Om 1987 års redogörelse för de statliga företagen (skr. 1987/88:20)

Näringsutskottets betänkande 1987/88:11

om 1987 års redogörelse för de statliga företagen (skr. 1987/88:20) Nu

1987/88:11

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels 1987 års redogörelse för de statliga företagen, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1987/88:20 (industridepartementet), dels - helt eller delvis - två motioner från allmänna motionstiden 1987 om statliga företags årsredovisningar och om Svenska Tobaks AB.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av verkställande direktör Ingemar Gustafsson, Luossavaara-Kiirunavaara AB, av verkställande direktör Sören Gyll och vice verkställande direktör Jan Blomberg, Procordia AB, av verkställande direktör Hans Carlsson och vice verkställande direktör Ulf Kilander, AB Statens Skogsindustrier, och av verkställande direktör Gunnar Rosengren, Uddevalla Shipping AB.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker motionerna och föreslår att redogörelsen för de statliga företagen läggs till handlingarna.

Motionsyrkanden

De motioner som behandlas här är följande:

1986/87:N353 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att få till stånd en utveckling och förbättring av de statliga företagens, verkens och myndigheternas årsredovisningar (delvis).

1986/87:N423 av Margareta Winberg m.fl. (s, fp, c, vpk) vari - med hänvisning till motion 1986/87:So492 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Tobaksbolagets tobaksoch personalpolitik.

Motion 1986/87:N353 behandlas enbart såvitt gäller frågan om de statliga företagens årsredovisningar (se i övrigt KU 1986/87:29).

1 Riksdagen 1987/88.17samt. Nr 11

Statliga företags årsredovisningar

NU 1987/88:11

Motion 1986/87:N353

Årsredovisningar är ett mycket bra medel för anställda, politiker, organisationer och övriga att följa de statliga företagens verksamhet, anförs det. Flera av företagen presenterar visserligen utmärkta årsredovisningar, men i vissa avseenden är standarden ojämn. Även de privata företagen har fått kritik för årsredovisningarnas innehåll och utformning. En klar förbättring har emellertid, menar motionärerna, kunnat noteras under senare år. En anledning till detta är säkerligen den årliga bedömning som tidningen Veckans Affärer genomför. Denna bedömning har stimulerat företagen att utveckla och förbättra sina årsredovisningar.

Motionärerna föreslår att de statliga företagen, verken och myndigheterna stimuleras att höja kvaliteten på redovisningarna. Detta skulle kunna ske på flera olika sätt. Ett vöre att någon av de statliga publikationerna finge i uppdrag att genomföra en liknande bedömning som Veckans Affärers. Alternativt skulle de statliga företagen, verken och myndigheterna kunna tillsätta någon bedömningsgrupp för att utvärdera innehåll, läsbarhet och layout.

Tävlingen Bästa årsredovisningen

Tävlingen Bästa årsredovisningen anordnas årligen av Esselte AB, Skandinaviska Enskilda Banken och Veckans Affärer. Vid starten år 1966 omfattade tävlingen samtliga aktiebolag på Stockholmsbörsens A:I-lista. Kretsen av obligatoriskt bedömda aktiebolag har successivt utvidgats till att omfatta även andra börsnoterade bolag. Sedan åtskilliga år omfattar tävlingen även de icke börsnoterade bolag m.fl. samt statliga och kommunala verk som frivilligt sänder in sina årsredovisningar till bedömning. Ett antal statliga företag begagnar sig av denna möjlighet.

Varje år utses en jury på fem personer. Juryns uppgift är att välja ut de årsredovisningar som bäst motsvarar de krav som aktieägare och andra intresserade läsare bör kunna ställa beträffande såväl redovisningens innehåll som dess grafiska och språkliga utformning. Därvid har juryn att ta hänsyn till olikheterna i företagens verksamhetsfält, uppbyggnad, storlek och marknadsområde.

