Om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/ 88:64 delvis)
Näringsutskottets betänkande 1987/88:19
om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/ 88:64 delvis)
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland, bilaga 5 (industridepartementet) avsnitten D och F (s. 52-54), vilka gäller upprättande av ett borrkärnearkiv resp. ändrad verksamhet vid Temu Interactor AB,
dels - helt eller delvis - fem motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:64,
dels - helt resp. delvis - två motioner från allmänna motionstiden rörande undersökning av gamla borrkärnor resp. upprättande av ett järnsvampsverk i Bergslagen.
Övriga delar av propositionen behandlas av utbildningutskottet (UbU 1987/88:9), trafikutskottet (TU 1987/88:9), jordbruksutskottet (JoU 1987/ 88:15) och arbetsmarknadsutskottet (AU 1987/88:14).
Förslag i budgetpropositionen om mineralförsörjning m.m. och ytterligare motioner från allmänna motionstiden på detta ämnesområde behandlar utskottet i ett annat betänkande (NU 1987/88:21).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inrättande av ett centralt borrkärnearkiv och om ändrade riktlinjer m.m. för det statsägda teknikupphandlingsföretaget Temu Interactor AB. En motion (m) om att ny teknik skall användas för undersökning av gamla borrkärnor avstyrks med hänvisning till pågående utvecklingsarbete. Likaså avstyrks ett yrkande (m) om att Temu Interactor AB skall avvecklas. I båda fallen har reservation (m) avgetts.
Fyra motioner (s; c; vpk) om prospektering och gruvbrytning i Bergslagen avstyrks. Utskottet erinrar om pågående och planerade prospekteringsinsatser av berörda myndigheter. Beträffande fortsatt gruvbrytning i Grängesbergsgruvan hänvisar utskottet till ett ställningstagande av riksdagen i slutet av år 1987.1 en reservation (c) föreslås riksdagen anvisa ytterligare 9 milj. kr. för insatser inom mineral- och prospekteringsområdet i Bergslagen. I en
NU
1987/88:19
1 Riksdagen 1987188.17sami. Nr 19
annan (vpk) begärs att staten skall medverka i investeringar för fortsatt gruvdrift i Grängesberg.
Andra motionsyrkanden inom mineralområdet som avstyrks och följs upp i reservationer (vpk) gäller fortsatt drift av SSAB:s elektrostålverk i Borlänge och anläggning av ett järnsvampsverk i Bergslagen.
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (vpk) om ansvar för sysselsättningsskapande åtgärder och hänvisar till kommande behandling av näringspolitiska frågor. En reservation (vpk) föreligger.
Också frågor om småföretagen och om de regionala utvecklingsfonderna skall tas upp i andra sammanhang. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet här aktuella yrkanden (c) inom detta ämnesområde. De borgerliga partierna kräver i en reservation att regeringen skall återkomma med förslag till åtgärder som förbättrar småföretagens villkor.
Propositionen
Förslag
Regeringen föreslår - efter föredragning av industriminister Thage G Peterson - följande under här angivna rubriker:
D. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. (s. 52 f.)
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
F. Teknisk utveckling m.m. (s. 54) att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer föredragande statsrådet har föreslagit för verksamheten vid Temu Interactor AB, att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört i fråga om användningen av en del av det statliga kapital som har tillförts Temu Interactor AB.
Förslagens huvudsakliga innebörd
Det föreslagna anslaget till Sveriges geologiska undersökning är avsett att täcka engångskostnader för upprättande av ett centralt borrkärnearkiv i Malå.
Temu Interactor AB, vars verksamhet hittills har omfattat hela landet, avses i fortsättningen koncentrera sin verksamhet till de fyra nordligaste länen. Dess uppgift blir att identifiera och analysera kommersiellt utvecklingsbara resultat av forsknings- och utvecklingsprojekt samt medverka till att sådana projektresultat kan exploateras. En mindre del av Temu Interactors kapital skall få användas till minoritetsandelar i projekt.
NU 1987/88:19
2 Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987188:64 och behandlas här är följande:
1987/88:A20 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
I. som sin mening ger regeringen till känna att det ”nya” statliga Gruvbolaget för Grängesbergsgruvan skall vara ett utvecklingsbolag och att verksamheten med gruvbrytning skall sträcka sig efter 1991,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om regeringens, SSAB:s och storföretagens ansvar att anordna arbetstillfällen i Borlängeregionen och i Bergslagen,
6. hos regeringen begär åtgärder för att förlänga driften vid i första hand det nedläggningshotade Elektrostålverket i SSAB Domnarvet,
II. hos regeringen begär förslag om att Mellanfonden och Statsföretag ges nya uppgifter för att skapa arbeten och regional balans i Bergslagen enligt vad i motionen anförs.
