondandel i stor utsträckning torde bestå av ränta får man — som departementschefen framhåller - med förslaget i propositionen en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondandelarna.

Utskottet godtar förslaget liksom de i propositionen redovisade skälen härför och avstyrker således motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:40 och med avslag på motion 1986/87:Skl01 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Stockholm den 18 november 1986 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

SkU 1986/87:6

7 Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm (s), Gunnar Nilsson (s) och Paul Lestander (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med ”Syftet med” och slutar med ”således motionen” bort ha följande lydelse:

Förslaget att beskatta intäkt genom avyttring av andel i en avkastningsfond i inkomstslaget kapital strider mot en av grundprinciperna i svensk skattelagstiftning, nämligen att kapitalvinst skall beskattas som reavinst och inte som ränta i inkomstslaget kapital. En fondandels värde varierar beroende på förändringar i det allmänna ränteläget. Den värdestegring som kan uppkomma genom sådana förändringar utgör otvivelaktigt en kapitalvinst och bör därför rimligen beskattas i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Beskattar man vinsten som inkomst av kapital betyder det att en värdestegring till följd av ett indirekt värdepappersinnehav — via en fondandel — kommer att beskattas annorlunda än ett direkt innehav av samma värdepapper. Vad finansministern anför i propositionen utgör enligt utskottets mening inte skäl för en sådan olikhet i den skattemässiga behandlingen av fondandelar.

Utskottet ställer sig också tveksamt till den i propositionen föreslagna gränsdragningen mellan å ena sidan vad som i skattehänseende skall anses som avkastningsfond och å andra sidan aktiefonder.

Såvitt utskottet kan bedöma kommer genom förslaget i propositionen fondernas förvaltning att i större utsträckning styras av skattemässiga än strikt affärsmässiga överväganden, vilket måste anses olyckligt.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att man för att komma till rätta med den skatteplanering som finansministern påtalar i propositionen i stället bör se över reavinstskattereglerna i syfte att förenkla dem och åstadkomma större överensstämmelse med de regler som gäller utomlands.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionen och avstyrker propositionen.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk 101 avslår proposition 1986/87:40.

SkU 1986/87:6

gotab Stockholm 1986 11753