Den senaste bedömningen, som ägde rum i slutet av år 1986, omfattade 306 redovisningar. Vid en genomgång valdes redovisningar från 27 företag ut för fortsatt granskning. I denna grupp ingick redovisningar för tre statliga affärsverk och bolag, nämligen domänverket, Procordia AB och AB Vin & Spritcentralen. I det slutliga urvalet av tio årsredovisningar ingick de två sistnämnda statliga företagens redovisningar.

2 Svenska Tobaks AB:s tobaks- och personalpolitik nu 1987/88:11

Motion 1986/87:N423

I motionen anges några exempel på åtgärder från Svenska Tobaks AB:s sida som enligt motionärernas uppfattning står i strid mot den tobakspolitik som förs av statsmakterna.

Motionärerna tog ”med häpnad” del av en av Tobaksbolaget finansierad undersökning angående s.k. passiv rökning som kom till slutsatsen att sådan rökning inte var skadlig på det sätt som forskare i Sverige och utomlands tidigare har påvisat. Trots kritik från forskarhåll spreds desinformationen av massmedia, varigenom Tobaksbolaget kom att framstå i mycket tvivelaktig dager. Tobakens skadeverkningar är så väldokumenterade att Tobaksbolaget borde avstå från så stötande marknadsföringsgrepp som detta, menar motionärerna.

Som ”lika osmakligt” betecknas att bolagets personal som extra förmån får gratis tobaksvaror. Vidare återger motionärerna en uppgift om att rökare gynnas vid tillsättning av vissa tjänster.

Det borde ankomma på styrelsen för Procordia AB - som är moderbolag för Tobaksbolaget - att aktualisera angivna frågor med företagsledningen, anförs det.

Uppgifter om Svenska Tobaks AB

År 1915 infördes ett monopol på tillverkning av tobaksvaror i Sverige. Verksamheten handhades för staten av ett särskilt bolag, AB Svenska Tobaksmonopolet. Syftet med monopolet var rent fiskalt. År 1943 utvidgades monopolrätten till att omfatta också grossistimporten, varjämte monopolet fick inflytande över nyetablering och prissättning inom detaljhandeln. Som en följd av den näringsrättsliga och handelspolitiska nyorientering som tog sin början på 1950-talet skedde åren 1960-1966 en successiv avveckling av monopolet, vilket tog sig uttryck bl.a. i att bolagets namn ändrades till Svenska Tobaks AB. År 1970 inordnades Tobaksbolaget i Statsföretagsgruppen, numera Procordiakoncernen.

Tobaksbolaget har under en följd av år visat god lönsamhet. Av regeringens skrivelse 1987/88:20 framgår att resultatet år 1986 före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 762 milj. kr., vilket motsvarade ca 80 % av Procordiakoncernens resultat. Den fakturerade försäljningen var 3 109 milj. kr. Utlandsverksamhetens andel av omsättningen var 43 %.

År 1981 behandlade näringsutskottet (NU 1981/82:18) en motion om återinförande av ett tobaksmonopol som ett led i samhällets tobakspolitiska arbete. Utskottet avstyrkte enhälligt motionen med motiveringen att en näringsrättslig särreglering stick i stäv mot eljest tillämpade principer inte syntes önskvärd. Samhället hade många andra möjligheter att motarbeta tobaksbruket, anförde utskottet. Riksdagen avslog motionen.

3 Åtgärder mot tobaksbruk

NU 1987/88:11

Från mitten av 1970-talet har ökade kunskaper om tobaksrökningens negativa hälsoeffekter lett till en rad åtgärder mot tobaksbruket. En allmän redogörelse för dessa åtgärder gavs av regeringen i proposition 1984/85:181 om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m.m. (s.57-68). Ytterligare uppgifter har nyligen lämnats av socialutskottet (SoU 1986/87:20) i anslutning till behandlingen av motioner i ämnet.