1987/88:A21 av Birgitta Hambraeus (c) och Karl Boo (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att prospekteringsverksamheten bör öka i och i närheten av Bergslagens gruvorter och fortsatt fosfatproduktion utredas,
2. som sin mening ger regeringen till känna att de regionala utvecklingsfonderna i Bergslagen och norra Sveriges inland bör få större frihet.
1987/88:A28 av Alf Wennerfors m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (6) att riksdagen, med avslag på regeringens förslag beträffande Temu Interactor AB, som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bolagets verksamhet.
1987/88:A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om småföretagsamhetens betydelse för en utveckling av näringsstrukturen i regionalt utsatta områden,
11. till statliga gruvbolaget (SSAB Gruvor AB) på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 anvisar 9 000 000 kr. för insatser inom mineral- och prospekteringsområdet i Bergslagen i enlighet med vad som anförs i motionen.
1987/88:N15 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att verksamheten vid SGAB:s enhet i Håksberg säkerställs.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1987/88:N222 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undersökning av gamla borrkärnor med ny teknik.
NU 1987/88:19
1987/88:N246 av Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att upprätta ett järnsvampsverk i Bergslagen.
Utskottet
Inledning
Förslagen i proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland hör hemma inom fem departements verksamhetsområden. Regeringens förslag är föranledda av den strukturomvandling inom gruv- och stålnäringarna som har ägt rum under det senaste decenniet och som fortfarande pågår. Strukturomvandlingen har inneburit och kommer att innebära att sysselsättningen i de berörda områdena minskar. De åtgärder som föreslås i propositionen syftar bl.a. till att motverka negativa effekter av ett minskat personalbehov vid Domnarvets järnverk i Borlänge samt av nedläggning av gruvbrytningen i Grängesberg i Ludvika kommun och i Stekenjokk i Vilhelmina kommun. Ytterligare ett syfte är att förutsättningarna för utveckling i norra Sveriges inland skall förbättras.
Näringsutskottet behandlar här förslag från industridepartementet inom områdena mineralförsörjning m.m. och teknisk utveckling m.m. Det gäller dels inrättande av ett centralt borrkärnearkiv i Malå i Västerbottens län, dels ändrade riktlinjer för det av staten ägda Temu Interactor AB.
Utskottet tar först upp frågan om ett centralt borrkärnearkiv. Därefter kommer utskottet in på frågor om prospektering och gruvdrift, m.m. Förslaget om Temu Interactor behandlas därefter. I de två sista avsnitten tar utskottet ställning till motionsyrkanden om vissa ansvarsfrågor och om småföretag.
Centralt borrkärnearkiv
Borrkärnor är prover från berggrunden som har tagits ut för prospekteringsändamål eller för att berggrunden av andra skäl skall kunna undersökas. Gruvföretag och prospekterande organisationer är restriktiva när det gäller att behålla borrkärnor. Vid ingenjörstekniska projekt kastas ofta borrkärnorna när projektet är genomfört. Det finns, anförs det i propositionen (s. 53), en uppenbar risk för att ett kortsiktigt handlande kan leda till att för framtiden värdefulla borrkärnor med tillhörande dokumentation går förlorade. Borrkärnor finns i förråd på många olika platser i landet. Genom att ett centralt nationellt borrkärnearkiv inrättas kan värdefullt geologiskt undersökningsmaterial som annars skulle gå förlorat tas till vara. Detta skulle avsevärt underlätta en användning av borrkämorna i prospektering, vid den geologiska kartering och dokumentation som Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedriver samt i forskning och utbildning.
I propositionen föreslås att SGU under innevarande budgetår skall få i uppdrag att svara för uppbyggnad och drift av ett centralt nationellt borrkärnearkiv och beviljas medel för de inledande arbetena. Borrkärnear -
NU 1987/88:19
kivet skall förläggas till Malå i Västerbottens län. För täckande av engångskostnader, bl.a. inköp av utrustning, föreslår regeringen att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 3,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Frågan om anslag till den fortsatta driften av borrkärnearkivet har regeringen tagit upp i 1988 års budgetproposition. Den frågan behandlar utskottet i betänkandet NU 1987/88:21.
I motion 1987/88:N222 (m) från allmänna motionstiden begärs ett uttalande av riksdagen om undersökning av gamla borrkärnor med hjälp av ny teknik. Någon total och effektiv avkänning av borrkärnornas innehåll har tidigare inte varit möjlig, sägs det i motionen. Uppdrag borde lämnas att ytterligare undersöka gamla borrkärnor med ny och effektiv teknik.
I det centrala borrkärnearkiv som avses komma till stånd skall samlas borrkärnor som nu finns i ett antal förråd på olika platser i landet. Det befintliga borrkärnebeståndet behöver härvid gallras. Som ett led i planeringen av en sådan gallring undersöker, enligt vad utskottet har erfarit, SGU tillsammans med bl.a. nämnden för statens gruvegendom (NSG) förutsättningarna för att ny teknik i form av s.k. borrkärnescanning skall kunna utnyttjas. Denna teknik innebär att de olika beståndsdelarna i en borrkärna kan analyseras automatiskt. Genom ett forsknings- och utvecklingsprojekt som styrelsen för teknisk utveckling (STU) finansierat har ett system för borrkärnescanning utarbetats. Ytterligare utvecklingsarbete krävs.
Inrättandet av det centrala nationella borrkärnearkivet medför att värdefullt geologiskt material som annars skulle ha gått förlorat kommer att bevaras. Det möjliggör en ytterligare undersökning av borrkärnorna. Utskottet noterar att berörda myndigheter undersöker förutsättningarna för att utnyttja modern teknik för detta ändamål. Det torde således finnas anledning att räkna med att den moderna tekniken kommer att tillämpas när den är färdigutvecklad och bedöms vara kostnadseffektiv. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för riksdagen att uttala sig i ämnet. Utskottet avstyrker därför motion 1987/88:N222 (m).
Prospektering, gruvdrift, m.m.
Förslag om prospektering och gruvbrytning lämnas i fyra motioner.
I motion 1987/88:N15 (s) föreslås riksdagen uttala sig om vikten av att den verksamhet som Sveriges Geologiska AB (SGAB) bedriver i Håksberg i Ludvika kommun säkerställs. Enheten i Håksberg är den enda kvarvarande prospekteringsenheten i Bergslagen, påpekar motionärerna. På grund av minskande prospektering riskerar denna enhet att slås ut. Det föreslås att prospekteringen skall effektiviseras och att nya resurser skall tillföras denna verksamhet i Bergslagen. Konkreta projekteringsförslag inom områdena basmetall, legeringsmetall och ädelmetall framläggs för fyraårsperioden 1988-1991. Kostnaden för projekten skulle enligt motionärerna uppgå till 7 milj. kr. per år.
I motion 1987/88:A21 (c) begärs att prospekteringsverksamheten skall utökas i och i närheten av Bergslagens gruvorter och att förutsättningarna för en fortsatt fosfatproduktion skall utredas. Fosfat skulle, anför motionärerna,
NU 1987/88:19
kunna utvinnas från slagg i anslutning till Grängesbergsgruvan.
De två återstående här behandlade motionerna har i nu aktuell del sin utgångspunkt i verksamheten vid Grängesbergsgruvan. Efter beslut av riksdagen i slutet av förra året (prop. 1987/88:25, NU 1987/88:12, rskr. 1987/88:112) har staten från SSAB Svenskt Stål AB övertagit SSAB:s gruvrörelse i Grängesberg med sikte på en successiv avveckling av verksamheten till utgången av år 1991. Ett nytt bolag, Grängesbergs Gruvor AB, bildades strax efter det att riksdagen godkänt ett avtal mellan staten och SSAB om överlåtelse av SSAB Gruvor AB till staten.
Riksdagen uppmanas i motion 1987/88:A29 (c) att till det statliga gruvbolaget på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 anvisa 9 milj. kr. för insatser inom mineral- och prospekteringsområdet i Bergslagen. Bolaget skulle få ansvar för att kunskap och kompetens inom mineral- och prospekteringsområdet i Bergslagen bibehålls. I motion 1987/88:A20 (vpk) begärs att det nya statliga gruvbolaget för Grängesbergsgruvan skall bli ett utvecklingsbolag och att verksamheten med gruvbrytning skall sträcka sig efter år 1991.
NSG är huvudman för den prospektering som finansieras med statsanslag. SGAB, som är ett av staten ägt geokonsultföretag, medverkar i det praktiska genomförandet av en stor del av NSG:s prospekteringsinsatser. SGAB har våren 1987 förvärvat LKAB Prospektering AB och bildat dotterbolaget SGAB Prospektering AB, med verksamhet i Håksberg. NSG bedriver sedan tre år en systematiskt upplagd prospektering i Bergslagen med inriktning på komplexa sulfidmalmer (basmetaller), guld och industrimineral. I flera av de områden som nämns i motion 1987/88:N15 (s) genomför NSG för närvarande detaljundersökningar.
Utskottet har erfarit att NSG planerar en betydande prospekteringsverksamhet i Bergslagen. Genom att övertaga prospekteringsmaterial från LKAB får NSG ytterligare underlag för insatser i de områden som motionärerna nämner. NSG planerar att börja bearbeta materialet under år 1988 och sedan gå vidare med prospekteringsarbete år 1989. För dessa arbeten skall enligt uppgift från NSG personal från SGAB Prospektering AB:s kontor i Håksberg sysselsättas.
Mot den här angivna bakgrunden anser utskottet att önskemålen i motion 1987/88:N 15 (s) väsentligen kan tillgodoses utan något särskilt initiativ av riksdagen. Likaså ligger de angivna planerna på prospekteringsverksamhet i Bergslagen till en del i linje med vad som anförs i motionerna 1987/88: A21 (c) och 1987/88:A29 (c). Utskottet anser dock inte att - vilket förordas i den sistnämnda motionen - ytterligare medel nu skall anvisas till det nya statliga gruvbolaget för insatser inom mineral- och prospekteringsområdet. Det är enligt utskottets uppfattning inte heller motiverat att ansvarsfördelningen mellan gruvbolaget och berörda myndigheter ändras.