Vad särskilt gäller marknadsföringen av tobaksvaror bör följande nämnas. I lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror (tobaksreklamlagen) stadgas att särskild måttfullhet skall iakttas vid marknadsföringen. Reklamåtgärder eller andra marknadsföringsåtgärder får inte vara påträngande eller uppsökande och får inte uppmana till bruk av varorna. I tidningsannonser för tobaksvaror skall sådan varningstext och innehållsdeklaration återges som enligt en särskild lag (1975:1154) skall finnas på varuförpackningarna. Tobaksreklamlagen - liksom en samtidigt tillkommen lag om marknadsföring av alkoholdrycker - anknyter till marknadsföringslagen (1975:1418). Tillämpningen skall alltså handhas av konsumentombudsmannen och marknadsdomstolen. Handlingar som strider mot de nyss berörda föreskrifterna skall vid tillämpning av marknadsföringslagen anses vara otillbörliga mot konsumenterna. Riktlinjer för marknadsföringen av alkoholdrycker och tobaksvaror utfärdas av konsumentverket.

Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat motioner om förbud mot reklam för tobaksvaror i form av tidningsannonser, dvs. ett förbud av samma slag som gäller vid marknadsföringen av alkoholdrycker. Samtliga dessa motioner har avslagits. I samband med behandlingen av några motioner i frågan år 1985 lämnade lagutskottet (LU 1985/86:13) en utförlig redovisning för gällande ordning på området och för frågans tidigare behandling i riksdagen. Lagutskottet fann att ett annonsförbud borde tillgripas endast om det inte visade sig möjligt att få till stånd en ytterligare begränsning av annonseringen inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Utskottet syftade här på att konsumentverket nyligen hade inlett en översyn av riktlinjerna för marknadsföring av tobak. Lagutskottet avstyrkte motionerna, med reservation av centerpartiets företrädare i utskottet. Behandlingen våren 1986 av liknande motioner gav samma resultat (LU 1985/86:24). Lagutskottet behandlar nu åter motioner i ämnet.

Konsumentverket har i september 1986 utfärdat nya riktlinjer för marknadsföring av tobaksvaror i syfte att dels främja en enhetlig och följdriktig tillämpning av bl.a. föreskrifterna om särskild måttfullhet i tobaksreklamlagen, dels markera och förtydliga den skärpta tolkning av dessa regler som riksdagen ansett vara önskvärd. Bl.a. anges i riktlinjerna ett antal otillåtna marknadsföringsåtgärder.

Svenska tobaksbranschföreningen har efter överläggningar med konsumentverket och konsumentombudsmannen utarbetat ett egenåtgärdsprogram som skall utgöra ett komplement till myndigheternas verksamhet. Ett motsvarande egenåtgärdsprogram har överenskommits mellan ett antal organisationer inom detaljhandeln.

Utskottet

NU 1987/88:11

Statliga företags årsredovisningar

Motion 1986/87:N353 (s) har, såvitt gäller de statliga myndigheternas årsredovisningar, redan behandlats av riksdagen våren 1987 i samband med proposition 1986/87:99 om ledningen av den statliga förvaltningen. Motionen avslogs i berörd del på hemställan av konstitutionsutskottet (KU 1986/ 87:29), som konstaterade att motionärernas förslag låg väl i linje med de strävanden som kom till uttryck i propositionen.

Näringsutskottet har alltså att behandla motionen såvitt gäller affärsverkens och de statliga bolagens årsredovisningar. Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att företagen inom den statliga sektorn fortlöpande informerar om sin verksamhet på ett överskådligt sätt. Årsredovisningen utgör, liksom för privata företag, en naturlig form härför. Utskottet har emellertid inte funnit att de statliga företagens redovisningar generellt håller en lägre kvalitet än andra företags. Tvärtom synes de statliga företagen - som framgår av det tidigare återgivna resultatet av tävlingen Bästa årsredovisningen - kunna hävda sig väl vid en sådan jämförelse. Enligt utskottets mening bör alltså motionen inte heller i denna del föranleda något initiativ av riksdagen.