Beträffande fosfatproduktion har utskottet inhämtat att förutsättningarna för en sådan utreds inom Grängesbergs Gruvor Utvecklings AB, ett dotterbolag till det statliga gruvbolaget. Utvecklingsbolaget skall arbeta med vidareutveckling av lokalt initierade projekt med stöd av medel från såväl SSAB som staten. Utskottet kan liksom när frågan behandlades för tre månader sedan inte biträda yrkandet - nu framfört i motion 1987/88:A20
NU 1987/88:19
(vpk) - om åtgärder som syftar till en fortsatt gruvbrytning i Grängesberg efter år 1991. Av det anförda framgår att utskottet avstyrker de här behandlade delarna av motionerna 1987/88:N15 (s), 1987/88:A21 (c), 1987/88:A29 (c) och 1987/88:A20 (vpk).
SS AB :s elektrostålverk i Borlänge
Den åtgärdsplan som SSAB:s styrelse antog våren 1987 innebär bl.a. en koncentration mot malmbaserad metallurgisk produktion av stål. Ett inslag i denna plan är att bolagets skrotbaserade elektrostålverk vid Domnarvet i Borlänge skall stängas år 1989.
I motion 1987/88:A20 (vpk) krävs att riksdagen hos regeringen skall begära åtgärder syftande till att driften skall förlängas vid det nedläggningshotade elektrostålverket i Domnarvet. Detta verk borde få vara i drift under hela sin tekniska livslängd, anför motionärerna. Livslängden borde sträcka sig flera år in på 1990-talet.
Utskottet vill understryka att tunnplåtsproduktion utgör den väsentligaste delen av SSAB:s framtida verksamhet. Samtidigt som produktionen av elektrostål avvecklas kommer SSAB att på tunnplåtsområdet genomföra ett investeringsprogram på ca 600 milj. kr. i Domnarvet. Utskottet ser inte några skäl för riksdagen att i detta sammanhang uttala sig om SSAB:s planerade strukturförändringar. Det finns anledning att påminna om att de åtgärder som nu föreslås i propositionen bl.a. är avsedda att motverka de negativa effekterna av strukturförändringarna i Domnarvet. Utskottet avstyrker här behandlad del av motion 1987/88:A20 (vpk).
Järnsvampsverk
I motion 1987/88:N246 (vpk) begärs att åtgärder skall vidtas för upprättande av ett järnsvampsverk i Bergslagen. Ett andra yrkande i motionen - som utskottet avser att behandla i samband med regeringens aviserade proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län - går ut på att ett järnsvampsverk skall upprättas i Norrbotten.
När utskottet under de senaste åren har behandlat motionsyrkanden om järnsvampsverk (NU 1986/87:7 s. 11 f., NU 1986/87:32 s. 31) har utskottet erinrat om de insatser som utvecklingsbolaget Malmfältens Järnsvampverk AB har gjort för att få fram ett beslutsunderlag beträffande ett järnsvampsprojekt i Norrbotten. De två senaste gångerna har konstaterats att företagets projektering av järnsvampsverk kraftigt hade begränsats bl.a. med hänsyn till att en ytterligare minskning av kapaciteten inom svensk stålindustri skulle komma att minska behovet av järnsvamp. Ifrågavarande motioner har avstyrkts med reservation av vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utskottet.
Utskottet har nu erfarit att Malmfältens Järnsvampverk AB för närvarande är vilande. Ifrågavarande projekt har skrinlagts främst beroende på alltför ogynnsamma marknadsutsikter för järnsvamp.
Det finns, anser utskottet, mot den här angivna bakgrunden inte skäl för regeringen att nu vidta några åtgärder som syftar till att ett järnsvampsverk
NU 1987/88:19
skall upprättas i Bergslagen. Liksom tidigare förutsätter utskottet dock att regeringen följer utvecklingen beträffande tillverkning av järnsvamp. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:N246 (vpk) i här behandlad del.
Temu Interactor AB
Temu Interactor AB är ett av staten ägt bolag som är inriktat på teknikupphandling. Ett villkor för verksamheten är att upphandlingen skall leda fram till produkter med klara möjligheter att marknadsföras internationellt. Verksamheten spänner över hela landet. Bolaget har sitt ursprung i de tre s.k. TEMU-bolagen som bildades år 1981 efter initiativ av riksdagen (NU 1978/79:59, NU 1980/81:64). Riksdagen beslöt år 1984 på förslag av regeringen att de tre bolagen skulle slås samman till det nuvarande Temu Interactor AB (prop. 1983/84:135, NU 1983/84:42, rskr. 1983/84:379). Från moderata samlingspartiets sida föreslogs en avveckling av bolagen. Sammantaget har staten tillfört bolaget ett kapital på 17 milj. kr.
Regeringen föreslår - under rubriken Teknisk utveckling m.m. (s. 54) - att Temu Interactor fortsättningsvis skall koncentrera sin verksamhet till de fyra nordligaste länen. Bolagets uppgift blir att med landets universitet och högskolor som teknologibas identifiera och analysera kommersiellt utvecklingsbara resultat av forsknings- och utvecklingsprojekt. Det skall medverka till att projektresultat av detta slag utvecklas till svenska tekniska produkter och tjänster som kan tillverkas och marknadsföras av företag i de fyra nordligaste länen. I propositionen framhålls betydelsen av att Temu Interactor samverkar med de olika organ som är aktiva inom angränsande verksamhetsområden, t.ex. STU, de regionala utvecklingsfonderna, Norrlandsfonden, Fonden för industriellt utvecklingsarbete och Sveriges exportråd.
Regeringen föreslår också att Temu Interactor skall få använda en del av sitt kapital för att finansiera minoritetsandelar i vissa projekt. Det gäller sådana projekt i vilka det krävs en mindre kapitalinsats från Temu Interactors sida för att ett företag skall engagera sig i utvecklingen och marknadsföringen av en produkt.
I motion 1987/88: A28 (m) avstyrks regeringens förslag. Verksamheten vid Temu Interactor borde avvecklas, anför motionärerna. I den mån det kommer fram tekniskt och kommersiellt intressanta och utvecklingsbara projekt inom dessa områden borde de regionala investmentbolag som finns i de fyra nordligaste länen kunna engagera sig i projekten.
Utskottet räknar med att Temu Interactor AB - med den inriktning av verksamheten som föreslås i propositionen - skall komma att fylla en viktig näringspolitisk funktion och att dess verksamhet skall kunna främja företagsutvecklingen i de fyra nordligaste länen. Med vad nu sagts tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motion 1987/88:A28 (m) i här aktuell del.
NU 1987/88:19
8 Ansvar för sysselsättning m.m.
NU 1987/88:19
I motion 1987/88:A20 (vpk) finns två yrkanden som gäller ansvaret för sysselsättningsskapande åtgärder.
Det första yrkandet innebär att riksdagen skall göra ett uttalande om regeringens, SSAB:s och storföretagens ansvar att ordna arbetstillfällen i Borlängeregionen och i Bergslagen. Regeringen borde mot bakgrund av det minskade antalet arbetstillfällen till följd av strukturförändringarna i SSAB ordna nya industriarbeten eller jämförbara arbeten i Borlänge. Den borde vidare utkräva ansvar av Stora Kopparbergs Bergslags AB och Gränges AB (numera Stora resp. AB Electrolux), som tidigare var delägare i SSAB.
Det andra yrkandet går ut på att regeringen skall ge Mellanfonden och Statsföretag - dvs. numera Procordia AB - i uppdrag att skapa arbeten och regional balans i Bergslagen. Åt Mellanfonden bör uppdras att för Bergslagskommunerna skapa ca 1 000 nya arbetstillfällen under en treårsperiod, anförs det. Ett ”statsföretag” borde haen mer samhällsekonomisk än som nu strikt företagsekonomisk inriktning.
De frågor som här aktualiseras spänner över ett brett register. Principen för ansvarstagande vid industrikriser och vid strukturomvandlingar i näringslivet har behandlats åtskilliga gånger i riksdagen. Senast skedde detta våren 1987 (prop. 1986/87:74, NU 1986/87:30 s. 41, rskr. 1986/87:271). Kort därefter (NU 1986/87:41 s. 7) behandlades statens ägarroll och särskilt - på grundval av en proposition (1986/87:126) - ägarförhållandena i Procordia AB. I ett betänkande (NU 1987/88:10) som utskottet avgav i slutet av förra året berördes (s. 17) bl.a. löntagarfondernas regionala engagemang. I de nämnda betänkandena redovisas de olika partiernas inställning till de näringspolitiska frågor som nu åter har aktualiserats.
Utskottet finner inte anledning att i detta sammanhang ta upp de övergripande principiella frågorna rörande näringspolitikens inriktning. Sådana frågor behandlar utskottet inom kort i betänkandet NU 1987/88:25. Utskottet anser inte att det i den nu berörda delen av motion 1987/88:A20 (vpk) finns några förslag som bör föranleda någon åtgärd av riksdagen. Regeringens och de olika partiernas ställningstaganden i olika sakfrågor rörande regionalpolitiska insatser i Bergslagen och norra Sveriges inland framgår av detta betänkande och av de övriga fyra utskottsbetänkanden som avges med anledning av proposition 1987/88:64. Utskottet avstyrker sålunda här behandlad del av motion 1987/88:A20 (vpk).