Svenska Tobaks AB: s tobaks- och personalpolitik

I motion 1986/87 :N423 (s, fp, c, vpk) anges några exempel på åtgärder från Svenska Tobaks AB:s sida som enligt motionärernas mening inte är förenliga med den starkt restriktiva hållning till tobaksbruk som statsmakterna i olika sammanhang har intagit. Den i motionen åberopade undersökningen om mätning av cigarettrök vid passiv rökning torde vara en av forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen på uppdrag av Tobaksbolaget utarbetad rapport (1986:17). Rapporten innehåller redogörelser för vissa mätresultat utan några slutsatser om tobaksrökningens hälsoeffekter. De två andra i motionen angivna exemplen gäller frågor av närmast personalpolitisk art, som torde kunna behandlas på företagsnivå under medverkan av de fackliga organisationerna. Motionen aktualiserar emellertid också en fråga av mera principiell betydelse, nämligen huruvida staten genom sitt indirekta ägarinflytande i Tobaksbolaget bör se till att bolaget inte vidtar åtgärder i strid mot den statliga politiken mot tobaksbruket.

Utskottet erinrar om att Tobaksbolaget, sedan det tidigare monopolet avskaffats, arbetar på samma villkor som andra företag. Även om bolaget är ensamtillverkare av tobaksprodukter i Sverige importeras och marknadsförs sådana produkter i betydande omfattning också av andra företag. Mot bakgrund härav har de statliga åtgärderna mot tobaksbruk, t.ex. de restriktioner som gäller för reklam och andra marknadsföringsåtgärder på området, givits en generell form. De gäller för såväl Tobaksbolaget som andra företag. Utskottet finner det emellertid närmast självklart att staten genom sina företrädare i styrelsen för Procordia AB på lämpligt sätt bör ingripa i fall då Tobaksbolagets agerande utåt eller internt står i uppenbar motsättning till samhällets åtgärder mot tobaksbruket. Något initiativ av

riksdagen i frågan finner utskottet inte påkallat. Motionen 1986/87:N423 (s, fp, c, vpk) avstyrks alltså.

Redogörelsen för de statliga företagen

Regeringens skrivelse 1987/88:20 med 1987 års redogörelse för de statliga företagen innehåller - i likhet med de två närmast föregående redogörelserna - endast en sammanställning av uppgifter baserad i huvudsak på de olika företagens årsredovisningar för år 1986 eller motsvarande verksamhetsår utan några särskilda kommentarer från föredragande statsrådets sida. Några motioner har inte väckts med anledning av skrivelsen.

Som princip för urvalet av redovisade företag anges att statens andel av aktiekapitalet skall uppgå till minst 50 % eller att företaget skall bedriva verksamhet som är av viss omfattning eller ”av allmänt intresse av särskilda skäl”. Denna princip har lett till att även företag i vilka staten är minoritetsdelägare har tagits med i redovisningen. Exempel härpå är Luxor AB och OK Petroleum AB, i vilka statens andel är 10 resp. 24 %.

Utskottet finner det väl motiverat att redogörelsen innehåller också uppgifter om delägda företag. Det kan emellertid noteras att OK Petroleum redovisas i en sammanställning av de tio största företagen inom den statliga sektorn (s. 10) med avseende på omsättning och investeringar, utan att det där anges att bolaget har en annan huvudägare.

Redogörelsen ger enligt utskottets uppfattning inte anledning till något uttalande av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statliga företags årsredovisningar att riksdagen avslår motion 1986/87:N353,

2.beträffande Svenska Tobaks AB

att riksdagen avslår motion 1986/87:N423,

3.beträffande redogörelsen för de statliga företagen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1987/88:20 till handlingarna.

Stockholm den 3 december 1987 På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Åke Wictorsson (s), Per Westerberg (m), Jörn Svensson (vpk), Reynold Furustrand (s), Sven-Åke Nygårds (s), Gudrun Norberg (fp), Jan Hyttring (c), Leo Persson (s) och Karin Östergren (fp).

NU 1987/88:11