Småföretagsfrågor
Två motionsyrkanden berör särskilt småföretagen. Det ena gäller småföretagens betydelse och det andra de regionala utvecklingsfondernas målgrupp.
I motion 1987/88: A29 (c) föreslås riksdagen göra ett uttalande till regeringen om småföretagens betydelse för en utveckling av näringsstrukturen i regionalt utsatta områden. En livskraftig småföretagsamhet har avgörande betydelse för möjligheterna att skapa en differentierad näringsstruktur, anför motionärerna. De räknar upp en rad åtgärder som har föreslagits från centerpartiets sida i syfte att klimatet för de mindre företagen skall förbättras.
Näringsutskottet (NU 1986/87:30) behandlade förra våren - i samband med proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet - en rad frågor om småföretagens villkor och betydelse och återkommer inom kort till ämnet i ett allmänt näringspolitiskt sammanhang (NU 1987/88:25). Bl.a. kommer då att behandlas ett motionsyrkande av centern med samma innbörd som det nu aktuella.
Utskottet är väl medvetet om småföretagens stora betydelse för den regionala utvecklingen. Dessa företag spelar också en avgörande roll vid den tekniska och affärsmässiga utvecklingen i näringslivet och för sysselsättningen. De olika partiernas uppfattningar rörande småföretagen kommer att redovisas i det nämnda näringspolitiska betänkandet. Utskottet avstyrker här behandlad del av motion 1987/88:A29 (c).
I motion 1986/87.A21 (c) påyrkas att de regionala utvecklingsfonderna i Bergslagen och norra Sveriges inland skall ges större frihet. Kravet preciseras i motiveringen till att gälla frihet att satsa på näringar inom servicesektorn. Det är också viktigt, anförs det, att utvecklingsfonderna ges rätt att stödja marknadsföringsinvesteringar.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om de regionala utvecklingsfondernas målgrupp. Senast skedde det för ett år sedan (NU 1986/87:30 s. 52). I betänkandet NU 1987/88:24 behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden i detta ämne. Utskottet är inte berett att uttala sig för någon annan ordning för de regionala utvecklingsfonderna i Bergslagen än för övriga utvecklingsfonder. Alltså avstyrker utskottet här behandlad del av motion 1987/88:A21 (c).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande borrkärnearkiv
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:64 bilaga 5 littera D till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.,
2. beträffande undersökning av borrkärnor att riksdagen avslår motion 1987/88:N222,
3. beträffande prospektering m.m. i Bergslagen
att riksdagen avslår motion 1987/88 :A20 yrkande 1, motion 1987/ 88:A21 yrkande 1, motion 1987/88:A29 yrkande 11 och motion 1987/88:N15,
4. beträffande elektrostålverket i Borlänge
att riksdagen avslår motion 1987/88:A20 yrkande 6,
5. beträffande järnsvampsverk
att riksdagen avslår motion 1987/88:N246 yrkande 2,
6. beträffande Temu Interactor AB
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:64 bilaga 5 littera F och med avslag på motion 1987/88:A28 yrkande 6
a) godkänner de i propositionen föreslagna ändrade riktlinjerna för verksamheten vid Temu Interactor AB,
NU 1987/88:19
b) godkänner vad i propositionen anförs i fråga om användningen av en del av det statliga kapital som har tillförts Temu Interactor AB,
7. beträffande ansvar för sysselsättning m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:A20 yrkandena 5 och 11,
8. beträffande småföretagens betydelse
att riksdagen avslår motion 1987/88:A29 yrkande 2,
9. beträffande de regionala utvecklingsfondernas målgrupp att riksdagen avslår motion 1987/88:A21 yrkande 2.
Stockholm den 3 mars 1988 På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson (s). Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk), Gudrun Norberg (fp), Lars Ahlström (m) och Mats Lindberg (s).
Reservationer
Undersökning av borrkärnor (mom. 2)
Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Inrättandet av” och slutar med ”motion 1987/88:N222 (m)” bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion 1987/88:N222 (m) är det angeläget att den stora mängd prospekteringsmaterial som finns i form av borrkärnor ytterligare undersöks. Den moderna datorbaserade tekniken på detta område möjliggör insatser till låga kostnader jämfört med reguljär prospektering. Utskottet anser därför att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att snarast påbörja en undersökning av gamla borrkärnor med ny och effektiv teknik, exempelvis i form av datoriserad automatisk borrkärnescanning. Dessa insatser bör kunna bedrivas inom ramen för redan tillgängliga ekonomiska resurser. Motionen tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande undersökning av borrkärnor att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N222 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1987/88:19
2. Prospektering m.m. i Bergslagen (mom. 3)
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Mot den” och slutar på s. 7 med ”och 1987/88:A20 (vpk)” bort ha följande lydelse: Utskottet noterar med beklagande att regeringens förslag till utvecklingsprogram för bl.a. Bergslagen inte innefattar några insatser på prospekterings- och gruvbrytningsområdet inom regionen. Som framhålls i motion 1987/88: A29 (c) krävs det nu att särskilda åtgärder vidtas med syfte att skapa förutsättningar för utveckling av gruvnäringen i Bergslagen. Av största vikt är att prospekteringsinsatserna i regionen inte tillåts minska. Utskottet ansluter sig till vad som i motionen sägs om att det nya statliga gruvbolaget bör ges ansvar för att kunskap och kompetens på mineral- och prospekteringsområdet i Bergslagen upprätthålls. Bolaget bör ges reella möjligheter att skapa förutsättningar för att gruvnäringen i Bergslagen bibehålls och förstärks. Utskottet instämmer således i motionärernas förslag om att 9 milj. kr. skall anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 till det statliga gruvbolaget för insatser inom mineral- och prospekteringsområdet i Bergslagen. Medlen bör anvisas under ett nytt anslag i statsbudgeten, Särskilda mineralpolitiska insatser i Bergslagen. Genom ett beslut enligt vad utskottet nu har föreslagit tillgodoses helt den här behandlade delen av motion 1987/88:A29 (c) liksom väsentligen den aktuella delen av motion 1987/ 88:A21 (c). Även önskemål i motionerna 1987/88:N15 (s) och 1987/88:A20 (vpk) tillgodoses i viss mån.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande prospektering m.m. i Bergslagen att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A29 yrkande 11 och med anledning av motion 1987/88:A20 yrkande 1, motion 1987/88:A21 yrkande 1 och motion 1987/88:N15 till Särskilda mineralpolitiska insatser i Bergslagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.
3. Prospektering m.m. i Bergslagen (mom. 3)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Mot den” och slutar på s. 7 med ”och 1987/88:A20 (vpk)” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88: A20 (vpk). Det är väsentligt att det nu slås fast att det nya statliga gruvbolaget skall vara ett utvecklingsbolag och inte ett avvecklingsbolag. Frågan om Grängesbergsgruvans framtid måste bedömas i ett samhällsekonomiskt perspektiv med hänsyn tagen till gruvans betydelse för såväl sysselsättningen i regionen som stålindustrins långsiktiga råvaruförsörjning. Statens ekonomiska åtaganden i gruvan skall inte ha en bortre gräns vid utgången av år 1991. I stället bör staten medverka i investeringar för fortsatt drift. Verksamheten bör utvecklas och styras mot ökad förädling, t.ex. genom framställning av termisk fosfat och järnpulver. Regeringen bör på grundval av konkreta planer från
NU 1987/88:19
gruvbolaget återkomma med förslag i frågan. I det sammanhanget bör även gruvbolagets ansvar för prospekteringsinsatser prövas. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Motion 1987/88:A20 (vpk) tillstyrks alltså. Genom vad utskottet har föreslagit tillgodoses också i viss mån de aktuella delarna av motionerna 1987/88: A21 (c) och 1987/88: A29 (c).
Vad som i övrigt i de nu behandlade motionerna anförs om prospektering m.m. anser utskottet inte böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Härvid erinrar utskottet om att vissa frågor om insatser på prospekteringsområdet behandlas i betänkandet NU 1987/88:21 på grundval av bl.a. en motion från vänsterpartiet kommunisterna.
Av vad här har anförts framgår att motion 1987/88:N15 (s) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande prospektering m.m. i Bergslagen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A20 yrkande 1, med anledning av motion 1987/88:A21 yrkande 1 och motion 1987/88: A29 yrkande 11 och med avslag på motion 1987/88:N15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Elektrostålverket i Borlänge (mom. 4)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”motion 1987/88:A20 (vpk)” bort ha följande lydelse: Staten bör ta sitt ansvar som huvudägare i SSAB och vidta åtgärder som möjliggör att driften vid elektrostålverket i Borlänge kan förlängas. I första hand borde elektrostålverket få vara i drift under hela sin tekniska livslängd. Eftersom verket är i mycket gott skick borde livslängden kunna sträcka sig flera år in på 1990-talet. Som föreslås i motion 1987/88:A20 (vpk) bör regeringen uppmana den verkställande ledningen i SSAB att upprätthålla driften i elektrostålverket i enlighet med vad här har anförts. En sådan fortsatt drift skulle även möjliggöra att flera utvecklingsprojekt, som har elektrostålverket som grund, kunde förverkligas.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande elektrostålverket i Borlänge
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A20 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Järnsvampsverk (mom. 5)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Det finns” och slutar på s. 8 med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett järnsvampsverk i Bergslagen bör komma till stånd. Genom en sådan satsning - tillsammans med en motsvarande satsning i Norrbotten - kan råvarutillgången för stålverken i landet tryggas. Vid
NU 1987/88:19
järnsvampstillverkningen kan överskottsvärmen utnyttjas effektivt. En minskad användning av skrot i stålverken skulle också i motsvarande grad innebära att dioxinutsläppen minskades. Regeringen bör ta de initiativ som erfordras för att ett järnsvampsverk i Bergslagen skall upprättas. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Därmed tillgodoses syftet med här behandlad del av motion 1987/88:N246 (vpk).
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande järnsvampsverk
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N246 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Temu Interactor AB (mom. 6)
Per Westerberg, Sten Svensson och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet räknar” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Temu Interactor AB:s verksamhet har inte visat sig framgångsrik. Som föreslås i motion 1987/88: A28 (m) bör bolaget avvecklas. I den mån det finns tekniskt och kommersiellt intressanta och utvecklingsbara projekt i de fyra nordligaste länen bör de regionala investmentbolag som finns där lämpligen kunna engagera sig i dem. Utskottet avstyrker sålunda regeringens förslag och föreslår att riksdagen uttalar sig för en avveckling av verksamheten vid Temu Interactor AB.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande Temu Interactor AB
att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :A28 yrkande 6 och med avslag på proposition 1987/88:64 bilaga 5 littera F som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Ansvar för sysselsättning m.m. (mom. 7)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”motion 1987/88:A20 (vpk)” bort ha följande lydelse:
En huvudprincip vid industrikriser bör vara att ingen verksamhet får läggas ned förrän ersättningsarbeten har skapats. Den nu förda politiken är alltför kortsiktig och präglas av ett alltför snävt lönsamhetstänkande. I motion 1987/88:A20 (vpk) finns flera förslag till åtgärder som syftar till att nya arbetstillfällen skall skapas som ersättning för dem som går förlorade genom de beslut SS AB har fattat med regeringens goda minne. Som föreslås i motionen bör riksdagen uppmana regeringen att ordna nya industriarbeten eller jämförbara arbeten i Borlänge. Regeringen bör vidare kräva av de tidigare delägarna i SS AB - Stora och AB Electrolux - att de etablerar någon form av industriell verksamhet i Borlängeregionen. Eftersom dessa båda företag tidigare av staten har fått förmånliga villkor när de lämnade stålbranschen är de moraliskt skyldiga att nu göra en sådan insats.
NU 1987/88:19
14 Som påpekas i motionen behövs ytterligare kraftfulla åtgärder om utvecklingen i Bergslagen skall kunna vändas. Samhällsplanering och regionalpolitiska mål får inte göras beroende av storföretagens och marknadens kortsiktiga villkor. Instrument som för närvarande underordnas de s.k. marknadskrafterna kan lösgöras för nya mer offensiva roller. Främst gäller det löntagarfondssystemet och den statliga företagssektorn.
Utskottet vill understryka vikten av att löntagarfondernas regionala förankring kommer till uttryck på ett helt annat sätt än nu. Löntagarfonderna bör ändras från att vara kapitalplacerare på aktiemarknaden till att bli offensiva utvecklingsfonder. Mellanfonden bör ges i uppdrag att under en treårsperiod skapa ca 1 000 nya arbetstillfällen i Bergslagskommunerna genom att satsa sitt kapital på ett helt nytt sätt. De statliga företagen bör mer aktivt än för närvarande engagera sig i utvecklingen i Bergslagen. En nationell industriutveckling med utgångspunkt i de nya näringarna i kombination med Bergslagens traditionella näringar förutsätter en stark och målmedveten ägargrupp. Ett initiativkraftigt statligt företag, vars mål anges i samhällsekonomiska termer i stället för strikt företagsekonomiska, är vad Bergslagen i dagens läge behöver.
Regeringen bör alltså ta erforderliga initiativ för att Mellanfonden och den statliga företagsgruppen skall ta sitt regionalpolitiska ansvar i Bergslagen. Motion 1987/88: A20 (vpk) bör föranleda ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande ansvar för sysselsättning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A20 yrkandena 5 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Småföretagens betydelse (mom. 8)
Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”motion 1987/88:A29 (c)” bort ha följande lydelse: Småföretagens betydelse för en framgångsrik decentralistisk näringspolitik kan inte överskattas. En livskraftig småföretagsamhet är av avgörande betydelse för att näringsstrukturen skall kunna bli mer differentierad. Som framhålls i motion 1987/88:A29 (c) krävs omfattande åtgärder för att ett sådant mål skall uppnås. Regeringen bör på grundval av bl.a. vad som anförs i motionen återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som förbättrar småföretagens villkor. Utskottet tillstyrker sålunda här behandlad del av motion 1987/88:A29 (c).
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande småföretagens betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A29 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1987/88:19
15 Särskilt yttrande
Temu Interactor AB (mom. 6)
Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anför:
Som tidigare har framhållits av folkpartiet behöver verksamheten vid Temu Interactor AB utvärderas. Ytterligare underlag erfordras för att värdet av bolagets fortbestånd skall låta sig bedömas. I avvaktan på en utvärdering har vi dock accepterat regeringens förslag.
NU 1987/88:19
gotab Stockholm 1988 14811